Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Snälla rösta om boktitel. Lämna gärna förslag




START


Translate

tisdag, oktober 06, 2009

Nu är möjligen en väg att ”laga” ryggmärgskador i sikte via konstgjorda nervceller.



Konstgjorda nervceller kan snart vara verklighet, skriver Peter Örn i Läkartidningen. Originalartikeln finns publicerad på nätet Nature.com

Man behandlar redan nu nervceller med elektrisk stimulering. Deep brain stimulation innebär att inopererade elektroder kan stimuleras för att förhindra parkinsonskakningar. Man kan även med likartad metodik operera in elektroder och ge svårt hörselskadade hörsel.
Peter Örn

Ett problem med denna metod är att celler i närheten också påverkas vid stimulering av elektroderna, vilket kan leda till aktivering av nervsignaler som inte skall aktiveras. Den konstgjorda nervcellen kan vara en väg att åtgärda denna problematik. Samarbete mellan Institutionen för fysiologi och neurovetenskap vid KI samt och forskare i organisk elektronik i Linköping arbetar nu med konstruktion av en nervcell som har fungerat för flera olika typer av signalsubstanser. Man har fått fram en konstgjordnervcell i vilken flera sorter av signalsubstanser kan transporteras enligt professor i cellulär mikrobiologi vid Karolinska institutet.. Cellen ifråga arbetar således med naturens egna signalsubstanser. I den cell man arbetat med kommer signalen till cellen ifråga som en elektrisk stimulering , som ger en signalöverföring i det konstgjorda axonet, sedan leder detta till en frisättning av transmittorsubstans i en synaps ( den punkt där en nervsignal överförs från en nervcell till en annan nervcell.).
Det hela bygger på upptäckten att plast kan leda elektricitet. Här har man utvecklat en jonpump av sådan plats som kan styra kalciumflödet i cellen. När man lyckats med detta gick man över till att undersöka transmittorsubstanser och dessas flöden också kunde styras. Den första transmittorsubstansen man testade var acetylkolin och även det fungerade. När man kommit så långt såg man här en möjlighet att utveckla en metod för att ta fram implantat som skulle kunna hjälpa människor med nervskador.
Man har nu testat sådana implantat i djurmodeller, bland annat på marsvin. Man har använt ett transplantat i närheten av hörselorganet, cochlea. Man använde signalsubstasen glutamat vilken i höga doser kan skada neuron, Här fann man att genom att stimulera den konstgjorda nervcellen kunde man framkalla hörselskada, ett tecken på att man lyckats få ”implantatet” att fungera. Man undersökte de aktuella skadade cellerna och fann att de uppvisade tecken på glutamatskada. Man fann också att beroende på hur länge man stimulerade påverkade hur stora skadorna blev.
Givetvis hade man kontrollgrupp som fick protoner i stället för glutamat. De fick inte liknande hörselnedsättning.
Hittills har man provat följande signalsubstanser: acetylkolin, glutamat, aspartat och GABA. En målsättning är att prova dopamin som skulle kunna leda till behandling av Parkinsons sjukdom.
Metoden är i sin linda framkommer i artikeln. Det handlar bland annat om hur man skall kunna portionera ut exakta mängder av signalsubstansen och i rätt tidpunkt. Balansen är viktig även här.
Det finns också en artikel i läkartidningen om en möjlig användning av denna teknik vid ryggmärgskador. Den konstgjorda nervcellen de signaler som kommer från hjärnan ner till skadan och sedan överföra dessa över skadan som en bro och vidarebefodra signalerna ner i kroppen. ( Och även åt andra hållet vore ju önskvärt). Professor Staffan Cullheim vid KI finner detta vara en mycket intressant av den konstgjorda nervcellen. Artikeln avslutas med dennes ord; Grundstenarna finns, nu handlar det om att få ihop det genom att experter inom olika områden samarbetar. Jag är övertygad om att man kommer att klara det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar