Hur kroppen beter sig verkar på hur vi uppfattar saker

Grupp 1 tyckte att skämtteckningarna var roligast. Det forskarna ville visa var att hur det känns i kroppen kan påverka hur man upplever saker, exempelvis hur roliga saker är. I en bok som jag håller på att läsa nu fann jag detta. När man håller pennan mellan tänderna aktiveras samma muskler som när man ler. Håller man däremot pennan fastspänd i läppmuskelaturen aktiveras muskulatur som ger en sorts trumpen mun. Detta visade sig i experimentet påverka hur roliga skämtteckningarna upplevdes.
Boken handlar om depression och mindfulness. Med denna historia vill visa att hur kroppen känns kan påverka upplevelser. Att upplevelser kan påverka kroppen är mera känt. När vi upplever något farofullt blir vi stressade, hjärtat slår fortare, vi andas snabbare, vi blir torra i munnen, sinnena fokuseras, vi får kikarseende, spänning i muskelaturen- ett annat sätt att reagera på stress är att svimma, ”spela död”, för att rädda oss i farliga situationer. Detta är välbekant men händelserna kan gå åt andra hållet. HUR KROPPEN ÄR, spänd, smärtar,etc, KAN PÅVERKA UPPLEVELSEN.
Centralt vid stressupplevelsen är att vår hjärna inte tycks skilja på inre eller yttre fara. När vi upplever något som en fara för vår självkänsla, blir det samma reaktioner i kroppen som när vill vill komma ifrån en vildsint och farlig varelse. Just detta beskrivs i boken som en del av nyckeln till varför vi blir deprimerade och jag skulle vilja tillägga även får ångestsymtom. Det blir frågan om att springa ifrån vad man har i sitt inre, skriver man i boken.
Jag skall försöka att återkomma till detta efter att jag läst mer i boken MINDFULNESS-en väg ur nedstämdhet av Mark Williams, John Teasdale, Zindel Segal och Jon Kabat-Zinn.

MBP 8298 dirucotid, aktuella studier läggs ned

Jag skrev för knappt ett år sedan ett inlägg om MBP 8298, studier om ett medel som man hade förhoppningar om att det skulle fungera även vid progressiv MS. Nu avbryter man de studier som gjorts eftersom man inte fått några positiva resultat från en aktuell studie. Sorgligt.

forskning och leva friskare med MS

Forskning kan bidra till att man kan leva ett friskare liv med MS, kan man läsa om i sommarens nummer av Momentum (NationalMSSocietie's tidskrift). I artikeln säger man att det man fokuserar ofta på bromsmediciner när man talar om MS behandling men det är fruktansvärt viktigt att aggressivt ta hand om de besvärande symtom man kan ha för at öka livskvaliten. Forskningen är där viktig.

Fatigue och träning

Man tar som exempel träning och MS trötthet. Det ansågs tidigare att träning kunde öka MS tröttheten och det var i stort sett bedömt som olämpligt med träning. 199S kom en studie som tvärtom visade att aerob träning kunde minska fatiguen, eller tröttheten. Och därefter har det kommit flera rapporter som stöder detta, och i dag är det väl mångas åsikt att träning minskar tröttheten ( träning i indivuell anpassad form, men det gäller egentligen alla).

Man skall inte ta för givet att alla symtom man har beror på MS. En del studier har talat för att vissa former av huvudvärk är vanligt vid MS, En stor studie i Tyskland visade att spänningshuvudvärk och migrän inte var vanligare hos MS patienter än hos andra. Man skriver att detta påminner oss om att alla symtom man har inte beror på MS. Om man har huvudvärk är det viktigt att lyfta fram det symtomet vid återbesök och därvid få det behandlat. Man skall inte låta smärta ta över leva livet, om den är möjlig att kurera.

Apropå träning, den här gossen som fick MS för nåt år sedan skall springa New York Marathon i år. Heja Daniel! Tyvärr läser jag att han känner av ett knä.

Om andning

En MS person kan ha svaghet i armar eller ben, men det kan också bli försvagade muskler i bröstkorg eller buk, och detta kan vara en stor orsak till att hälsa och andningsfunktion sviktar. En studie tittade på andingsfunktionen hos 17 personer med milt till medelsvårt handikapp och 14 kontrollpersoner hade inte MS. Man fann att flera mått på andningsfunktionen var nedsatt hos MS personerna. Man lärde ut tekniker för att förbättra andingsmuskulaturen och kunde finna att detta förbättrade andningsfunktionen.

Det är alltså viktig att utvärdera andingsfunktionen från början men också att titta på rökvanor och lungproblematik. Genom olika rehabåtgärder kan andningsfunktionen förbättras. Ju tidigare det sätts in desto bättre.

Rädsla att ramla

Ytterligare en faktor man tar upp är risken att falla/ rädslan för att falla. Det är till ock med så att rädslan för att falla kan begränsa aktiviteten, med det förmågan att röra sig och balansen och med det öka risken att falla. Dessutom kan rädslan gör att man spänner sig och faller lättare. Den minskade aktiviteten kan leda till isolering.

Man kan själv göra ren del saker för att minimera risken att falla, ta hjälp av sjukgymnast för lära sig röra sig säkrare, hålla golvet fritt från saker och mattor som kan ställa till problem. Tänka på att använda bra skor och inte höga klackar. Se sig för.

Om man fortfarande känner ängslan kanske man skall ta upp det och behandla ängslan. Kanske är den överdriven på grund av olika erfarenheter man har.

Man skriver också om att sätt att säkert ta sig upp då man ramlat. Jag tror också att det är viktigt att försöka lära sig hur man ramlar mjukt. Jag gjorde lite judo i ungdomen , kanske har jag lite nytta av det nu, för jag landade ofta rätt mjukt när jag ramlade. Men en gång höll det på att riktigt gå åt skogen.

om alternativ medicin

Jag såg igår Kathy Sykes i kunskapskanalen om alternativ medicin, just nu håller jag som redan nämnts på att läsa boken Salvekvick och Kvacksalveri. Kathy Sykes som tillhör skolmedicinen avslutade programmet igår / jag såg inte hela/ med att vad hon funnit om viss massage knappast var bättre än placebo, men samtidigt såg hon att det fanns ett väldigt sug av just alternativ medicin, och det är vad man kanske också ser i hela västvärlden. Hon trodde detta hade något med hur vi vårdgivare inom skolmedicinen bemöter våra patienter.

Jag läst Jerzy Einhorns memoarer för några år sedan, han skrev där om när han för socialstyrelsen gjorde en utvärdering om THX. Han kunde inte fiinna annat än att preparatet var verkningslöst, MEN han var imponerad av Elis Sandberg och hans sätt att möta patienterna och där tyckte Einhorn att det fanns mycket att hämta för skolmedicinen. Jag tror så också även om jag också tror att det kanske är svårt att få in det en den tid exempelvis allmänläkare har för sina ärenden som det ser ut idag. Detta att man blir lyssnad på, sedd är en viktig del i konsultationen. Det tror jag är det lättaste att förbättra. Det svårare med att direkt reda ut vad som är orsaken till besöken ibland. Det kan kräva en lång utredning, det kan ta tid.

Då kan det vara enklare att förklara det utifrån andra modeller av världen och hur saker och ting fungerar. Modeller där det kan röra sig om fel på energikanaler, att det är något fel på någon omsättning i kroppen, att någon led är subluxerad. Dessutom finns det mängder av åtgärder mot detta som naturmedicin (som många tror är ofarliga, därför att de kommer från naturen. Naturen kan väl inte vilja förgifta oss!!) eller andra åtgärder. Som vi vet är placeboeffekten stark och många blir bättre. Därmed vill jag inte säga att det sådana preparat inte kan ha effekt. Om det kan man läsa i boken Salvekvick och .... Vad jag vill säga är att skolmedicinen upptäckae behovet som den alternativa medicin tillfredsställer och som är en brist hos skolmedicinen. Jag vill också säga att det finns en hel del inom alternativa medicinen som är direkt skadligt, bl a kan det bli kostsamt, och det kan vara farligt. Det kan man ävenså läsa om i samma bok.

Ikväll är det tydligen ett debatt program om alternativa mediciner i Kunskapskanalen klockan 20 som heter Verkningslösa piller. Klockan 20 sitter jag nog framför den förslöande lådan.

Efter tsunamin

Malin Sävstam, som drabbades katastrofalt av tsunamin, radiopratade i sommar häromdagen. Om ni orkar, lyssna. Jag tror det kan lära ut en hel del, även om jag hoppas man skall slippa sådana erfarenheter. Att gå genom livet utan svåra kriser tror jag dock ingen gör, och det här visar att finns ett liv efter det svåra.











klicka på bilden för att hitta boken

Första MS pillret rycker närmare- Swanks organisation har problem med ekonomin

Ansökan inlämnad till EU:s läkemedelsmyndighet om godkännande av Cladribine som första tabletten mot MS. I fas III undersökningar har man funnit mycket goda resultat.

Jämfört med Avonex blev det 52% färre skov med en låg dos och 38 % med en högre dos under ett år. Avonex i sig reducerar skov med drygt 30 %.

Låter fantastiskt, men det finns förstås en andra sida av myntet. Biverkningar: Det är ett medel som påverkar immunförsvaret, som skall dämpa de inflammatoriska reaktionerna finns vid MS, ( de så kallade skoven). Men samtidigt har det följder. Man minskar också försvaret mot infektioner och mot tumörutveckling.

Om medlet passerar myndigheternas granskning och godkänns beräknas det komma nästa år.

Jag läser detta på MSRC news.

Under forskning kan man läsa om andra "piller mot MS" på väg.

Jag skulle vilja ha ett bromsmedel men kanske är det för mycket risker med detta eftersom jag onekligen mår ganska bra. Men jag skall nog ta det i beaktande.

Tror dock att jag har god hjälp av Swanks diet. Swank dog för inte så länge sedan 99 år gammal. Han var professor i neurologi i Portland Oregon, ett ställe som är en av mina favoritställen i världen och som jag längtar till allt som oftast. Swank lanserade en diet avseende MS bland annat utifrån vad han sett i epidemiologiska studier. Detta var längesedan som studierna utfördes och när de publicerades var de inte up to date men tidens krav då. Blev kanske därför oförtjänt negligerade. Dessutom finns det ju ingenting att vinna ur pekuniär synpunkt utifrån kostbehandling. Dessutom tror jag att inte alla vill ge det en chancs för det innebär förvisso ändringar i livsföringen och om man inte kan garantera något, varför skall man då förändra? Själv resonerar jag som så att jag vill inte missa chansen att påverka sjukdomen om det går på detta sätt. Hittills mår jag bra, men jag vet att det finns en del som mår bra som också har haft sjukdomen länge, och inte håller någon speciell diet.

Nu har Swanks organisation money problem. Läst om detta på sajten Taking Control of Multiple Scleros. Försöker länka till svensk översättning om det här

Vad jag tidigare skrivit om Cladribine

Här är ett vad jag tidigare skrev om Cladribine i samband med att studier rapporterades:

Laquinimod via munnen har undersökt i en dubbelblind randomiserad studie ( som klassas som FAS Iib). Det är en förlängning av en studie som rapporterat tidigare. Utfördes i Milano, Italien och en av forskarna var Giancarlo Comi.

Den ursprungliga studien pågick 36 veckor efter vilket man fann en 40%ig minskning i antalet gadoliniumförstärkta lesioner med T1 vägd avbilning för en grupp som fick 0,6 mg per dag jämfört med placebo.

Original studie 36 veckor Förlängning 36 veckor/ omfattade297 patienter

vilket var 91 % av de i ursprungliga studien

235 fullföljde

Laquinimod 0,6 mg/dag 36 veckor	Minus 40% lesioner jfr placebo	Årliga skov 0,38	Samma dos	Årliga skov 0,36
Laquinimod	0,3mg/dag 36 veckor		Samma dos	Ungefär samma som ovan
Placebo			Laquinimod 0,6mg	Ungefär samma som ovan Minus 52% av lesioner
Placebo			Laquinimod 0,3 mg /dag	Ungefär samma som ovan. Minus 52% av lesioner

Varför skiljer sig minus lesioner från 40% efter 36 veckor i gruppen som fick effektiv behandling mot placebogruppens värden i förlängningen där de också fick verksamt preparat? Jag vet givetvis inte. Kanske bidrar bortfallet, det var cirka 60 som föll bort, vad hände med dem? Kanske är det också större placeboeffekt om man vet att man får verksamt preparat. Även granskande doktorer kanske har placeboeffekt, eller också kan det vara så att placeboeffekten hoppet kan inverka positivt. Mig är det absolut inte främmande. Jag tror att stress kan inverka på sjukdomen, och att veta att man får verksamt preparat ger mindre stress.

En glad nyhet för alla som ogillar sprutor och stick
Finns att läsa pa MSRC se länk i marginalen, datum 23 jan

Oralt cladribine som man alltså ger via munnen(oralt) minskade den årliga skovfrekvensen med 58 % i en grupp som fick det i lägre dos i gruppen med högre dos var minskningen 55
Det planeras att man skall inge ansökan om registrering av det som läkemedel i mitten av 2009.
Den studie CLARITY som slutförts är en fas III studie. Resultatet jämfört med placebo var statistiskt signifikant.

Biverkningar: Frekvensen var låg och jämförbara med dem som fanns i placebogruppen. Lymfopeni, dvs sänkt-lågt antal vita blodkroppar var en väntad effekt på grund av verkningsmekanismen och fanns mer i gruppen som behandlades med cladribine. Andra biverkningar man fann var huvudvärk och nasofarngit ( inflammation i näsa och svalg).
Elmar Schnee som är chef för läkemedelsföretaget Merck Sereno: "Baserat på den framgångsrika studien planerar vi att söka godkännande för Cladribine hos det europeiska läkemedelsverket EMEA och FDA i USA."

Annat man studerade var fynd på magnetkamera och där fann man en minskad aktivitet i de så kallade lesionerna, andelen skovfria var ökad och handikappsprogressionen hade minskat.
Studien pågick i 96 veckor och omfattade 1326 patienter med skovförlöpande MS. Tabletterna gavs i två eller fyra behandlingskurer under första året med varje kur bestående av ett dagligt intag i fyra till fem påföljande dagar, vilket betydde att patienterna tog bara cladribinetabletter under 8 till 20 dagar under året. Under andra året gavs två kurer till alla patientgrupperAv de 1326 patienterna slutförde 90 % av de som fick aktivt preparat studien ( 92 av de i gruppen som fick lägre dos 89 i den med högre dos) 87 % i placebogruppen.

Vad finns att säga om Cladribinetabletter
Cladribine är en liten molekyl som påverkar hur vita blodkroppar beter sig, speciellt lymfocyter och det handlar bland annat om proliferationen, dvs förmågan till att bli flera.
Det pågår en förlängning av CLARITY studien med två år som skall ge långtidsdata om säkerhet och effektivitet för upp till fyra år..
ORACLE studien ( Cladribin vid tidig MS) En två årig fas III studie för att utvärdera säkerheten för cladrine som behandling för patienter med risk att utveckla MS. Pågår två år och påbörjades i september 2008.
ONWARD Cladribin i tillägg till Rebif , en fas II studie som skall studera cladribine tillsamman med behandling med Rebif ( alltså ett betainterferon preparat). Denna studie tillkännagavs i januari 2007. Den bör alltså kanske vara klar detta år.
Cladribine har FDA fått rätten att man skall utvärdera det så snabbt som möjligt men säkert ( Fast track designation)

Shangri La i ett piller?

Hejda åldrandet

Jag har i två sammanhang talat om att svält eller dietrestriktioner tycks förlänga livet. Det var dels en undersökning om apor och dels en undersökning av möss, där livslängden jämfördes hos de som fick en kalorisnål diet, på vilken de knappt överlevde och dels de som fick obegränsad föda. Det visade sig att de som fick äta snålt blev betydeligt äldre. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/apor-pa-svaltkost-ar-friska-langre-1.908430kan man läsa i Dagens Nyheter om undersökningen på apor.

En bidragande orsak till åldrandet är skada på celler som följd av stress. Det kan tyckas underligt att

om en så stressande sak som svält bromsar åldrandet, men nu forskar man hej vilt om proteinerna sirtuiner och associerade gener, som tycks ge en viss inblick i varför det kan vara så att genom att dra ned mängden mat kan förlänga livet. Dr Clemens Steegborn vid Institut für Physiologische Chemie, Medizinische Fakultät der Ruhr-Universität Bochum, 44780 Bochum, Germany har studerat sirtuinfamiljen, och speciellt de två sirtuinerna Sirt3 och Sirt5, som finns i mitokondrierna ( organell i cellerna viktig för energiomsättningen, cellernas kraftstation och mitokondrierna utnyttjar de molekyler som finns i vad vi äter till att förse oss med energi.) hos människan.

Apotos- programmerad celldöd

Sirt5 finns inte bara inne i mitokondrierna utan ävenså i ett mellanrum i membranet som omger mitokondriet, och från denna plats kan Sirt5 påverka något som kallas apoptos, vilket innebär att celler har en förmåga att ta kål på sig själv vid exempelvis exceptionell stress. Apoptos är mycket viktig och innebär att cellen begår självmord för att hela organismen skall överleva. Celler med skadat DNA kan ge cancer, men ett sätt för kroppen att bekämpa cancer är apotos. Celler som är infekterade med virus kan döda sig själva genom apoptos för att andra skall överleva. Apoptos har många viktiga funktioner vid till exempel fosterutvecklingen, Proteinet Sirt5 kan således påverka denna viktiga funktion. Vad forskarna funnit är att man har preciserat funktionen för Sirt3; man fann att två viktiga enzym i ämnesomsättningen förändras och aktiveras. Detta får cellerna individen då mat saknas att använda andra energikällor och göra detta effektivt. Sirt3 aktiverar speciella former av dessa enzym och samtidigt som Sirt3 åstadkommer att energi fås fram så bildas också föreningen

NADPH, som är viktig för att cellernas anti-stress försvar. Sirt3 skulle därför vid svält kunna bidra till att livslängden förlängs.

Men var kommer resveratrolin i bilden och ett glas rött vin om da'n?

David Sinclair vid Harvard har intresserat sig för den genetiska bakgrunden för åldranden han började studera de gener som är associerade till sirtuiner på grund av de fynd man gjort om svält och dess påverkan på livslängd och sirtuinernas roll. Han började leta efter ämnen som kunde aktivera dessa sirtuiner och kom då fram till resveratrolsom han 2003 testade bland annat på jästsvampar och kunde finna att deras livslängd ökades. I en studie har han fött upp två grupper av möss på rikligt med fett ( 60% av energiinnehållet) och en grupp fick standard hälsosamt kost. En av grupperna som fick rikligt med fett fick också resveratrol. De möss som fick fet kost utan resveratrol fick allahanda komplikationer associerade med fetma, de blev slöa, fick diabetes och dog tidigare än de två andra grupperna, medan de två andra grupperna hade 30% mindre risk att dö än gruppen som fick mycket fett men inte resvarotrol. Gruppen som fick resveratrol var i betydligt bättre form än den andra gruppen med rikligt med fett.

Man har även provat resveratrol på människor med diabetes. David Sinclairs företag har utvecklat ett konstgjort resveratrol / ej extrakt från druvor/ SRT501 som tros ha en flera gånger starkare effekt och som nu testas på människor i fas II studie. Läkemedelsföretaget Glaxo Smithe Kline köpte Sinclairs företag för 720 miljoner dollar förra året, vilket talar för att man ser en stor potential i detta medel.

Salvekvick och kvacksalveri

Håller just nu på att läsa boken Salvekvick och kvacksalveri av Simon Singh och Edzard Ernst, en bok som i en underrubrik säger sig sätta alternativmedicinen under luppen. Jag blir visserligen lite misstänksam ,då jag läser följande i inledningen: ”de alternativa behandlingsmetoderna är, för att använda vetenskapligt uttryck, biologiskt osannolika”, ett uttalande som jag kanske inte kan skriva under på, däremot skulle jag väl vilja säga att de alternativa behandlingsmetoderna inte blir vetenskapligt bevisade som verksamma, förrän man ställer samma krav på dem som vad beträffar mediciner och de visat sig verksamma i nutida vetenskapliga försök. Jag kan förstå om man utifrån teorier om olika meridianer / avseende akupunktur och akupunkturliknande terapier ser detta som obiologiskt- vilket det ju är- men det förhindrar ju inte att till exempel akupunktur skulle kunna fungera fysiologiskt eller biologiskt som ett verksamt medel.

Men bortsett från att i inledningen visar en viss bias, hindrar detta inte att när man kommer längre fram i boken, finner den verkligt viktig att läsa. Bland annat reducerar den ner akupunkturens effekter till att kanske bara vara placebo, med undantag av ( kanske) vissa smärtrelaterade tillstånd. Det känns ju lite sorgligt att läsa, eftersom jag varit en av dem som gett akupunktur i smärtstillande syfte.

Boken känns lite aktuellt nu inför den här säsongen då den så kallade spikmattan gör sitt segertåg. Några i min närmaste omgivning skulle införskaffa den häromdagen- jag protesterade inte- men jag tror ju att det är lika bra att kasta pengarna i sjön. Fick för övrigt en grön dörrmatta av plast av min mor för ett 15-tal år sedan, jag tror jag skall plocka in den och prova den, det är små mjuka uddar på den. Nu har jag ju inga direkta besvär som det kanske sägs hjälpa mot, jag kan ju prova med fötterna där jag har lite obehagliga myrkrypningar vissa kvällar.

Här är är en länk till ett inslag om spikmattan från SVT.

Boken rekommenderas.

Fisk tycks förhindra och bota viss depression

Större studie om omega 3 och depression.. Detta kosttillskott hjälper vid vissa depression

Det har varit världskongress i biologisk psykiatri. Där rapporterades en studie med kosttillskott av omega 3 vid klinisk depression. Den studerade gruppen omfattade 432 personer som haft ett tillfälle med klinisk depression, och som delades upp i en experimentgrupp och en placebogrupp. Experimentgruppen fick 1050mg EPA ( omega.3) och den andra gruppen fick en kapsel som luktade fiskolja men inte innehöll ngt verksamt. Behandlingen pågick i 8 veckor.
I gruppen totalt var resultatet blygsamt men i och med att det var en så stor undersökning kunde man dela upp experimentgruppen i undergrupper. Det var en grupp med patienter som hade samtidigt psykiska symtom i form av ångestsyndrom (53 %) medan resten inte hade detta. Detta är ungefär hur det fördelas även vid depressioner i allmänhet. Man fann att de som inte hade ångestsyndrom samtidigt hade mycket god effekt av omega 3, i själva verket lika god effekt som det man ser med farmakologisk terapi enligt undersökaren, professorn i psykiatri vid universitetet i Montreal Francois Lesperance. Denne berättade också om de epidemiologiska data som finns om omega-3 och depression, dvs utbredningen av depression i förhållande till hur mycket fisk ( omega 3) som ingår i kosten i olika befolkningar, där 8 av 11 studier visar sambandet ju mer fiskkonsumtion ju mindre depression,. Man har också funnit epidemiologiska data som visar samband mellan låga nivåer av omega-3 hos deprimerad samt en hög kvot omega 6/ omega3 (där man alltså äter mycket fetter av typ omega-6 i förhållande till 3. Omega 6 är vanligt förekommande numera och finns i mycket godsaker, kakor, kex, olika oljor.).
Att man fick sådana förändringar i en stor grupp har stora fördelar enligt undersökaren, då dels många inte tål mediciner, andra vill inte ta mediciner, åter andra vänder sig till alternativ medicin som inte fungerar och slutligen finns det en grupp som ej blir bättre på mediciner. De som deltog i studien var sådana patienter som tillhörde dessa grupper. Cirka 40 % fick åtminstone ett antidepressivt medel då de rekryterades i studien, 12% fick psykoterapi.
Utvärderingen visade alltså goda resultat i en stor undergrupp av patienter ( 47%).

Det hela styrker Tolonens tes avseende depression och EPA i boken Näring och mental hälsa. Det styrker också hypotesen att depression till en del är en inflammatorisk sjukdom.

Jag börjar luta mer och mer åt att mitt kosttillskott av omega-3 till mycket stor del skall bestå av EPA.

Från medscape om fleromättade fettsyror och MS

Medscape är en site på internet som många läkare använder. Där publiceras mängder av medicinska studier som hämtas från peer reviewed medicinska tidskrifter, dvs tidskrifter som tillämpar att man har erfarna medicinska bedömare av vilka studier man tar in. Dessa lämnar synpunkter på arbetena och ger ofta råd och krav om hur man skall ändra i en rapport för att den skall accepteras för publikation. Peer reviewed är ansett vara en kvalitetsstämpel. Redaktör i många år för medscape har varit George Lundberg ( svenskamerikan??, i varje fall har han arbetat lite i Sverige), vilken tidigare hade varit chefredaktör för den ansedda tidskriften JAMA.

I Medscape publicerades 23/3 2009 en artikel Polyunsaturated Fatty Acids and Their Potential Therapeutic Role in Multiple Sclerosis, som utgör en genomgång av vad man idag vet om fleromättade fettsyror och MS. Man skriver att det tillkommer mer och mer bevis för att de fleromättade fettsyrorna inverkar på risken att utveckla MS och påverka MS.Sådan evidens kommer från bland annat prekliniska studier på laboratorier men även från andra typer av studier, bland annat epidemiologi.

Man gör en mycket vad jag tycker gedigen genomgång.Förutom genomgång av laboratorieförsök och epidemiologi går man egenom de studier på patienter som gjorts och man efterlyser där bättre designade studier med mer konkreta hypoteser. Man gör bland annat en kritisk genomgång av de placebogrupper man haft, där man bland annat använt exempelvis enkelomättade fetter ( olivoljakapslar ) som placebo vilket är tveksamt eftersom man funnit att olivolja också tycks ha antiinflammatoriska egenskaper. Man vill också att man skall utvärdera med bland annat magnetkamera. Hur komplicerat det är att göra dessa studier framkom i förra inlägget om reumatoid artrit.

Huruvida fettinnehållet i födan inverkar på risken att utveckla MS och påverka MS är oklart men det tillkommer alltmer bevis för att de fleromättade fettsyrorna n-6 och n-3 har påverkan på inflammationer. ( n-6 = omega-6 och n-3 = omega-3) Det handlar om att fleromättade fettsyror hämmar bildningen av proinflammatoriska cytokiner bland annat genom att man konkurrerar om samma kemiska vägar som de antiinflammatoriska. De bildade metaboliterna (eikonosider) från n-6 fettsyran arakidonsyran främjar inflammation medan de från n-3 är mer antiinflammatoriska. Man har med tillskott av omega-3 funnit goda effekter vid bland annat irritabel tjocktarm, eksem, psoriasis och reumatoid artrit.

Det finns dock också från n-6 ämnen som tros ha antiinflammatoriska egenskaper, GLA och dess metabolit DGLA bland annat genom att det konkurrerar om samma kemiska vägar som arakidonsyra. Där tror man att om man enbart ger GLA så ökar både arakidonsyra och DGLA men ger man GLA plus omega-3 fettsyran EPA sker en minskning av arakidonsyra och ökning av GLA. Om detta är riktigt skall man inte inta enbart GLA om man vill minska på inflammation.

Man talar också om andra antiinflammatoriska mekanismer som n-3 eller omega -3 åstadkommer bland annat genom att påverka de inflammatoriska cellernas förmåga att förflytta sig, en mekanism som är viktig för en inflammatorisk reaktion.

Sedan finns också membranmekanismen, där man funnit att den typ av fettsyra man äter påverkar cellmembranen och där ger fleromättade fetter en mer löslig, vätskeliknande cellmembran medan mättade ger en hårdare och stelare membran. Kanske på samma sätt som om man jämför hur olika typer av fett beter sig i kylskåp. Detta beror på att de olika fettsyrorna har olika kemiskt utseende. De fleromättade fetterna kan bilda mer komplicerade kemiska strukturer tredimensionellt och enligt dessa tankar blir membranen mer smidiga medan de som innehåller mycket mättade blir hårdare och sprödar och kanske skadas lättare. Detta verkar vara en teori som inte finns mycket opposition mot. Just beträffande membranens egenskaper kanske inte n-3 och n-6 skiljer sig åt så mycket men beträffande n-6 och n-3 avseende pro och antiinflammation finns betydande skillnader enligt ovan.

Sådan evidens kommer från prekliniska studier, där det är associerbart till multipel skleros. Det kan handla om antiinflammatorisk påverkan såtillvida att vissa fleromättade fettsyror i konkurrens hämmar bildning av proinflammatoriska cytokiner. Detta förekommer bland annat vid metabolisering av arakidonsyra, vars metaboliter är proinflammatoriska.

För omega-3 finns liknande vägar.

Man kan inte ta denna artikel i Medscape som något annat än ett steg fram för denna svåra forskning.

Livsstil, kost och reumatoid artrit

Jag har läst boken Livstil, kost och reumatoid artrit. Jag tycker att man ser många paralleller då man läser denna bok om RA och aspekterna på kost och MS. På samma sätt som boken om mental hälsa och näring gav mycket.

Jag tycker det handlar om samma sak, samma faktorer. Det handlar om inflammatoriska sjukdomar och hur de verkar. Det handlar hur immunsystemet påverkas av yttre faktorer som kost men även andra saker. Jag tror kanske inte att kost orsakar MS lika lite som författaren till den bok tror att kost orsakar RA, men jag tror att det finns en möjlighet att den inflammatoriska komponenten i sjukdomarna kan påverkas genom den kost man äter.

Lars Sköldström är läkare och reumatolog. När han var 26 år och färdig läkare (cirka 1970) insjuknade han i reumatoid artrit och det var troligen därför han kom att ägna sig åt reumatologin skriver han i boken Livsstil kost och reumatoid artrit. Han har bland annat försökt att utröna kostens inverkan på sjukdomen och har nog gått igenom vad som finns att inhämta om kost och RA

Arv och RA. Vid studier på människor och enäggstvillingar finner man att cirka i 25-30 % drabbas båda av RA, vilket är ungerfär samma siffror som gäller MS. Det finns alltså skäl att tro att cirka 75 % av orsaken till RA finns att söka i andra faktorer än arvet. Det kan dels vara livsstilsfaktorer, som är sådana saker man delvis styr över och det är andra miljöfaktorer vilka man kan påverka mindre. I sökandet efter dessa yttre faktorer har man i långeliga tider varit inne på kosten och deras roll för sjukdomar.

Epidemiologi

Han skriver bland annat om epidemiologin: Hur folk lever under olika förhållanden och hur olika sjukdomar förekommer kan antyda vilka miljöfaktorer som kan inverkan, och dessa kan då studeras i epidemiologiska undersökningar.

Han skriver bland annat om övervikt och RA. Han skriver att data antyder att överviktiga kan ha en tendens att utveckla RA. Det är också så att det finns en tendens till övervikt hos RA patienter, vilket bland annat kan förklaras med svårigheterna att träna adekvat.

Kostförändringar

Fasta och svält

Det har också gjorts studier om olika former av kostförändringar. Bland annat skriver han att fasta ger en lindring av symtomen men att den är övergående. Riktigt varför sjukdomen verkar lindras under fastan kommer kan man inte säkert säga. Kanske är det viktnedgången i sig. Andra har spekulerat i att fasta ger stress och kortisolinsöndring som är inflammationsdämpande.Det finns teorier om att man renar sig från gifter vilket inte finns något vetenskapligt stöd för,. Man har också gjort studier av vita blodkroppar som visar att från fastande patienter tycks sådana blodkroppar reagera svagare än normal, vilket kanske antyder att den inflammatoriska reaktionen är dämpad. Det finns alltså ingen förklaring till fastans övergående effekt som är fastställd.

Studier på möss. Det finns stammar av möss somdrabbas tidigt av reumatiska sjukdomar. Genom att studera dessa har man kunnat forska kring kostens inverkan.

1979 studerade Fernades sådana möss och. Han gav dels möss endast så litet kost att de överlevde. Andra möss fick fri tillgång till kost och blev överviktiga. Resultat: De överviktiga blev endast hälften så gamla som de magra. Jämför en ur etiskt synpunkt omdiskuterad studie på apor.¨¨

Vegetarisk kost och RA

Lars Sköldstam har i boken en tabell över 10 undersökningar av vegetarisk kost. Det är komplicerat att göra sådana undersökningar. De går knappast att göra dubbelblint. Det är svårt att få några att vilja lägga om sin kost. Han skriver att om man har 500 patienter att utgår från är det kanske bara 50 som kan ingå i undersökningen. Sedan kommer bortfall av olika skäl, man kanske får besvär, kanske är det för jobbigt. Det är lättare skriver han att undersöka exempelvis en medicin, ett kosttillskott men att göra omläggningar av kost och studera detta är svårt.. Men han har alltså med 10 undersökningar, som alla är ganska små. Detta innebär att mindre effekter är väldigt svåra att få fram.

Han delar upp effekterna i subjektiva och objektiva. Subjektiva är sådana som mindre värk, bättre livskvalitet, mindre stelhet, medicinering. Objektiva är sådant som prov på inflammation, svullnad av leder.

I nio av de tio undersökningarna får man fram subjektiva positiva effekter och i tre finns öven objektiva effekter.

Vegankost och RA. Han redogör för undersökningar av vegankost Den senaste av de undersökningarna gjordes av Ingegerd Hafström et al och publicerades 2001 där man fann måttliga till lätta förbättringar med också objektiva inslag i resultatet. Även en undersökning från Oslo gav positiva resultat.

Medelhavskost och RA

Sköldström har själv deltagit i en studie om medelhavskost och RA. Det var 26 patienter som åt medelhavskost medan 25 andra åt vanlig mat. De var första tre veckorna på en dagavdelning där de fick kosten tillagad och de i andra rehabiliterande aktivitet och som grupp förbättrades båd på de 3 veckorna men sedan fick man återgå hem och fortsätta med kosten där. Då försämrades båda grupperna vid 6 veckor men sedan började de som åt kretensisk medelhavskost att förbättras och vid vecka 12 var den gruppen bättre än vecka tre. Kontrollgruppen förbättrades inte då.

I diskussionen skriver Sköldström. Anledningen till att vi ville testa i tre månader var att vi ville se effekten av EPA fiskoljan, vars effekt man i andra undersökningar har sett först efter 6-12 veckor. Man hade också förmodat att den antiinflammatoriska effekten av kosten skulle vara relativt svag, varför man var noga med att kosten skulle följas.

I diskussionen tas också upp den danska studien av Hansen et al (1996) där man provat kost med reducerat fettinnehåll och ökat fiskinnehåll, där man fann små men signifikanta förbättringar efter sex månader ( minskat svullna leder).

Sköldström konkluderar så här: Vi anser att KM kosten genom sitt innehåll av goda kostfaktorer lugnar ner de inflammationsdrivande cellerna i patienternas inflammerade leder: sådana faktorer är vissa omega-3 fettsyrors inflammationsdämpande effekt på immunsystemet som bland annat kan bero på cellermembranens fluiditet, påverkan på cytokiner så att mindre proinflammatoriska bildas och mer antiinflammatoriska. Han har en ganska ingående diskussion om detta.

Sammanfattningsvis är Sköldström positiv till kostförändringar även om han är en försiktigt positiv och beskriver effekterna som blygsamma.
Lite om blygsamma effekter. I samband med diskussion om interferonerna och MS för några år sedan ville en del läkare inte skriva ut detta för effekterna var blygsamma, dvs 30 %. Jag var ganska negativ till den slutsatsen. Jag anser att 30 % vid en sjukdom som MS är ganska mycket, det kan vara skillnaden mellan att behöva använda gånghjälpmedel, använda rullstol inte, kunna sköta saker som att klä sig själv eller inte, kunna arbeta eller inte. Om man ser det ur patientens synvinkel kan 30 % vara ganska mycket men ser man på det utifrån kan 30% kanske vara blygsamt.

Jag anser att hjälper något blygsamt kan det vara ganska betydelsefullt. Kanske kan man hitta flera saker som kan hjälpa blygsamt?

Bok om kosttillägg och mental hälsa.

Jag har läst och skall läsa om boken Näring och mental hälsa av Matti Tolonen. Den handlar framför allt om depression och behandling med kost och kosttillägg, varav en del handlar om omega-3.
Den innehåller mycket kunskap och jag behöver läsa om den igen för att kunna ta till mig den . Givetvis har jag en del invändningar, bland annat att det gäller att vara observant för Tolonen är också ett sorts varumärke för vissa kosttillägg, dessutom utgår mycket i boken från olika forskningsartiklar, ( vilket är bra ) men det är svårt att få överblick över det hela och se var det kanske inte hänger ihop (ännu kanske man skall säga). Men i alla fall, jag gillar boken.


Dels sympatiserar jag med den ödmjukhet med vilken han närmar sig problematiken och med den multifaktoriella synen på sjukdomar uppkomst som finns i boken.
Dessutom väcker läsandet av boken frågor som man vill gå vidare med, och den ger dessutom en hel del svar.
Bland annat tror jag att jag kommer att bli klokare på vilken typ av omega-3 preparat jag skall använda efter att ha plöjt igenom en de frågor han tar upp.

Om depressioner och bipolär sjukdom kunde man nyligen höra ett program på SR. Länkar till dessa program finns här.

Det forskas en del om depression och omega-3.

År 2007gjorde forskarna Pao-Yen Lin och Kuan-Pin Su från Taiwan en så kallad metastudie/ metod där data från flera olika undersökningar sammanförs/ av tio kliniska prövningar där effekterna av omega-3 på depression studerades och man fann en att en sådan effekt fanns men det behövs ytterligare studier och flera forskare tittar nu på fiskolja som bot mot depression, bipolär sjukdom och schizofreni.

Om slembildning

Fick en kommentar med en fråga om riklig slembildning. Svarade så här:

Jag tror att en av orsakerna till besvär med slem vid MS kan vara att man inte har lika bra förmåga att hosta upp slem som tidigare och därför kan det upplevas som det bildas mer. Det kan också finnas en tendens till att lättare få infektioner och ansamling av slem av denna anledning.( Haft sådana besvär själv i samband med skov. Nu tycker jag mig inte ha så mycket besvär av det. Något som finns kvar är dock att jag tenderar att läcka lite mat till luftstrupen och kan ibland lätt få hosta då jag äter.)

Ett välkänt fenomen är att mjölkmat tenderar att öka på slembildning, och inom sjukvården vid vård av patienter som har sådana besvär brukar man skära ned på mjölkmat.

Om man har besvär med mycket slem kan man försöka att få hjälp av sjukgymast som är intresserad av detta. Ofta finns det sjukgymnaster som är specialintresserade av detta på lungavdelningar men det borde också finnas sjukgymnaster som kan detta som arbetar med neurologiska och MS patienter.

Det kan då röra sig om dels tekniker för att kunna hosta upp bättre, men det kan också handla om att träna upp andning och andningsmuskulatur. Min erfarenhet är att det är många saker man kan träna upp vid MS och det gäller troligen detta också.

Det är också som jag skrev ovan att det finns en tendens att få infektioner om man har en tendens att ansamla slem, och detta kan bli en ond cirkel. Det är ofta så i samband med infektioner och man har dessa besvär att man måste vara observant och se att det ibland finns behov av antibiotika för att få besvären att gå tillbaka.

Sedan finns det naturligtvis olika sätt att försöka att undvika att bli infekterad. Om de olika metoderna som beskrivs i artikeln inspirerad av Sanna Ehdin vet jag inte så speciellt mycket annat än att det är viktigt att se till att man får en allsidig kost med den näring och de antioxidanter som detta innebär. Omega-3 är ett bra inslag i kosten.

Beträffande vitllök så har jag själv använt det för att försöka förebygga infektioner, men vetenskapligt belagt att det fungerar är det nog inte. Jag brukade resonera som så att det gällde att vara tidigt ute efter att man träffat någon som varit infekterad, så att ”viruset” i fråga kom i kontakt med den ” starka ” vitlöken; det vill säga lite flummigt. Men jag tror så att tror man på något så är det en viktig medicin ( men man får inte glömma att alla naturmedel och huskurer inte är ofarliga). Så har man någon huskur som man tycker fungerar och som man vet man tål och som är ofarlig så är det det nog inget fel. Placebo är en stark medicin och tron sägs ju förflytta berg.

En överläkare jag arbetade med en gång i tiden trodde också på vitlök:

Den som äter vitlök luktar så illa att det kommer ingen i närheten som kan infektera vederbörande brukade han säga.

I korthet

Men som sagt jag tror att man skall försöka att förbättra sin förmåga att hosta upp slem så gott det går. Sjukgymnast kontakt rekommenderas. Försöka att förebygga och undvika infektioner i den mån det går, samt om man får sådan inte dra för länge med att söka hjälp för exempelvis slembildning i samband med infektion om man har svårigheter att få upp det.

Fick följande kommentar som jag håller med om :
jag skulle vilja tillägga att en kontakt med ÖNH specialist/ alt. logoped skulle bli bra. Oftast finns föreliggande sväljnings svårigheter i den kliniska bilden och detta kan lindras genom att man blandar förtjocknngs medel i vätskan som får i sig. Gracias

Lite om kommentarer

Jag håller på att gå igenom min blogg för att bland annat försöka katalogisera inläggen. Jag hittar flera kommentarer som jag inte noterat tidigare och en del som jag nästan känner sorg över att inte ha kommenterat. Nu känns det för sent. Jag ber om ursäkt.

Uppföljning av första stamcellstransplantationen i Sverige

För ganska länge sedan nu var jag och besökte Ronald Reagans födelseplats. En ganska enkel boning, ett rum och kök om jag minns rätt. Alltnog på bottenvåningen fanns en liten affär där jag träffade innehavarna. Man berättade att dagen då Reagan föddes hade det varit dubbel regnbåge över stan, något som sågs som ett positivt tecken. Man sålde också ett vykort med en dubbel regnbåge; jag var ganska fascinerad av detta, jag hade aldrig sett dubbel regnbåge och jag köpte ett kort.
Midsommardagen såg jag detta fenomenet för första gången och lyckades fästa det på kort. Men vad som är märkligt är att idag såg jag fenomenet igen, om än inte lika tydligt.








Läste för något år sedan om första stamcellstransplantationen i Sverige avseende MS i Aftonbladet.

Har nu sett en uppföljning, en uppföljning som är mycket rolig att läsa.

Halvårsutvärdering

Ligger lite lågt med min blogg just nu, kanske för att jag tycker det är lite tråkigt. När det känns som att man själv inte vill läsa vad man skriver, för att det är tråkigt- då är det nog dags för uppehåll eller time out.
Såg ni programmet om den MS sjuke konstnären Johnny Hicklenton på Kunskapskanalen. Hur han tacklade sin sjukdom. Han vek inte undan för de svåra sakerna. Kom in på frågor när man inte vill vara med längre bland annat.

Det är dags för en ny halvårsutvärdering av hur min MS utvecklats.
Jag har nyligen varit på en veckas Yoga kurs. Man sa där att jag utvecklats positivt sen förra året, kanske. Två saker kan nog känna har utvecklats; min balans har blivit bättre. Det verkar också som om en andningsövning har hjälpt mig, kanske inte så som den sägs verka enligt yogisk idélära, dvs att det skulle ge energi utan snarare har som jag tror lite av muskulaturen i svalget tränats så att jag nu sällan har lockkänsla för öronen vilket jag tidigare hade varje dag och i samband med det tinnitus. Eller också kanske det påverkats slemhinnesvullnad - jag vet inte.

Följande yoga övning skulle jag inte ha kunnat förra året men i år går det.


Jag klistrar nu in vad jag skrev vid nyår och skriver med rött hur det har förändrats:

Jag har brukat sammanfatta hur min MS utvecklat sig varje halvår. Jag skall försöka göra det i år också.

Först skall jag ta det som inte är MS, mina besvär av knän. Detta är inget problem längre tror jag. Jag kan känna av dem och jag tar fortfarande glukosamin. Men jag tycker inte jag har ont längre. Jag springer på stranden och det är ganska tungt att springa i sanden här i Puerto de la Cruz, ungefär som att springa i en dm snö. Jag går också egentligen utan något inskränkning avseende längd på sträckan. Så kanske kan man skriva av knäna nu som besvär. Skriva knäbesvär på en papperslapp, riva sönder den och slänga den i papperskorgen.

Knä: väsentligen förändrat. Märker dock att jag klarar att gå längre sträckor varje dag. Joggar dock inte regelbundet.

Gång och springförmåga: Men med knän är jag alltså inne på att jag kan springa. Jag brukar springa( jogga) cirka tre kilometer två gånger i veckan, Det innebär att min MS också är bättre. Ingen tendens till droppfot.

När jag går känner jag mig lite vinglig när jag använder sandaler men tror inte att någon lägger märke till det. Jag vinglar inte mera än av andra 60 åringar gör här. Förra året kunde jag springa korta sträckor. När jag nu ser tillbaka på de sju år som gått sedan jag fick ordentliga besvär av min MS, så måste jag säga att det har gått fantastiskt bra. Jag är oerhört tacksam. Jag trodde knappast att jag skulle bli 60 år, och gjorde jag det trodde jag nog att det var stor risk att det var rullstolen som gällde. Men det har i stället varit en kontinuerlig förbättring.

Urinträngningar: Där kanske man kan säga att jag nog funnit på att jag kan styra detta lite granna. Det verkar som om jag provocerat urinblåsan tidigare med att dricka för mycket. Det var ju så att även min kost, frukt och grönsaker innehöll en del vatten. Jag tycker att detta fungerar mycket bättre nu sedan jag kom på det här.

I mina yogaövningar ingår blåsträning och bäckenbottenträning men jag tror faktiskt att det rör sig om hur mycket jag drack. Yogan har nog inte spelat så stor roll därvidlag.

Samma; jag kan styra det i rätt hög grad. Det finns psykiska inslag i detta med lite betingade reflexer till att vilja kissa då jag kommer hem och liknande. Just detta att få grepp om ett symtom, att bli herre över sin kropp är egentligen vad George Jelineks bok och koncept " Taking Control of Multiple Sclerosis" handlar om.

Fatigue;

jag är ledsen nästan, det verkar som jag ljuger, men den är också bättre. När jag nu lever det liv jag lever då kan jag knappast klaga över fatigue eller trötthet men om jag skulle leva ett liv med större krav då skulle det vara helt annorlunda. Det är ju så att man lär sig hantera saker.

Samma. Känner mig inte precis överaktiv i den aktuella värmeböljan, men känner också att jag mår rätt okay. Målat lite på huset och gått en längre promenad varje dag.

Kramper: Känner inte av några pctagliga så att det är ett besvär men de finns där i bakgrunden.

Där är det nog definitivt ännu bättre än tidigare.

Domningar och Krypningar: De finns där. Är ganska beroende av om jag använt sockor eller skor som snört av kring fotleden. Om jag en hel dag gått utan sockor tror jag att jag inte känner av det. Detta är en del av varför det känns bra här nere, då man kan gå utan strumpor och skor på vintern. De där domningarna och krypningar, dessa så kallade sensoriska symtom stör ju sömnen och kan bidra till trötthet.

De här symtomen finns kvar. När jag inte använder sockor är det klart bättre.

Balans: Jag var med och reparerade mitt balkonggolv i somras. Då förstod jag att jag var säkrare, vågade göra saker som jag inte gjort tidigare. Jag har också märkt härnere att jag är stadigare och säkrare då jag går nerför trapporna. Jag vet lite mer var trappstegen finns och jag kan gå lite “lösare” nerför trappor. Jag tror att detta beror på att jag medvetet tränat trappgående, men samtidigt måste ju förutsättningarna finnas.

Balansen är klart bättre. Såg att jag kunde göra saker bättre på yoga kursen. Är betydligt säkrare då jag står på ett ben. Klättrar i stegar nu när jag målar huset. Så här ser man nog en förändring sen förra året.

Dysfasin: Alltså svårigheten att hitta ord. Jag höll en kort föreläsning i prästgården här i samband med nobelfestligheterna. Det fungerade bra och det tycker jag också tyder på att det förbättrats kraftigt.

Dysfasi ibland känns den som den håller på att försvinna.

Kognition: Minnet är kanske lite bättre. Jag försöker lära mig ett ord om dagen av spanska och en del fastnar. Men det är inte helt okay, jag har svårt att komma ihåg dagens ord. Idag är det dinero= pengar, i går var det kalkon= pavo, det kommer jag ihåg för det påminner om pava. Fisk heter pescado. Båda orden kan vara bra att kunna om man följer Swanks Diet.

Minnet delvis bättre. Kommer oftast i håg var jag lagt saker och liknande. Mitt arbetsminne är dock inskränkt, och det har jag not haft väldigt länge.

Jag har lite funderingar på om jag inte har skov som sitter i några veckor då och då, men de blir aldrig så kraftiga att jag riktigt tar till mig det som skov. Det är ungefär som innan jag hade de kraftiga skoven 2000-2001.

Mediciner jag använder:

Statiner= Simvastatin 80mg x1

Tillskott:

D vitamin

Omega-3.

Glukosamin / för knä

Kostregim/ Swanks diet

Minskat mättat fett, minskat omega 6.

Träning

Promenad cirka 1/2 mil per dag

Yogainriktad träning 1 timma per dag.

Om något av det här har någon effekt vet man ju inte; en svala gör ingen sommar.

Sjukdomen går i skov och det finns de som inte har mer än ett skov och sedan inte mer. Man brukar då inte kalla det MS. Sen finns de som får två skov och sedan inte mer och sedan finns ... ... ...

Samtidigt finns ju en del belägg för att vissa av de här sakerna kanske har effekt; framtida forskning kommer att utvisa detta. Jag vet i varje fall att de inte är farliga och ger dessutom känslan av att man styr lite granna över detta med MS.