Uppläsning ur och om ATT TA ÅRAN I EGNA HÄNDER

Jag var nyligen ute och höll uppläsning om Karin Glasbys och mitt arbete "Att ta åran i egna händer", ett arbete baserat på intervjuer med människor med NCD- non communicable diseases-icke smittsamma sjukdomar. Jag får vara konsekvent och skriva detta eftersom  jag argumenterade för en viss försiktighet i användandet av namnet kroniska sjukdomar. I alla fall då jag förberedde mig för att berätta om " Att ta åran i egna händer" fann jag att det som jag skrivit om reumatiska sjukdomar 2010 var ganska föråldrat. Och det är så inom området NCD att utvecklingen går snabbt. Jag beslöt mig för att skriva om detta i stället och på sikt byta ut avsnittet i "Att ta åran i egna händer". Det blev:

 Några trender inom området NCD

 Förr hade sjukvården inte mycket att erbjuda patienter med reumatiska sjukdomar och andra kroniskasjukdomar.. Min farmor fick reumatoid artrit förkortat RA i 30 årsåldern omkring 1915. Den enda behandling farmor fick var acetylsalicylsyratabletter( De kom i tablettform 1915) och dessutom fick hon åka och bada på en kuranstalt, vilket hjälpte henne en  del.. Sedan dess har det hänt mycket -inte minst under senare år. Jag skrev avsnittet om reumatiska sjukdomar 2010 och när jag läser det nu 2014 är det föråldrat. Det sker en snabb utveckling inom reumatologin liksom inom många andra områden avseende NCD.

Tidig diagnos har blivit mycket centralt och ger bättre möjligheter att förebygga handikapp och lidande.

• Diagnosen RA har kunnat snabbas upp bl a genom att det tillkommit nya prover ACPA (anti CCP=antikroppar mot citrullinerade proteiner). 2010 kunde diagnosen ställas genom svullnad i en led , ett pos blodprov antikroppar mot CCP ( ACPA), och morgonstelhet. Tidigare var det mer komplicerat. 1987 kom kriterier baserade på sju grupper av symtom.

 

När man använde  de kriterier som finns på ovanstående bild kunde det ta betydligt längre tid att ställa diagnosen RA. Det som möjliggjort att komma fram snabbare är dels det nya provet som starkt talar för att någon har RA men dels också behovet att behöva förebygga det handikapp som förstörda leder innebär.  I de nyare mediciner som finns och som håller på att utvecklas  finns verktygen att göra detta i flertalet fall.

• Artros, vad man ofta i dagligt tal kallar utslitna knän, höfter etc, var tidigare en diagnos som ställdes med röntgen. Det handlar inte om att något är utslitet och vad artros i grunden beror på vet man inte. Det är en degenerativ sjukdom i ledbrosk som är synnerligen vanlig.
   Idag ställs diagnosen på de symtom man har för att kunna sätta in tidigare behandling. Om detta kan man läsa i  Läkartidningens temanummer om artros eller i  Reumatikervärldens artikel  " Sveriges orättvisa vårdkarta". En diagnos med röntgen kunde betyda att det tog fem år innan förändringarna syntes på röntgen och då var redan skadan skedd. Artros är en av de vanligaste orsakerna till handikapp och genom tidig diagnos kan handikapp förebyggas. Behandlingen handlar till stora delar om träning, viktminskning. På reumatikerförbundets hemsida finns en alldeles utmärkt artikel och video om egenträning vid artros av sjukgymnasten Carina Torstensson.
  Apropå vikt och artros: Marlene som genomgått en överviktsoperation sa detta: Jag hade väldigt ont av ett utslitet knä då jag var överviktig. Det innebar att det blev svårt att gå och man blev mycket stilla. Motion var inte att tänka. Det var väldigt besvärligt. Jag vägde 50 kilo mer än idag. . Det onda i knät försvann efter att jag hade opererats.Dessutom försvann mitt höga blodtryck och behovet att ta mediciner mot diabetes.
  
  
• Ankyloserande Spondylit (AS) eller Bechterews sjukdom är också en diagnos som ställs på röntgen. Där har man gjort en ny diagnos icke radiologiskt axial spondylartrit för att kunna sätta in tidig behandling. (man ser inflammation på magnetröntgen) eftersom man sett att dessa inflammationer ofta lett till utveckling av AS. Genom det förfarandet kan smärta, värk och utveckling av stelhet, rörelseinskränkning och felställningar undvikas. Vid AS är också fysisk träning viktig där tidiga insatser med rådgivning och behandling av fysioterapeut är viktigt.
  
  
  
  
  
  
• Vid sjukdomen MS kan man också idag ställa tidigare diagnos framförallt genom att magnetkameratekniken utvecklats. Det finns också en ny diagnos CIS -kliniskt isolerat syndrom som ställs vid en första attack och där man kan sätta in medicinering. 
  
  
  
  
  Utveckling inom farmakologiska området. Nya effektivare mediciner
  Det har kommit ett antal mediciner som är mycket effektiva. Det handlar mycket om de sk biologiska medicinerna. De kallas så för att de liknar föreningar- kroppsegna ämnen som finns i kroppen och är ibland modifierade sådana. 

På vilket sätt har den nya behandlingen med bl a biologiska mediciner medfört förändringar?Har situationen för reumatiker överhuvudtaget förändrats?

En engelsk undersökning som redovisades i år 2014 säger att att de som har RA kan förväntas leva 10 år längre än för 20 år sedan och lika länge som befolkningen i övrigt. Så har det inte varit tidigare.

Vad kan det i så fall bero på?

Immundämpande som metotrexat o biologiska farmaka kan kontrollera inflammation mycket mer effektivt än tidigare, med minskning av ledskador. Man orkar röra på sig mer, kanske dansa och får lättare att hålla en bra allmänkondition och allt det här är bra för hjärtat. En studie visade att ju längre man hade stått på medel som TNF-hämmare desto mer minskade risken för hjärtattacker

Man behandlar kraftfullare från början

Remission

• Man behandlar för uppnå remission, det vill säga sjukdomsaktiviteten skall helst vara noll. Efter remissionsbehandlingen kan man ibland övergå till snällare mediciner. Man vill behandla tills man uppnått att det inte finns någon sjukdomsaktivitet. Däri inbegriper man vid reumatiska sjukdomar att smärtor, svullnad och liknande symtom skall försvinna men också prover som tyder på inflammation skall försvinna. På den här sidan finns en mall utifrån vilken man kan bedöma sjukdomsaktiviteten DAS (Disease activity Score) hos en person.
  

  

  Detta är ett  sätt att följa en person sjukdomsförlopp på ett strukturerat sätt. Andra termer man använder vid RA är exempelvis T2T (treat to target- behandla tills man uppnått målet), där man bestämmer vad man vill uppnå med behandlingen.
   Gäller reumatiska sjukdomar och det gäller andra kroniska sjukdomar, speciellt autoimmuna sjukdomar. Också vid diabetes är man angelägen att behandla kraftfullt att inte några senkomplikationer skall uppstå. Om de väl kommit är förebyggeriet svårare.

Vad är autoimmuna sjukdomar?


 

Vårt immunförsvar är vårt försvar mot yttre organismer som virus och bakterier mm men också mot inre fiender som celler som förändrats till ex cancerceller. Försvaret sker bl a genom bildning av antikroppar. Ibland går något snett och immunsystemet angriper kroppsegna friska vävnader. Flera reumatiska sjukdomar kallar man autoimmuna till ex RA, där ledhinnan angrips. Vid glutenintolerans angrips tarmslemhinna och vid MS angrips myelin som finns kring nervutskott i hjärna och ryggmärg.

Vi skall se i berättelserna längre fram att RA kan sätta igång vid graviditet. Orsaken är att vid graviditet minskas immunförsvarets aktivitet pga risken för att fostret kan uppfattas som en främmande kropp. När graviditeten är över normaliseras detta och då kan autoimmuna sjukdomar aktiveras som RA eller MS, där skov är färre under graviditet men vanliga efter graviditet. Det är inte ovanligt att autoimmuna sjukdomar debuterar efter graviditet.

När immunförsvaret dämpas finns risker är att infektioner kan dyka upp som inte annars skulle ha kommit. Vissa mediciner är också kopplade till ökade risker för andra allvarliga sjukdomar och man måste följa upp detta.

Livsstil har visat sig ha en stor betydelse för NCD

Nyligen kom en undersökning av 20721 svenska män mellan 45 och 79 som visade på livsstilens betydelse. Vad man fann var  risken för att få hjärtinfarkt minskade med följande procent:

• hälsosam diet 18 procent
• moderat alkoholintag 11 procent
• låta bli att röka 36 procent
• fysiskt aktiv 3 procent
• bra midjemått 12 procent.

Ändrad syn på fysisk aktivitet vid reumatiska sjukdomar och MS

• Vid både reumatiska sjukdomar och sjukdomen MS har man rått till försiktighet avseende fysisk aktivitet- av olika skäl. Vid reumatiska sjukdomar var syftet med detta råd att man skulle skydda lederna. Vid MS var man rädd för bl annat att kroppstemperaturen skulle stiga och möjligen kunde detta utlösa skov. Man ser annorlunda på fysisk aktivitet idag. Tidigare råd om försiktighet med fysisk aktivitet fick konsekvenser för allmänna välbefinnandet, för allmänkondition och för hjärtat. Man ökade i vikt, blev stelare, trögare i mage och förstoppad mm. Detta belyses av en person som intervjuas på en reumatikerförbundets träningsblogg: ”Förr skulle man ta det lugnt och vila, tempot var lägre. Idag tränar jag på ett helt annat sätt med högre tempo och belastning.”
  Reumatolog föreningen skriver att modern reumarehabilitering bör innehålla förebyggande åtgärder och insatser för att påverka levnadsvanor. Reumapatienterna skall följas även avseende detta men bör riktas in på självhjälpande åtgärder som kan göras regelbundet. Även här är den tidiga diagnosen viktig för att behandlingen skall kunna styras mot åtgärder som befrämjar allmänhälsan. Observera självhjälpande åtgärder är viktiga, och där är regelbundenhet av träning a och o. Om jag tränar ett eller två träningstillfällen i veckan hos sjukgymast under någon period är ganska meningslöst om jag inte tränar regelbundet av mig själv. Däremot är det väldigt viktigt att man tränar rätt och vi bör ha hjälp av sjukgymnast för att hitta de just de övningar som passar oss själva.
  
  Per har haft MS sedan han var 22 år idag är han 69. I början kände han inte av några stora problem. Han kände sig frisk. Gifte sig, fick barn-ansvarsfullt arbete, men efter ungefär 15-20 år började han bli allt sämre och hade till slut svårigheter att orka gå runt familjens villa. Han beslöt att han måste göra något åt det och vidtog flera åtgärder- satsade på att bli bättre. Gick hos sjukgymnast och började träna. Ridterapi bl a. Efter en något år var han avsevärt bättre och idag kan han spela fotboll med barnbarnen- intervjun gjord 2010 och barnbarnen var i 8 års åldern. Citat Per:Att träna regelbundet tror jag är mycket viktigt för att hålla symtomen på avstånd. Jag har talat med flera som sagt att de fått träningsprogram, som inte har fungerat.
  -Har du följt dem då, frågar jag. Nej, det har de inte. Att träna regelbundet tror jag är avgörande för utvecklingen. Får man ett program att göra är det viktigt att man gör det.Slut citat.
• Man har insett skadan av rökning vid flera kroniska sjukdomar. Rökning är en riskfaktor för att utveckla både MS och RA lika väl som hjärtkärlsjukdomar och cancersjukdomar.
• Kosten har sannolikt också en betydelse. Medelhavskosten har i jämförelse med traditionell kost visat sig ge minskad risk för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer och Parkinsons sjukdom. Även beträffande MS bör samma faktorer kunna spela en roll. Forskaren Anne-Marie Wesley vid Karolinska presenterade 2013 sin avhandling Lifestyle matters- livsstilen har betydelse där hon bl a fann att intaget av omega-3 i form av fet fisk hade betydelse för risken att utveckla reumatoid artrit. Det finns också studier som visar att olika typer av kost kan ge lindring av ledgångsreumatism. Kosten har också betydelse för om man är överviktig. Att vara överviktig som ung ökar risken för MS. Övervikt är också kopplat till risken att utveckla RA. I någon undersökning var risken ökad med 25 procent. I boken Reumatism skriver professor Johan Frostegård vid Karolinska att många RA patienter upplever lindring av olika former av diet, t ex vegetarisk kost, glutenfri kost eller medelhavskost. Han skriver om en svensk studie där man fann att glutenfri vegankost dvs kost utan animaliska komponenter som kött, fisk, ägg och mjölkprodukter var gynnsamt för lederna vid RA. Orsak ej klarlagd men det kan vara gynnsamma effekter på immunsystemet och kanske balansen mellan fleromättade fetter och mättade enl Frostegård.
• D-vitaminbrist tycks ge ökad risk för demens och också multipel skleros. Det har också diskuterats vid RA och andra reumatiska sjukdomar. En D-vitaminforskare Hollick skriver att han funnit att många med fibromyalgi har en D-vitaminbrist orsakad sjukdom- osteomalaci.

En hälsosam livsstil förebygger hjärtinfarkt

Svenska män som gjorde två av fem saker rätt avseende livsstilen, nämligen en hälsosam diet och måttlig alkoholkonsumtion minskar risken för hjärtinfarkt med en relativ risk på 0.65.

Sköter man sig ännu bättre dvs om man inte röker, är fysiskt aktiv och inte har något överdrivet bukfett, midjemått under 96 cm är relativa risken ännu mindre nämligen 0.14. Allt enligt forskaren Agneta Åkeson vid Karolinska Institutet som presenterade denna studie online i The Journal of American Cardiology.

Total deltog 20721 män mellan 45 och 79 i studien under åren 1997 -2007. Av dessa var enbart en procent sådana uppfyllde de fem kriterierna, men dessa kunde genom sin livsstil förebygga 79 procent av hjärtinfarkter.

Ungefär så här mycket kan man påverka risken för hjärtinfarkt för var och en av faktorerna:

• hälsosam diet 18 procent
• moderat alkoholintag 11 procent
• låta bli att röka 36 procent
• fysiskt aktiv 3 procent
• bra midjemått 12 procent.

Lite synpunkter på fysiskt aktiv. Man kan dela upp det i motion och i att man inte sitter stilla.

Även om man motionerar en halvtimme- en timme men i övrigt är en stillsittande person så har man inte en bra fysisk aktivitet. Det ena motverkar det andra.

Forskarna ville man skulle uppfylla fyrtio minuters promenad eller cykling varje dag samt träning i övrigt en timme per vecka. Med det senare menar man kanske träning på gym, aerob träning, styrke träning mm.

Hälsosam diet där man indelade maten i Healthy Food Score en system där man ger poäng förvälgörande kost.

Där är alltså fullt möjligt att själv i viss mån men inte helt ta kontrollen över sin hälsa och sitt liv. Vi känner alla till personer som levt exemplariskt vad man kunnat bedöma men ändå fått infarkt och liknande.

Vad som är speciellt intressant är att hela bilden stämmer. Det jag skrev om kronisk sjukdom, där president Clintons diet och livstilsändringar en ligt läkaren Ornish avhandlades, är i linje med detta. Det går att påverka och förebygga kronisk sjukdom.

 Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan.

Riskfaktorer vid MS- mer från ACTRIMS-ECTRIMS 2014

-den största medicinska konferensen om MS någonsin, och täcker det mesta inom  området. På youtube  kan man se ett flertal filmer gjorda av MSworldorg där intervjuaren är dr Daniel Kantor. Bland andra intervjuades Keith Edwards om resultat från MS Consortium of New York State där ett femtontal MS centers har gått ihop för att bl a samla en databas  avseende erfarenheter av sjukdomen MS. Man har presenterat material från denna databas avseende riskfaktorer. Han säger att det har presenterats stöd för riskfaktorerna
rökning,
diet främst vitamin D men också mättade fetter vidare poängterades
vikten av fysisk träning utifrån detta material om riskfaktorer.



 Dr Dalia Rotstein presenterade en studie  avseende dietmönster. Den var baserad på  Nurses Health Studies och där lyckades man inte få fram något om riskfaktorer för MS. I intervjun  diskuterar hon  en del studier om ev samband mellan kost och MS, men i hennes studie framkom inget sådant. Hon säger att vi vet inte så mycket om samband med undantag av vitamin D.

Det finns också en intervju Why vitamin D is important in multiple sclerosis, där man diskuterar en studie om att halten MS i blodet är kopplad till tjockleken på hjärnparekymet, dvs atrofi.  Skulle i så fall betyda att halten vitamin D kan ha betydelse för progressionen som ju är nära kopplad till atrofi- hjärnkrympning.
Det

ECTRIMS/ACTRIMS gemensam konferens om MS i USA och Europa

En studie jag tidigare skrivit om presenterades på denna konferens. Det handlade om fettreducerad diet- en diet inspirerad av Swank.
Vad som var intressant med detta var att det presenterades på denna stora konferens.
Resultatet var att man fann en signifikant skillnad avseende fatigue.
Däremot fann man ingen sådan skillnad avseende MRI fynd. Försteforskaren  Dr. Yadav, biträdande professor i neurologi vid Oregon Health and Sciences University säger, att hon tror studien var för liten och att det var för kort tid /ett år för att kunna visa detta. Hon intervjuas i denna video

Det handlade också mycket om bromsmedicinerna i tablettform om vilka det börjar komma en hel del data- speciell Gilenya har nu tagits av ganska många patienter och det finns nu ganska rikligt med erfarenheter.

Tag din säng och gå

Det här inlägget handlar om huruvida man kan bli frisk från en kronisk sjukdom.

En gång gick jag nog genom Fårporten på väg till Oljeberget. Det var en lugnare tid än idag.

Johannes 5

Vid Fårporten i Jerusalem ligger en damm, på hebreiska kallad Betesda, och invid den finnas fem pelargångar. I dessa lågo många sjuka, blinda, halta, förtvinade.Där fanns nu en man som hade varit sjuk i trettioåtta år.D å Jesus fick se denne, där han låg, och fick veta att han redan lång tid hade varit sjuk, sade han till honom: »Vill du bliva frisk?» Den sjuke svarade honom: »Herre, jag har ingen som hjälper mig ned i dammen, när vattnet har kommit i rörelse; och så stiger en annan ditned före mig, medan jag ännu är på väg.» Jesus sade till honom: »Stå upp, tag din säng och gå.» Och strax blev mannen frisk och tog sin säng och gick .

 

                        Visst är det mirakel att bli frisk- man kan fråga sig vad ovanstående man led av. När man talar om kroniska sjukdomar är det ofta underförstått att det inte finns någon bot. Slår man upp på svenska wikipedia skriver man där att det är fråga om långdragna sjukdomar. Regeringen har gett socialstyrelsen i uppdrag att utforma en nationell strategi för kronisk sjukdom, där man skriver man att det finns ingen vedertagen definition av kronisk sjukdom men man avser sådana sjukdomar som en person har under sin livstid eller under mycket lång tid. WHO, världshälsoorganisationen föredrar att kalla kroniska sjukdomar non communicable diseases (NCD) dvs icke smittsamma sjukdomar. Man skriver att 36 personer dör årligen av NCD i världen och majoriteten 29 miljoner dör i låg- eller medelinkomstländer. Sjukdomarna kallas också ibland välfärdssjukdomar men det talar ju ovanstående siffror mot. NCD kallas också livsstilssjukdomar och WHO skriver att fyra riskfaktorer rökning, ohälsosam diet, fysisk inaktivitet samt alkoholmissbruk är gemensamma faktorer. Men det är också så att man kan ha levt ett mycket hälsosamt liv och trots detta ha fått en NCD. Det handlar ofta om en interaktion mellan arv och miljöfaktorer. År 30 dvs ungefär då Jesus passerade Fårporten var det knappast välfärdssjukdom den drabbade mannen led av men det långa förloppet talar för att det var en sk kronisk sjukdom- ett begrepp som vi kanske borde byta ut mot ett mindre laddat begrepp. Det serveras inte mycket hopp då man hör och får diagnosen kronisk sjukdom. Det formligen skriker sjuk hela livet. Samtidigt har det under de senaste decennierna kommit mycket kunskap om kroniska sjukdomar eller NCD, kunskaper som medfört att man idag tycks kunna i det närmaste bota en del av dessa sjukdomar.

                            Vi intervjuade Marlene i samband med arbetet ” Att ta åran i egna händer”. Hon hade opererats för övervikt några år tidigare. Hon berättade att hon hade besvär av artros i ett knä. Det gjorde väldigt ont då hon gick. Motion var inte att tänka på. Hon hade också diabetes och fick behandling med tabletter men blodsockret låg ändå inte bra. Vidare hade hon hypertoni-högt blodtryck. Efter operationen gick hon långsamt ned 50 kilo. Under den tiden försvann också hennes besvär från knät. Det gjorde inte ont längre då hon gick. Blodsockret normaliserades,medicineringen mot diabetes kunde sättas ut och blodsockret fortsatte att ligga bra. Det hände något liknande med blodtrycket. Det blev välreglerat med medicinen och när man satte ut medicinen fortsatte blodtrycket att ligga bra.

                               Artros är en sjukdom i brosket i lederna. Det är en mycket vanlig orsak till handikapp. När man ser sig omkring är det många människor som haltar omkring och en del av dem har artros. Men symtomen på sjukdomen kan tydligen försvinna som i det här fallet med viktnedgång. Nyligen fanns i Läkartidnigen ett temanummer om artros och även reumatikerförbundets tidning Reumatikervärlden 2014/4 har artros som tema. I den senare tidningens kan man bl a läsa om den ojämlika vården för artrospatienter. Något man känner igen från neuroförbundets tidning Reflex som också fokuserat på ojämna tillgången på exempelvis rehabilitering, bromsmediciner. Personligen är jag övertygad om att ett förstatligande av vården är nödvändig för att vården skall fördelas rättvist över hela landet. I år var det endast KD som drev detta så det är kanske bara fyra procent av oss som tycker så. Ändå har var fjärde person över 45 artros. 

 

                   Marlene slog tre flugor i en smäll då hon gick ned i vikt. Symtomen på de kroniska sjukdomarna artros, diabetes och hypertoni försvann. De skulle säkert återkomma om hon gick upp igen men just nu finns de där inte. Är hon frisk? Har hon kronisk sjukdom?

                        I Sverige har genomförts ett sextiotal blodstamscellstransplantationer för sjukdomen MS. Det har varit svårt sjuka patienter vars hälsotillstånd på kort tid rasat nerför en utförsbacke. Bromsmediciner har inte hjälpt. Neurologen Jan Fagius i Uppsala berättade i radioprogrammet Kropp och Själ om denna behandling. Han sa att det var det närmaste en bot mot MS som han kunde tänka sig. Ett stort antal av patienterna blev i stort sett symtomfria. En del företrädesvis de som haft sjukdomen lite längre tid blev inte symtomfria men deras tillstånd påverkades också till det bättre. Vidare intervjuades den första person som genomgått behandlingen. Hon var för blodstamscellsbehandlingen i stort sett sängliggande hela dagarna. Det hade gått mycket snabbt utför. Hon visste att det var ett riskfyllt ingrepp där man under en period i stort sett inte har något fungerande immunförsvar och man är därigenom utsatt för risker för infektioner som potentiellt kan vara dödande, men hon kände att det var hennes enda hopp. Efter ingreppet blev hon successivt förbättrad och idag 10 år efteråt är symtomen borta ( känner av en tå ibland). Hon upplever sig frisk. Har hon den kroniska sjukdomen MS eller är hon frisk?

                          Jag vet inte om hur expresident Clinton mår. Han har under de senaste åren haft en diet som utarbetats av en läkare som heter Ornish. Dieten är en vegankost där man också reducerar fettinnehållet kraftigt. För patienter som haft förkalkade kranskärl i hjärtat, som medför minskad tillförsel av syre till hjärtmuskeln vilket vid exempelvis ansträngning kan leda till övergående syrebrist ( kärlkramp) eller permanent ( infarktutveckling) arterioscleros har man i studie ( Lifestyle Heart Trial) där man använt detta kostförfarande påvisat mindre kärlförändringar vid studiens slut än hos kontrollgrupp. Ornish program innebär också fysisk aktivitet, icke rökning mm. Man såg effekterna på kranskärlen med minskade förträngningar i gruppen som hade den aktuella dieten medan däremot den andra gruppen fick ökade förträngningar. Efter fem år låg skillnaderna kvar och var något tydligare. 

Kan det vara så att den kroniska sjukdom flertalet av oss har- förkalkningar i kärl, arterioscleros också kan gå tillbaka.

                                         Kan det vara dags att använda ordet kronisk sjukdom lite försiktigare- dels på grund av dess laddning av dåligt hopp men också för att många av sjukdomarna kanske inte behöver vara kroniska. De här exemplen talar i den riktningen. Och kunskapen ökar i explosiv fart. Bättre då med en neutralare term av typ NCD, icke smittsamma sjukdomar.

Behandling har högst påtaglig effekt . Ett tecken på detta är att livslängden ökar

Behandlingsrekommendationer av MS utgivna av MS coalition i juli 2014.

Påbörjande av modifierande behandling med av amerikanska läkemedelsverket godkänd medicinering rekommenderas:

• så fort som möjligt som skovförlöpande MS diagnosticerats.
• för individer med ett första isolerat skov där magnetkamerafynd tyder på MS och där andra möjliga orsaker uteslutits
• för individer med sekundär progressiv MS som fortsätter att ha skov eller där MRI visar inflammatoriska förändringar
• Behandling med vilken som helst given sjukdomsmodifierande behandling skall fortsätta kontinuerligt såvida inget av följande inträffar
• Icke optimalt behandlingsresultat vilket bestäms av individen och dennes behandlande läkare
• Oacceptabla biverkningar
• Inte tillräckligt adekvat följsamhet av ordinationen
• Tillgång till mer lämplig medicinering
• Byte från en modifierande behandling ( bromsmedicin) till en annan bör ske bara av medicinsk lämpliga skäl
• Byte kan ske då det finns tecken på sjukdomsaktivitet på MRI medan behandling pågår tydande på icke optimalt svar på behandlingen i vilket fall en alternativ behandling ( med annan verkningsmekanism) bör övervägas för bästa behandlingssvar.
• Faktorer som påverkar val av behandling under sjukdomsförloppet är komblexa och lämpligen bör de analyserar och övervägas gemensamt av individ och läkare

Visste du att behandling med bromsmediciner enligt uppföljande studier har minskat dödligheten i MS betydligt ( kan läsas i samma rapport)

Enligt Swanks studie med uppföljning av patienter i 35 år  avseende diet och MS gäller detta också kost och MS.

Att kombinera medicinering och livsstilsåtgärder går alldeles utmärkt och är att rekommendera

 

Getting healthier- prevention of chronic diseases

On the Swedish public TV company SVT there is an American series about obesity in the United States called The weight of the nation. Via this link you can see the programs.

In the first program one can take part of lifestile and health advices to prevent heart diseases. Remember- what is good for the heart is good for the brain:
1. Optimal cholesterol levels.
There are many indications that this is good also in MS. One study found that statins appear to prevent progression of MS. Another study from Buffalo showed a correlation between cholesterol levels and progression.
2. normal blood pressure
3. not having diabetes ---- type II diabetes can often be prevented with by following point four.
4. BMI between 19 and 25
5. Not smoking. Smoking is one of the risk factors for multiple sclerosis, rheumatic diseases and a lot of other diseases
6.physical activity- by not being a couch potato and by doing exercise.. In MS this might prevent atrophy. We also know that physical activity improves balance, strength, endurance, reduces fatigue, etc.
7. A healthy diet that does not increase the weight and blood lipids. Professor Swank's diet proved useful for MS patients. I have seen at least four of them that have been on the diet for 50 years. Three of them spoke at the memorial service for Swank. (Swank himself kept the diet and he died at 99) A woman was featured in a youtube video with Swank
. She was also a long time patient of Swank.

The Mediterranean diet is also good in preventing chronic diseases. It was the Ancel Key recommended. He kept the diet himself and died a few years ago 100 years old.

I wish that our politicians looked at the video about the children in the series obesity in America. One hour of physical activity every day at school would give quieter school. Someone says: it is better that the kids are running around in the gym than in the classroom. It would provide better health for children and young adults. They would do better in math and reading

Att bli friskare- att förebygga kroniska sjukdomar

På SVT har gått en amerikanska serie som handlar om övervikten i USA. På den här länken kan man se programmet ett dygn till-de två tidigare avsnitten kan man tyvärr inte se längre med svensk text. Emellertid finns de på internet.

  I första programmet får man en del levnadsråd om man vill ha hjärthälsa- och kom ihåg- det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan:
1. sträva efter bästa möjliga kolesterolvärden.
Mycket talar för att detta är bra också vid MS. En undersökning visade att statiner  tycks förebygga progression vid MS. . En  undersökning  från Buffalo visade samband mellan blodfettsvärden och progression.
2. normalt blodtryck
3. att inte ha diabetes---- typ II diabetes kan ofta förebyggas med  bl a punkt 4
4. BMI under 25
5 Att inte röka.  Rökning är en av riskfaktorerna för MS, reumatiska sjukdomar och för en massa annat
6.fysisk aktivitet- både genom att inte vara en soffpotatis, sitta still länge framför ..., och genom "motion". Vid MS skulle det kunna förebygga atrofi. Dessutom vet vi att fysisk aktivitet och bättre fysik förbättrar balans, styrka, kondition och uthållighet, minskar fatigue mm
7 hälsosam diet- som inte ökar vikten, blodfetter. Professor Swanks diet  visade sig värdefull för MS patienter. Jag har sett i varje fall fyra av dem som stått på dieten i 50 år. Tre av dem talade vid minnesstunden efter  Swank. ( Han dock 99 år gammal, höll själv dieten) En kvinna fanns med i en youtube inslag med Swank. Jag har tidigare pekat på alla fyra fallen. De fyra patienterna mådde i varje fall bra på dieten i femtio år. Sedan  finns det ju Swanks studie med  jämförelse mellan 72 som höll dieten och 72 som inte gjorde det fullständigt och skillnaderna var uppseende väckande. Medelhavskosten är också bra. Det var den som Ancel Key( som kritiseras för bl a fusk av många) rekommenderade. Han höll den själv och dog för något år sedan 100 år gammal.

Jag skulle önska att våra politiker tittade på avsnittet som handlar om barnet i serien  övervikt i Amerika. En timmes fysisk aktivitet varje dag i skolan skulle ge lugnare skola-som någon säger: det är bättre att barnen springer i gympasalen än i klassrummet. Det skulle ge bättre hälsa för barnen som unga och som vuxna. De skulle bli bättre i matematik och läsning. Jag tror jag skall skriva till politikerna om det här. Sätter in en enkät om det här. Se marginal.

Bakterierna i tarmkanalen är med och styr vad vid äter.

Om detta kan man läsa i DN. Hur kan det gå till? Och vad har det för betydelse?

Att vår mikrobiota, som tarmbakterierna kallas med ett annat ord, är viktigt för vår hälsa finns tidigare inlägg om på denna blogg:

Skitsnack.

I stället för fekal transplantation.

Reumatisk sjukdom och tarmbakterierna.

Tarmbakterierna kan påverka vad vi äter enligt en studie av Alcock, Maley and Actipis. Det finns två sätt 1) dels genom att skapa sug efter mat som en sorts bakterier är specialiserade på att bearbeta eller sug efter mat som undertrycker andra bakterier i tarmen med vilka de konkurrerar. 2) dels att göra att vi känner oss olustiga till vi äter den mat som respektive bakterie mår väl av att bearbeta.

Från Gray anatomi

Det finns hundratals mer bakterier i tarmen än vad vi har celler i vår kropp. En del lever på fett andra på socker, andra angriper fibrer. Dessa bakterier påverkar tarmslemhinnan och kan vidare påverka immunsystemet, nervsystemet via nervförbindelser bl a nervus vagus till tarmslemhinnan och också det endokrina systemet.

Genom att släppa ut olika signalsubstanser kan bakterierna påverka våra fysiologiska processer. Mikroorganismer har förmågan att manipulera vårt humör och beteende genom att ändra nervsignalerna i vagusnerven, genom att ändra smakorganens receptorer, genom att producera gifter som får oss att må dåligt och släppa ut ämnen som gör att vi mår bra, säger forskaren Athena Aktipis vid tArizona State University till Softpedia com.

De här bakterierna kan vara viktiga i utvecklandet av fetma och dess följder, cancersjukdomar och sjukdomar som MS, reumatiska sjukdomar om dessa teorier stämmer. Men i studien redovisar man också att det genom diet är ganska lätt att ändra på vilka bakterier vi bär på. Mikrobiotan kan ändras på 24 timmar, säger forskaren Maley.

Genom att mikrobiota lätt kan manipuleras av prebiotika, probiotika, antibiotika, fekal transplantation och dietförändringar finns här möjligheter att påverka de problem som finns med fetma och ohälsosamt ätande skriver forskarna i abstraktet ( sammanfattningen) .

About MS on Swedish wireless

In a Swedish radio channel they have a program called Kropp och själ – Body and Soul. Last time it dealt about multiple scherosis and the development in the therapy which has happened during the last decades. Today there are persons who have been treated with interferon for 25 years (Medscape ). The immune modulaters have changed how we look at MS.

The first autologous hematopoietic stem-cell transplantation in Sweden happened some 10 years ago. The patient's name was Ida Berner. She had a very aggressive MS with great limitations in what she could do and the progress was very fast. After the autologous hematopoietic stem-cell transplantation she regained health rather quickly and she is now ten years later without symptoms ( sometimes she can feel something in a toe).

Jan Fagius who was her doctor said that today there have been 60 similar procedures in Sweden with good results. The majority has no symptoms and among those who have had one relapse nothing has happened after that so the result for them is also good.

Jan Fagius says that he looks att autologous hematopoietic stem-cell transplantations almost as a cure for MS. He says that the procedure is so safe that you could now start doing this to the next category of patients in the pyramid. Those people who today are treated with Tysabry. It is the same risk today. The difference is that with autologous hematopoietic stem-cell transplantation the complications happen immediately but with the immune modulators the complications could come later on. Thomas Olson professor att the Karoliska Institute said that one could handle the risks with the immune modulators for example Tysabri better today.

In parethesis – from a scientific point of view- it is an interesting phenomenom how they look att autologous hematopoietic stem-cell transplantation . There are no controlled studies but still they talk about it as a cure. If you compare it with professor Swank's studies with diet and MS. There you have a little bigger group and a control group but still most MS specialist take no notice of it. To do double blind with Swank's diet and autologous hematopoietic stem-cell transplantation are impossible- but of course. You could hardly hide from people what they eat for a long time and from an ethical point of view you cannot make a sham procedure with autologous hematopoietic stem-cell transplantation . What you can compare are people who have had another therapy or no therapy at all. ( but not placebo).

I also miss a holistic view. The life style factors matter. I have written about international wellknown MS specialists who have talked about that, among others Patricia Koyle, when she talked about progressive MS. It is also a little outdated information when they say that the immune modulators do not help if you have a progressive form of MS. The truth according to Koyle is that you cannot find that informations in the studies. They are too short and you do not have good method do measure the progression. Many specialist say that you have progressive MS with inflammation and progressive MS without inflammation. And those with inflammation could be treated with immune modulaters with a good effect

The program left the persons with a progressive MS without hope but as far as I know there is a lot of research about new and old drugs and progressive MS. And the life style factors are important here. Physical activity, diet, excercise, weight reduction, no smoking, stress reduction are important. If one follows Jelineks Overcoming MS programme it seems to help people with progressive forms of MS at least according to the book Recovering from MS. And some of those people are possible to reach with the modern communication means.

Thomas Olsson talked about genes and MS. People in Northern countries has specific genes which make them biased to develope MS. But this declaration does not wipe away the vitamin D hypothesis. The same relation to the exposition of sunlight exists in Australia.

The patient association of people with neurological diseases talked about the differences in the possibilities to get medications in Sweden. Sweden is divided in some districts where local governments decides what sort of therapy you get. And this can be very different. One of the Swedish parties the Christian Democrats have proposed that all health care should be run by the state. This is a good idea- at least it should be controlled by the state.

Om MS i kropp och Själ

Här brukar jag gå ofta, förhoppningen är att det  den starka stigningen skall ge lite anaerob träning

Lyssnade på Kropp och själ om MS- det handlade om att det är något helt annat att få MS idag än för låt säga 30 år sedan. Det finns idag personer som stått på interferon i 25 år( läser jag på Medscape , jag vet inte om det går att se utan att vara inloggad) och mått utmärkt på det och bromsmedicinerna har förändrat synen på MS.

Den första personen som genomgick autolog stamcellstransplantation i Sverige för jag tror drygt tio år sedan intervjuades också. Hon heter Ida Berner. Hon var sjuk i en mycket aggressiv MS med utbredda förlamningar och det hela hade gått mycket snabbt. Efter transplantation återhämtade hon sig ganska snabb och lever nu i stort sett symtomfri; jag tror hon sa att det kändes i någon tå i bland. Och hennes neurolog Jan Fagius sa att det fanns någon reflexassymmetri. Jan Fagius sa att idag har det genomförts 60 stamcellstransplantationer i Sverige och att man blivit bättre på tekniken och att det blivit mindre riskfyllt. Majoriteten av de som genomgått proceduren har efteråt inte haft något skov och av de som har fått ett skov har sjukdomen stannat upp efter det. Dessa personer har varit svårt sjuka i MS. Fagius betraktar  proceduren som i det närmaste man kan komma en bot. Han sa också att metoden kan nu betraktas som så säker att man nu skulle kunna börja behandla de som har nästa allvarlighetsgrad av sjukdomen. Han menade att då att det skulle motsvara de som idag behandlas med Tysabri. Han sa att det var ungefär samma risk att avlida- skillnaden är att vid autolog stamcellstransplantation kommer det omedelbart medan det med exempelvis Tysabri är en risk som kommer med tiden. Läkaren och professorn vid Karolinska Thomas Olsson sa att man nu också kan hantera riskerna med Tysabri bättre.

Som parentes , och nu talar jag på hur man skall se på det ur vetenskaplig synpunkt, är det ett intressant fenomen hur man ser på stamcellstransplantationerna. Det finns inga kontrollerade studier men ändå kan man tala om det på detta sätt-som en bot. Om jag nu jämför med Swanks koststudie och MS som handlar om lite fler patienter så betraktas detta som något man inte skall ta någon hänsyn till alls och ändå finns det en viss kontrollgrupp ( de som inte fullföljde dieten).Att göra dubbelblinda studier avseende både Swanks kost och autolog stamcellstransplantation är naturligtvis omöjligt. Det går knappast att blinda vad människor äter under en lång period och ur etisk synpunkt skulle det naturligtvis inte gå att genomföra simulerade autologa stamcellstransplantationer. Vad man kan göra är att jämföra med de som fått en annan behandling och det går inte att dölja vilken behandling man fått. De kontrollerade studierna tycks komma till korta här.

Vad jag också saknar är en holistisk syn. Livsstilsfaktorerna spelar in. Jag har skrivit om flera kända neurologer från USA, England, Tyskland som talat om detta, bl a Patricia Koyle, som kom in på det i samband progressiv MS. Lite föråldrat känns informationen när man säger att de bromsmediciner som finns inte hjälper mot progressiv MS. Sanningen är enligt Patricia Koyle att man kan inte utläsa det ur de studier som gjorts. Det är också så att det tycks finnas progressiv MS med inflammation och utan inflammation och många menar att bromsmedicinerna har effekt vid de med inflammation.

Varför kan man inte säga om medicinerna har effekt eller inte ur de studier som gjorts. Studierna är ofta två åriga och det är för kort tid för att bedöma progression med de metoder man har. Studierna bör vara längre och dessutom bör man ha bättre sätt att utvärdera progression.

Dessutom lämnade man lite de med progressiv MS utan hopp, men av vad jag förstår så pågår nu en hel del forskning om progressiv MS. Patricia Koyle talade också om vikten av livsstilsfaktorerna vid progressiv MS. Fysisk aktivitet och träning, kost, viktnedgång, icke rökning, stressreduktion kan spela en viktig roll. Och så har vi D-vitaminet. Om man följer Jelineks Overcoming MS program tycks det ha effekt även vid progressiv MS i varje fall enligt patienterberättelserna i Recovering from MS.

Apropå D vitamin talade Thomas Olsson om att man i nordliga länder hade en viss genetik som gjorde att förekomsten av MS var vanligare här än i syd. Detta förringar inte D-vitaminhypotesen. Varför var förekomsten i södra Norge vanligare än i norra Norge. Var det inte konsumtionen av fet fisk i norra Norge medan det i södra var mera spannmål och mjölk  som kunde förklara detta? Och varför är förhållandena i Australien sådana att MS är minst förekommande i norr där det är mer sol än i söder, dvs motsatsen mot norra halvklotet.

Slutligen var man med från Neuroförbundet. Där talade man om något viktigt nämligen att behandlingen inte är lika inom olika landsting. Det var bara i Västerbottens landsting som 75 procent av de som borde stå på bromsmedel gjorde det. Detta tror jag förekommer inom vården i stort. När min far avled av prostatacancer 1998 lämnade den vården en hel del att önska. Det var ingen hospis vård precis. Jag tror terminalvården kan skilja sig mycket åt. Inför valet har KD förslaget att vården skall förstatligas. Jag stöder det. De har ett bra förslag om skolan också- fysisk aktivitet varje dag.

Jag har aldrig röstat på KD -men de här förslagen är bra och gäller två viktiga punkter inför valet sjukvården och skolan. Jag håller politiken borta från min blogg men de förslag som är av vikt för vad bloggen handlar om tycker jag det är okay att skriva om oavsett om de kommer från vänster eller höger eller uppifrån som de kanske gör i fallet KD.

About osteoarthritis

This summer, I biked more than ten miles almost each day. I have a history of pain in the knees. After a bit silly exercise some 10 years ago I started feeling pain in my knees. Little by little the pain grew worse, and one day it exploded. Suddenly I could hardly walk. It took a few years to get better. X-rays showed that the cartilage in the knees were a bit low - a sign of early osteoarthritis. The first thing I tried to do was ride a stationary bike set to a very low load.After a few months my knees felt a little better and I was able to walk slowly. I started taking glucosamine which also helped me a little. The left knee was fine but now my right knee still hurt. Then I got some good advice from a naprapath and began to train the muscles in the legs to stabilize the joints. I got an exercise program that involved no great strain on the knee and after about six months, it felt really good. I could go a little farther. Now, three years had passed and I went to a one-week yoga session. Although I had thought that some yoga postures might hurt my knee the opposite happened. My knees felt better. From there on, I sometimes felt a little pain from my knees, and other times they have been fine. A period, I could run a few miles. While I was staying in Tenerife I tried to run there but the ground was too hard  to run on and I stopped   running long distances. Now I can feel a little in my knees as I rise  in the mornings but this is gone now after I have biked this summer. I still take glucosamine. This was my history of osteoarthritis.

Why is biking on a exercise bike set on a low load good for the knees? We can compare the joint cartilage with a sponge. The cartilage does not contain any blood vessels.Nutrients to the cartilage comes from the synovial fluid. When you put pressure on the cartilage-the sponge- the fluids leaves the cartilage and when the pressure disappears the fluid returns to the cartilage and the cartilage gets the nutrients it needs. And when you put pressure again on the cartilage the fluid is squeezed out and the waste products are removed. Moving is good for your joints.

So why do we get osteoarthritis? There are many reasons. Moving to little is one reason but other causes are damages to the joints. After having played soccer many males and nowadays also women get damages to the knees and this can result in osteoarthritis.

If you have deformities of the skeleton, such as knock- knees, bowlegs this might make uneven pressure on the cartilage surface and the consequences might be osteoarthritis.

If you put too much weight on the joints it may tear at them. Osteoarthritis is increasing in the West, partly because we move too little, but also because of modern-day obesity epidemic. One of the most important preventative treatments and treatments for osteoarthritis is to lose weight.

Osteoarthritis is one of the most common causes of disability. When we get older many of us get problems from the joints. Already at 45 one quarter of us have osteoarthritis.

An early diagnosis of osteoarthritis is important in order to prevent disability. When the osteoarthritis could be seen on X-ray it might be too late. The diagnosis could be set by the symptoms and by the physical examination. If you start the prevention at this stage of the disease you may avoid disability in many cases.
Risk factors for osteoarthritis are often the same as of heart disease. Each increase of BMI by 5 percent means a 30 percent higher risk of osteoarthritis. If you have osteoarthritis hypertension and diabetes is also more common. Marlene was operated on overweigt. She said. I hade big troubles with a knee when I was obese. I had difficulties to walk. I did not want to and could not move much. Exercise was impossible. My weight was 100 pounds more than today. The pain in my knee disappeared completely after the obesity surgery. And so was my hypertension and need to take medication for diabetes.

The best treatment of osteoarthritis is to prevent it by

• eating to prevent overweight
• exercis
• no smoking

Artros

Nån gång har jag nog skrivit att jag är bra från mina knäbesvär, men nu efter sommarens cykling är jag ännu bättre. Varför är det bra att cykla. Ja, all cykling är  inte bra om man har artros eller begynnande artros. Man bör ha sadeln högt så att man kan cykla med inte allför stark böjning i knän , en sådan ställning kan snarast öka på besvären genom hur det belastar knän. När jag hade väldigt ont cyklade jag på en motionscykel med liten till ingen belastning. Vitsen med detta är att det kan ge näring till ledbrosk men sliter inte på brosket. Ledbrosk, menisker mm får inte sin näring genom blodkärl direkt utan det går via ledvätskan som produceras i ledhinnan, synovialmembranet. Ledbrosk tar upp näring som en tvättsvamp tar upp vatten, dvs när brosket belastas pressas ledvätskan ut och när belastningen minskar tas ledvätskan upp. På så sätt förs näring in i brosket och restprodukter förs bort. Därför är det bra för leder att man rör på dem,.

Ju mer belastning man lägger på leder desto mer kan det slita på dem. Artros ökar i västerlandet delvis för att man rör sig för lite men också på grund av moderna tiders överviktsepidemi. En av de viktigaste förebyggande behandlingarna och behandlingarna mot artros är att gå ned i vikt.

Om artros:

Cirka var fjärde person över 45 år har artros. Det är en av de vanligaste orsakerna till handikapp. Även här gäller tidig diagnos, och att förebyggande åtgärder sätter in. Diagnosen kan sättas utifrån patientens symtom och undersökning. Röntgenförändringar kommer oftast i ett senare skede då sjukdomen har avancerat. Diagnosen bör sättas tidigare för att just kunna börja med förebyggeri.

Orsaker

Före 45 är det vanligast hos män och då ofta som följd av idrottskador, fotbollsknä mm. Efter menopaus blir sjukdomen allt vanligare hos kvinnor.Två procent av alla sjukskrivningsdagar beror på artros.

Andra orsaker kan vara ogynnsamma biologiska förhållanden pga sjukdomar, påfrestande belastningar av leder.

Ytterligare en viktig faktor är övervikt som kraftigt ökar risken för artros och dessutom gör den allvarligare.

Man har funnit att det är delvis samma riskfaktorer till artros som för hjärtsjukdomar:

Fetma-en ökning av BMI med 5 procent utgör 30 procent högre risk för knäledsartros. Vuxna med artros har högre förekomst av högt blodtryck och diabetes II. I samband med intervjuerna till arbetet med ” Att ta åran i egna händer” intervjuade vi Marlene, som genomgått en överviktsoperation : Jag hade väldigt ont av ett utslitet knä då jag var överviktig. Det innebar att det blev svårt att gå och man blev mycket stilla. Motion var inte att tänka. Det var väldigt besvärligt. Jag vägde 50 kilo mer än idag. . Det onda i knät försvann efter att jag hade opererats.Dessutom försvann mitt höga blodtryck och behovet att ta mediciner mot diabetes.

Om behandling och förebyggeri

Mycket talar för att om kan man gå ned i vikt är detta en god hjälp mot artrossmärtor i höfter, knän och fötter. Det kan också förebygga att artros uppkommer.

Vid artros gäller är fysisk träning är viktig. Man kan också förebygga artros genom träning. Studier har visat att specifika träningsprogram för idrottare kan minska skador på korsband i knän, något som i senare skeden kan leda till artros. Detta är den allra bästa behandlingen mot artros- förebygga att den uppkommer.

Missförstå inte bilden- rökning ökar risken för artros

Man bör träna regelbundet med övningar. Att ha hjälp av sjukgymnast är viktigt för att man skall träna rätt. Tränar man och belastar lederna fel kan besvären öka. Man bör träna för att förbättra kondition ( aerob träning) och styrka. Man bör också ha en träning som är utformad specifikt för den skadade leden. Detta kan sjukgymnasten ge.Så kallad biodynamisk träning.

. På sikt minskar smärtan av träningen. Detta av flera orsaker

1 viktnedgången minskar belastningen på leden.

2 de så kallade endorfinerna, dvs kroppens egna smärtstillande ökar vid träning. Endorfiner är morfinliknande substanser och påverkar kemiskt samma ställe i organismen.

3 ökad muskelstyrka gör att man blir stabilare i leden

4 aktivering av beröringsnerver gör att smärtimpulserna kan blockeras.

På reumatikerförbundets hemsida finns en alldeles utmärkt artikel och video om egenträning.

What could save the Swedish school

Debate about the Swedish school in the newspaper Dagens Nyheter.

My school in the middle of the fifties. In those days many of us walked to school or biked. In the winter we  came skiing to the school. The one who had the longest and hardest way to go has a sister who now is a famous actress. The name of the teacher was Jane Rhodin

The requirements in today school is hard on the pupils in the elementary schools in Sweden is the heading of the article, written by by doctors and psychologists working in neurodevelopment. They say "More and more pupils from elementary school are referred from School Health to Public Health - child psychiatry and pediatrics - because they do not reach the school's goals."

The article also says "We ask ourselves what cognitive requirements are needed to achieve the goal of the school. Can all students do so? Do the cognitive demands in how to plan, analyze and reflect match the development of a child. "
I do answer yes to these questions- at the moment- a large minority leaves the primary school without approved grades. But why? Is it the caracteristics of the pupils, does it depend on how the school functions or could it be the social settings etc ? Certainly all factors are involved.

Some years ago I wrote about biological maturation and how it differs greatly among the pupils. When the children in a school grade are 13 years old chronologically, some of them might be about 16 as to biological age and others 11. This also applies to the brain and learning neuroplasticity. This will also influence the results of the children and their performance. This is a part of the problems. Children in Sweden finish the elementary school in a bewildering period of their lives- the puberty.
.
The performance of Swedish pupils compared to pupils of other nations in the PISA surveys tells us that probably it is not the learning ability which make the difference as to the results of the children. A similar variation in biological age exists worldwide. Still this is factor to be taken in account.

But perhaps the PISA surveys are not particularly indicative:.-The social researcher Bi Puranen, secretary general in World Values Survey, talked about this in her excellent summer program in the Swedish Public Radio. She said that the Swedish school is unique among other things by its mix of culture (crafts, music, image, etc.) and this makes our young people creative, and that has given them success in many areas. Music export, computer games, Skype, trucks you name it. One of the latest examples was another voice in the same series of radio programmes Felix "Pewdiepie" Kjellberg. The PISA surveys are only a small component when examining the school issues.

On TV ( UR) I saw a program named World's Best Crap School. Some twenty years ago the Swedish school was run by the state but now the local communities are responsible and a consequece is that schools can be very different in Sweden, depending on where you live. Danderyd, the municipality with the best resultss at school was examined. It turned out that it is a rich society and the parents were resourceful. They had the money to hire help with homework. One mother tried in vain to gain support for her two sons  who were dyslectic. Luckily their grandmother was a retired special education teacher and the parents also could afford to hire help with homework. In Kungälv the authorities made a fusion of two schools with problems but the staff were creative and developed a pedagogy that was successful. Now almost all the students in that school reach the goals of the elementary school. Surprisingly the local government did not notice this. They had a lot of other schools where the students did not pass the grade but did not study or notice what the successful school did. Or is it not a surprise? One of the things they did in the success school was examining if the pupils did understand what they read ( reading comprehension). And many did not do that even after five or six years in school.

It is election campaign in Sweden this year.
The Social Democrats suggests that there should be mandatory with high school ( 10-12 years). Maybe not wrong but  at first they have to fix the problems of  the elementary school (1+9 years).

Moderaterna, the conservative or the moderates, propose more mathematics. Hard to believe that this would work to lift the students who do not pass basis. Those students have stopped to listen and doing the home works.

The Christian Democrats, by contrast has an excellent proposal. They suggest an hour of physical activity every day. The research supports this. The Swedish Medical Association makes a similar statement: In their journal Läkartidningen you could read about 12 points for a new health policy in order to meet the medical problems of modern society: T2D, obesity and other chronical diseases. One of the twelve points is: One hour of physical activity in school everyday
The knowledge of what physical exercise does for your health has multiplied in recent decades.

Today the health service must inform about physical activity and motivate people to be physically active. As to school all students must be physically active at least one hour a day and all students must be involved in the education of play and athletics.

There is thorough science supporting that physical activity each day makes  the school results better in many subjects such as maths, language besides better physics. In Sweden, similar studies have been done also showing the importance of regular and daily physical exercise.

And we have many other factors, these were only some spot-checks. But physical activity every day could lift the school and ..... the public health.

På DN debatt om skolan

Ökade kunskapskrav slår hårt mot stor grupp elever är rubriken på denna artikel. Artikeln är skriven av läkare och psykologer som arbetar inom utvecklingsneurologi. De skriver "Allt fler barn och ungdomar remitteras från skolhälsovården/elevhälsan till sjukvården – barnpsykiatri och barnmedicin – för utredning då de inte uppnår skolans mål".

Man skriver också: "Vi frågor oss vilken teoretisk begåvning som outsagt krävs och är en förutsättning för att klara skolans uppsatta mål/krav. Kan alla elever nå skolans mål? Vi ställer också frågan hur kraven när det gäller förmågor som att planera, analysera och reflektera är anpassade efter barns kognitiva utvecklingsnivå".
På dessa frågor kan man obetingat svara ja- i nuläget finns en stor minoritet som inte lämnar grundskolan med godkända slutbetyg. Men i hur hög grad beror det på egenskaper hos eleverna och i hur hög grad beror det på hur skolan fungerar, på hur de sociala förhållandena ser ut etc.
Jag har tidigare skrivit om hur den biologiska mognaden skiljer sig mycket hos elever. En del elever kan vid tretton år ha en biologisk ålder av sexton och andra kan ligga på tio. Detta gäller också hjärnans mognad- den s.k. inlärningsneuroplasticiteten. Detta ger naturligtvis utslag i skolan. Men det är kanske bara en mindre del av problematiken, men det är ändå en viktig del. I skolan idag uppnår flertalet barn puberteten just under de år som är grundskolans slutår. Det kan vara en  del i att flickor lyckas bättre. De uppnår puberteten cirka 2 år tidigare än pojkar.

Om man tittar på hur svenska elever presterar jämfört med andra nationers pekar det på att skillnaderna till stor del inte beror på inlärningsförmågan hos eleverna. (PISA undersökningarna). Men kanske PISA undersökningarna inte är speciellt vägledande-det trodde i varje fall inte samhällsforskaren Bi Puranen i sitt utmärkta sommarprogram.( Här en recension).(Här kan du lyssna på det fina programmet). Där menade hon ( och verkade ha kött på benen) att svenska skolan genom sin mix av kultur (slöjd, musik, bild, hemkunskap mm) är helt unik i världen och det gör våra ungdomar kreativa, vilket har gett oss framgångar inom många områden.  Musikexport, dataspel, lastbilar you name it. Ett av de senaste exemplen var  annan sommarpratare Felix "PewDiePie" Kjellberg. Man får nog inte helt och enbart dra slutsatser utifrån PISA-undersökningar.

På UR gick ett program som hette Världens bästa skitskola, utgångspunkten var bl a vilka konsekvenser kommunaliseringen av skolan medfört. Skolorna kan skilja sig mycket åt i Sverige beroende på var man bor. Danderyd  har Sveriges bästa skolresultat, men där visade det sig bero på att föräldrarna var resursstarka, hyrde in läxhjälp. Att skaffa  stöd till ett brödrapar som hade dyslexi var i stort sett omöjligt, men mormor var pensionerad speciallärare som tur var och dessutom hade föräldrarna råd med läxhjälp. I Kungälv slogs två problemskolor ihop men personalen slog också sina kloka huvuden ihop och utvecklade en pedagogik som var framgångsrik. I den skolan lyckades i stort sett alla att få godkända betyg från grundskolan och få gymnasiekompetens. Men detta noterades inte bland kommunens politiker- de kanske åkte till Shanghai för att studera skolorna där eller nåt i den stilen. Men den lyckade skolan talar för att vad skolan gör har en stor betydelse för hur skolan skall lyckas. En viktig sak var att man kontrollerade upp läsförståelsen och det gav en del överraskande resultat.  Många hade stora svårigheter och detta var något man försökte åtgärda.
 
 I valrörelsen har det kommit en del förslag.
 Socialdemokraterna och Lövden föreslår att det skall bli obligatorisk med gymnasium. Kanske inte oriktigt under förutsättning att man får ordning på grundskolan.

Moderaterna föreslår mer matematik. Svårt att tro att detta skulle fungera för att lyfta de elever som inte klarar grunden.

Kristdemokraterna har däremot ett klokt förslag. De föreslår en timmes fysisk aktivitet varje dag. Detta stöder sig på forskning. Även läkarförbundet har samma förslag : I Läkartidningen finns Läkarförbundets 12 punkter för en ny hälsopolitik  finns punkten: Rörelse i skola varje dag. Man skriver:
Kunskapen om vad fysisk aktivitet betyder för hälsan har ökat explosionsartat de senaste årtiondena. I dag bör sjukvården ha högt ställda mål när det gäller att informera om, och motivera till, fysisk aktivitet. När det gäller skolan bör den ha som mål att alla elever är fysiskt aktiva minst en timme varje dag, och att alla kan ta del av gymnastikundervisningen.
Det finns grundliga utredningar som visar att fysisk aktivitet varje dag ger bättre skolresultat i många ämnen som matematik,  språk förutom bättre fysik. Även i Sverige har liknande studier gjorts som fått goda resultat.

Sedan har vi många andra faktorer, det här var bara ett axplock. Men fysisk aktivitet varje dag vore ett lyft för skolan och för folkhälsan. Behovet av detta behöver vi inte utreda mer, utan i stället hur det skall gå till. Troligen har Brunkefloprojektet en del att lära ut.

Min skola då jag gick i tredje klass. Några gick över skogen i alla väder . Många cyklade och åkte skidor till skolan. En syster till den som hade besvärligast skolväg blev en mycket känd skådespelerska. Fys. aktivitet kanske är bra för kreativiteten också. Läraren hette Jane Rhodin.

 

Goodbye CCSVI

CCSVI means that the blodflow from the brain is limited by defect veins with abnormalities.

In 2009 the Italian vascular surgeon Zamboni diagnosed CCSVI with ultrasound technique and he also reported about 65 RRMS patients who were operated on the condition using angioplasty to improve the blood flow. The patients seemed to feel better after the procedure

The theory was that the stagnation of blood in the veins caused inflammation and CNS lesions.

If the theory about CCSVI had been correct Zamboni would have received  the Nobel prize. Now no chance.

Many patients were fascinated by this procedure and the MS doctors also took notice. Primarily MS doctors were not as fascinated as the patients and meant that the obtained results could be due to the placebo effect. Lots of patients got irritated and formed CCSVI associations which campaigned for studies, but many patients meant that no further studies were needed and wanted that the procedure should be accepted with the results Zamboni had and that this was enough.

Large studies of CCSVI were done in eg Buffalo near Niagara Falls. Reports showed that the condition existed but not only in MS patients. Moreover, it was hardly more common in MS patients.

The largest pressure group was the forum This is MS formerly a forum to discussing everything about MS from the western medicine to alternative medicine but now all was CCSVI. One could say that the forum were taken over by the CCSVI debate and r there seems to be more posts about CCSVI than all the other posts together, more than 100,000 posts. Last year the interest declined and now seems to be zero.

Now, the first controlled study on CCSVI is presented.The investigators are the same who made ​​the major studies in Buffalo among others Robert Zivadinov and BiancaWeinstock-Guttman. They were also neutral regarding the CCSVI procedure and went in to investigate this without bias in my opinion.
The study is small but controlled. 19 people with relapsing forms of MS. 9 people undergoing vascular surgical angioplasty and 10 underwent a sham procedure. There were no complications with the procedure. They found no lasting improvement in the group receiving a genuine expansion. But 5 out of 9 in the group which underwent the genuine procedure had increased disease activity on MRI compared to 2 persons of 10 in the other group.

A small study but together with the earlier results it is time to put the CCSVI into the garbage. If this is a study about a drug to be this would be the consequence. It is a pity no such study was done in the beginning.

This is valuable knowledge about CCSVI but also about other alternative cures which are not studied enough.