Det är nyttigt att varva ned.

Sätten att stressa av kan variera

När vi sänker vår stressnivå har detta positiva effekter på vår hälsa skriver Dan Buettner i boken Blue Zones.. Sättet att sänka stressnivån kan variera mycket. Bilden i ingressen till min blogg handlar om att fiska. Den amerikanska presidenten Herbert Hoover har skrivit en liten bok om det vars titel i översättning lyder: Att fiska för att ha kul och för att tvätta själen. Fiske är ett sätt att bromsa upp stressen. Någon har sagt, jag minns inte vem: Det finns många män som  metat hela sitt liv men egentligen inte vetat vad de gjort.

Susan Jeffers berättar i boken Dansa med livet en historia om en man som höll föredrag om meditation och det var de vanliga åhörarna, de  lite långhåriga av olika schatteringar, men längst fram satt en gammal kvinna med hatt som helt avvek från de andra och hon nickade förstående till vad han sa. Efteråt gick han fram och hälsade på henne och frågade om hon mediterade. - Nej, sa hon. Men jag broderar.

Kronisk stress ger kronisk inflammation?

De två exemplen visar att man kan göra mycket olika aktiviteter för att bryta en spiral av stress. Att normalisera sin stressnivå är troligenr väldigt viktigt. Buettner skriver att sänka nivån av stress kan vara betydelsefullt därför att det kan ha med kronisk inflammation att göra. Inflammation är kroppens svar på kroniskt förhöjd stress. Resultatet kan dyka upp som infektioner, olika skador eller ångest. Stress och inflammation akut kan vara väldigt viktigt för att bekämpa både yttre och inre faror, men då stressen och inflammationen blir kronisk kan den vända sig mot kroppen själv. Detta är ju inte bevisat i alla fall men det är i varje fall tillämpbart på exempelvis högt blodtryck, som kan vara en följd av stress, i sin tur leder det till inflammationer i kärlen som leder till förkalkningar och i slutet på kedjan har man hjärtinfarkt, stroke och död. Det är ju möjligt att det här verkar i många andra fall också vid till exempel kroniska inflammationer som reumatoid artrit, MS och andra autoimmuna sjukdomar. Forskaren Claudio Franceschi har lanserat teorin om kronisk stress och åldrande , där den kroniska stressen medverkar till sjukdomar som kommer med ålder som diabetes, Alzheimer, förkalkningar i kärl och hjärt-kärl sjukdomar.

Den korta sömnluren mitt på dagen- ett av många sätt att bryta en negativ stresspiral

. När jag var företagsläkare på WME i Arvika var det ganska många av de som arbetade där sov cirka 20 minuter på lunchen. De la något mjukt på golvet och tog sig en liten sömnstund. Det skulle ha varit roligt att ha följt upp vad detta hade för effekt på deras hälsa. Jag gissar att de har klarat sig friskare genom livet än andra.

På den här videon från BlueZone expeditionen till den grekiska ön Ikaria tas det upp åtta faktorer i öinvånarnas liv som troligen bidrar till att de lever längre och är friskare än exempelvis svenskar. Bland annat tar man upp att de tar sig en stund mitt på dagen för att sova. Under detta sjunker stresshormoner, blodtryck, hjärtfrekvens och man vaknar uppiggad.

Vad skall man ta till sig och lita på?

Vad skall man ta till sig och lita på. Jag har lite funderingar efter att att lyssnat på lite TED-föreläsningar och senast nu läst boken Blue Zones- Lär dig leva längre av de människor som levat längst. Dan Buettner har tillsammans med olika experter på djupet undersökt människor i områden av världen där människor lever längst, där det finns flest hundraåringar. Det gäller ett områden på ön Okinawa i Japan, ett bergsområde på Sardinien (också en ö), ett ensligt område i Costa Rica samt en grupp sjundedagsadventister i Los Angeles trakten. Och han kommer fram till att det finns vissa punkter som deras liv har gemensamt. Men det här är ändå bara reportage det är inte kontrollerade studier där man förvissat sig om att alla ovidkommande faktorer är kontrollerade och inte inverkar på resultatet. Är sådana här ”reportage” av något värde. Förvisso har man tillbringat en lång tid på de olika ställena och väl satt sig in i hur livet fortgår i de här trakterna där många blir hundra år Dan Buettner hävdar att man genom olika åtgärder kan vinna ytterligare cirka 10 år att leva om man lever som de här människorna.

Att leva mycket länge- beror det på ett hälsosamt liv?

I och för sig är inte att leva länge något eftertraktansvärt i sig. Det är beroende av om man lever med kvalitet eller inte, men det intressanta för mig är att det som gör att man lever längre sannolikt är samma saker som gör att man är frisk och det är eftertraktansvärt. Läste någonstans att rent genetiskt kunde leva länge förklaras bara till 25-30 procent och då bör ju miljöfaktorerer spela in en hel del, som rökning, kost, motion med mera. Därför tycker jag att det är intressant att ta reda på vilka faktorer hittade Buettner & Comp på de här platserna som de kallar Blue Zones.

Om de här faktorerna har stöd i forskning och studier då väger de tyngre. Ett problem här är att Buettner har med sig en del forskare på sina exkursioner som naturligtvis letar efter speciella saker som de tror har betydelse, något som i forskarvärlden kallas bias, och som innebär att man tolkar in vad man redan vet, favoriserar svar som man redan vet. Det är därför man försöker att göra studier blinda, det vill säga de som följer upp det man undersöker skall inte veta exempelvis om man fått placebo eller aktivt piller eller vad det nu gäller. Men sådan här bias är naturligtvis ännu starkare i det här tillvägagångssättet.

Min bias är att jag vill veta vad kan man göra för att må bättre, och då har jag redan nu en viss bias till att det är bra med grönsaker och frukt, att slappna ibland, att röra på sig, att inte röka, att minska snabba kolhydrater men också på mättade fetter, omega-6 och allra viktigast på fettfronten konstgjorda transfetter. Däremot är omega-3 och olivolja välgörande samt någon omega-6 GLA.

Nå, vad hittar Buettner?

Sardinien 1.Mycket växtbaserad kost och endast sparsamt med kött 2 Drick getmjölk 3. Starka familjeband 4. Vörda äldre personer. 5 Promenera 6 Drick ett glas rött vin per dag eller två 7. Ha roligt i vänners lag 8. Alla äldre hade en viss solbränna, tydande på att de fick nog med D-vitamin

Okinawa 1. Växtbaserad kost. Fläsk kött endast vid speciella tillfällen. 2 Äta bönor, soja, tofu. 3 Trädgårdsskötsel. Även om det är bara några lådor. 4 Att äta tills man är 80 procent mätt. Kallas på japanska Hara hachi bu. 5.Ha starka vänskapsband som ger social trygghet både ekonomiskt och att möjlighet att umgås 6 Fortsätt vara aktiv och rör dig även som äldre. 7. Gräv inte ned dig i dina sorger utan njut av nuet. 8 Att ha ikigai, vilket betyder att man varje dag känner att man har en mening med livet. 9. Även här fick man troligen tillräckligt med D-vitamin

Costa Rica 1 Dricka hårt vatten (fanns i området med många 100-åringar) 2 Ät lätta måltider, speciellt de senare måltiderna. Man åt specialbehandlad majs samt mycket bönor. 3 Många mycket gamla kände ett ändåmål med livet. 4 Fokusera på familjen. 5. Vårda sociala kontaktnätet. 6. Fortsätt anstränga dig. 7. Sola förståndigt men se till att man får tillräckligt med D-vitamin

Loma Linda. Sjunde- dagsadventisterna i Los Angeles. 1.Man gjorde ett totalt break från all stress, arbete och liknande på lördagen, sabbaten 2 Man åt mycket vegetariskt och även veganmat. Åt mycket nötter, dvs omega-3. 3 Åt mycket sparsamt med kött. Många var vegetarianer. 4.Åt lätta måltider, speciellt en tidig lätt middag. Åt frukost som en kung, lunch som en prins och middag som ett fattighjon. Lite kalorier till den tid då man gör av med lite. 5 Dricka mycket vatten. 6.Var regelbundet ute och njöt av naturen, vilket innebar bland annat lågintensiv motion. Promenader. 7.Man umgicks till stor del med de som hade samma värderingar, dvs sjundedagsadventister. 8. Man gjorde mycket frivilligarbete och liknande.

Hur skall man förstå detta.

Inbyggd stresshantering: En viktig del är att det tycks finnas en sorts inbyggd stresshantering i respektive samhällen, nämligen de sociala förhållandena, familj- och vänskapsband. Det är välkänt från forskning att det sociala nätet har stor betydelse för hur man klarar sin situation vid stress. I vårt moderna samhälle går det kanske åt motsatt håll?

Inbyggd fysisk aktivitet: Även beträffande detta finns det inbyggt i samhället utom hos sjundedagsadventisterna. Men där ingår det i deras livåskådning att man skall vara ute i naturen och röra på sig. Det finns inga direkt maratonspringare i någon av grupperna utan det handlar mer om regelbunden fysisk aktivitet, man är herde, man sköter trädgård osv.

D-vitamin. Att vara ute i friska luften, få D-vitamin.

Dieten tycks viktigt liksom lätta måltider. Genomgående är också att det är mycket kost som kommer från växtvärlden. Kött äts mera sällan till aldrig. Bönor, soja, frukt, grönsaker. Maten kan ta en del plats men innehåller lite energier.

Lätta måltider där man äter det mesta på morgonen.

Attityd till livet. Att göra klart för sig varför man lever, vad är det för mening med livet. Att varva ned. Meditativa aktiviteter.

Efter boken har man besökt en femte blue zone

-

Att inte vara med i tanken, känslan när man äter

Mindless ätande.

Jag har skrivit en del om mindfulness. Nu har jag funnit en bok som heter mindless eating av Brian Wansink. Det går lätt att hitta videos på You tube med honom.

På första videon tittar han på det typiska amerikanska köket:

Det första han pekar på är TVn. Äter man med TVn på är man inte riktigt med när man äter. Man uppmärksammar inte vad det smakar, när man är mätt, man bara stoppar i sig tills maten är slut. Brian Wansink säger att ätande vid TVn är lättaste sättet att överäta.

Det är nog så i Sverige också. Det är inte ovanligt att man plockar med sig maten till TVn.'

En annan sak: Ju större tallrikar, ju större skålar, ju rymligare glas vi har- desto mer äter vi. .

Vi använder större och större tallrikar. Ju större talrikar desto större portioner äter man. Samma gäller glas men där kan man lura sig avseende vilka som rymmer mest eller minst. Se videon.

Använd glas som innehåller mindre.

Varför stoppar man undan det som är nyttigast i kylskåpet. Grönsakerna.

Organisera ditt kylskåp, ofta är fel saker till hands. Grönsaker är oftast undanstoppade. Däremot söta drycker och mycket fetma skapande grejer är bara att plocka fram. Kakor med socker och ohälsosamma fetter finns nära till hands. Nära finns sådant som innehåller mycket kalorier som man går och småäter av. Grönsakerna vill liksom inte komma fram..

I video två illustrerar Brian Wansink att man äter mera om man serverar glass i större skålar .I ett test tog de som fick en större skål 53 procent mer glass än de som fick en mindre skål.

Lite reklam om hamburgare

Det är också skoj att se reklam om hamburgare. Det är ett ganska bra exempel på hur man vill stimulera ätandet. Man fyller på med olika lager av födoämnen som alla lockar stimulerar aptiten.

Där finns sött, där finns salt och där finns fett. Det finns inte bara ett sockersug, även fet mat och salt mat stimulerar att man vill äta. Jag skrev om detta i inlägget om att hjärnan kidnappas av mat.

Om reparativ medicin vid diabetes mellitus

Vad är diabetes?

Svar: Förhöjt blodsocker .

Netdoktor skriver ett slumpmässigt mätt blodsocker som ligger på över 11 mmol/L tyder på diabetes. Ett fasteblodsocker över 7 mmol/L efter två mätningar innebär diabetes.

Sjukdomen diabetes har man kännt till i flera tusen år Ordet diabetes kommer från grekiska och betyder sifon, ett uttryck för att de sjuka drack ständigt och kissade oupphörligt. Ordet mellitus betyder honung och syftar på att urinen innehöll socker.

 Vanligaste formerna av diabetes är Diabetes typ I och diabetes typ II ( tidigare åldersdiabetes). Det finns även andra former av diabetes,  graviditetsdiabetes och sekundär diabetes som orsakas av andra sjukdomar m fl. Vidare finns diabetes insipidus som inte alls har med insulin att göra utan är en oförmåga att koncentrera urinen pga hormonbrist.

Diabetes typ I (tidigare juvenil eller ungdomsdiabetes) är en autoimmun sjukdom där de celler i bukspottskörteln som producerar insulin angrips av immunsystemet och förstörs. . Så småningom blir man sämre och sämre om man inte hittar felet. Diabetes typ I var förr en dödlig sjukdom innan insulinet kom.

Under en period strax efter man fått diagnosen har man en viss insulinproduktion och kan om man ändrar på dieten klara sig utan insulin. Detta har man kallat smekmånadsdiabetes (honey moon diabetes), eftersom insulinproduktionen till slut försvinner. Detta är en period som man med behandling försöker förlänga och på sikt hoppas man att bromsa upp sjukdomen där.

Diabetes typ två beror inte på insulinbrist utan att insulinet fungerar sämre. Övervikt är mycket vanligt men behöver inte finnas. Medelvikten har ökat i västvärlden och man talar om en fetmaepidemi i alla grupper. Detta har lett till att man nu också ser diabetes typ två hos barn, och det är en av anledningarna till att man inte längre kallar sjukdomen åldersdiabetes. Andra tillstånd samtidigt med typ II diabetes är vanliga: högt blodtryck, höga blodfetter, åderförkalkningssymtom och som nämnts tidigare fetma.

Miljön och diabetes.

Miljön har inverkan på både typ I och typ II diabetes men det är inte samma faktorer. Vad som egentligen påverkar diabetes typ I vet man inte till hundra procent eller ens femtio men sjukdomen är vanligare i de samhällen vi kallar västerländska. Det är mer sällsynt med diabetes typ I i lantbruksmiljöer i exempelvis Afrika eller Indien än det är i USA eller Europa. Den så kallade hygienhypotesen har diskuterats som en förklaring. Den innebär att miljön har blivit friare från parasiter och kroniska infektioner, vilket medfört att immunsystemet på ett sätt går på sparlåga. Man forskar bland annat utifrån detta. Diabetes har också en nord-sydgrandient, där solen skiner mer sparsamt är diabetes vanligare och det finns en del forskning om diabetes och D-vitamin. ( Gäller både typ I och II).

Beträffande diabetes typ II är man mera bekant med vilka omgivningsfaktorer som inverkar. Där är kost, överätning, övervikt och för lite fysisk aktivitet välkända bovar.

Historik och diabetes.

Diabetes i de båda vanliga formerna har man känt till i tusentals år. Förr var det en dödlig sjukdom och först i och med att insulinet kunde framställas blev det annorlunda.

Eugene Opie en amerikan upptäckte sambandet mellan langerhanska öarna och diabetes. Han fann att hos barn som dött av diabetes hade de lagerhanska öarna förstörts av inflammation. Det var lymfocyter som orsakade inflammationen. Detta var 1901.

Banting och Best gjorde försök på hundar med langerhansk extrakt och lyckades sänka blodsockret.

Detta var 1921. 1922 började de injicera patienter men det var inte framgångsrikt. Inom kort började man kunna tillverka insulin från djurpancreas, och det konstgjorda insulinet kom mycket senare.

Sedan kom mediciner i tablettform som dels kunde stimulera insulinproduktionen och dels öka känsligheten för insulin ( minska insulinresistens).

När jag var ung läkare hade jag nog en känsla av att man snart skulle kunna bota diabetes men vägen dit är snårigare än jag trodde. Dock har ju mycket förbättrats beträffande diabetesvården. Man har fått större möjligheter att kunna följa att man har bra blodsockervärden och styra dem, med följden att riskerna för komplikationer minskas och mycket mer. På den negativa sidan är att diabetes typ II har ökat i stor utsträckning på grund av den minskade fysiska aktiviteten och fetmaepidemin.

Man har också blivit bättre på att minska komplikationer typ synskador på grund av diabetes.

Man kan transplantera buksportkörteln

Man har använt transplantationer av pancreas vilket kan ge en god kontroll. Det finns alltså en massa fördelar med detta men det finns nackdelar risker med operationen organet kan avstötas den autoimmuna inflammationen kan återkomma starka mediciner som skall motverka avstötningen det finns få bukspottskörtlar att transplantera.

Transplantationen är ofta värre än att ha sjukdomen. De som redan har en transplantation kan dock vara betjänta av samtidig transplantation av pancreas om de har diabetes.

Transplantation av langerhanska celler. Detta är betydligt lättare operation som kan ske genom ”insprutning” av dessa celler i pancreas. Detta kan ge kontroll av blodsockernivån i varje fall för en period. Det finns för få langerhanska celler för att kunna göra nya öar.

Man har försökt att transplantera djur med langerhanska öar från andra djur men det fungerar dåligt.

Framställning av Langerhanska celler

Man försöker därför nu att bygga langerhanska öar på laboratorium. Att bygga upp det med hjälp av genteknik har visat sig komplicerat.

Man har försökt att få Langerhanska öar att föröka sig på laboratorium men det har varit svårt med detta.

Ett tredje sätt är att försöka odla langerhanska öar precis som det sker då de bildas i kroppen.

Man har försökt göra langerhanska celler från totipotenta celler och pluripotenta stamceller men det har varit svårt

Nu försöker man att göra langerhanska celler från patienters egna stamceller. Man försöker att göra det på liknande sätt som man klonade fåret Dolly.

Ibland är börjar forskare forska av personliga skäl. Jeffrey A. Bluestone är en sådan forskare inom diabetes området. Båda hans föräldrar hade diabetes och då fadern fick behov av ny njure donerade Jeffrey en av sina. Det kanske inte är så konstigt att han ägnar sin forskning åt gåtan diabetes och vad man kan göra åt den. Han verkar vid Diabetes Center UCLA San Fransisco. Han ägnar sig bland annat åt att finna en någon form av behandling vid autoimmuna sjukdomar som skall hämma de delar av immunsystemet som angriper den egna kroppen. Vid diabetes är det de insulinproducerande langerhanska öarna i bukspottskörteln som angrips, vid MS är det myelinet. Hur skall man kunna ta bort denna verksamhet hos immunsystemet och inte samtidigt ta bort försvaret mot infektioner, mot cancertumörer och liknande? Om man lyckas med en sådan teknik skulle man kunna behandla bland diabetes typ I i ett tidigt skede, dvs under den tiden man har en smekmånadsdiabetes. På så sätt skulle man kunna göra att utvecklingen stoppas och kroppens egna läkande krafter kan sätta in. Det pågår sådana försök.

Källa: föredrag med Michael German vid UCLA, SF: se youtube video

Framtidens sjukvård: Stamcellsbehandling av MS

Jag lyssnade på neurologen Jan Fagius förra året i samband med en informationsdag om MS. Han berättade då om de fall av autologa stamcellstransplantationer som gjorts i Sverige, och att han såg det nästan som en bot för MS, i varje fall om man gjorde det i ett tidigt skede. Det finns risker med denna typ av stamcellsbehandling akut, i och med att man slår ut det egna immunförsvaret bland annat och under en period blir man mycket känslig för infektioner. Därför är det en behandling man bara ger personer med mycket speciella förlopp av sjukdomen, förlopp som varit dramatiska försämringar, för att inte säga livshotande.

Det finns också stamcelltransplantationer som utförts utan några sådana behandlingar av immunsystemet vilka som jag uppfattar det är meningslösa eftersom man bibehåller det sjukliga immunsystemet och bara sprutar in stamceller. Man kan mot stora summor får sådana behandlingar utförda i olika länder. Av vad jag

Behandling med Mesenkymala Stamceller

Nu skall man emellertid i en fas I undersökning göra stamcellsbehandlingar med en form av stamceller som kallas mesenkymala stamceller. Detta är stamceller som bland annat utvecklas till bindväv. Man har funnit att dessa stamceller har en del reperativa egenskaper. Forskarna Kaplan och Miller båda vid

Case Western University, Cleveland, Ohio har funnit att mesenkymala stamceller MSC kan utvecklas till ben och senor men de förstod också att MSV kunde medverka till att ett ”helande” kunde ske på platsen för en skada som följd av att de mesekymala cellerna producerade vissa signalsubstanser som påverkade läkningen. De har studerat detta på råttmodeller av MS och funnit att MSC klart förbättrade rått MS. Därför går man nu vidare med en studie på människor med MS.

Forskaren Kaplan säger på inbäddade videon: MSC gör två saker. De bromsar upp det överaktiva immunsystemet, och dessutom förhindrar det ärrbildning. Ärrbildning är ett av de stora problemet när något skall läka helt och fullt. Efter inflammationer uppstår ärr, som är icke fungerande vävnad. Vid till exempel ryggmärgsskador är ett av problemen forskarna har att tampas med att det bildas ärrvävnad på platsen för skadan som förhindrar att skadan läker med funktionell vävnad. MSV cellerna har en förmåga att minska denna ärrvävnad och ger en möjlighet för att kroppens vävnad, i detta fall bl a myelinet skall kunna läka till fungerande vävnad.

Studien kommer att omfatta 24 personer med primärt progressiv MS och med skovförlöpande MS och pågå två till tre år. Man kommer att ta tillvara mesenkymala stamceller från benmärgen på respektive patient och sedan odla och föröka dessa MSC för att sedan spruta in det i patienternas blod och sedan följa utvecklingen av deras MS. Man skall se om det är säkert, om det ändrar sjukdomsaktiviteten. Fyra personer har redan kommit med i studien. Första rapporteringen om 1-2 år.

Källa StemCellDigest.net

Framtidens sjukvård är här: Nej, regenerativ

 medicin är inte science fiction 

: I juli 2011 opererade man in en biotekniskt tillverkad luftstrupe på en 38-årig patient på Karolinska Sjukhuset. Patienten hade en aggressiv cancer i luftstrupen som man försökt att behandla med bland annat strålbehandling. Den enda möjligheten var att ge patienten en ny luftstrupe men det fanns inga donatorer.

Man gjorde då en form efterliknande patientens luftstrupe, med ett material som patientens immunsystem inte skulle reagera på, och därefter tog man stamceller från patienten och odlade på luftstrupen. Detta tog enligt Karolinskas pressrelease två dagar och sedan kunde operationen genomföras.

Jag kan inte utläsa hur det är tänkt med formen, kommer den att finnas kvar där för evigt eller löses den upp med tiden. Jag har läst om att vissa sådana material som formas görs av upplöses med tiden och ersätts helt av de egna cellerna.

Jag vet heller inte hur patienten fortsättningsvis mår (men operationen gick bra, och han kunde skrivas ut) däremot vet jag att en 30 årig tvåbarnsmor Claudia Castillo opererades i Barcelona på ett liknande sätt, med skillnaden att formen då utgjordes av luftstrupen från en död patient där man tvättat bort alla celler och därmed allt som kunde kännas igen av patientens immunsystem som kroppsfrämmande. Castillos luftstrupe hade förstörts av TBC.

Operatör både i Stockholm och i Barcelona var Paolo Macchiarini.

Här en video om operationen i Barcelona.

Mer om framtidens sjukvård

REGENERATIV MEDICIN

Jag ligger och ska somna, jag ser okända bilder

och tecken klottrande sig själva bakom ögonlocken

på mörkrets vägg. I springan mellan vakenhet och dröm

försöker ett stort brev tränga sig in förgäves.  T. Tranströmer

I korthet går det ut på att man odlar fram de nya organ som behövs, exempelvis nya njurar, bukspottskörtel, lever, hjärtklaff om en person behöver ett nytt. Det handlar om att snabba upp den hastighet med vilken kroppen kan läka sig själv och också att öka möjligheterna för kroppen att läka sig själv.

Idag kan man få ett nytt organ om exempelvis någon donerar en njure eller om någon dör och man godkänner att man får ta organet. Om man har en skadad höft kan man få en ny konstgjord höft. Regenerativ medicin innebär egentligen att man till slut är precis samma människa som förut med undantaget att det skadade organet är läkt. Här kan man höra kirurgen Alan Russel tala om detta. Han säger att det handlar om att lära sig kroppens språk. Under första tredjedelen av en graviditet kan ett foster frambringa en ny extremitet och det förlorar den. Innan ett barn blivit ett halvår kan en förlorad fingerspets växa fram men vid fem års ålder finns inte den förmågan. Det finns alltså hos människan en förmåga till regerativ läkning; det är den förmågan det gäller att återuppväcka, säger Russel.

Med regenerativ medicin hjälps kroppen att läka sig själv. Man slipper stå i kö för att få ny njure, man slipper starka mediciner.

Med den här tekniken kan man odla fram ett nytt organ med individens egna celler. Detta innebär dels att man kommer ifrån långa köer och det innebär också att immunsystemet inte stöter bort det nya organet och man slipper starka mediciner som skall dämpa immunförsvaret. Varje organ i kroppen har speciella stamceller som är unika för den kroppsdelen. För att kunna få fram nya organ gäller att ta fram sådana och sedan få dem att tillväxa och föröka sig till de kan täcka en form just organet i fråga.

Man kan också använda ännu primitivare stamceller från till exempel fostervätska och genom det få fram celler som andra individer inte stöter bort. Det innebär att cellerna själva i stort sett gör arbetet med läkningen bara de får möjligheten.

Formen på organet kan man få på olika sätt. Ett sätt är att man har exempelvis en lever från en död och sedan tvättar man bort alla celler från den och kvar finns då ett skelett av trådar som immunsystemet inte reagerar mot och bortstöter. Det är exempelvis kollagen som immunförsvaret tolererar.

Men man kan också med andra tekniker skapa fram former som sedan man bekläder med de celler som är aktuella.

Vid Wake Forest Institute odlar man för närvarnade fram över tjugo organ. Man arbetar bland annat med urinblåsa, njurar, lever, lungor, hjärtklaffar, matstrupe och i en del fall har man kunnat ge personer nya organ. En flicka som föddes med en defekt urinblåsa på grund av ryggmärgsbråck fick en ny blåsa gjord och implanterad enligt vad chefen vid Wake Forest Institute Anthony Atala säger på en TED föreläsning. Flickan kommenterar: Jag är lycklig. Jag var oroad att skulle råka ut för en ”olyckshändelse” eller nåt. Men nu kan jag bara gå ut med mina vänner och göra vad jag vill.

Man kan bygga fingrar. Man konstruerar ett lager i taget. Först understa laget benet som sedan fylls med brosk. Sedan muskler osv. Ju mer komplicerade organ desto fler lager måste göras.

Här berättar Anthony Atala en del om arbetet. Man får se bland annat att man använder skrivare i arbetet med att skapa ny organ.

Att göra ett nytt hjärta på en skrivare-

Man använder ”kontorsskrivare” för att bygga upp organ som man kan se i filmen. Man använder celler i stället för bläck och skriver ut ett lager åt gången.. På det sättet kan man exempelvis ”skriva ut” ett hjärta. Tankarna är att man så småningom skall kunna göra ett nytt hjärta åt en individ som behöver det

ECM- med det kan man göra en ny matstrupe, en ny muskel.

.En väg man prövar att organ skall återskapa sig själv är ECM, som betyder extracellullär matrix och det är egentligen den ”materia” som finns mellan cellerna. Det kan man bland annat få från urinblåsan på grisar. Genom ECM försöker man få kroppsdelen i fråga att tro att det är ett foster igen och börja göra en ny kroppsdel. Dr Badylak vid Mc Gowan Institute of Regenerative Medicine i Pittsburgh har redan använt metoden på en man med cancer i matstrupen. I stället för att ta bort matstrupen och bara låta det läka med ärr planterade man in ECM där man opererat bort cancern. Detta var i april 2010. Man kan läsa om det här.

Man har också använt ECM på soldater som skadats i Irak. I artikeln ovan beskrivs hur en soldat fått en ECM i en skadad muskel och muskeln har sedan växt till sig och förbättrat tillståndet.

Det finns oanade möjligheter med den här. Att få kroppen att läka sig själv. Jag undrar hur mycket vi satsar på detta i Sverige

Vad är TED talks

Vad är TED talks?

TED är en organisation som vill lyfta fram idéer som är värda att sprida. TED står före Teknologi,Entertainment (underhållning) och Design och bildades på 1980 talet av med representanter för dessa grenar.

TED har årligen två konferenser dels en varje vår i Palm Springs och Long Beach och dels en sommarkonferens i Edinburgh. Till konferenserna inbjuds världens främsta tänkare och entreprenörer att ge sin livs föreläsning på 18 minuter eller mindre.

TED talks är en del av TEDs verksamhet där mycket framträdande personer inom olika områden berättar om vad de idéer som har gjort dem så framträdande.

TED talks på video lanserades 2006 och framtill i dag har 300 miljoner personer tittat på olika videos.

De senaste dagarna har jag bäddat in några videos från TED talks.

Morgondagens läkare

En av dem var med Anders Ynnerman: Visualisera den medicinska dataexplosionen. Jag tycker den ger en ganska bra bild av hur medicinen och hur läkaren i framtiden kommer att vara. Kanske kommer framtidens läkare utbildas på Tekniska Högskolan? I filmen visas framtida perspektiv för kirurger men det kommer att handla om alla former av medicinsk verksamhet.
Morgondagens diagnossättning

Jag är ganska övertygad om att morgondagen diagnossättande kommer att ske med hjälp av datorer. En del finns redan nu men det kombinationer av blodprover och olika avbildningssätt kommer ganska snart att revolutionera vården som vi inte kan föreställa oss idag.

Vem tar hand om mjuka vården?

Men något kommer att saknas? Människan blir inte en maskin i och med det här. Mjukvärdena kommer alltid att behövas. Jag inbäddade också en video om kronisk smärta. Jag är inte så övertygad om att datamaskinen kommer att kunna behandla kronisk smärta helt och hållet, den typ av vård som Elliot Krane berättade om eller det som finns i denna video av Oliver Sacks, där han berättar om hallucinationer som kan komma om man får syn eller hörselskador.

Något för vår skolminister Jan Björklund från TED talks. Länk till föreläsning av Sir Ken Robinson: Dödar skolan kreativiteten?

Här är länk till TED talks. Där finns mycket intressant att lyssna på. Observera att många föredrag finns med svensk textning.

Här kan du se vilken del i hjärnan som aktiveras då du rör ett ben eller...

Mera TED talks. På denna video kan man se de enorma tekniska avbildningsmöjligheter som nu finns med hjälp av datortomografi, f MRI. Dessutom liten bild av vad som kommer att hända i framtiden med detta. Det hela säger också en del om hur lärkaryrket kommer att förändras. Diagnostik kommer sannolikt att göras på helt nytt sätt vid många olika tillstånd. Här finns TED videon med Ander Ynnerman med svensk översättning.

Den kroniska smärtans mysterium

Föreläsning på TED talks: Här på Svenska. Kronisk smärta kan vara ett symtom efter en enkel olyckshändelse som beskrivs i videon och det finns också kronisk smärta vid kroniska sjukdomar som kanske inte alltid svarar något som egentligen ger smärta. Den finns där ändå. Kanske är det gliacellerna även där som spökar som det beskrivs i videon? Lyssna till Elliot Krane,

Patienten-den viktiga resursen

E-patienten David

Lyssna på e-patient Dave Debronkart, handlar om att patienten själv är den viktigaste resursen.

Här kan du ställa in svensk översättning.

Dave fick en njurcancer för fyra år sedan. Den hade spridit sig till flera organ i kroppen och det fanns inte så mycket att göra enligt första läkaren-

Dave som sedan länge har varit van vid nätet sökte om det på nätet. Först läste han på de vanligaste informationssidorna om sjukdomen och loppet verkade kört, ”I was facing my grave”. Men från en patientorganisation Acor.org Association of Cancer Online Resources, dvs föreningen för resurser om cancer på internet.och fick tips från andra patienter att det fanns möjligheter, nämligen behandling som inte var okänd men som han inte fått information om. David fick information om sjukhus där det fanns sådan behandling, högdosbehandling med IL-2 och fick den.

Och i hans fall fungerade det, cancertumörerna minskade och minskade.

Något annat jag fick tips om på detta TED talk: Google Body. En översikt på nätet av hur kroppen ser ut ur tredimensionell synpunkt. Lek lite med knapparna förstår du hur det fungerar.

Det finns också intressanta diskussioner i samband med TED föreläsningen. En del reagerar på att det finns en underton av att misstänkligöra läkare som köpta av  Big Pharma och liknande och det finns en fara med det. Vad som behövs är ju ett sambarbete baserat på förtroende. Inte minst visar väl vad som nu pågår avseende den dråpanklagade läkaren. Jag ser också en tendens till att sådana ideer lätt får växtkraft på sociala fora. Det är mycket olyckligt.

Det är inte samma att vara läkare i dag som för fyrtio år sedan. Kunskapsmassan har växt enormt och det är knappast möjligt för den enskilde läkaren att vara helt uppdaterad ens inom sitt eget område. Jag försöker att följa med vad som händer inom hjärnforskning men det finns inte en chans att hinna. Nätet har också gjort att idag finns en patient som vet och kan mycket om sitt tillstånd, ibland är kunskapen mycket väl underbyggd men ibland är det mindre så.  Här finns något att tackla. I det stora hela är det mycket positivt med all ny kunskap som kommit.

Samtidigt får man nog också ha ett ömjukt perspektiv på det: Tänk så mycket kunskap som ännu inte kommit.  Diabetes skulle man tro att är den mest undersökta sjukdomen avseende vad som man bör äta, men det har visat sig att det är ganska dåligt beforskat. Inte minst visar debatten mellan  de som förespråkar de allmänna råden om försiktighet med fetter och de som förespråkar mycket fett detta. Igår såg jag ett program på kunskapskanalen om detta. Här kan man läsa om det på kostdoktorns sajt. Jag tyckte programmet kanske inte var så allsidigt. Man gjorde en undersökning själv och följde upp med egna prover, i Karlstad. Vad som var tydligt var i varje fall hur dåligt underbyggt det var med alla dietrekommendationer, DÄRFÖR UNDRAR JAG, VAD KAN MAN  EGENTLIGEN VETA OM DIETREKOMMENDATIONER VID MS. Kan nån med gott samvete säga att det finns forskning som ger starkt stöd för sådana rekommendationer? I grund och botten finns troligen bara Swanks studier som i viss mån kan sägas omfatta 50 år.

Personligen  tycker jag BBC serie om utvärdering av Atkinsdieten var betydligt mer förklarande än det svenska programmet.

Nio sätt att må bättre utan att anstränga sig

Dan Buettner som skrivit boken Blue Zones som jag läser för närvarade. Det handlar om ställen i världen där människor blir gamla förhoppningsvis på grund av sitt sätt att leva och levnadskulturen.
Här är en kortversion av boken, där Dan Buettner pratar på Ted Talks. Om jag inte lyckas bädda in den med svensk textning gå till Ted Talks och ställ in det där.

Butler i tunnelbanan?

Carin Jämtin och Ilija Batljan skrev en artikel om hur man skulle kunna förändra det kollektiva resandet, främst handlade den om frågor rörande tunnelbanan. Den gav upphov till många spydiga kommentarer och man påstod att den till och med bidrog till socialdemokraternas valnederlag. Lärdom av det: Visioner platsar inte i politiken, i samhällsdebatten, i kollektivtrafiken. Det är snarare raka rör, jobba mer, blunda för det fula, ha för guds skull inte trevligt på väg till och från jobbet. Det finns många inom politiken, media som har en så kallad luthersk livssyn. ( Fast Luther var egentligen inte luthersk själv- enligt förståsigpåare.)

Det var en debattartikel som skrattades bort men handlade den egentligen inte om något viktigt i grunden. Om varje Stockholmare tillbringar i snitt 77 minuter per dag på resa vore det inget fel att göra den angenäm, trevlig och avstressande. 

En viktig del av stresshanteringen ligger på samhället, stress finns inbyggt i systemet. Vi skall se till att vi håller oss borta från faror, det gäller att ständigt ha ögonen öppna och öronen på skaft. En del av samhället är inte byggt för oss alla. För några år sedan var tiden för grön gubbe så knappt tilltagen att en normal 85-åring knappt hann över.

Vad som kan göras för att minska på den allmänna bördan av stress är givetvis av vikt.

Så här skriver Carin Jämtin och Ilija Batljan ibland kan vi nog alla känna att livet känns mer som en transportsträcka än något vi hinner leva. Särskilt under småbarnsåren kan det vara tufft att hinna allt. Vi jobbar och pluggar, vi hämtar och lämnar, vi ska handla och laga mat och vi ska tvätta och stryka. Vi ska klacka skorna, köpa strumpbyxor och byta batteri i armbands­uret, vi ska hämta paket och barnens mediciner från apoteket, vi ska rasta hunden och fixa i trädgården.

Finns det möjligheter här att förändra situationen, förenkla tillvaron och minska vardagsstressen för den som åker kollektivtrafik är detta inte något sorts införande av ett engelsk klassamhälle utan snarare något som har flera positiva sidor. Man kan undra varför denna visionära artikel om kollektivtrafik och tunnelbana blev så avhånad.

Jag tror inte att förändringar i den önskade riktningen skulle medföra stora kostnader. Jag tror marknaden skulle stå för dem. Det är snarare samhällstänket det rör sig om. Tänk om man i stället för att ägna sig åt att ta bort en massa nedskräpning, laga vandalisering i stället kunde bygga in en trivsamhet i tunnelbanan, föra ner en del av samhället i underjorden ( tunnelbanesamhället).

Stress har förvandlats från en livsviktig överlevnadmekanism avsedd för riskfyllda situationer till att bli missbrukad mekanism som utnyttjas för att vi skall kunna vända papper snabbt eller vad vad vi nu gör.

Det är inbyggt i det moderna samhället. Mycket av problemen med stress måste vi ta itu med själva på den individuella nivån men det finns också mycket som kan göras på en helt annan nivå. Vad kan mediafolk ( den tredje statsmakten), politiker och andra makthavare om stressen och dess följder? Ibland tror jag att det är ganska dåligt ställt med den kunskapen och än mindre är  förmodligen kunskapen om vad man kan göra på samhällsbyggnadsnivå. Nej, låt oss omvärdera Carin Jämtins och Ilija Batljans artikel. Jag tyckte inte den var värd att skrattas åt utan mera hedras, för att mycket grovt travestera Runeberg.

Hara Hachi Bu

Jag håller på att läsa Blue Zones av Dan Buettner- med undertiteln: lektioner i att leva längre av de människor som levat längst. Dan Buettner har gått i genom fyra disktrikt i världen där de flesta hundraåringarna finns, nämligen på Okinawa, viss områden på Sardinien, ett samhälle med sjundedagsadventister i Kalifornien samt ett område i Costa Rica.

Boken går ut på att finna vad som är hemligheten bakom att få vara frisk och leva länge.

Termen Hara Hachi Bu är japanska och står för att man skall äta så att man känner sig 80 procent mätt. Varför? Jo det tar en tid innan mag-tarmkanalen har signalerat till hjärnan att man fått i sig tillräckligt med föda. Äter man sig fullt mätt innebär det att man tjugo minuter senare sitter där eller var man nu befinner sig med alldeles för mycket kalorier.

Ett sätt att ta till sig Hara Hachi Bu kan vara att man äter långsammare, äter mer mat som behöver tuggas bättre, dvs mat med fibrer, grönsaker och liknande och då gärna grönsaker från under jorden dvs rotgrönsaker.

Att äta på ett mindfullt sätt kan också vara en väg att tillämpa Hara Hachi Bu. Det vill säga man skall inte vara någon annanstans i tankarna när man äter, lösa problem i familjen eller på jobbet utan känna efter vad man äter, hur det känns att ha det i munnen osv. Mindfulness kan vara ett sätt att njuta av en dessert. Verkligen känna efter vad det smakar, inte bara forsla in det i munnen och svälja det så fort som möjligt för att snabbt kunna ta nästa tugga, utan ta verkligen känna efter hur det känns, smakar, luktar.

Men stämmer det här; hur lång tid tar det för hjärnan att få reda på om man är mätt? Kan inte svara på det ,men det finns ju förvisso sunt förnuft aspekter på det här. Vad säger vetenskapen? Det verkar finnas en del forskning som talar för att långvarig kalorirestriktion är bra, en studie som visar att hjärtat verkar 15 år yngre om man följt en sådan diet kan man läsa om på Med Page Today. Så visst Hara Hachi Bu är inget dumt råd. En av effekterna av denna diet är att de inflammatoriska markörerna minskar. Kanske en av orsakerna till att exempelvis vegetarisk diet är av värdev id rheumatiska sjukdomar och Swanks diet vid MS. ( Man går ju ned en del i vikt av Swanks diet). Och det tycks alltså vara en regel som hundraåringarna på Okinawa följer.

I buken Blue Zones svarar en mer än hundra år gammal kvinna ( 104 om jag minns rätt) på frågan om hur man blir gammal: ”Ibland tar man bäst vård om sig själv om man tar vår om andra” Nåt mer? Frågar intervjuaren. ”Ät dina grönsaker, ha en positiv syn på livet, var snäll mot människor och le”.

Vill du lära dig mindfulness på nätet, gratis ?

Jag har lyssnat till några videos på Youtube av Eva Thorsen som handlar om mindfulness ,och jag tycker de är alldeles utmärkta . Det är sju stycken och tiden varierar mellan tre till 14 minuter. Det är beskrivning från  vad mindfulness är till guidade meditationer.

Jag skulle kunna tänka mig att om man dagligen lyssnar till den video som handlar om kroppskanning, det vill säga går i genom i tanken hur det känns i olika delar i kroppen just nu- om man gör det i tjugo dagar tror jag man har tagit till sig en del av mindfulness och känner om det är något att fortsätta med.
Jag vet inte vem Eva Thorsen är men förstår av emailadressen att hon finns på praktikertjänst. Ändå vågar jag faktiskt rekommendera dessa videos som jag tycker har en god kvalitet. Jag är kanske inte någon stor kännare av mindful meditation men jag har  sysslat med det av och till sedan 1997, då jag först kom i kontakt med Jon Kabat-Zinns guidade meditationer.

Masitinib- medel mot progressiv MS

Fas III studie avseende medicin mot primär progressiv MS och sekundärt progressiv MS utan skov.
Studien skall omfatta 450 personer från 60 olika centra runtom i världen varav 2/3 skall få verksamt medel och 1/3 placebo.
Man skall mäta hur stor del av patienterna som förbättrat sina prestationer med minst 100 procent på ett test som kallas MSFC. Testet har tre delar

1. Man skall gå 25 fot på tid.
   
2. Man skall utföra niohålspinntest. Det skall göras två gånger med den dominanta handen och sedan två gånger med den icke dominanta.
   
3. Tredje delen av testet är ett kognitivt test .Man får lyssna på en serie av ensiffriga tal som presenteras i en takt av ett tal var 3 sekund. Man skall lyssna på de två första siffrorna, lägga ihop dem, och berätta svaret. Vid nästa
   nummer, lägga till det som hörts på bandet precis innan det. Sedan fortsätta att lägga ihop varje nummer med varje föregående.
   

Undersökningen pågår i 96 veckor dvs inte fullt två år.

Medlet som testas heter masitinib och chefsforskaren är Patrick Vermersch, Lille i Frankrike. Han beskriver masitinib, det är en hämmare av vissa enzym som aktiverar de vita blodcellerna som kallas mastceller som man funnit har en roll i den inflammatoriska processen vid MS. Denna funktion att blockera mastceller är unik för masitinib. Det har undersökts i en fas 2 studie bestående av trettio patienter. 30 procent av dessa svarade på behandlingen mot noll procent för de som fick placebo.

Masitinib har en svag immunnedsättande effekt säger professor Olivier vid det vetenskapliga rådet vid företaget i fråga. Det minskar antalet lymfocyter som som infiltrerar kommer in i hjärnan och förbygger lesioner. Eftersom det verkar mot mastcellerna specifikt tror man inte att det är lika toxiskt som Novatrone som kan påverka flera celler och som i bland används vid progressiv MS, man tror heller inte att det är risk för opportunistiska infektioner.

Mindfulnessövning med Lena Thorsen

Kroppscanning

Stresshantering- mer om mindfulness

Dagens nyheter hade förra året en artikelserie om mindfulness, om olika personer som testat mindfulness och fastnat för det. Här är en artikel om sjukgymnasten  Camilla Sköld som då hon doktorerade klappade ihop och via detta så småningom fann fram till mindfulness.
Till höger om artikeln finns länkar till andra artiklar i serien.

I somras hade DN en mindfulnesskola med bland annat  Ola Schenström som lärare. Den kan också vara ett enkelt sätt att närma sig mindfulness utan pretentioner och halsbrytande förväntningar. Bredvid artikeln finns fler länkar.

Även i SVD har man skrivit en hel del artiklar om mindfulness: Här är en artikel om försäkringsbolaget If där man genomfört mindfulnessövningar på kontoret.  En annan artikel beskriver varför man i affärsvärlden börjar tänka i mindfulnessbanor. Man vill bli effektivare, få ökad kapacitet; här finns kanske också en fara med mindfulness också.

Vad tycker jag själv är mindfulness och hur gör jag. Jag är inte så flitig där som bloggen kanske ger sken av, men det ingår i mitt dagliga yogaprogram att göra en kroppscanning, det vill säga jag går igenom kroppen hur den känns från topp till då. Även yogaövningarna i stort går ut på att vara fokuserad på nuet. Men när jag är ute och går händer det ofta att jag går i mina funderingar och kanske inte märker så mycket av vad som försiggår runt omkring.

Om stresshantering: mindfuless

Här en youtubevideo med Ola Schenström- en introduktion till mindfulnesskurs som kan utföras via nätet.

Själva introduktionen känns lite seg och lockar mig inte riktigt men det känns som kursen kan ge en  grundutbildning i mindfulness är. Vad som är bra är att det är på svenska  Här en beskrivning av kursen i text.



Kursen beställs via Mindfulnesscenter, kostnad 595 för 3 månader.

Kommer du ihåg Revimmune?

För några år sedan skrev jag mycket om högdosbehandling av MS med cyklofosfamid, som man planerade att lansera under namnet Revimmune.

Man har inte hört så mycket om det sedan. Förmodligen delvis på grund av att det kanske inte finns så mycket pengar att tjäna, eftersom det är ett gammalt medel. Teorin bakom var att man i stort sett slog ut hela immunsystemets celler med undantag av blodstamcellerna som klarade sig på grund av att de innehåller ett ämne som gör att inte tar död på dem,aldehyd-dehydrogenas, medan de alla de andra av immunförsvarets celler dödas. Det är alltså en procedur som liknar vad som görs vid autogen stamcellstransplantation där man också dödar immunförsvaret efter att man tagit vara på de egna blodstamcellerna för att sedan kunna implantera dem igen. Som alla förstår är det inte helt ofarliga behandlingar.
Nu har emellertid en långtidsuppföljning av 32 patienter som behandlats med högdos cyklofosfamid gjorts. Det är alltså en sorts fas II studie. Efter den akuta behandlingen fick de underhållsbehandling med glatirameracetat.
Resultat: Antalet årliga sjukdomsåterfall föll från 1.37 från de två åren före behandlingen till 0,27 under en 14 månadersperiod efteråt. Antalet aktiva lesioner på MRI var vid ingången 0.86 men sjönkt till noll vid 12 månader och 0.08 efter 14-24 månader. Totalt hade 55 % av patienterna inga tecken på sjukdomsaktivitet vid uppföljningen.

Resultat	Tid 0=behandling Baseline	Uppföljning 12 månader	Uppföljning 14 månader	14-24 månader
Antalet skov per år	1,37		0.27
MRI lesioner (aktiva)	0,86	0		0.08

Biverkningar :47 procent hade infektioner vid behandlingen men det blev inga senkomplikationer av detta.

Källa

Treatment of relapsing-remitting multiple sclerosis with high-dose cyclophosphamide induction followed by glatiramer acetate maintenance.

Arvika för MS /Rock och Blues mot MS

Lördagen den 10 september blir det Rock och Blues kväll till förmån för MS forskning på Olssons brygga i Arvika.

Det hela börjar 19.30 och det är ett program med musik men också med intervjuer enligt Olsons bryggas hemsida. Man kan förköpa biljetter på Tickster. Då dras emellertid en administrationsavgift.

Medverkar gör KENT FORD & THE HEP JUMP STOMPERS PEAK RATE, TO LATE X-RAYS
och
BLUE ASS BLUES BAND


 

Jag läste om det i Arvika Nyheter idag.

Det är 52-årige Göte Persson som tagit initiativet. Han fick MS för tre år sedan och den utvecklades snabbt så att han numera är rullstolsburen, vilket inte hindrat honom från att planera för detta arrangemang.

Hela inträdet på 100 kronor går oavkortat till NHR och MS forskning. Man kan stödja galan genom att sätta in pengar på NHRs PG 90 10 07-5.Skriv Arvika för MS i samband med insättningen.

Stress- föredrag av Ulf Lundberg

Föredrag av Ulf Lundberg, professor emeritus i humanbiologisk psykologi vid Stockholms universitet Introduktion till stress Kroppens påverkan av stress Kroppens stressreaktion Effekter av stress Stress och smärta Sammanfattning stressrelaterad ohälsa

Lekander forskare vid Stockholms stressinstitut Objektiv och subjektiv hälsa. Bemötande Ökad användning av komplementär medicin från 22 procent 87 till 49 procent 2000. Har det ett samband med bemötande och omhändertagande? Att må bra och inte må bra är i viss mån oberoende av att vara sjuk. Detta är intressant därför att upplevelsen av hur man mår kanske påverkar hur sjukdomen utvecklar sig. Förenklat tror jag att mår man bra upplever man mindre oro,stress och det medverkar till att man har större förutsättningar för självläkning- att låta placebokrafterna verka.

Varför vi känner oss friska, sjuka. Vad har känslan av att vara sjuk för betydelse? Vad vi upplevt tidigare påverkar vad vi upplever i nuet. Mats Lekander utsätter oss för ett lite experiment som visar detta.Detta gäller synintryck men är det så att signaler innifrån från förr också påverkar hur vi upplever det nu. Att något gjorde väldigt ont nån gång kanske påverkar hur det känns nu? Med hjälp av MRI bilder visar man att det är samma område i hjärnan som påverkas av smärtstillande tabletter, av placebo, akupunktur, massage. Att till exempel placebo stimuleras samma område tyder på att vad vi förväntar oss påverkar hur vi upplever inre signaler typ smärtsignaler. Vi tycks ha ett område i hjärnan som skall fånga upp kroppsliga förändringar och nyttan med det kan vara att få oss att ändra beteende.
Självskattning av hälsan Skattar man sin hälsa som dåligt kan det vara en varningssignal om framtida sjukdom. Är det ett känsligt system där det finns en begynnande sjukdom? Eller är det så att det är ett uttryck för att man inte sköter sin hälsa. Att frågar om hälsoupplevelse säger det ytterligare någonting om sjukdomsrisker än att bara undersöka traditionella riskfaktorer som rökning, inaktivitet, fetma, högt blodtryck etc... Det visar sig dessutom att upplevelsen påverkar hur man mår i stort, 

oberoende om man har någon sjukdom eller inte så har de som skattar sin hälsa som dålig

• lägre livskvalité
• lägre socialt och mental välbefinnande
• sämre förmåga att hantera problem
• mer nedstämdhet och depression
• upplever sig lättare sjuka
• mer värk

Slutsatsen är bland annat att frågan fångar upp psykosocial problematik.

Oberoende om man har någon sjukdom eller inte så har de som skattar sin hälsa som dålig

• lägre livskvalité
• lägre socialt och mental välbefinnande
• sämre förmåga att hantera problem
• mer nedstämdhet och depression
• upplever sig lättare sjuka
• mer värk

Vad vet då behandlande läkare om patienten? En undersökning visar att det delvis är ett ganska mörklagt område, exempelvis beträffande mentalt välbefinnande, kondition, aptit, sömn, hem och familj, fritid, ekonomi och arbete. Jag kan bara skriva under på det. Samtidigt vill jag lite grann fråga; hur mycket skall man som läkare veta? Jag är lite frågande där, personlig integritet osv

Inflammation och immunsystemet informationssignaler

Två enkla småmåltider som jag kommit på under sommarn

Jag har tidigare skrivit att jag haft problem med vad jag skall ha på brödet då jag inte äter smör eller margariner. Det har blivit ganska mycket marmelad på rostat bröd- något som jag inte varit helt glad åt. Nu har den glade bagarn i Karlshamn börjat baka ett gott bröd åt mig.

• Jag rostar brödet 
• och har sedan på soltorkade tomater i olivolja på ena halvan 
• och på andra halvan kräm av gröna oliver, därefter grillad kalkon eller rökt kyckling, finns fler alternativ 
• slutligen grönsaker som sallad behövs ingen kryddning- de soltorkade tomaterna och olivkrämen ger smak och det blir ganska gott.

• Jag har också funnit en ganska bra ersättning för yoghurt. Jag tar fyller ett glas med valnötter, torkade tranbär och soya alpro som även innehåller yoghurtbakterier. 

Om man tittar på den forskning som presenterades nyligen om kost i Dagens Nyheter är det en ganska bra kost i varje fall om man vill gå ned i vikt, dvs soya och valnötter. Nu vill jag ju inte direkt gå ned i vikt men det är en kost som innehåller fetter av typ omega-3, proteiner. Tranbären är där för att förebygga urinvägsinfektion.

Att leva med Tourettes syndrom

med Pelle Sandstrak. Länk till UR

Livsstilsfaktorer och hälsa. Vårdcentralerna nya uppgifter.

Nu skall socialstyrelsen satsa på friskvård:
I Kropp och Själ handlade det idag om socialstyrelsens nya påbud till vårdcentralerna.

Målning från vårdcentralen i Arvika. Den har tagits bort att den som har hand om konsten i Värmlands landsting, eftersom den inte stämde in med miljön i övrigt. Det har lett till ilskna insändare i lokala media. Konstnär Marja i Myrom.

Vårdcentralerna skall bli hälsocentraler i stället för vårdcentraler. ” Vårdcentralerna skall arbeta mer förebyggande mot patienterna” med så kallade livsstilfaktorer speciellt beträffande rökning, kost, alkohol och fysisk aktivitet. Socialstyrelsen går också igenom vad som är vetenskapligt belagt som råd inom t. ex. rökavvänjning.
Jag saknar lite det allra viktigaste avseende förebyggande arbete mot sjukdomar, det som i mycket ligger bakom varför människor röker, äter för mycket, inte motionerar och dricker, nämligen stress,

Jag är också tveksam till att det viktigaste förebyggande arbetet och livsstilsfaktorer skall ske på vårdcentraler. Jag tycker det skall komma betydligt tidigare. I stället är inriktningen i där att man skall satsa på inlärning men samtidigt satsar man inte på att underlätta inlärning. Man vet i dag att fysisk aktiva elever lär bättre än de inaktiva. Varför satsar man inte på det?

Skolan borde också kunna lära ut mera om hur man kan hantera stress, vad som händer som följd av stress. Skolan är också den naturliga platsen att lära ut om rökning, alkohol, kost.

Men det är också viktigt vad man själv gör, den individuella insatsen. Vad föräldrarna gör och lär ut är egentligen ännu viktigare. Det är ganska vanligt att yngre barn till rökande mammor och pappor säger till dem att rökning är skadligt och ber dem sluta. Lyssnar man inte då ger man ett budskap till sina barn. Jag känner flera sådana barn som själva börjat röka som tonåringar.

Till syvende og sidst har vi alla en uppgift i detta, att underlätta vardagen för andra, se till att kraven inte blir för tunga på omgivningen.

Livsstilsfrågor är svårt. Informationen får inte upplevas som integritetskränkande.

Härnedan en studie som visar hur ”motion” kan förebygga hjärnskador ex.vis Alzheimers sjukdom.
Regelbunden träning kan skydda från hjärnskador vid neurodegenerativa sjukdomar.
Det är tidigare känt att träning kan bidra till reparation av hjärnskador. Ny forskning visar att fysisk träning innan skadan börjar och förändrar hjärnans omgivande miljö så att den skyddar nervcellerna från allvarliga skador. I en laboratoriestudie på möss använde man ett kemiskt ämne som skadar råttornas hippocampus (centrum för minnesfunktioner och inlärning) för att åstadkomma hjärnskador. Mössen som fick träna regelbundet innan de fick kemikalien producerade mycket av signalsubstansen interleukin-6, en signalsubstans i immunförsvaret som minskar den skadliga inflammation som kemikalien åstadkom och det förebyggde att hippocampus funktioner blev sämre, dvs minne och inlärning.
De mediciner man hittills använt för att minska på inflammation och kognitiva försämring hos äldre och hos Alzheimerpatienter har haft ganska dålig effekt. Denna forskning tyder på att fysisk träning skulle kunna användas vid många sjukdomar hos människor som neurodegenerativa sjukdomar. Dessutom skulle också fysisk träning kunna verka skyddande mot negativa omgivningseffekter som gifter osv.
Källa:Voluntary exercise protects hippocampal neurons from trimethyltin injury: Possible role of interleukin-6 to modulate tumor necrosis factor receptor-mediated neurotoxicity" Jason A. Funk, Julia Gohlke, Andrew D. Kraft, Christopher A. McPherson and Jennifer B. Collins.