Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Snälla rösta om boktitel. Lämna gärna förslag




START


Translate

söndag, november 08, 2009

Se T-lymfocyterna krypa genom blod-hjärnbarriären.

Källa: press release Max Planck Society

Nu kan man se när T-lymfocyter medelst krypande rörelser i blodkärlen kan ta sig ut i hjärnans nervvävnad. Forskaren Ingo Bartholomäus m fl vid Max Planck Institutet för neurobiologi i Göttingen har fångat skeendet då T-lymfocyterna lämnar blodkärlen. Bland att genom att använda långa expositionstider fann man att de lämnar ett spår av sitt krypande på mikroskopiska bilder i specialmikroskop ( two photon microscope). Man har fäst ett fluoriscerande ämne på t-cellerna och kan se deras krypande som gröna spår i levande vävnad från råttor.




Skyddet av hjärnan och ryggmärgen, dessa för oss så viktiga delar, måste vara starkt. Därför omges dessa delar av extra starka skyddsmurar, den så kallade blodhjärnbarriären, BBB, vars funktion är att styra vad som skall släppas in i hjärnan och vad som skall stängas ute. Lymfocyterna som kan angripa den egna vävnaden, i fallet MS, myelinet som omger nervutskotten, skall definitivt hållas ute. Däremot måste ibland t-lymfocyter in, det visar inte minst om man lyckas stänga ute t-lymfocyterna alltför effektivt. Den biverkan man får vid Tysabri beror på, att man lyckas för bra och stänger ute immunceller som skall ta sig an det virus som orsakar PML/progressiv multifokal encefalopati. Här är ett av problemen med att ta fram mediciner som ingriper så aktivt i immunsystemet. Sedan ett 30-tal år tillbaka har man vetat att t-lymfocyter kan ta sig in i hjärnan och angripa den egna hjärnvävnaden, men det har varit ett mysterium hur dessa lyckas passera skyddsmuren, blodhjärnbarriären,

Skyddmuren utgörs av kärlväggarna i blodkärlen, som finns i de hinnor som omger hjärna och ryggmärg. Dessa är förstärkta så att inte främmande och potentiellt farliga enheter typ mikroorganismer men också immunceller, giftiga ämnen skall kunna fritt passera gränsen in i hjärnan. Detta gör att bland annat att alla mediciner inte kan ta sig in i hjärnan. Det är viktigt vid exempelvis smitta med Borrelia, den fästingburna smittan som i vissa fall tar sig in i hjärnan. Där kan inte vanligt penicillin klara av bekämpningen då hjärnan angripits eftersom det inte klarar passera hjärnbarriären, utan där måste medicin ges av annan typ.

Vid multipel skleros är således problemet att t-cellerna lyckas ta sig in i det centrala nervsystemet för att där gå vidare med att angripa myelinet, den del av nervvävnaden som bildar en isolerande skida kring nervutskotten. Nu vet man alltså till en del hur detta sker, åtminstone har man fäst det på bild.

Här kan man se en kort video där T-cellerna /fröna kryper längs blodkärlen röda.

T-cellerna använde flera steg i processen där de tog sig in i nervvävnaden. I blodkärlen flöt dessa t-lymfocyter omkrin normalt. De kunde kortvariga stunder fästa sig i kärlväggen, och där rullade de vidare i samma riktning som blodet ibland lossnade de och flöt vidare i blodet. Men när väl dessa t-lymfocyter nått hjärnan och ryggmärgen ådror blev det annat ljud i skällan, och fler och fler celler började fästa vid kärlväggarna och forskarna kunde nu se hur t-lymfocyterna började med sina krypande rörelser. Cellerna utförde aktiva rörelser mot blodströmmen. Det kunde ta mellan några minuter till flera timmar innan cellerna lyckades krypa igenom blod-hjärn barriären. Ibland misslyckades de och sveptes med i blodströmmen igen medan åter andra lyckades pressa sig in i nervvävnaden. T-cellerna fortsatte sedan sitt letande beteende inne i hjärnvävnaden i närheten av blodkärlen. Inom en tid kom de då i kontakt med andra celler, bland annat så kallade fagocyterande celler som ”äter” upp, oskadliggör så kallade fiende. När t-cellerna mötte en så kallad fagocyt bildade t-cellen och fagocyten ett par. T cellerna måste för att bli aktiva komma i kontakt med en fagocyt; fagocyterna innehåller delar av vad de ätit upp, och dessa delar s.k. antigen kan de visa upp för T-lymfocyterna så att dessa skall kunna veta vad som är fiende och som skall angripas. T-cellerna aktiveras därigenom. Man vet detta sedan tidigare men nu kunde man se hur det skedde och det var alltså i närheten av blod-hjärnbarriären, nära blodkärlen. Och först efter att t-cellerna aktiverats kan de börja agera och släppa fri signalsubstanser som påverkar andra immunceller, stimulerar dem till olika angrepp, t.ex. antikroppsbildning. Aktiveringen av t-cellen tycktes också vara avgörande signal till en invasion av immunceller, enligt en annan forskare Alexander Flügel som hade översyn över studien och som är chef för institutionen för experimentell och klinisk neuroimmunologi vid Universitetet i Göttingens medicinska center..

Man hade också möjlighet att studera hur några av de monoklonala antikroppar som används vid behandling av MS leder till att t-lymfocyternas krypande upphör. Förmodligen var väl Tysabri en av dessa antikroppar och man har vetat att denna antikropp fäster på T-lymfocyterna och förhindrar att de kan klara passagen in i nervvävnaden förbi BBB. Nu såg man här att den monoklonala antikroppen förhindrade t-cellerna att krypa.

Ytterligare en liten del i kartläggningen av sjukdomen MS utveckling har skett. En liten del- men många bäckar små blir en liten å som till slut blir... …



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar