Är synen på d-vitamin på väg att ändras?
arbetsmaterial och håller på att utformas
Engelska sjukan
Man har sedan länge vetat att barnsjukdomen rakit eller engelska sjukan beror på brist på d-vitamin. Denna upptäckt belönades 1928 med Nobelpriset. Sjukdomen fick namnet engelska sjukan eftersom det var en vanlig sjukdom i de mörka kolgruvedistrikten. Barnen vistades där i mörka utrymmen och kanske var det till och med så att luftföroreningar gjorde att dagsljuset och solen hade svårigheter att tränga igenom. Sjukdomen yttrades sig i en dålig skelettutveckling med kortvuxenhet, svagt skelett med deformiteter. Man upptäckte att sjukdomen kunde lindras och botas om barnen fick vistas uti i sol. Så småningom fann man att det var brist på d-vitamin, vilket gjorde att skelettet inte utvecklades normalt. D-vitaminbrist hos vuxna kan också ge svaghet i skelettet med bristande bennybildning och mineralisering. Denna sjukdom kallas hos vuxna osteomalaci. Förenklat kan man säga att d-vitamin gör att man tar upp kalcium från tarmen. Om en person har låga halter av d-vitamin uppstår brist på kalcium som behövs för skelettuppbyggnaden.
Solskensvitaminet
solen skiner på huden börjar där bildas d-vitamin. På engelska ser man ibland att d-vitaminet kallas solskensvitaminet, sunshine vitamine. . Det bildas ur ett ämne som finns i hudens djupare lager nämligen 7-dehydrokolesterol. Detta skall sedan förvandlas i flera steg i kroppen innan det blir den aktiva formen av d-vitamin, som påverkar kalciumupptaget i tarmkanalen. Förmågan att bilda d-vitamin påverkas av hur mycket av färgpigmentet melanin som finns i huden. Har man höga halter av melaninet får solens ultravioletta strålning svårare att tränga igenom och mindre d-vitamin bildas. För mörkhyade personer kan det behövas flera gånger så lång tid för att bilda d-vitamin än för den ljushyade som har mindre melanin. Det hela har med evolutionshistorien att göra. De vars förfäder vistades mycket i solrika trakter året om blev tvungna att utveckla ett skydd mot solen och fick därför mycket melanin, medan de förfäder som vistades i solfattigare områden utvecklade en blekare hy med mindre melanin. Det hela var ändamålsenligt och fungerade bra tills människornasuppfann möjligheter att resa och flytta långt bort. Då hann inte evolutionen med längre och vi människor sprang ifrån oss själva i vissa stycken. Evolutionen går långsamt och vi har haft 100 000 tals år på oss att utvecklas.Våra föregångare som för ett antal tusen år sedan kom utvandrande från Afrika och så småningom till Europa förändrade kanske sin hudfärg efter hand så att den motsvarade deras d-vitaminbehov. Idag kan denna flytt ske på några timmar och denna magnifika utveckling har ett pris. Utvecklingen av vårt samhälle springer i från evolutionen och det får vi sannolikt betala med olika åkommor och symtom på ohälsa. Vi kanske tror att det inte finns några gränser för vår tänjbarhet. Människans kropp och själ kan anpassa sig till mycket men inte till allt. Förmodligen är vår förmåga att bilda d-vitamin en sådan faktor där evolutionen inte hinner med när vi beslutar oss för att skaffa ett bättre liv i solen eller i den snöiga nord.
Svenska sjukan
Hudfärgen är således en av de faktorer som påverkar förmågan att tillverka d-vitamin i huden. Men det är beroende av flera faktorer. Det är viktigt vilken typ av ultraviolett strålning det rör sig om. För att d-vitaminen skall bildas måste det vara den ultravioletta strålning som har en viss våglängd och som kallas UVB. Detta kan vara en viktig orsak till att man får brist på d-vitamin. På platser långt från ekvator kan inte d-vitamin bildas i huden därför att UVB-strålningen inte förmår tränga fram genom atmosfären. Som tumregel kan man använda att detta sker när solen står så lågt att ens egen skugga blir längre än vad man själv är. På stora delar av jordklotet kan man därför inte få dagligt d-vitamin genom solens strålning. Sedan de stora invandringar börjat till Sverige har det kommit många invandrare från sydligare länder med mörkare hudfärg. Man har nu observerat att detta börjat ge spår i hälsotillståndet. Redan på 90-talet skrev man om sjukdom hos kvinnor med mörkare hudfärg, vilka av religiösa skäl använde mycket kläder för att skydda huden1. Det finns ofta en viss klokskap i religioner, och i länder med intensiv sol kan sådan klädsel vara viktig för att skydda sig. Mycket har troligen blivit religion som från början var hälso- och hygienråd. Att inte äta griskött i länder där det ofta är infekterat med trikiner är en sådan regel som förvandlats till religion. På platser långt från ekvatorn bidrar inte dessa regler till bättre hälsa utan kan i stället få stora konsekvenser. Somaliska kvinnor i Sverige föder betydligt fler barn med autism än vad somaliska kvinnor gör i Somalia. Man tror att orsaken till detta kan vara att mödrarna har brist på d-vitamin under graviditeten på grund av den mörkare hyn och också på grund av bruket av klädsel som täcker en stor del av huden. De somaliska mammorna säger att de autistiska barnen har den svenska sjukan. Men detta börjar mer och mer verka som toppen på ett isberg, där isberget är d-vitaminbrist som man endast ser en ytterst begränsad del av. Det har nämligen i och med den svenska sjukan kommit in en annan aspekt på d-vitaminet. En aspekt som förvisso inte är ny. Det gäller nu inte en sjukdom som rör skelettet. Det är inte bristande uppbyggnad av ben och mineralisering som vid rakit eller osteomalaci ej heller åldrandets sjukdom skelettskörhet, osteoporos. Det gäller autism som sitter i ett helt annat organ nämligen nervsystemet. Utanför Sverige har det kommit rapporter om samband mellan depression och d-vitamin eller schizofreni och d-vitamin varför frågeställningar om sjukdomar i hjärnan har kommit fram som nya toppar på isberget av d-vitaminbrist.. I själva verket finns numera ett stort antal sjukdomar utanför skelettet, där det finns rapporter om samband med d-vitaminbrist. Lite längre fram kommer en sammanställning av några rapporter.
Det finns ett antal sjukdomar där man ser en variation i förekomst med var i förhållande till ekvatorn som människor bor2. Man har spekulerat i olika orsaker till detta. En av tankarna är att det beror på att människor äter olika kost i på olika breddgrader. Men man finner sådana sjukdomsskillnader även Förenta Staterna, där kostvanorna är ganska lika i de olika staterna. Det kan vara infektionssjukdomar som förekommer i varierande grad på de olika breddgraderna. Och inte minst har man varit inne på tankar om d-vitaminets beroende av solen. Man brukar kalla denna faktor med olika sjukdomsförekomst för nord-sydgradienten. Sjukdomar som där man finner en sådan nord-sydgradient är diabetes typ I, inflammatoriska tarmsjukdomar, psoriasis och multipel skleros.
Om man tittar på länder som Sverige och möjligheten att det kan utvecklas brist på solskensvitaminet här finns flera saker att fundera över. D-vitaminet bildas i huden vid solbestrålning och enligt ovannämnda tumregel börjar sannolikt svårigheterna att bilda d-vitamin redan i september och oktober. Detta kvarstår i nästan ett halvår framtill mars och april. D-vitaminet kan också tillföras via födan. Det är främst fet fisk som ger d-vitamin men det fordras att man äter det i stora mängder för att man skall få tillräckligt. I praktiken har man därför infört d-vitaminberikning av vissa födoämnen exempelvis lättprodukter av mejerivaror. Till spädbarn rekommenderas tillförsel av både A och D. Det senare för att förebygga rakit, den engelska sjukan. Det verkar som man borde införa även något förebyggande mot den svenska sjukan, men det måste i så fall ges till de gravida kvinnor. Men frågan är om det bara gäller om det bara gäller dessa. Hur är det med våra egna lager av solskensvitaminet fram i mars? Kan d-vitamin lagras och hur länge finns lagren kvar? Hur mycket skall de lagren innehålla? Med andra ord vilka halter av d-vitamin skall vi ha för att sjukdomar på grund av d-vitamin skall förebyggas.
copyright S. Överhagen
1Läkartidningen 97
2 Mats Humble. D-vitaminbrist kanske vanligare än vi trott. Läkartidningen nr 11 2007 volym 104
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar