Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Snälla rösta om boktitel. Lämna gärna förslag




START


Translate

torsdag, april 23, 2009

Om minnet- hjärnans formbarhet


Att säga vad minne exakt är är svårt; det handlar om namn på företeelser och definitioner och sådana mänskliga definitioner kanske inte har samma avgränsningar som i den fysiologiska världen. Jag håller mig lite till vad Lars Nyberg och Lars Bäckman skriver i boken Hjärnan i kapitlet Det episodiska minnet. Man nämner bland annat procedurminnet, med vilket man avser minnet för hur man gör saker, som att cykla, sjunga, dansa och andra färdigheter. Man skriver om det implicit(omedvetna) perceptuella minnet som handlar om att snabbt känna igen saker i omvärlden. Både procedurminnet och implicit perceptuellt minne kan användas utan medvetna kognitiva processer skriver man.

Sedan talar man om korttidsminnet med vilket man kan avse två saker, primärminne, att passivt hålla information i medvetandet samt arbetsminnet vilket innebär att man håller saker i minnet samtidigt som man bearbetar det. (Kognitiv funktion).

Semantiskt minne, kunskapsminne, svar på vad det eller de är. Att kunna att London är Englands huvudstad eller att Karl-Axel Karlfeldt fick nobelpriset i litteratur 1931 innebär att man använder det semantiska minnet.

Parentes: Jag minns (!!) att jag samlat en del information om minnet som jag av olika anledningar fick utsuddat från min datorns hårddisk och det handlade bland annat om korttidsminne. Jag hade nästan förlorat förmågan att komma ihåg var jag lagt saker, exempelvis nyklar, plånbok, böcker, saker jag köpt. Det hjälpte inte att jag medvetet tänkte att nu skall jag komma ihåg att jag lägger detta här, sakerna var borta, utsuddade ur mitt minne. Andra delar som försvann var upphämtandet av namn på saker, ord, något man kan kalla expressiv dysfasi Vad jag fick fram var emellertid att jag skulle försöka aktivera minnet av var jag lagt saker efter cirka ½ minut och jag provade att göra detta, och det fungerade faktiskt. Så småningom blev detta korttidsminne bättre. Även min expressiva dysfasi har blivit bättre. Lite söker jag nu efter var jag hittade information om detta. Det måste ha handlat om korttidsminne och lagring.



Episodiska minnet är explicit (medvetet) och syftar på att ta fram information från vissa sammanhang, vissa tidpunkter. Vad fick vi att äta hos Karlsson igår? Genom att gå bakåt i minnet kan vi plocka fram erfarenheter och upplevelser skriver Bäckman och Nyberg. Det episodiska minnet är mycket sammansatt och består av nätverk av strukturer i hjärnan. Det är också känsligt för åldern och vid förtidigt åldrande typ Alzheimer drabbas detta minne.

Minnas är att plocka fram information, och framplockningen i det episodiska minnet består av två saker. 1 Igenkänning. När vi ser något/ någon och kommer i håg att vi sett detta, denna förut.2 Återgivning är en annan komponent i framplockningen är när man plockar fram något, exempelvis en persons namn.

En annan del av minnet är när man skall memorera, koda in information till minnet. Detta kan ske medvetet, inlärning av en psalmvers var inte ovanligt i min barndoms skola eller omedvetet genom att läsa i böcker etcetera.

En tredje viktig del av minnet är inlagringen.

Tidigare har man i stort bara kunna studera minnesprocesserna och deras plats i hjärnan genom att studera personer som fått en eller annan skada i olika delar av hjärnan. Med de nya teknikerna bland annat PET-kamera har det alltså blivit möjligt att studera detta hos friska personer.

Med PET kamera, förkortning för positronemissionstomografi kan man få bilder av exempelvis signalsubstansernas rörelser i centrala nervsystemet. Man kan studera vilka områden i hjärnan som aktiveras då man gör en viss sak. PET kameran har gjort att kunskapen om hjärnans olika funktioner som minnet, har vuxit.

Minnet kan förbättras genom träning Torkel Klingberg, professor vid Karolinska Institutet har tidigare producerat studier där man visat att minnesfunktioner kan förbättras genom träning. Med hjälp av PET-kameran har man nu studerat receptorerna för signalsubstansen dopamin i hjärnan och funnit att genom minnesträning har mängden signalsubstanser ökat. Det är alltså möjligt att genom mental träning och tankeverksamhet åstadskomma biokemiska förändringar, säger Torkel Klingberg i pressmeddelandet. Träning av arbetsminnet kan ske genom att försöka komma ihåg följder av siffror, bokstäver och var de är placerade. En grupp för vilket detta fynd kan vara viktigt är personer med ADHD.

Hjärnans formbarhet.

Något nytt som kommit fram under de senaste decennierna är hjärnans plasticitet; den är formbar. Klassiskt är studier om Londons taxichaufförer vilkas hippocampus ( centra för minnesfunktioner som har bland annat med geografisk lokalisering att göra) , deras hippocampus förändrades vilket och delar av dem tycks tillväxa, samtidigt såg man att andra delar av hippocampus snarare blev mindre. Hjärnans plasticitet gäller inte bara området som har med förmågan att orientera sig att göra. Tyska forskare lät ett antal personer jonglera regelbundet under tre månader och man fann då att ett område i nackloben kopplat till hur rörelser uppfattas hade blivit större. Kanske kan träning inte bara öka våra endorfinnivåer utan också faktiskt förbättra vår hjärnas kapacitet. Kanske talar detta för att man skall träna de funktioner man behöver, funktionell träning.



2 kommentarer:

  1. TTC Video Understanding the Brain

    kan rekommenderas.

    Sedan skulle jag vilja bjuda in dig till
    Respekt för Sjuka och Utsattas Rätt i Samhället ett nätverk för samverkan,

    Det behövs personer som har lite erfarenhet med olika aspekter av att leva med kronisk sjukdom.
    Jag läste om Resurs på DN.se och en läkare som heter Jenny Fjell Den starke hjälper den svage.

    SvaraRadera
  2. HejTack för länkarna. Jag skall ta mig en titt på dem.
    Hälsningar
    Sune

    SvaraRadera