hur ser en stamcell ut? en vit blodkropp? hur fungerar immunsystemet?

På den här sidan kan man se hur olika typer av celler ser ut. Man kan se hur en bakterie angrips i immunsystemet, man kan se hur en vit blodcell äter upp en något främmande=en fiende (fagocytos).
Det är från The Exploratorium i San Fransisco. En byggnad som verkligen överraskade mig då jag besökte den. Den såg ut som något medeltida men när man klev in i det var det en sorts marknadstält av plåt- och ett paradis för vetgiriga barn (och vuxna).

sömnstörningars inverkan på hjärnan.

Jag skrev att jag tyckte att i samband med utmattningsreaktioner så var förmågan att sova, sömnstörningar en viktig punkt. Om sömnen var störd var det viktigt att återvinna den för återfå hälsan. Här är ett vetenskapligt fynd avseende sömnens vitala betydelse för hjärnan.

Den 13 juli 2005 publicerades en artikel i the Journal of Neurophysiology. Titeln löd i översättning ”Sömndeprivation trycker ned den nybildning av hjärnceller som är beroende av Hippocampusområdet i hjärnan”.

Hippocampusområdet i hjärnan är ett område som är viktigt för inlärning spatiala fakta och påverkar förmågan till att orientera sig geografiskt i tillvaron. Det har visat sig att sådan inlärning sker bland annat genom nybildning av hjärnceller.
Forskare vid Stanfordiniversitetet hade nu genomfört en undersökning där man jämförde en grupp råttor som fått minskad sömn jämfört med en grupp med ostörd sömn. Det visade sig att gruppen med störd sömn fick svårare att lära sig att hitta ett mål i en labyrint. Det visade sig också att råttorna vars sömn störts hade minskat antal nyskapade hippocampusceller som överlevde jämfört med den andra gruppen.
Det är känt sedan tidigare att brist på sömn skadar kognitiva funktionerna. Individer som har begränsad sömn har begränsad uppmärksamhet, sämre minne och längre reaktionstid.

Sömnens betydelse för hjärnans funktion och hälsa tycks vara central.

Peace
Sune

Stress skapar överhettad hjärna

Den här titeln fångade min uppmärksamhet, av någon anledning så associerade jag till MS (att associera så är väl inte en yrkessjukdom utan snarare en sjukdomssjukdom – alltså ett fel man gör genom låta tankarna snurra kring MS; tillåta är en sorts nav i tillvaron.)

Alltnog en läsvärd artikel som jag fann på en sajt som heter antingen Pointer eller CS-jobb. ( Inom parentes så gör man ett misstag där, genom att det finns en otydlighet vad sajten heter.)


Jag arbetade som företagsläkare tidigare, och andra halvan av 90-talet växte ordet utbrändhet fram och det var ju ett ganska tråkigt ord som i sig bar en sorts självuppfyllande profetia, har något brunnit ut så är det ju svårt att laga, begreppet utmattningssyndrom el. Utmattningsdepression känns betydligt bättre och ger också en dynamisk bild av vad som sker. I artikeln av Martin Wallström relaterar man till vad den amerikanske psykiatrikern Edward Hallowell och dennes tankar omkring vad som sker när många på dagens arbetsplatser känner sig stressade och utvecklar vad han kallar ADT-attention deficit trait.

Edvard Hallowell säger att hjärnan i det moderna samhället översköljs av information och signaler i en större utsträckning än den klarar av. Man blir då lättdistraherad, impulsiv, rastlös skriver Martin Wallström i artikeln. Jag skulle kunna lägga till att man upplever sig som glömsk därför att det går alltför mycket information in till vår hjärna än vi klarar av att hantera. Vi är egentligen inte speciellt duktiga på att göra två saker på en gång. Det var ofta mann fann att de som sökte för sådana problem ansåg att de skulle göra- de skulle ha simultankapacitet. Speciellt om de var kvinnor. Jag läste eller hörde någon feminist säga att kvinnor hade simultankapacitet som något positivt- i själva verket så är det en kvinnofälla.

I försöken att få allting gjort blir man mindre och mindre effektiv och arbetsprestationerna försämras. Man påverkas psykiskt och blir tröttare och tröttare. En viktig gräns passerar man i den här processen mot utmattning och det är när sömnen försämras; man stiger upp lika trött som när man gick och la sig. Ens humör påverkas så att man tänder lätt på bagateller. Man förlorar förmågan att fokusera på vad som är viktigt, men kanske blir sittande med betydelselösa detaljer men missar samtidigt att göra det allra mest prioriterade. Till sist kanske man helt tappar konceptet och bryter ihop. Också klarar man inte längre av sin situation vare sig på jobbet eller hemma. Vid fall av polisvåld kan detta vara situationen, små bagatellartade företeelser kan leda till allvarliga fall av polismisshandel. Men det går att se varningssignaler om att en sådan utveckling är på gång.

Det här går alltså att förebygga. Det är en fråga om tid och resurser men kanske också en fråga om attityder- så här ska det vara-just in time. Att jorden snurrar på oberoende av vad man gör glöms bort. En företagare pekade uppmot kyrkogården och sa apropå att vara oumbärlig: Där uppe ligger det många oumbärliga personer.

Martin Wallström skriver om ”hur problemen kan staplas på varandra”.
Man börjar dagen med att kolla e-posten. Ett akut problem finns där som man måste åtgärda, men i nästa stund står chefen i dörren som i sin e-post kanske sett att något måste åtgärdas och så ringer man hemifrån etc... Den nya tiden möjligheter med mobil, e-post, data etcetera har skapat möjlighet till ett informationssamhälle som överflyglar vår kapacitet. Stress uppstår.


Då säger Hallowell övergår hjärnan i en sorts överlevnadstillstånd. Man börjar klaga på kollegor, skäller ut sina nära men också kanske en helt perifer person. Säger till chefen att återkomma. Man förlorar sin humor, förmågan att tänka klart, förmågan att prioriterar och organisera. Man blir mer impulsiv och mindre effektiv.( här är alltså varningstecken som arbetskamrater och chefer kan notera och se till att man får hjälp).

Vad Hallowell säger är att grundläggande känslan bakom är rädsla, ”minipanik”. Rädslan kidnappar områden i hjärnan som bland annat är engagerade i planering. Energin går åt till att hantera rädslan i stället för vad man skall göra.

I artikeln skriver Martin Wallström att det är ofta svårt att göra något åt arbetsplatsen. Jag håller inte med. Tvärtom är det väl så att det är viktigt för företag att uppmärksamma de här problemen och se till att det blir en arbetsplats anpassad till hur vi fungerar. Att förändra människans biologiskt tar tusentals år. Vi måste anpassa skon efter foten och inte tvärtom.
Däremot är det ju riktigt att man också lär sig att hantera situationer, arbete på ett sådant sätt att det fungerar. Han skriver att man måste identifiera problemet och fokusera på att lösa det. Man måste alltså engagera de nivåer av nervsystemet som arbetar med det kognitiva för att kunna behärska de primitiva delarna som handlar om panik och stressreaktioner.

Han tar också upp hur viktig omgivniningen är för att man skall må bra. Att man inte oroar sig ensam utan har stöd av arbetskamrater. Lika viktigt är också att man har en relation till chefer präglad av ömsidig respekt och tillit.

Peace
Sune

Mer om vitamin D

På National MS Societies hemsida från ACTRIMs ( Americas Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis) möte i Chicago den 8:e oktober läser jag att det handlade bl a om biomarkörer, det vill säga att på ett enkelt sätt kunna diagnosticera, följa förloppet av MS och effektiviteten av en behandling. Man framlade resultat från flera olika forskningsprojekt.

Kassandra Munger, et al vid Harvard School of Public Health, University of California at Irvine har undersökt blodprov på militär personal avseende halt av Dvit. Man fann 305 personer med MS och 610 kontroller utan MS. Individer med högre värden på vitamin D hade 52 % mindre risk för MS än de med lägre koncentrationer. MS risken var 91 % lägre för individer under 20 år som hade högre koncentraion av vitamin D. Man skriver att resultatet måste bekräftas men vit D är en möjlig biomarkör för risken att utveckla MS

Peace
Sune

Positivt tänkande- chatterbox mm

 
Internet är intressant på många vis. Det är delvis som en förlängd hjärna. Vi fortsätter att associera med hjälp av datorn, internet. Låter kanske skrämmande, robot. Men jag sitter vid kontroll bordet. Samma kontrollbord som George Jellinek i boken -Taking Control of Multiple Sclerosis - Naturliga och medicinska terapier som syftar till att stoppa progressionen. säger att vi skall försöka sätta os vid beträffande sjukdomen MS och han menar att det går. Nu höll jag på läsa avnittet om samspelet mellan kropp och själ- the Mind-Body Connection. I samband med det kom jag att fundera hur illustrera positivt tänkande. Som inspiration sökte jag på positive thinking , bilder på google. Då kom jag till en bild, som ledde mig till en webbsida, som länkade till Wayne Dyer's hemsida och där kunde man lyssna till en intervju med honom där han bland annat nämde metaforen där man ser sig som ett skepp, som betraktar kölvattnet..Kan kölvattnet styra båten. Och då hade jag dagen innan läst om denna metafor i nämnda boken.

"Jag gillar Wayne Dyer's synpunkt att medvetandet faktiskt är galet, därför att det tror på något som inte finns", skriver George Jelinek i boken." Det ( medvetandet) tror att det är kroppen, det en människa åstadkommit och den personliga historien. Den medvetna delen av jaget sysslar med tankar. Varje minut har vi ett ständigt flöde av tankar som går genom våra medvetanden. Om vi fokuserar på ett speciellt problem, kan tankarna cirkla omkring sätt att finna en lösning, kanske genom att arbeta med alternativ. Om vi hejdar oss och aktivt lyssnar till våra tankar finner vi inte så sällan att de består av abrakadabra eller mumbo jumbo. Det kanske är en strof från en melodi som vi nyligen hört som spelas alltmedan vi i fantasin för ett samtal med någon som vi träffat tidigare eller som vi kommer att möta lite senare. Dessa ständiga tankar berövar oss på energin vi behöver för att bevara hälsa och bekämpa sjukdom.Vi slösar på denna energi genom att i en sorts tankspriddhet sysselsätta oss med tusentals oviktiga saker om igen. Allvarlig sjukdom fordrar att vi fokuserar vår tillgängliga energi på nuet, på att försöka göra vad vi kan för att befrämja vår hälsa. Det mesta av vad som händer i vårt medvetande distraherar oss faktiskt från att vara i nuet, i ögonblicket."

I boken "Dancing with Life"- kallar Susan Jeffers den här mekanismen " Chatterbox". Alla känner vi igen sådana tankar, säger hon: Vad kommer dom att säga om det här? Så skulle jag inte ha gjort. Nu tycker dom att jag är dum. ... alltså en sorts gnagande tankar som nästan ständigt finns där. Hon liknar det vid en skiva som hakat up sig och ständigt mal på ..det skulle du inte.... det skulle jag.. varför................... .............. ................... Hon har också upp olika sätt att stänga av denna "Chatterbox".  

George Jelinek fortsätter: ...the present moment is all we have... nuet är det enda vi har...Många mänskor är uppstängda i en livslång strid med tankar och en inre kamp om saker som hände för länge sedan eller aldrig kommer att hända. De tankarna säger han har inget existensberättigande annat än att de tänks av dem som tänker. Om den aktuella tänkaren inte fanns just nu/då skulle ingenting av det existera.Detta är något som innehåller mycket kraft (att förändra) för de som tycker att det förflutna styr deras liv. Han fortsätter: Många mänskor tror att de skulle klara sitt liv bättre ( kunna ta tag i problem bättre, ha mindre ångest...) om det och det inte hänt. Många klandrar till exempel sina föräldrar för olika saker långt efter att föräldrarna är döda. Men den enda orsaken till att föräldrarnas göranden och undlåtanden finns kvar är att de existerar i den människans nuvarande tankar. Många är så upptagna av detta babbel om det förflutna att de faktiskt missar vad som händer nu. Men nuet är det enda tillfälle som vi kan skapa oss ny historia, det enda tillfälle vi kan njuta och ha roligt.

Här kommer Dyer och en metafor om kölvatten in. Se dig själv som ett skepp på havet, som tittar ner ovanifrån. Bakom båten sträcker kölvattnet ut sig. Är det omöjligt för kölvattnet att styra båten.? Nej, det är bara historien som lämnas kvar baköver. Kraften att styra skeppet finns inuti skeppet.

Peace
Sune

Melatonin

Rekommenderas på nätet för jet lag- man tycker sig kanske inte behöva det för att resa till Oslo härifrån men Stockholm är väl på gränsen

Jag hade samlat en del om melatonin men tyvärr raderades det ut av mitt slarv.
Melatonin produceras bland annat av corpus pineale-tallkottkörtel och också i retina och tarm. Det är ett nattens hormon medan det kroppsegna kortisonet populärt kan sägas vara dagens hormon.
Det är inget godkänt medel i Sverige men det finns på andra ställen att köpa bl a mot jet lag.

Jelinek tar upp det som en av orsakerna till att solning skulle vara bra. Solning hämmar produktionen av melatonin och melatonin stimulerar immunsystemet. Mycket riktigt fann jag också varningar på nätet för användnining av medlet om man har autoimmun sjukdom. Långtidsverkningar finns det också en del forskat om så att till exempel sexcykeln hos möss påverkas mm.

Det är ett exempel på tycker jag, hur försiktig man skall vara med att pröva olika preparat inte bara om man har MS. Melatonin sägs på flera sajter vara en stark antioxidant- och kanske kan man tro att det skulle vara bra vid olika tillstånd, men det är alltså riskfyllt. Då kortisonet kom trodde man att detta var ganska riskfritt, men så var inte fallet utan det finns mängder av biverkningar vid långtidsbruk. ( Nu känt sedan många år- i varje fall längre än jag varit läkare).

Nästa anteckning kommer nog att vara inspirerat av vad Jelinek skriver i sin bok och olika mentala aspekter på MS. Han tar upp bland annat positiv inställning. Jag tror mig relativt nyligen ha läst en studie hur detta har inverkat på förloppet av MS. Ska söka efter den studien.

Peace Sune

Lite om sol och D vitamin.

(Detta är funderingar, mina försök att hantera sjukdomen Det är ibland inte etablerad behandling som jag skriver om. Jag tar exempel D-vitamin i multipreparat även om detta inte är rekommenderat och det inte har en bevisad verkan, men det finns forskning som tyder på att så kan vara fallet och jag bedömer det som i stort riskfritt i den dos jag tar det, billigt-ruinerar inte min ekonomi, därför tar jag det och hoppas.)

George Jelinek rekommenderar tillskott av D- vitamin . Han har också en genomgång av hur man skall förhålla sig till solexposition. En fråga som är het(!!) i Australien. Han har gått igenom mycket forskningsmaterial som inte bara handlar om MS och tror att en omvärdering kommer. Han relaterar till Professor Michel Dumas i Limoge, Frankrike, som nämner 5 faktorer- möjligen- inblandade; 1 Minskning av vissa celler i huden involverade i immunsvaret, 2 Reduktion av vissa proteiner på dessa celler som är nödvändiga för att aktivera immunceller, 3 ökad produktion av interleukin (IL)-10 (antiinflammatorisk cytokin), minskning av IL-12, ett cytokin ansvarigt för immuncellsaktivering samt syntes av vitamin D-3 slutligen kan hormonet melatonin vara involverad. Melatonin tros aktivera immunförsvaret.

På grund av att MS är vanligare i solfattiga länder och ju längre från ekvatorn man kommer är en hypotes att solbestrålning och höga doser av MS kan reducera risken för MS. Detta var en utgångspunkt för Kassandra Munger vid Harvard School of Public Health in Boston, då hon ledde en studie där man gick igenom ett material omfattande en stor grupp av amerikanska sköterskor, som har följts under en lång tid (187 000personer ) .173 utvecklade MS. Man fann där att de sköterskor som tagit multivitamin preparat med vitamin D hade 40 % mindre risk att utveckla MS. På grund av.bl.a. det stora materialet är detta en studie som man ofta citerar, hänvisar till då man söker på MS och D vitamin. Detta i sig kan vara ett tecken på att studien är tillförlitlig.

Då jag sökte på MS och D vitamin fick jag många napp men de flesta hänvisade antingen till denna studie eller också var det äldre studier som då George Jelinek har gått igenom i sin bok. Jag fann dock detta ( på en liten tid):

1. Turku, Finland undersökte M Soilu-Hänninen halten av 25-hydroxyvitamin D.hos 40 multisclerospatiender då de fick MS och jämförde med 40 kontroller. Man fann ingen skillnad under vintermånaderna men sommarmånaderna så hade MS patienter lägre koncentration än kontrollerna. Det var också högre koncentration under tillbakagången av ett skov än under själva skovet, och man spekulerade i om detta beror på att vidtamin D är involvered i styrningen av sjukdomsaktiviteten.

2 Man har vid
Department of Veterinary and Biomedical Sciences, Center for Molecular Immunology and Infectious Diseases, The Pennsylvania State University, har publicerat en artikel om MS och vitamin D. Man skriver att i frånvaron av vitamin D och signaler från vitamin D receptorn kan autoreaktiva T celler uppstå, men i närvaron av aktivt Dvitamin och en fungerande T cell receptor återställs balansen i T cellsvaret och autoimmunitet förhindras . Bevis pekar på att T cellsutveckling och funktion kan regleras direkt och indirekt i närvaro av aktivt D vit. sept 2006.Från djurförsök


3 Från Drug Information Service, Skaggs School of Pharmacy, College of Health Professions and Biomedical Sciences, The University of Montana kom i juni en artikel- som sammanfattade kunskapen. Den var dock inte speciellt omfattande men konkluderade att vit D tillägg kanhända hindrar utveckling av MS. Men de studier som gjorts var små och det fanns felkällor i form av andra saker som kan påverka utvecklingen.

4 Mindre risk för MS om man har högre grad av solexposition i åren 6-15 år skriver man i en artikel avseende en studie man gjort vid Menzies Centre for Population Health Research, University of Tasmania, Hobart, TAS 7000, Australia.

5 Man undersökte hur vitamin D tillskott påverkade cytokiner i en studie på MS patienter. Man fann att koncentrationen av TGF-beta 1 ( transforming growth factor) ökade jämfört med placebo.TNF-alfa, interferon-gamma och interleukin 13 påverkades inte. Studien gjord vid Graduate Program in Nutrition, Pennsylvania State University, University Park, PA 16802, USA.

Själv började jag med multivitamin preparat då studien på sköterskor kom i januari 2004.


Peace
Sune

Multipel skleros en moderna tiders sjukdom

George Jelinek tankar om MS:

Han skriver att MS är en modern sjukdom där första fallet man fick en beskrivning av var när August D'Este som 21-åring fick ett skov. Inom parentes har jag läst om något fall från medeltiden, men det är mer diffust beskrivet och kanske skulle kunna vara något helt annat. Vi vet ju hur svårt det kan vara med diagnoserna idag med de resurser som nu stod till buds.
Jag vill nog säga att George Jelinek har en "point" där. För det är nog så att det sedan antiken finns gott om läkare som kunde beskriva symtom och sjukdomar och det skulle säkert ha beskrivits fall om det varit en såpass vanlig sjukdom som det är idag. Detta talar för att MS är en modern sjukdom. Den tycks också öka. George Jelinek citerar också Swank som 1952 skriver om en rapport om att incidensen(=antalet insjuknade under en viss tid) dubblerades i Europa under första halvan av 1900-talet. Swank presenterar också siffror från Montreal där man ser en 50-procentig ökning mellan 1935-1958. ( Obs skrivet innan exempelvis magnetkamera fanns.) Jelinek skriver att mycket talar för att det är en modern sjukdom, en sjukdom som beror på livstilsförändringar.

Om man går till National MS Society så har man ett avsnitt om epidemiologi ( läran om en sjukdoms utbredning.), där skriver man, There is no definitive evidence that the rate of MS is generally on the increase, dvs det finns inget definitivt bevis för att MS ökar.

Jag har hittat en norsk undersökning om incidensen. Studien presenterad i Neurology 2006, vol. 66 sidorna 182-186. Undersökningen omfattade totalt 912 patienter, och 2003 levde i Hordaland 666 patienter med MS. Där har man jämfört incidensen i Hordaland under perioden 1953 till 1957 med perioden 1993 till 1997. Man fann då en ökning av incidensen från 1.8 per 100 000 under första perioden till 6.0 per 100 000 under andra. Ett intressant fynd är att under de sista 25 åren tycks antalet nyinsjuknade per år ( incidensen) ligga stabilt. Det är alltså under denna tid MRT blivit vanlig, så tillkomsten av denna sofistikerade undersöknings metod tycks inte bidra till den ökning man såg på 50 år. Man sammanfattar studien att Hordaland har utvecklats från ett lågriskområde till högriskområde för MS.

Jag fann också denna norska studie. Incidence of multiple sclerosis in More and Romsdal, Norway from 1950 to 1991.
Man jämförde där perioderna 1954-1957 med 1985- 1991. Resultatet blev att incidensen ökade från 2.87 till 5.57. Man noterar också att incidensen var särskilt hög perioden 1975.1985. Det är också intressant att se att incidensen för män var 3.06 jämfört med kvinnor 2.67 första perioden. Under senare perioden var det dock betydligt högre incidens för kvinnor 7,94 jämfört med 3.75 för män.


(Under mitt letande fann jag detta avseende Las Palmas. Incidensen där 1998-2002 var 4,1 dvs låg nära incidensen på Iberiska halvön.) Där finns ju vad man kallar medelhavsdiet. Mycket sol).

Multiple sclerosis in Nord-Trøndelag County, Norway: a prevalence and incidence study
Man fann där vid millennieskiftet en prevalens på 163,6, dvs totala antalet med sjukdomen (204 för kvinnor, 122,6 män). Incidensen ökade från 3,9 till 5.6 under perioden 1974 till 1999. ( Här skulle man kunna tänka sig att MRI spelar in, lättare att diagnosticera tidigare.)

En svensk studie Incidence 1988-1997 och prevalence 1977 av multiple sclerosis i Västerbotten County in Northern Sweden.
http://jnnp.bmjjournals.com/cgi/reprint/74/1/29.pdf
Man fann där en incidens MS för perioden 1988-97 på 5,2/100 000. Jag har lite svårt att tolka siffran. Troligen är det väl incidensen per år. Det finns också en ökning av prevalensen på 2,7 % årligen mellan 1990 tll 1997. Under den perioden lär väl inte magnetkameran ha spelat in i diagnossättandet...eller? / detta visar hur svårt det är, hur många faktorer man måste beakta, förvisso fanns fler magnetkameror 97 än 90.


Lite om Finland. Fann på www.mult-sclerosis.org följande referat av en artikel. http://www.mult-sclerosis.org/news/Jan2003/MSIncidenceTrendsinFinland.html
Stora regionala skillnader i Finland avseende incidens, vilket pekar på lokala omgivningsfaktorer. I Finland är prevalensen mellan 10-20 per 100 000.
Man fann att incidensen var 5,1 /100 000 i Uusima, 5,2 i Vasa samt 11,6 i Seinajoki. under perioden 1979-1993. Man tolkar resultatet som beroende på omgivningsfaktorer. Uusima (om man avser landskapet Nyland) är ganska stort och innehåller både havskontakt och inland medan Vasa ligger vid havet och Seinajoki mer inåt land. Forskarna tror att skillnaderna beror på omgivningsfaktorer. Det var också så att trenden var olika. Incidensen ökade ökade i Seinajoki, minskade i Vasa och låg stabilt i Uusima. Detta skulle tala för att skillnaderna rörde sig mer om omgivningsfaktorer än genetiska.
Man säger också att virusinfektioner kan vara en möjlig faktor.
Orternas geografiska läge säger heller inte emot att man äter mer fisk i de två regioner med havskontakt.

På läkemedelsverkets sida om behandlingsrekommendationer skriver man följande om incidens och MS. Incidensen i Skandinavien är 5/100000. Studier inom vissa begränsade områden ( t.ex delar av Norge har visat ökande MS incidens, medan andra skandinaviska studier inte visar någon sådan tendens.

Från en kartläggning av MS i Västerbotten hämtas :
I avhandlingen uppskattas förekomsten i Västerbottens län genom två epidemiologiska studier, som båda visar en statistiskt signifikant högre förekomst av MS i Västerbottens län jämfört med Göteborg.". Västerbotten är ju både kustnära och inland. Göteborg är kustnära..

Nog om incidenser och prevalenser här. Min uppfattning efter att ha skummat på ytan, att det tycks vara så att det finns en ökning av antalet MS patienter men att det finns en olika tänkbara orsaker till detta som att man diagnosticerar lättare och därmed tidigare nu. Dels finns nya metoder och dels är det viktigt med tidig diagnos då man kan sätta in medicinering men också tidig rehabilitering.

Dock finns det en del som talar för att tendensen till ökning kommer tidigare än de nya möjligheterna till diagnostik och behandling, att miljö har betydelse. Därmed finns starka skäl att misstänka att det rör sig om en moderna tiders sjukdom, en vällevnadsjukdom och motivet att se över bland annat kost känns viktigt i alla fall för mig. Ock det finns verkligen mycket att forska om här.

Peace
Sune

Om att meditera eller meta eller brodera eller...

 
En av de förändringar George Jelinek gjort sedan MS kom in i hans liv var att han mediterar varje dag. Jag har mediterat en period både före och efter MS. Genom att jag fick sådan besvärlig klåda en lång period klarade jag inte att meditera längre. Klådan bröt helt enkelt igenom. Men nu känner jag, att jag klarar det. Men sen är det, att man måste ta sig för... där sviktar jag.

Varför meditera? Helt enkelt för att försöka komma ur en ond cirkel av stress.

 
 

Meditation är ganska enkelt.
En del menar att män, som sitter och metar mediterar- men de kallar det inte. Jag hörde om en meditationslärare, som föreläste för en grupp new ageare och andra, såg en äldre kvinna i gruppen, som såg ut som hon hamnat fel, där hon satt med sin handväska. Men hon lyssnade mycket intresserat och när det var slut kom hon fram och tackade. Han undrade hur hon meriterar. Då svarade hon: Jag broderar. Så att meditera eller vad det nu är man gör spelar ingen roll, det viktiga är att man bryter sin stress. Kommer ner i varv, kommer i en situation där inte tankarna mal i huvudet om vad som hände igår eller vad som skall hända i morgon, i övermorgon, nästa år. Det viktiga är att man kan se vad som finns runtomkring, njuta av det goda som finns att njuta av. Det finns ofta sådant även om man har en svår situation.

Hur går det då till att meditera?
Det finns olika skolor. Jag har lärt mig meditera via att lyssna på band . Då har jag främst lyssnat till Jon Cabat-Zinn. Han har på något sätt skalat av en del ikring det, som för mig har känts bra. Jag kan tänka mig att andra tycker att just det där andra, österländska kan var spännande och exotiskt.

Själva tekniken jag använder är att sitta i ett lugnt rum, blunda och försöker spänna av. Sedan försöker jag lyssna till när jag andas. Känna efter nu kommer inandningen...och nu kommer utandningen. För mig känns det lättast att känna på bukmuskulaturen. Om man tycker det är svårt kan man till och med lägga handen på magen och känna efter..in...ut... Det viktiga är att man koncentrerar sig på att känna. Man skall inte styra andningen... typ Andas in! Andas ut! utan lyssna efter när den kommer spontant. Den här tekniken kallas bland annat mindful meditation.

Så håller man på. Efter en stund tränger sig tankar på. Då skall lägga märke till att de finns där, men inte reagera på dem och tänka det där ska jag göra så och så med, utan man skall bara lägga märke till dem, sedan skall man återgå till att känna efter " inandning"... "utanding".
På det här sättet lär man sig lite att kunna stänga av störande och malande tankar och liknande även utanför meditationen, så att man kan koncentrera sig bättre på vad man håller på med. Man lär sig att göra av med de där grubblerierna, varför gjorde han så, eller hon si eller jag.. man lär sig att låta bli att bekymra sig alltför mycket över morgondagen. Se på liljorna på marken huru de växa!

Meditationen kan alltså vara en väg att komma ur stressens järngrepp, det där som i långa loppet kan leda till sömnlöshet, psykisk och fysisk ohälsa, utmattningsreaktioner. Jag har skrivit om stress och autoimmuna sjukdomar Här. Om ni undrar varför jag har en bild där som inte alls handlar om ämnet över huvudtaget, så vet jag inte det. Men det är syftet. Jag tror att om man kombinerar två saker som inte hänger ihop kan det leda till nya associationer, nya tankar och glädje. Sen tycker jag Cheva 57 är fruktansvärt snygg. Jag tror att jag tycker så, därför att den snyggaste bilen i bilen i byn, där jag växte upp var just en sån.

Peace Sune 

Kan livstil vara ett sätt att hantera MS. Det tror George Jelinek

 

En bok om att hantera sjukdomen MS
George Jelinek är professor i akutmedicin. Omkring 1996 insjuknade han i MS, ett par år efter han fått en nyinrättad professur i detta ämne. Jag beställde idag den bok han skrivit efter sin MS diagnos- Taking Control of Multiple Sclerosis.

Intervju med George Jelinek
2001 var det en intervju med professor George Jelinek i Nr 6 av MS life med anledning av hans bok Taking Control of Multiple Sclerosis. Jag refererar lite från intervjun här.

Ann Langley skriver ( i översättning) ”Fem minuter in i intervjun förstår jag att detta är en man som har bråttom, bråttom att få ut budskapet att det finns hopp om att kunna hantera MS positivt."

Hon skriver vidare:"Taking Control of Multiple Sclerosis (Att ta kontroll över Multipel Skleros) är inte en filosofisk bok, ehuru den beskriver författarens personliga tillvägagångssätt vid hanteradet av det emotionella trauma då han fick diagnosen MS på toppen av sin karriär.Då han fick sin diagnos hade han varit professor i Akutmedicin i två år, den första som haft denna anställning i Australasia.
Ironiskt nog, trots sitt personliga och kliniska kunnande, kände Jelinek inte igen sin diagnos.”

Inom parentes
( Inom parentes :Jag hyser en sympati för detta. För mig tog det en mycket lång tid att inse vad det var frågan om, att det här var något onormalt, det kom så smygande trots att jag har en skovförlöpande MS. I själva verket tog det kanske 4 decennier. Det var först när det liv jag levde inte gick att leva längre som diagnosen tvingade sig på. Då kändes det som i engelska barnramsan om Humpty Dumpty ”Humpty Dumpty sat on a wall.-Humpty Dumpty had a great fall.- Allthe king's horses and all the king's men – Couldn't put Humpty together again”. Allt föll ihop och så fick man långsamt försöka att plocka ihop bitarna igen)

En genomgång av vetenskaplig litteratur om MS.
När George Jelinek fick diagnosen tog han sig tid att se över sitt liv och sitt arbete och att försöka anamma de rön han hittade i de vetenskapliga artiklar om diet och nutrition i sitt eget liv.
Vad som skiljer denna bok från många andra är författarens auktorativa kunskap om MS ur personligt och från ett medicinsk perspektiv, I sin strävan, att försöka finna ut hur man bäst klarar av sin MS, konsulterade professor Jelinek forskningsartiklar om MS som undersökte alla former av behandling, både traditionell västerländsk skolmedicin och komplementär medicin.

Hans forskningsgenomgång ledde honom till att identifiera diet och behandlings alternativ, ( han använder dagliga/troligen varannan dag)/injektioner). Denna regim har gjort det möjligt att återgå till arbetet på fulltid, arbeta 10 timmar om dagen med utbildning och forksning. ( Han avslöjar planer på lägga till mer kliniska timmar på sitt schema). Han ger också ut kvartalstidskriften Emergency Medicine.
( Personlig reflektion är naturligtvis att detta kan vara naturalförloppet av hans sjukdom. Det är vanligt att man tillfrisknar helt från ett skov, för en del kommer det inga mer skov).


George Jelineks mor hade MS från 45 års ålder. Hon dog mycket handikappad 15 år senare. Denna familjehistoria bidrar också till den hängivenhet man finner i boken.
Boken innehåller viktiga dietära och annan information för Msare och den ger en översikt av tillgängliga behandlingsalternativ.

Multipel Skleros är blott två ord.
Ur George Jelineks synpunkt är multipel skleros blott två ord, inte en mening. Nyckel är att hejda progressionen. Mycket vetenskaplig strävan fokuserar på att hela skadade nerver, på remyelinisering. Men realistiskt sett får vi vänta en tid innan dessa terapier är tillgängliga. Vad vi har just nu är terapier som antingen bevisats leller det finns hypoteser om att de saktar ned progressionen.

Livstilsförändringar
En hel del av författarens livstilsförändringar handlar om diet .Han skriver i boken att man har beskrivit syndrom liknande MS i cirkum 150-200 år. Alla sjukdomar som dyker upp på detta sätt som koronarkärlssjukdomar och ökar i frekvens,är troligen orsakade eller åtminstonek utlösta av livstilsförändringar som den mänskliga rasen har gjort genom industriella och teknologiska revolutioner. Många av dessa livstilsförändringar ror sig runt diet och aktivitet.

The Fat Story
Ett kapitel The Fat Story beskriver alla fetter och deras möjliga plats i MS bilden. Han förklarar : Det börjar komma bevis fleromättade fetter speglar en viktig skyddande roll i CNS, och vissa forskare börjar efterlysa en omvärdering av fetternas roll i utvecklingen av MS. Om ett par få år kanske vi får ett accepterande av fetternas roll vid neurologiska sjukdomar precis som vid hjärtsjukdomar.
I boken finns också en översyn av antioxidanter, vitaminer, mineraler, melatonin och Vitamin D samt solexposition. Professor Jelinek hävdar att det är möjligt att få rekommenderade D vitamin dosen genom att vistas en kvart i solen när standar UV index är 7.
Detta kanske kommer som en överraskning för folk med MS, av vilka de flesta undviker solexposition av rädsla för att bli för varma och få fatigue.

Detta var ett urval ur intervjun. Det skall bli spännande att läsa boken.
Peace Sune
 

Att ta sig fram -Vintersol-Los Cristianos

Resan dit och ifrån var inga problem, man fick den hjälp man behövde. Man blev alltså inte utmattad av själva resan, vilket i andra fall kan vara ett problem.
Det här handlar mest om att ta sig fram utanför Vintersol.


 

Med el.skoter, rullstol.
Det är ganska lätt att ta sig fram med el.skoter eller rullstol i Los Cristianos. Mycket beroende på att det finns många som använder sådana hjälpmedel. El. skoter kan man hyra på Vintersol om man bor där, men i varje fall då jag var där hade man inte el.skoter till alla som ville ha det. Kolla i förväg. Kolla också priserna. Här kan du se vad firman Tenerife Electric Scooter tar.

Optiway fortress ( 3 eller 4 hjul skoter )
1 - 5 dagar 20 € / dag
1 - 2 veckor 99 € / veckan
2 - 4 veckor 69 € / veckan
extra veckor 50 € / veckan

Till fots
 

Om man vill tar sig fram till fots finns det ganska gott om platser att vila. Längs strandpromenaden finns det en stenlagd kant, som är lämplig att sitta på. Den använde jag mycket. Jag blev klart bättre att gå då jag var där, dels pga den behandling jag fick men också på grund av att det vara goda förutsättningar för korta promenader med vilopauser.

Om toa
När man är ute och strosar med eller utan gåhjälpmedel är alltid detta med toiletter ett stort problem, om man har det vanliga MS symtomet urinträngningar. Klarar man att gå på vanlig toilett så ordnar det sig oftast, då det finns möjligheter att gå på toilett på restauranger, internetkaféer, kulturcentret , svenska kyrkan.

Men man bör ju göra annat förstås på kulturcentret finns turistinfo samt utställningar bl.a. och på svenska kyrkan kan man läsa tidningar, fika.

Taxi- La cuanta por favor!
Taxi är ganska billigt. Inom staden några Euro. Till flygplatsen cirka 20 Euro. Be att få räkning innan du åker. Då sätter man på taxametern och du undgår att bli "sköntaxerad".

Buss
Det är ganska billigt att åka buss speciellt om man köper ett speciellt bonuskort. Då kan man åka för cirka 6 Euro till Puerto de la Cruz. Det kostar med taxi mer än 50 Euro.
Jag rekommenderar Vintersols bussutfärd till La Gomera. Den var givande. Man fick lyssna på det urgamla sättet att kommunicera på avstånd som används på den bergiga och otillgängliga ön. Den guidade turen bland fantastisk växtlighet längs vådliga slingervägar leddes av en bra och botaniskt kunnig guide. Hoppas den turen finns kvar.

Båt-Färja
Man kan åka själv med båt till bl a La Gomera. Dit kostar det enkelt cirka 20 Euro. Billigare om man är över 60.

Hyra Bil vet jag inget om. Men här är en firma men de vanliga andra biluthyrningsfirmorna finns också.

Peace Sune