Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Läs boken ATT TA ÅRAN I EGNA HÄNDER av Karin Glasby och Sune Överhagen

Obs boken ATT TA ÅRAN I EGNA HÄNDER KOMMER INTE ATT TRYCKAS. DET ÄR ALLTFÖR FÅ INTRESSEANMÄLNINGAR/ sune överhagen



START


Translate

tisdag, april 21, 2009

Vad är stress? Stressen är placken i våra kärl!!


















En dominant apas artärer hade friska kärl medan en mera underordnad apas artärer hade mer arteriosklerotiska förändringar i kärlen.. När man sedan blir stressad och behöver ökad blodcirkulation i kärl-då finns inte möjligheten för kärlen att utvidga sig och tillåta större flöde av syre till muskler och framför allt till hjärtats muskler, och det kan resultera i syrebrist till hjärtat och hjärtattack-hjärtinfarkt.


Vetenskapens värld på TV har visat ett program som heter Den orättvisa stressen.

Titeln syftar på att ju sämre social ställning man har i en grupp desto mer skadas man av stress. Programmet går också på SVT2 lördagen 25 april 2009 klockan tio i två på eftermiddagen. Där finns bland annat en av mina favoriter professor Robert Sapolsky vid Stanforduniversitetet med. Jag har tidigare skrivit om Sapolsky bland annat här. Robert Sapolskys bok Varför Zebror inte får magsår kan jag rekommendera.


Kronisk stress och kroniskt hög kortisonpåslag kan döda hjärnceller:

I början av Sapolskis forskning gjorde han och hans handledare Bruce McEwen forskning på hur stress påverkar hjärnan hos laboratorierråttor. En grupp råttor fick leva i konstant stress medan en grupp fick leva relativt ostressat. Resultaten blev förbluffande. De stressade råttornas hjärnceller var mycket mindre förgrenade än de råttor som levt ett mer harmoniskt liv.















Framför allt var detta inom området där det finns viktiga minnesfunktioner, hippocampus, sjöhästen. Man fann att detta område krympte av kronisk stress. Bruce McEwen säger att stress kan ändra hjärnans kopplingar, nätverk så att man förlorar förmågan att minnas saker man behöver komma ihåg. Han säger också att akut stress kan göra att man blir dum (stupid); vid akut stress kan man ha mycket svårt att komma ihåg något som man mycket väl känner till, (om man har kognitiva besvär vid exempelvis MS behöver man inte ens vara stressad för att detta skall ske). Bruce McEwen intervjuas här, han är numera professor i NY, och han har intressanta synpunkter om stress.

Om njutning

När signalsubstansen dopamin frigörs i hjärnan, binds det till mottagarplatser( receptorer) som bland annat signalerar njutning. Forskaren Carol Shively undersökte alfahannars( högsta tuppen i hönsgården) nervsystem med petkamera och fann att hos dessa blev bilderna ljusa och detta visade att det fanns gott om dopamin i deras hjärnor, medan undersökning av individer som stod lägre på rangskalan gav en helt annan mörkare avbildning, som visade att det fanns betydligt färre receptorer för välmående och njutning i dessas hjärnor. De kunde inte njuta lika starkt som de som hade fler receptorer.

Stress och övervikt

Stress har också med fettomsättning att göra och övervikt och hur övervikten placerar sig på kroppen. Och det har också visat sig ha ett samband med placeringen i rangordningslistan. I programmet visades bilder på apor med bukfetma och det visade sig att det var de underordnade aporna som hade problem med bukfetma.

Det har också gjorts undersökningar om stress och rangordning hos människan, där ikonen är Whitehall studien, där man undersökt stress i relation till plats på rangordningslistan. Man fann också där att det fanns ett samband mellan den sociala situation, en plats var kopplat till fettomsättning, övervikt, bukfetma. Forskarna Sapolsky, Shively med flera tror att överviktsepidemin har ett samband med stress, och att stress ger en speciellt farlig fettfördelning, fett inne i buken, bukfetma. Carol Shiveley säger att den typen av fett producerar bland annat andra typer av hormon än övrig fetma. Hon poängterat att stressreduktion är synnerligen viktigt och att vi talar om det, men vad vi gör är det motsatta. Vi beundrar personer som kan göra flera saker samtidigt, kvinnor talar med stolthet om sin simultankapacitet medan den i själva verket är en fälla, det är ett levnadssätt som innebär stress. Carol Shiveley säger att vad vi måste förändra våra värderingar och börja uppskatta det balanserade livet.


Stress vid hungersnöd. Sista ockupationsvintern i Holland 1943-44 var det hungersnöd där och man har bland annat undersökt de som just den perioden befann sig i mammans mage och funnit att det deras besvärliga start på livet fick följder som finns kvar än i dag hos de nu mer än 60 år gamla personerna,


Stress och åldringsprocessen. Stressens påverkan på telomererna.

Sapolsky har under senaste sejourerna av babianer studerat bland annat celler och geners funktion. Han har tittat bland annat på ytterändarna av kromosomerna, telomererna. En funktion hos telomererna är att skydda kromosomerna från att skadas. De bildar en sorts hjälm som skyddar kromosomändarna. Om de saknas finns en tendens hos kromosomer att fästa sig vid andra telomerer och skadade kromosomerändar blir lätt angripna av nedbrytande enzymer ( renhållningsarbetarna). En viktig roll telomererna spelar är att se till att inget DNA förloras när DNA strängarna kopieras. Detta åstadkomms av enzymet telomeras som tillverkar de sekvenser av DNA som finns i telomeren. Telomererna förkortas när vi åldras. Vad Sapolsky nu har funnit är att hos babianerna påverkas att telomererna av stresshormoner och kan göra att dessa förkortas snabbare. Lägre stående babianhannar har kortare telomererna än de högre upp på rankingskalan.


Telomerer och telomeras, enzymet som verkar skyddande av telomerer. Om hur sociala stödgrupper kan skydda mot stressens skadliga verkningar.

Forskaren Elisabeth Blackburn ( har av tidningen Time 2007 utsetts till en av de 100 inflytelserika personerna i världen) har studerat en grupp kvinnor, mödrar till handikappade barn och utsatta för en kronisk stress. Hon fann att telomerernas längd var direkt relaterad till mängd stress och till hur länge den pågått. Robert Sapolsky säger, att det tycks som att varje år man tar hand om ett kroniskt sjukt barn barn leder till att man åldras sex år. Liknande grupp av mödrar undersöktes också av psykologen, Elisa Eppel som också fann att de som levde i denna stress kunde dö tidigare.Hon har också tittat på de faktorer som reducerar skador av stress. Bland sådana faktorer är är vad som sker i det sociala närområdet viktigt, omtanke, medkänsla. Mammorna i stödgruppen talar om humorns viktiga roll i deras värld. Det tycks som de här mjukvarorna empati, medkänsla, glädje har en viktig roll i att bevara telomererna och därmed kromosomerna. En reduktion av stressens skadliga roll

( En parentes: Stödgrupper är inte bara något för mammor vars barn har kronisk sjukdom utan kan nog vara bra för fler. Där kommer patientföreningar in, där kommer olika fora typ MS portalens forum eller Kristas forums för MS sjuka in och även NHR har startat ett forum. På samma sätt finns det sammanslutningar för olika kroniska sjukdomar eller för andra som lever i kronisk stress. Men jag tror inte det helt motsvarar sammankomster av typ de här mammorna. Det verkar vara en grupp på cirka åtta personer och det är nog däromkring man bör ligga för att en grupp av den här typen skall fungera bra. Det bör inte vara för få och det bör inte vara för många.)


Kronisk stress förkortar livet och är inte allmänt gnäll

Elisabeth Blackburn säger att det här är kronisk stress förkortar livet är verklighet och inte ett allmänt gnäll, det här är vad som händer i verkligheten, det sker en förkortning av telomererna vid kronisk stress och det gör att man medicinskt åldras snabbare.Jag antar att hon med detta går in i diskussionen om bland annat utmattningssyndrom; något som ifrågasätts om det finns för man kan inte se det utanpå kroppen, upptäcka det vid kroppsundersökning eller på vanligt förekommande labprover.

Elisabeth Blackburn upptäckte enzymet telomeras, enzymet som tillverkar de DNA sekvenser som finns i i de kromosomändar som täcks av telomeren.Detta enzym har en läkande effekt, och man har funnit att bland annat sociala sammankomster av typ stödgrupp för mammor stimulerar enzymets läkande effekt.

Stress och status i gruppen.

Stress har bland annat med rangordning i gruppen av babianer att göra. De nedtryckta blir stressade, utvecklar högt blodtryck, får höga halter av stresshormonet kortisol. Man mår dåligt. Robert Sapolsky noterade en förändring i en babiangrupp för 20 år sedan. De drabbades av tbc på grund av smittat kött från en soptipp och det visade sig att de som dog var de aggressiva hannarna, de som inte ägnade sig åt omvårdnad och liknande. ”The god guys survived”, de snälla hannarna överlevde och honorna. Detta ledde till en förändring i gruppen med minskat förtryck, mer omhändertagande och också mindre effekter av stress som högt blodtryck och höga kortisolnivåer. Inte bara de som fanns i flocken har detta beteende utan även hannar som kommit utifrån förvärvar det, men det tar cirka sex månader- och då har the bad guys blivit good guys.


Människan lever i flera hierarkier.

Även om man har det sämsta jobbet utan någon kontroll, kan man leva i en annan hierarki där man har en bättre ställning, säger Sapolsky. Detta kan balansera livet och stresspåverkan. Sapolsky berättar också att han efter 30 års forskning är bra på att ge antistressråd, men själv följer han dem inte. Han jobbar 80 timmar i veckan och han säger att om han kolar vippen tidigt kommer alla att låta bli hans råd. Han har dock något positivt , han älskar sitt jobb och speciellt tiden i Afrika älskar han. Han säger att trots det primitiva är det svårt att inte vara lycklig när man är på en sådan plats.Att hitta en plats där man har kontroll över sin situation kan vara ett sätt att hantera stressen. Man har också bland annat från Whitehall studien funnit hur viktigt sambandet är mellan kontroll över arbetet och upplevelse av stress.Där finns något för både arbetsgivare, politiker och myndigheter att ta tag i. Som Carol Shiveley säger vi måste göra omvärderingar, att vara maximal teffektiv kanske inte är det som är bäst för samhället. Kanske är det att leva ett liv i balans som måste uppvärderas.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar