Nordic walking ( stavgång)

Nordic walking

In English

I have used done some Nordic walking for a month now. My technique is a little bit different from the usual way of walking because in the first place I am not striving to increase the work of the upper part of my body; I am trying to use the poles to move some of the weight from my body from my knees to the poles. So I put a the tip of the pole a little in fron of my body.


It functions well. I changed three things one month ago.
I began walking with Nordic poles
I began to use the drug glucosamin in order to try healing the cartilage in my knees
I also tried to put some sort of sole in my shoes with the intention to change the stress of especially my left knee, I wanted move the stress on the knee joint from the medial part to the lateral part. This I have not done, but living on the countryside I can use a walking technique which allows me to put some more of the koad on the lateral part of the knee. I'll try to show this with illustrations. The reason why I did this is because I thought I had a medial artrosis in the knee although not much was seen on the X-ray and although other doctors did not find anything when examining my knee. But still I had pain in my knee(s).

After a month I am better oscillating between 0 and 1 on my rating. The medium pain is scale during the last week and I have doubled my walking distance. Guess if I am satisfied. What does it depend on. It must be the Nordic walking or glucosamin. Anyway I will continue with both strategies. Thank you some one. After two years!!!




In Swedish
Stavgång
Jag har gått stavgång i en månad nu. Jag använder stavarna på ett lite annorlunda sätt än vid vanlig stavgång, därför att i första hand strävar jag inte efter att öka arbetet för övre delen av min kropp. Jag försöker att använda stavarna för att flytta en del av belastningen på mina knän till stavarna. Så jag sätter i dem lite framför kroppen.

Det fungerar väl. Jag förändrade tre saker för en månad sedan.
Jag började med stavgång.
Jag började med glukosamintabletter för att försöka bidra till läkningen av brosket.
Jag försökte också att sätta i någon sorts sula i mina skor med syftet att förändra belastningen för vänster knä. Jag har inte gjort det; men då jag bor på landet kan jag använda en teknik då jag går, som tillåter mig att ta bort en del av belastningen från mediala delen av knäleden, dvs den del av leden som är inåt mot andra knät. Jag skall försöka illustrera det. Anledningen till att jag vill detta är att jag tror att jag har förändringar i brosket där, medial artros fast det inte syntes på röntgen och fastän andra läkare inte funnit något speciellt då de undersökt det. Men ändå hade jag ont i knät.

Efter en månad är jag bättre. I genomsnitt skattar jag smärtan som pendlande mellan ingen smärta till mycket lätt smärta, dvs 0-1 på min skala. ( jag upptäcker att noff finns inte. Det borde den faktiskt göra. Jag har dubblerat min gångsträcka även om den fortfarande inte är så lång.
Vad beror det på? Det måste vara stavgången och/eller glucosaminet. Jag kommer att fortsätta med båda sakerna. Tack någon. Efter två år!!!

Peace Sune

Tidig immunterapi vid MS minskar risk för senare handikapp/ Virtuell placebo

Skulle Swank studie om diet kunna utvärderas på nytt med virtuell placebo? Jag ställer mig den frågan efter att ha läst en artikel i läkartidningen idag.

Det visar sig att kontrollerna går tillbaka till patienter som insjuknat 50- och 60- talet i denna rapport. Det skulle ju fungera även för Swanks studie som ju är väldokumenterad.

I sökandet avseende kost och diet kom jag bland annat till frågan rött vin och hälsa. En artikel i British Medical Journal började så här BMJ http://heart.bmj.com/cgi/content/full/81/5/459
* is there any specific property of wine compared with other alcoholic beverages?
* does wine have an advantage over fruit and vegetables that are also rich in flavonoids?
* if so, should we recommend red or white wine or, perhaps a wine from a precise appellation, and what might be the daily "dose"?
To answer the first question, only transverse or retrospective studies are possible; a prospective study seems impractical---imagine a cohort of many thousands randomised for many years to water or to a daily amount of some alcoholic beverage without any flavour, or to the "wrong" wine associated with the same food in all groups! What about dropout, cost of drinking, addictions, overdose, cross over, and side effects?

Min poäng med detta är att det forskningen måste anpassas till de faktiska krav som verkligheten ställer och det tycks finnas en viss samstämmighet. Mycket av slutsatser i forskningen om kost inklusive olika typer av alkoholdrycker är baserade på epidemiologiska studier och även om det finns experimentella kontrollerade studier.

I den aktuella rapporten i läkartidningen skriver man att studierna beträffande immunmodulerande medel är relativt kortvariga- upptill 3 år och det är svårt eller inte möjligt att göra nya längre placebokontrollerade studier för att kunna utröna behandlingen långtidseffekter. Man inför därför begreppet virtuell placebo, dvs man inför en "virtuell" grupp som man tar ur ett material med obehandlade patienter från en studie av MS-sjukdomens naturalhistoria utförd i Göteborg. Man har sedan jämfört detta med en behandlad grupp som man funnit i svenska MS registret.
Man ville här undersöka om insättande av immunmodulerande medel i detta fall interferon och glatirameracetat (Copaxone) gav någon inverkan utvecklingen av handikapp, dvs Sekundär progressiv MS

Man beskriver tekniken med virtuell placebo så här:den " består i att från databaser välja historiska kontrollpatienter med ett naturalförlopp som har samma karakteristika som patienterna i läkemedelsprövningen beträffande demografi, sjukdomsduration och sjukdomsstadium". Här utnyttjade man ett material från Sahlgrenska med patienter som diagnosticerats på 1950-64 och därefter följts lång tid. en stor svaghet är att sätten att ställa diagnos var olika, då inte magnetkamera fanns i Göteborgsmaterialet. åren 1950-64.


Det finns alltså en hel del svagheter i metodiken men det är samtidigt den enda möjliga metodiken att på något sätt undersöka om behandling och tidig behandling med immunmodulerande behandland skjuter upp den så kallade sekundärt progressiva fasen.

Resultatet blev insättning av immunmodulerande behandling i tidigt skede har effekt på den senare handikapputvecklingen i MS-förloppet, den fördröjer övergången till sekundrär progressiv MS.

Det skall bli intressant att se hur detta tas emot.
Här finns ju alla förutsättningar för att göra en virtuell placebostudie av Swanks studie.P/S

Du är vad du äter

och om du har MS är du allergisk mot vad du äter, inleder Ian Cook, en engelsk free lance journalist på hemsidan Ouch. en artikelserie om the Best Bet Diet. Han har beslutat sig för att vara försökskanin i sex veckor på den dieten. Han beskriver dieten som Bing Crosby sången "Accentuate the positive and eliminate the negative"



You've got to accentuate the positive
Eliminate the negative
Latch on to the affirmative
Don't mess with Mister In-Between

You've got to spread joy up to the maximum
Bring gloom down to the minimum
Have faith or pandemonium
Liable to walk upon the scene




Ian Cook beskriver BBD kosten så här:" Att äta fel sorts mat ger brister i fråga om näringsämnen som hjälper dig att hålla immunsystemet i kontroll och att fel sorts mat kan göra att immunsystemet attackerar din egen kropp. Man måste ta bort det som är fel sorts mat (eliminate the negative) och lägga till lite av det nyttiga."
Dieten har likheter med Swank's diet eller den Jelinek förespråkar. I varje fall avseende synen på mättade fetter, vissa vitaminer och mineraler exempelvis solskensvitaminet D. George Jelinek tyckte att han fann lågt stöd för glutenfri kost och det ingår inte i hans diet. I korthet innebär BBD uteslutande av mjölkprodukter, gluten, och ägg. Restriktioner avseende jäst, socker och lågt intag av mättade fetter. Dessutom finns en lista över tillskott man skall ta för att accentuera det positiva.

Anledningen till Ian Cook vill försöka detta är att han själv har MS sedan nio år tillbaka. Han har synproblem, kramper i benen och besvär med att kissa, han känner frekventa trängningar men har svårt att få fram det. Han avslutar första veckans artikel med "I'm off to the loo now, and then on to the health food store to stock up on rice milk and gluten-free bread." Jag måste på toa nu, och sedan till hälsokostaffären för att ladda upp med rismjölk och glutenfritt bröd.

Vill man läsa få lite lättsam läsning av denna typ av kost rekommenderar jag Ian Cooks artikelserie. Jag vet inte när han skrev den och om han har fortsatt med dieten. Jag har inte hittat någon uppföljning men den sjätte veckan sa han att han skulle fortsätta. Jag vet inte om han klarade det, jag fick en känsla av att han tyckte det var ganska knepigt i bland och dessutom tyckte jag han förväntade sig väldigt snabba resultat och det gör mig tveksam till om han fortsatte.

P/S

Mer om kost

Mindfulness

Svenska Dagbladet hade en artikel om meditativa övningar inverkan på hjärnans aktivitet, som man bland annat studerat med EEG och magnetkamera teknik. Man har funnit att hjärnans vänstra pannlob aktiveras av meditation, detta område är aktiverat då vi är lugna medan andra sidans pannlob aktiveras av mer negativa och ångestfyllda känslor. Man har även funnit att det område som kontrollerar negativa känslor aktiveras vid regelbunden meditation. Det är väl känt sedan tidigare att meditation har påverkan på andra kroppsliga fenomen såsom blodtryck, hjärtfrekvens och andning.

Amerikanen Jon Kabat-Zinn är på ett sätt meditationens nakne kock. Han har skalat av meditationen olika mystiska inslag, som kan i varje fall för mig kan kännas främmande och har genom detta gjort meditationen mer vardagsnära. Jag har lyssnat till några talböcker med honom och några meditionsband, och det gör inte saken sämre att han har humor. Man hör ibland fniss i denna ibland gravallvarliga värld.

Kärnan i mindfulness och mindful meditation för mig är att försöka vara närvarande i nuet. Just nu kan det vara att sitta ned en stund och koncentrera sig på att lyssna på fåglar. Varifrån kommer den fågelsången och försöka att pejla in det med hörseln. Jag har också försökt att koncentrera mig på bäckarnas porlande.

Eller på att betrakta ett konstverk en stund, försöka memorera det. Blunda och försöka minnas det. Öppna ögon och kontrollera. Blunda igen. Jag har märkt att sådana övningar har lett till att jag blivit mer medveten om mina tankar, vad som strömmar genom mitt medvetande just nu. Men jag har mycket kvar att göra. Vad beträffar meditionen har jag främst ägnat mig åt att koncentrera mig på andningen, men just nu gör jag en annan sorts meditation inspirerad av Chopra.

Åsa Nilsonne har förövrigt flera mindfulness övningar på sin blogg.



Jag tycker alltså att jag blivit mer närvarande i nuet genom att försöka göra sinnet fullt i nuet genom att koncentrera mig till 100 % på det. Det har hjälpt att lite stänga av oro och oroliga tankar angående vad jag nu har gjort, vad skall jag göra , vad någon skall säga om det och det, jantelagstankar, det som Susan Jeffers kallar Chatterbox.P/S

Påverkar stress immunsystemet

Hur påverkar sinnesstämningen immunsystemet?

På multiple sclerosis resource centers nyhetsida finns idag den 16 maj 2007 en artikel med ovanstående titel. Jag skall försöka sammanfatta vad man skriver. Den handlar hur man alltmer finner ut avseende de komplexa sambanden mellan mental och fysisk hälsa. Det finns en rikedom av bevis, skriver man, för att positiva emotioner stärker immunsystemet medan negativa emotioner tycks trycka ned det. Till exempel kan det ta ett år att återställa ett friskt immunsystem efter att en mak/a -e dött.

Om man tittar på sexuellt utnyttjande och fall med posttraumatisk stress har man i studier funnit att de har höjda halter av stress hormoner liksom ett antal andra grupper som länge känt sig ensamma, arga eller haft relationsproblem. Motsatsen gäller också. Att vara i glada vänners lag stärker immunsystemet, liksom att lyssna på musik eller få massage.

Orsakerna till dessa samband är oklar men hjärnan tycks ha en direkt effekt på stresshormoner typ adrenalin och kortisol och dessa har en lång rad effekter på nervsystemet och immunsystemet. Hudåkommor som eksem och finnar kan förvärras och stress kan utlösa astmaattacker.( Är det någon som känner igen tegelstenarna i ohälsans ryggsäck?). Initialt är de ökade halterna av stresshormonerna till nytta bland annat genom att öka tillgången till energi, men i långa loppet är effekterna skadliga. Stress kan också överaktivera immunsystemet och resultera i en ökad risk för autoimmuna sjukdomar av typ rheumatoid artrit och MS.

Mekanismerna bakom detta är bara delvis klarlagda men vi vet att våra reaktioner på livsförändrade händelser har vittgående effekter på vår hälsa. Man kan utnytta kunskaperna till att förbättra situationen. Avslappning och avspänning reducerar kortisolhalterna och det sker även andra positiva förändringar i kroppen (sänkt blodtryck, puls etc). Sådana aktiviteter ger också positiva förändringar på immunsystemet. Händelser av den här typen sker spontant i våra liv men vi kan också uppmuntra det genom att ta omsorg om oss själva.

Vad kan man lära av placeboeffekten?
Ett samband kropp-själ fonner man också i experiment där folk med infektioner ges placebobehandling (verkningslösa substanser) som de tror är verkningfulla mediciner. Även om behandlingarna inte har någon medicinsk effekt uppger dessa frivilliga personer mildare symtom än de som inte fått någon behandling.

Detta samband kan också ha motsatt verkan när vi väl har utvecklat en infektion. Frivilliga som har fått en infektion men utan symtom ( sjukdomen har inte brutit ut) känner sig mer deprimerade och ängsliga än de som inte fått det. Infektionen har också menlig inverkan på minnet som sitter i åtskilliga timmar.

Professor Sheldon Cohen vid Carnegie Mellon universitetet i Pittsburgh föreslår att vår benägenhet att få infektioner kan lätt ändras genom att vi ändrar vår livsstil. Han nämner rökning, hälsosam kost och regelbunden motion.

Ingen vet säkert hur våra känslor kan påverka immunsystemet men många läkare är överens om att stressreduktion är bra. Många stressande situationer och händelser kan man undvika totalt men många kan vi inte undvika men vi kan minska bakgrundstressen och vi kan påverka våra reaktioner på stress.

Man skriver att den moderna världen är nästan gjord för att ge oro och frustration, men vi kan hantera stress genom att minska kraven på oss och öka vår förmåga att ta itu med dem.
Att tänka kreativt kan vara ett sätt som att delegera arbetsuppgifter och ta bort mindre viktiga saker från din måste göra lista.

Sedan kan du söka vägar för att förbättra din stresshanteringsförmåga typ lära dig en ny användbar förmåga eller ta mer tid på dig för att sortera ut och planera en dag och kanske också utvärdera den- om man lätt känner oro och ångest kan man kanske man kan lära sig yoga, meditation eller tai chi.
Även om det kan kännas ansträngande att försöka få perspektiv på hur man lever sitt liv kan det vara värt att göra det både för sin lyckas och hälsas skull skriver man.

Det här var i korthet vad artikeln handlade om. Referenser kan man finna på ovanstående länk.

Jag önskar jag hade kunnat skriva det själv.

P/S

Gör fysisk aktivitet lustfylld

Någonting som lyfter vår hälsa, vårt välbefinnande är fysisk aktivitet men fysisk inaktivitet är en av de där tegelstenarna i ohälsan ryggsäck.
Som ofta gäller det att man skall hitta en balans på hälsans-ohälsans komtinuum. Är man fysiskt inaktiv, har en sedentary lifestyle som man det heter på engelska, ger detta problem med hälsan men även vid en mycket intensivt aktiv livsstil kan det föreligga hälsorisker i form av skador och det kan även vara kopplat till andra faktorer som en farlig kosthållning och dopning. Det gäller på något sätt att hitta sin balans.

Om man betänker att lämplig dos fysisk aktivitet ger både hälsomässiga fördelar plus att man dessutom mår bra kan man tycka att det är svårt att förstå att de flesta av oss har en stillasittande livsstil, en stillasittande livsstil som ger sedimentära spår i våra älsklingsfåtöljer. Det är enligt Stefan Rössner endast 3.5 procent av män över 50 som ägnar sig åt någon form av fysisk aktivitet.(Läkartidningen 1996 Fetma- en folksjukdom). Det tycks vara så att fysisk aktivitet minskar med ålder. Enligt rapporten Physical Activity and Cardiovascular Health från National Institute of Health Consensus Development Conference Statement deltog 70 procent av alla tolvåringar i någon form av intensiv aktivitet, en siffra som för 21 åringar sjunkit till 42 procent och sedan fortsätter den att sjunka till den ganska katastrofala siffran 3.5 procent för femtioåriga män. Redan siffran 30 procent av inaktiva tolvåringar är ganska katastrofalt; något som vi ser i att alltfler barn får typ II diabetes, som tidigare kallades åldersdiabetes och också i hur feta barn blir allt vanligare och de blir också allt fetare.

Aerobics

Om man har ett handikapp är det lättare att förstå att man kanske blir ganska inaktiv. Det är givetvis mycket svårare att få en aktiv livstil ju svårare fysiskt handikapp man har, men en del kan underlättas med olika hjälpmedel exempelvis lyftar till bassäng, anpassade rullstolar, speciella träningsredskap för olika träningsformer. Det finns en potential hos för väldigt många att få en god fysisk aktivitet även om man har avancerade handikapp eller mycket hög ålder. Men det är svårare att få möjlighet att göra det. För mig är det också viktigt att det skall vara lustfyllt.

En viktig sak är förvisso att samhället ger fullgod tillgänglighet för exempelvis rullstolsburna;
att de som är i behov av det det får personlig assisten men det jag tycker också att det är viktigt med att vi alla deltar i och det inte bara skall vara något samhällsreglerat. De som inte har handikapp och de med handikapp kan faktiskt spela bollspel tillsammans och ha roligt. Tyvärr går utvecklingen i viss mån i andra riktningen. Det har blivit väldigt viktigt att platsa i fotbollslaget redan i tidiga år. Passar du inte in är det good-bye; här ska vi bara ha framtida fotbollsproffs! Hur bra är skolorna, idrottsrörelsen i de här frågorna. Jag vill att det skall finnas strävan mot gladrörelse där människor med olika funktionsförmåga deltar och att detta skall vara naturligt. Visst kan man delta i exempelvis aerobicträning även i rullstol. Bidrag till idrottsrörelse och skolornas fysträning från stat och kommun borde bara ges om sådana aktiviteter ingår, aktiviteter där alla kan vara med. Idag tenderar det till att fungera som utslagninginstitutioner.

Vad ger då ett moderat mått av fysisk aktivitet under 30 minuter de flesta dagar i veckan. Dåvarande vicepresidenten Al Gore presenterade 1996 en rapport, Physical Activity and Health ( =Fysisk aktivitet och hälsa) i vilken det fanns en sammanfattning av vad man ur hälsosynpunkt kunde vinna. Om detta kan man läsa på bloggen Plussa I korthet minskar risken för typ II diabetes, högt blodtryck och de därmed åtföljande hjärt-kärlsjukdomarna typ hjärtinfarkt och stroke. Tjocktarmcancer är också vanligare hos de som har en stillasittande livsstil. Dessutom ökar det psykiska välbefinnandet, skelett, muskler och leder blir friskare. Man kan bli utsliten av för mycket arbete men också av för liten belastning och i Sverige idag är kanske detta vanligare.
För människor med kroniska sjukdomar och handikapp är givetvis fysisk aktivitet lika viktigt som för alla andra.

Varför ser då siffrorna över fysisk aktivitet ut som tidigare nämnts. 3,5 procent av 50 åriga män. Det är ju inte riktigt klokt när man betänker vilken bonus man får. Det visar sig också att precis som när man lägger om matvanor för att gå ned i vikt tenderar försöken till att ta sig i kragen och sätta i gång med någon aktivitet att rinna ut i sanden så småningom. Av de som försöker gå ned i vikt lyckas bara cirka 5 procent att hålla en lägre vikt efter ett år. I den ovan nämnda rapporten Physical Activity and Cardiovascular Health från National Institute of Health Consensus Development Conference Statement undersökte man vilka faktorer, som gjorde att man lyckades övergå från en sedentary lifestyle till en aktiv livstil. Man fann att följande faktorer var viktiga för att lyckas:

• Individen finner att detta utgör ett plus i tillvaron totalt (net benefit)
• Man väljer en aktivitet som man njuter av
• Man känner att man klarar att göra aktiviteten
• Man känner sig säker och trygg då man gör aktiviteten
• Aktiviteten är lätt att genomföra regelbundet
• Man kan passa in aktiviteten i sitt dagliga schema
• Man känner att aktiviteten inte blir så ekonomisk kostsam att man är ovillig att betala så mycket
• Att man upplever ett minimum av negativa konsekvenser typ skador, tidsbrist, problem med den egna identiteten i samband med aktiviteten och socialt tryck av typ jantelag
• Att man kan klara av andra saker som konkurrerar om tiden
• Förstår behovet av att balansera arbetsbesparande hjälpmedel av typ bil, åkgräsklippare och stillasittande aktiviteter av typ TV-tittande med aktiviteter som kräver högre grad av fysisk ansträngning.
  

Jag tycker att detta påminner mig lite om vad Åsa Nilsonne skrev på sin blogg om nyårslöfte. När jag läste om det, beslöt jag mig för att avge ett löfte enligt mindfullnessmetoden. Sen glömde jag vad löftet var i flera månader. Jag läste min anteckning om det häromdagen och fann att jag faktiskt genomfört löftet, som krävde en hel del ansträngning från min sida. Jag säger inte vad det var. Skulle inte detta kunna hjälpa en person som vill börja ändra sin livsstil. Vad skrev Åsa Nilsonne;
För det första: hur många nyårslöften brukar du tynga det nya året med? Om du är för ambitiös är sannolikheten stor att inget blir gjort.
För det andra: Var realistisk. Välj inte ett löfte som är alldeles för svårt.. ... ...Nyårslöftet ska helst var något som du vet att du kan göra.
För det tredje: när du väl har valt ett projekt - sätt dig ner med papper och penna och skriv upp de för- och nackdelar du kan se. Det är viktigt att vara särskilt uppmärksam på nackdelarna.... ... ...Tänk sedan efter, och fundera över om du har valt rätt nyårslöfte.
För det fjärde: bestäm dig. Välj, i nuet, att arbeta för att genomföra en förbättring av ditt liv under det kommande året. Nu har du ett realistiskt löfte, du har tänkt igenom ditt val, det här är något du vill!
För det femte skriver hon, att man skull fundera när man började försumma sina tidigare nyårslöften. (Hände det redan första dagen? Jag bskjuter upp löftet till i morgon.) Hon skriver att man skall ta det på allvar och göra påminnelser till sig själv om detta, skicka SMS och liknande.
En sista punkt hon skriver är att nyårslöften inte är obligatoriska, men jag tycker nästan att försök att övergå från en sedimentär livsstil till aktiv skulle kännas så lockande att det inte kan motstås. Det här var bara ett axplock från vad Åsa Nilsonne skriver och för att förstå det bör man gå in på den aktuella blogganteckningen Åsa Nilsonne om Nyårslöfte

Det här var om att lyfta ytterligare en tegelsten ur ohälsans ryggsäck och i stället skaffa en hälsans ballong.

Tidigare inägg om fysisk aktivitet:

Om fysisk aktivitet för handikappade
Om fysisk aktivitet och diabetes typ II
Om fysisk träning och rheumatoid artrit
Om smärtskattning- ett hjälpmedel vid smärta och fysisk träningdel II
Om smärtskattning del I- om min träning av artros i knä
Om hur ledbrosket får sin näring
Om träning och multipel skleros

Information hämtat från bland annat
Läkartidningens serie Motion som medicin
Portalen www.fyss.se
Bloggen Plussa

Bilderna aerobics och bollspel framför garageporten är hämtade från Centers for Disease Control and Prevention
P/S

Mer om min träning av mina onda knän.

Idag skattar jag min smärta till 1, ovanligt bra dag i dag

Jag har nu haft ont i cirka två år, och idag är det mycket bättre än för två år sedan. När det var som värst kunde jag inte belasta knät. Sedan har det successivt blivit bättre.
Det första spm jag tränade med var försiktig gång och motionscykel. Det ledde till en viss förbättring så att jag hamnade på cirka 5-6 på VAS från att ha varit på cirka 7. Detta var för cirka ett år sedan. Hö knä blev i stort sett bra på den tiden men vänster knä blev 5-6 på skalan.


När man har ont i ett knä eller eller annan led försämras musklerna kring den. Mitt vä bens lårmuskulatur var mycket sämre än mitt hö ben, trots att det är hö benet som jag är mest försvagad i som följd av MS. Jag fick hjälp av en naprapat nere på Tenerife med några muskelövningar och då främst av träningen av quadricepsmuskeln. Jag fick både statiska och dynamiska övningar. Jag tänker inte beskriva dem här, för jag tycker man skall ta kontakt med specialist för att träna rätt, vad jag vill göra däremot är att poängtera att det är viktigt att träna muskulaturen.

Det är viktigt att en led är så stabil
som möjligt så att ledbrosken inte glider hur som helst mot varandra. Det som stabiliser leder är ledband=ligament, ledkapsel samt inte minst muskler. För knät är detta speciellt viktigt och då speciellt quadricepsmusskulaturen.



Musklerna stärks av träning på motionscykeln och inte minst underhålls brosket så att det genomforsas av ledvätska med nödvändig näring. Brosket har ju ingen blodförsörjning utan får sin näring från ledvätska och rester transporteras bort med samma medium.



Det är dock viktigt när man cyklar, att man sitter så högt som möjligt med så lite böj i knän som man kan. Då belastas och slits knän mindre.

Det här avslutar vad jag skriver om min träning av knät för nu.
P/S

Kanske det allra viktigaste är att jag fick besvär för att jag inte lyssnade till kroppens signaler. Jag tror det är svårare när man har MS, i varje fall för mig. Det gäller att lära sig att vara vaksam på detta samt vila och stoppa i tid.

Hur ledbrosket får sin näring

Om belastning på leder

När en astronaut varit ute i rymden en längre period blir han/hon några centimeter längre. Orsaken är att när deras ryggrad inte utsätts för någon belastning sväller diskerna och brosken i ryggkotorna. Man brukar se till att de inte skall belasta för mycket när de återkommer, på TV har man fått se att de bärs ut på bår ibland. Risken skulle annars vara stor att de skadar sig. Även vi på jorden växer under natten, sängläget gör att disker och brosk sväller, fylls av ledvätska. Denna mekanism är broskets och broskliknande strukturers (disker, menisker) sätt att få näring och bli av med slaggprodukter. Man brukar beskriva det som tvättsvampar. När man knycklar i hop en svamp pressas vätskan ur, när man släpper den sväller den ut igen.

När man vill stimulera läkning av leder brukar man ibland rekommendera att inte belasta med hela kroppstyngden när man har ont. Man brukar till exempel rekommendera cykling med låg belastning, avlastning med käpp, stavgång. Orsaken är att man då tros stimulera ledbrosket och menisker att få en bättre cirkulation, tillförsel av näring. Brosket sväller mer, suger åt sig mer ledvätska och näring.

Man brukar också rekommendera att vara försiktig med lyft och likande på morgonen då man stigit upp och diskerna är maximalt svällda. I analogi med detta bör man nog stiga av träningscykeln försiktigt om man tränar med på grund av besvär från knä. Låta lederna få lite tid till anpassning till nya belastningen. Om man cyklar vanlig cykel kan det vara klokt att stiga av i kraftiga uppförsbackar ty då kan belastningen på knälederna bli större än man går ( obs om man cyklar för att man har besvär från knän). Man bör också bara ha en lättare belastning eller ingen alls på träningscykeln. I början kan det räcka med att man bara trampar runt.
Läs på bloggen fyss.blogg.se om skelett och leder

Jag har nu någon dag ändrat min träning på grund av mina knäledsbesvär. Sedan tidigare har jag cyklat enl. ovan. Nu har jag lagt till att jag försöker avlasta med stavgång. Dessutom har jag börjat med glucosamin. Smärtan går upp och ned. Idag skattar jag den till 2 på skalan. Men som sagt tidigast om en månad bör man kunna se någon tendens tycker jag.
P/S

ledbesvär

Artros
Rheumatoid artrit

Hittade en video på Stanfords University health library om behandling av dessa två ledsjukdomar.
Den heter Healing Circles och tar upp både konventionell behandling men också komplementär behandling. Den är intressant att titta på. Jag rekommenderar givetvis ingen av behandlingarna, men det är intressant att se hur till exempel bisticksbehandling går till.

Ledgångrheumatism räknas till de autoimmuna sjukdomarna.
Artros är vanligare men man vet mindre om dess orsaker. Den kännetecknas bland annat av att ledbrosket blir tunnare, ledspringan mindre. Bennybildning kan göra att ben möter ben, ledytorna inte glider så bra mot varandra, smärta och inflammation uppstår.



P/S