Spring för livet

Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan

Jag har haft en del svårigheter att springa- mina knän säger ifrån. Däremot inte min MS -numera. Under två tre år gick det inte pga MS.

Nyligen kom en undersökning som sade att även kortare spring, så där en fem minuter, minskar dödligheten i hjärtsjukdomar och även totala dödligheten jämfört med de som inte springer. Ock det spelar ingen roll hur snabbt det går- bara man springer.

Man fann också följande: 30 procent lägre risk att dö totalt jämfört med icke löpare, 45 procent lägre risk för stroke eller hjärtsjukdom, livet förlängs med tre år, det var ingen skillnad mellan de som sprang längre eller fortare! ( undersökning spände över 15 år och hade 55 000 deltagare). Vidare livslängden blev längre även för de som var överviktiga, rökte, drack och hade hälsoproblem bara de sprang.

Jag skulle vilja lägga till att kan man inte springa så är det i alla fall bra att gå.

Vidare skall man undvika att vara alltför stilla, en så kallad soffpotatis som sitter framför TVn eller nåt spel eller liknande.

Var och en mår bra av att röra sig efter sin förmåga och kanske lite till. ( beror givetvis på vilken situation man är i).

Varför är det bra att springa. Det har sannolikt att göra med att det är en aerob träning; det vill säga en träning där man får hjärtat att arbeta mer med högre frekvens och större volym eftersom denna träning gör att musklerna kräver mer energi. Energiproduktion kräver syre från luften, som sedan tas upp i lungorna och via blodet pumpas ut till kapillärerna ( de minsta blodkärlen) där utbytet sker till vävnaderna där syre tas upp.

Jag frågade via mail MS doktorn och forskaren Anders Svenningson i Umeå hur han såg på det här med det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan. Han svarade bl a "Det som är bra för ditt hjärta är bra för din hjärna" ställer jag också upp på till 100%! Och där tror jag även att man skall ta fasta på att högintensiv (dvs tydligt pulshöjande/intervall) träning är klart den mest effektiva träningsformen. Det är den som ökar den maximala syreupptagningsförmågan (VO2max, ja du som invärtesmedicinare kan ju detta) vilket sannolikt har de största hälsoeffekterna kardiovaskulärt (naturligtvis i kombination med att förhindra utveckling av det metabola syndromet)

Det finns en hel del data som visar att utveckling av hjärnatrofi samt "vitsubstansförändringar" är mindre hos personer som tränar regelbundet och de effekterna skulle med all säkerhet gälla även vid MS. Möss som genetiskt utvecklar Alzheimer gör det i mindre utsträckning (även neuropatologiskt) om de får springa i ett hjul i buren jämfört med om de inte kan det. De utvecklar högre nivåer av olika tillväxtfaktorer för hjärnan, bl a BDNF.

( Här besvarar Anders Svenningsson på sajten Net doktor en del frågor om MS).

Man kanske kan ta fasta på detta med pulsförhöjning. Det finns ju möjligheter att höja pulsen även om man inte kan springa och kanske är rullstolsburen. Det finns en hel del nätsidor som handlar om detta om man googlar. Det är ju ganska otroligt att det är springande i sig som ger effekten utan snarare springandets allmänna effekter- ökad energiförbrukning, ändrad metabolism mm.

Nu är frågan kanske klarar mina knän lite kortspring?