Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Snälla rösta om boktitel. Lämna gärna förslag




START


Translate

måndag, augusti 11, 2014

På DN debatt om skolan

Ökade kunskapskrav slår hårt mot stor grupp elever är rubriken på denna artikel. Artikeln är skriven av läkare och psykologer som arbetar inom utvecklingsneurologi. De skriver "Allt fler barn och ungdomar remitteras från skolhälsovården/elevhälsan till sjukvården – barnpsykiatri och barnmedicin – för utredning då de inte uppnår skolans mål".

Man skriver också: "Vi frågor oss vilken teoretisk begåvning som outsagt krävs och är en förutsättning för att klara skolans uppsatta mål/krav. Kan alla elever nå skolans mål? Vi ställer också frågan hur kraven när det gäller förmågor som att planera, analysera och reflektera är anpassade efter barns kognitiva utvecklingsnivå".
På dessa frågor kan man obetingat svara ja- i nuläget finns en stor minoritet som inte lämnar grundskolan med godkända slutbetyg. Men i hur hög grad beror det på egenskaper hos eleverna och i hur hög grad beror det på hur skolan fungerar, på hur de sociala förhållandena ser ut etc.
Jag har tidigare skrivit om hur den biologiska mognaden skiljer sig mycket hos elever. En del elever kan vid tretton år ha en biologisk ålder av sexton och andra kan ligga på tio. Detta gäller också hjärnans mognad- den s.k. inlärningsneuroplasticiteten. Detta ger naturligtvis utslag i skolan. Men det är kanske bara en mindre del av problematiken, men det är ändå en viktig del. I skolan idag uppnår flertalet barn puberteten just under de år som är grundskolans slutår. Det kan vara en  del i att flickor lyckas bättre. De uppnår puberteten cirka 2 år tidigare än pojkar.


Om man tittar på hur svenska elever presterar jämfört med andra nationers pekar det på att skillnaderna till stor del inte beror på inlärningsförmågan hos eleverna. (PISA undersökningarna). Men kanske PISA undersökningarna inte är speciellt vägledande-det trodde i varje fall inte samhällsforskaren Bi Puranen i sitt utmärkta sommarprogram.( Här en recension).(Här kan du lyssna på det fina programmet). Där menade hon ( och verkade ha kött på benen) att svenska skolan genom sin mix av kultur (slöjd, musik, bild, hemkunskap mm) är helt unik i världen och det gör våra ungdomar kreativa, vilket har gett oss framgångar inom många områden.  Musikexport, dataspel, lastbilar you name it. Ett av de senaste exemplen var  annan sommarpratare Felix "PewDiePie" Kjellberg. Man får nog inte helt och enbart dra slutsatser utifrån PISA-undersökningar.


På UR gick ett program som hette Världens bästa skitskola, utgångspunkten var bl a vilka konsekvenser kommunaliseringen av skolan medfört. Skolorna kan skilja sig mycket åt i Sverige beroende på var man bor. Danderyd  har Sveriges bästa skolresultat, men där visade det sig bero på att föräldrarna var resursstarka, hyrde in läxhjälp. Att skaffa  stöd till ett brödrapar som hade dyslexi var i stort sett omöjligt, men mormor var pensionerad speciallärare som tur var och dessutom hade föräldrarna råd med läxhjälp. I Kungälv slogs två problemskolor ihop men personalen slog också sina kloka huvuden ihop och utvecklade en pedagogik som var framgångsrik. I den skolan lyckades i stort sett alla att få godkända betyg från grundskolan och få gymnasiekompetens. Men detta noterades inte bland kommunens politiker- de kanske åkte till Shanghai för att studera skolorna där eller nåt i den stilen. Men den lyckade skolan talar för att vad skolan gör har en stor betydelse för hur skolan skall lyckas. En viktig sak var att man kontrollerade upp läsförståelsen och det gav en del överraskande resultat.  Många hade stora svårigheter och detta var något man försökte åtgärda.
 

 I valrörelsen har det kommit en del förslag.
 Socialdemokraterna och Lövden föreslår att det skall bli obligatorisk med gymnasium. Kanske inte oriktigt under förutsättning att man får ordning på grundskolan.


Moderaterna föreslår mer matematik. Svårt att tro att detta skulle fungera för att lyfta de elever som inte klarar grunden.


Kristdemokraterna har däremot ett klokt förslag. De föreslår en timmes fysisk aktivitet varje dag. Detta stöder sig på forskning. Även läkarförbundet har samma förslag : I Läkartidningen finns Läkarförbundets 12 punkter för en ny hälsopolitik  finns punkten: Rörelse i skola varje dag. Man skriver:
Kunskapen om vad fysisk aktivitet betyder för hälsan har ökat explosionsartat de senaste årtiondena. I dag bör sjukvården ha högt ställda mål när det gäller att informera om, och motivera till, fysisk aktivitet. När det gäller skolan bör den ha som mål att alla elever är fysiskt aktiva minst en timme varje dag, och att alla kan ta del av gymnastikundervisningen.
Det finns grundliga utredningar som visar att fysisk aktivitet varje dag ger bättre skolresultat i många ämnen som matematik,  språk förutom bättre fysik. Även i Sverige har liknande studier gjorts som fått goda resultat.


Sedan har vi många andra faktorer, det här var bara ett axplock. Men fysisk aktivitet varje dag vore ett lyft för skolan och för folkhälsan. Behovet av detta behöver vi inte utreda mer, utan i stället hur det skall gå till. Troligen har Brunkefloprojektet en del att lära ut.


Min skola då jag gick i tredje klass. Några gick över skogen i alla väder . Många cyklade och åkte skidor till skolan. En syster till den som hade besvärligast skolväg blev en mycket känd skådespelerska. Fys. aktivitet kanske är bra för kreativiteten också. Läraren hette Jane Rhodin.

 

3 kommentarer:

  1. Buster.8:07 fm

    D-vitaminvärdet borde kollats på alla på bilden.
    Thymus skolar immuncellerna mellan 6 till 15år.
    Finns inte en normal D-vitaminhalt i blodet kan systemet spåra ur senare i livet.

    SvaraRadera
  2. Buster.9:40 fm

    Jag gömde lägga länken till den här bilden när jag skrev
    https://www.youtube.com/watch?v=isnJtgj8-qU&list=UUDpWAZb507uwJm15_3NSqgw

    SvaraRadera
  3. Buster.8:06 fm

    Jag lyssnade på P1 inslaget om "drömmen om ett botemedel"
    Nästan inget talades det om prevention av MS.
    Salzer och Sundström i Umeå borde varit med i programmet.
    Jag ser prevention av MS lika stort som botet.
    http://www.neuroforbundet.se/nyheter/neuroforbundet-i-p1-alla-far-inte-tillgang-till-nya-behandlingar/

    SvaraRadera