Järn och degenerativa sjukdomar i hjärnan

• Får man tillräckligt med järn med vegetarisk mat? 
• Vad stimulerar järnupptag? Vad minskar järnupptag? 
• Järn och degenerativa sjuikdomar? 
• Järn och MS.

Studie om metallen järn och MS

Läser på MS Research blog om en studie järn och MS. Järn kanhända bidrar till MS och till den så kallade progressionen. I studien undersöktes en grupp med MS och en kontrollgrupp; i kontrollgruppen och de med en kort sjukdomstid fanns en ökad mängd järn i den vita materien ( läs myelin) däremot hos de som hade längre tids sjukdom fanns en minskning av järn i den vita materien som såg normal ut. Denna minskande järnmängd i myelinet och oligodendrocyterna ( de celler som bildar myelin) sammanföll med att man såg en ökning av enzym som var järnexporterande (ferroxidaser) som gjorde att det samlades järn extracellullärt ( mellan cellerna) och det fanns ett upptag i macrofager och mikroglia. Dessa mikrogliaceller som innehöll ökat järn föreföll vara i försämrad funktion. I utkanterna av MS lesionerna och i centrum var järn inlagrat i astrocyter och i axon

( I en bisats kan jag rekommendera MS Research blog- där kommer mycket forskning och man kommenterar forskningen och sätter den in i ett sammanhang. Jag är inte överens om allt man skriver men det har hög kvalitet)

Allmänt om järn i kroppen och speciellt i nervsystemet.

Järn har viktiga funktioner i kroppen och hjärnan och är den vanligaste metallen. Man bör också veta att järnbrist är en mycket vanlig åkomma i tredje världen och också hos kvinnor i fertil ålder.

Det tycks vara så att det finns normalt i högre halter i hjärnan och speciellt vissa så kallade cellkärnor ( centra för nervkroppar). Gerlach med flera. I hjärnan finns det normalt i formen non heme järn, dvs sådant järn som finns i växter. Järn är troligen viktigt för hjärnans utveckling och funktion och tros ha betydelse för minnet mm. (Gerlach m fl).  Vad jag får fram så är även järnet i MS lesionerna non-heme järn, Detta stöder ju även den aktuella undersökningen där vid kronisk MS  lesionerna har ökad upplagring av järn, och samtidigt är i normal vävnad mindre järn än normalt- kanske talande för att järnet flyttats ( ökning av järnexporterande enzym). Om järnet i lesionerna skulle komma direkt från blod borde det innehålla mer hem-järn, vilket finns i hemoglobinet. Det järninnehåll som man tycks ha funnit i kroniska MS lesioner stöder inte att det kommit från blod till exempel vid CCSVI.

Kan järn skada i kroppen och hjärnan?

Det finns en del studier som tyder på att störd hjärnmetabolism kan medverka till vissa degenerativa sjukdomar i hjärnan.Vid flera degenerativa hjärnsjukdomar finns en ökad uppladdning i hjärnan, ex. vis vid Alzheimer sjukdom, Parkinsons sjukdom och MS. Källa. En tänkbar möjlighet är att vid sjukdomar dör celler i hjärnan (gliaceller, macrofager mm) och frisläpper järn. Då kan järnet sedan verka som en fri radikal och genom så kallad oxidativ stress (artikel på svenska om oxidativ stress och sjukdomar) påverka och skada cellmembran.

Alla celler och deras innehåll kan skadas av oxidativ stress ävenså våra arvsanlag.

Även om man har för höga järndepåer i kroppen eller ett sjukligt ökat upptag som gör att man får mer järn än som kan bindas i vävnaderna och lagras i cellerna ger detta upphov till oxidativ stress som kan leda till cellskada och vävnadskada.

I sin bok Powerfood for the Brain- skriver Neil Barnard om järn och risken att få för mycket järn, som han tror kan öka risken för Alzheimer. Han skriver om skillnaden mellan att äta järn från kött- så kallat hemjärn och järn från växtvärlden. Han skriver att med järn från kött finns risken att man tar upp för mycket järn däremot med non hemjärn är det så att man inte tar upp mer järn än man behöver. Jag har försökt faktakontrollera vad han skriver.

Jag får fram lite olika uppgifter om var man får mest järn ifrån beroende på vem som skriver. Är det motståndare till vegetarisk kost så kan man se att man får järn från djur ( hem järn) till 70 procent men flera forskare skriver att motsatsen gäller och att så hög procent som 80-90 procent kommer från växtvärlden oberoende vilken diet man äter.

Det tycks i varje fall vara så att veganer och vegetarianer har inte mer blodbrist pga grund av järnbrist än köttätare.

incidence of iron-deficiency anemia among vegetarians is similar to that of nonvegetarians (

12,29). Although vegetarian adults have lower iron stores than nonvegetarians, their se-

rum ferritin levels are usually within the normal range ./Position of the American Dietetic Association (ada):Vegetarian Diets.

ada är världens största organisation av diet och kostexperter.

Gold Coast Diet

Inom parentes: (Jag råkade läsa lite om MS och diet där. Man recenserade en bok the Goldcoast Diet där som handlade om MS diet, Swankinspirerad men i nyare tappning. Man sa i recensionen att kosten var nyttig men man var rädd för att det var för lite kalcium eftersom man inte rekommenderade mjölkmat tre gånger om dagen, trots att man skriver att man i områden där man inte har mjölkmat inte har mer calciumbrist än i exempelvis USA. Walter Willett säger denna rekommendation av mycket mejerimat beror på att man fallit undan för den mäktiga mejeriindustrin. Det finns inga hållpunkter i forskningen att icke mjölkdrickare har mer osteoporos. Så trots att ADA är den största organisationen avseende diet så kanske man inte ska svälja allt vad de säger. ADA liksom många andra inklusive oss själva är utsatta för påtryckningar från olika matproducenter. Men ADA tycks i alla fall anse att vegetarianer inte är mer anemiska än köttätarna. )

Däremot kanske inte järndepåerna hos vegetarianerna är lika stora. Det tycks också vara så att blodvärdet är lägre hos veganer och vegetarianer än köttätare men däremot är alltså inte järnbristanemi (anemi=blodbrist) vanligare. Barnard skriver också att ett blodvärde Hb värde kring 135 är det optimala. Och i själva verket är det så att blodets viskositet är bäst vid 100 men då har man blodbrist, ( viskositet- förmåga att flyta- en sämre viskositet skulle kunna öka risken för proppbildning mm.) Det är alltså inte bäst att ha höga blodvärden. Alltför höga värden kan vara tecken på sjukdom och man försöker minska blodvärdet bl a för att minska riskerna för stroke mm.

Åter till järninlagringar i hjärnan. Har det någon betydelse för utveckling av MS och framförallt kan detta påverkas av kost. Det kan ju vara så att de förändringar man sett i hjärnan avseende järn är en följd av sjukdomen, inflammationen och att det inte alls har något samband med vilka järndepåer man har. Studier visar att både för lågt hb värde och för höga värden är riskfaktorer för att utveckla Alzheimers sjukdom, vilket kanske ger en antydan om att järndepåernas roll har en betydelse i varje fall för Alzheimers sjukdom. Jag lyckas dock inte finna något speciellt om MS och hb värden, däremot fann man tecken på förhöjd järnomsättning hos patienter med kronisk och aktiv sjukdom i denna studie.

Dessutom har man då den generella processen med oxidativ stress och att järnet kan agera som fri radikal så klart tänkbart är det att en skada kan ske.

Järnbrist är ju väl känt och många kvinnor i barnafödande ålder ligger lågt beträffande järn. Men för höga järnnivåer kan alltså vara hälsorisk. Det har varit aktuellt senaste åren i samband med studier av konsumtion av rött kött där man funnit en potentiell risk för ökad cancer i tjocktarm och hjärtsjukdom. Flera vägar diskuteras om hur detta skulle kunna ske vid för höga järnnivåer. Inflammation, lipidperoxidation mm. Cirka 70-80 procent av alla tjocktarmscancrar tros kopplade till diet. Det finns också forskning som tyder på att det skadliga i rött kött kan vara l-carnitin.

Vad skall man då dra för slutsatser av detta? Vet inte riktigt. Något som vore viktigt att ta reda på är om det verkligen fungerar så att nonhemjärn är självreglerande medan hemjärn lagras upp oberoende av om man har lite eller mycket järn. En antydan om att det är så är att hemjärn lagras ” vid sidan av” nonhemjärn.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2725368/

Vissa ämnen stimulerar upptaget av järn och andra hämmar det.

• Fytinsyra minskar upptag av järn, zink och andra metaller.

Fytinsyra som finns i nötter, spannmål, baljväxter hämmar upptaget av metaller. Det har därför uppmärksammats en risk att vegetarianer skulle löpa ökad risk för brist på bl a järn och zink. Emellertid tycks det enl Hunt 2003 vara så att vegetarianer i de utvecklade länderna äter en så bred och näringsrik kost att detta inte sker. Däremot kan man se brist på dessa ämnen i de sk utvecklingsländerna där kosten kan vara mer ensidig.

Fytinsyra finns i skalet på bl annat spannmål och ingår i växtens skydd mot ”inkräktare” och skadegörare. Det är också så att fytinsyra kan vara positivt för människan. Det tros verka som en antioxidant- det tros också ha en anticancer påverkan, möjligen kan det ha påverkan på kolesterolvärdet och det tycks också vara så att det kan medverka till att kapa blodsockertopparna om man intagit sådant som höjer blodsockret snabbt-sk snabba kolhydrater i varje fall minskar det blodsockertopparna hos möss som har diabetes.

Jag drar slutsatsen att man inte skall undvika fytiner, då undviker man också fibrer med deras positiva verkningar. Kanske bör man äta en måltid där man ligger lågt med fytinsyra.

• C-vitamin däremot stimulerar järnupptaget. Speciellt är det järnet från växtvärlden som tas upp lättare med C-vitamin medan däremot det inte stimulerar köttjärnet -hem järnet. Just nu är det säsong för röda vinbär som innehåller mycket vitamin C.
• Te men också kaffe innehåller polyfenoler som hämmar uppintaget av järn. Att dricka kaffe på maten bör man kanske undvika.

¨

Vad lär man sig av det här? Man får tillräckligt med järn även med vegetarisk kost om den är allsidig.

Det finns ingen anledning att äta järn om man äter en allsidig och om man inte har järnbrist till exempel på grund av menstruationer.

Nå, hur är det med sambanden järnupptag, typ av järn och järnbrist el överskott.

På en sjundedagsadventist sida läser jag följande :”People with iron deficiency anemia absorb iron very efficiently, but the effect on the two different types of iron is quite different. When people become iron deficient, their absorption of heme iron may increase twofold, but absorption of non-heme iron can increase 10-fold.”dvs om man har brist så ökar absortionen av hemjärn dubbelt men beträffande hemjärnet 10faldigt. Jag hittar emellertid ingen källa.

Emellertid är det så att hem järn tas upp intakt medan non hem järn tillgänglighet till stor del beror på de olika komponenterna i mat. Det finns en variabilitet i hur upptaget av järn från växter är- den delen av tesen att järn från växtvärlden anpassas i sitt upptag efter hur mycket järn det finns tycks stämma men om det fungerar så har jag inte fått fram.

Jag fann ett kostförslag i LCHF debatten

Debattartikel i DN om riskerna med att äta LCHF mat. De som läst min blogg vet förmodligen var jag landat. Transfetter är ett farligt fett. Om man tittar på mättade fetter finns det en ökad risk för bl a hjärt/kärlsjukdomar om man jämför med de som i stället ätit nyttiga fetter som omega-3, "omega-9" (olivolja) och också omega -6 ( det senare enligt Walter Willet  från hans sammanfattningar om kost från de olika Nurses Health studierna,Health professional studierna- det är inte så att han svängt och sagt att mättade fetter är nyttiga som man kan tro bl a av denna artikel i läkartidningen av Ulf Ravnskov. Vad Willett säger är att byta ut mättade fetter mot snabba kolhydrater är ingen lämplig åtgärd, däremot om man byter ut mättade fetter mot nyttiga fetter är detta positivt- det finns nämligen en viss ökad risk för hjärt/kärlsjukdomar även med mättade fetter enligt ovan nämnda studier.)

Vart jag egenligen ville komma fram till var att jag på SVD fann blogginlägg om ett recept som jag tror kan vara lämplig för mig- om man skippar osten.

Diavoloblandning funderade jag över men kom fram till att det nog kan vara skaldjur

Analys av Jelineks bok- det är också min historia

När jag var i Brighton förra veckan köpte jag George Jelineks nya bok Recovering from Multiple Sclerosis Real life stories of hope and inspiration. 

Efteråt läste jag recensionerna av boken på Amazon co.uk varav några var mycket positiva och några pekade tummen ner även om de var positiva till Jelineks tidigare böcker. Baby Blue tyckte stilen var hopplös och berättelserna var som hämtade ur ”Svensk Damtidning” från 70 talet. Själv tyckte jag boken var intressant att läsa men hade också lite känslan av att det var lyckoberättelser- men så läste jag om boken och gjorde samtidigt en analys av boken, vad som hänt de olika tolv individerna och då blev resultatet ett helt annat. Framförallt kände jag att det här var berättelsen om mig och min utveckling.

De punkter jag tittade på i var och en av berättelserna var:

1. Ålder, kön, yrke.
2. Ålder vid första symtom/ ålder vid diagnos/ hur länge dröjde det till diagnos?
3. Typ av MS. Var det RRMS, SPMS, PPMS, benign MS? (skovförlöpande, sekundärt progressiv, primärt progressiv)
4. Mediciner man prövad
5. Tid till man började med livsstilförändring
6. Var det en person med upplevd stress, stora krav?
7. Typ av livsstilsförändring: kost, d-vitamin, meditation/andrum, fysisk träning
8. Varit rullstolsburen el sängliggande?
9. Ej i arbete
10. Kognitiva problem
11. Tid till förbättring efter livsstilsförändring
12. Minskade eller minskat antal lesioner på MRI?
13. Övrigt specifikt för individen i fråga

Alla är med sina egna namn och fotografier. Man kan också hitta flera av dem på nätet.

Eftersom en av dem; Jack Mc Nulty, är kock kan speciellt hans sida vara intressant då han har en hel del recept och synpunkter på mat..

Han säger som kock tänker man bara på hur det smakar efter att han fick MS kom det in en helt annan aspekt om maten var bra mat näringsmässigt och för hälsan,

Kvinna, 50-55, driver liten turistanläggning med make. Symtom vid 35-40 och diagnos 5 år senare. Först RR sedan SPMS. Varit i arbete hela tiden med succ ökande svårigheter. Upplevt en positiv stress i arbetet men samtidigt en oro för hur framtiden skulle bli	Började livsstilsförändringar 2009, 11 år efter diagnos, ej medicinerat annat än med kortison Nu ej mättade fetter, kött, mjölkprodukter. Tar D vitamin, Mediterar efter retreat.	Efter 4 veckors livstilsförändring bättre balans, mindre trätt successivt under flera år bättre finmotorik, gång, tal, färre problem med blåsa, bättre syn
Man, 53 år, kock, driver cateringfirma med hustrun. Tidigare arbetat med IT i Silicon Valley.. Fick sjukdomen vid 50 då han också fick diagnos 2009. Sedan han slog om till kock vid 35 åå endast upplevt positiv stress i arbetet. Har en RRMS.	Började omedelbart med livsstilsförändringar men successivt mer noggrant. Nu ej mättade fetter, kött, D vitamin. Som andrum använder han sin kristna tro och bön. Tränar flitigt med flera saker bl a springa. Klarade det inte under en lång period. Ej sängläge el rullstolsburen under någon period. Varit i arbete utom två mån vid diagnos	Cirka 1 år efter att han börjat med livsstilförändringar klarade han spring lika mycket som tidigare. Han har ändrat mycket i sitt arbete som kock och tänker nu mycket på att han skall laga en hälsosam kost. Upplever i bland etiska problem då kunderna vill ha mat som han upplever ohälsosam, mycket mättade fetter, kött, mjölkprodukter, processade varor.
Kvinna 32år, läkare, ålder vid sjukdom och diagnos 25. RRMS.. Tagit interferon men där mycket biverkningar. Copaxone gick bättre. Fortsatte arbeta i som läkare, där hon var alldeles färsk vid diagnosen	1 ½ år efter diagnos började hon med livsstilsförändringar. Kost, D-vitamin, meditation, fysisk träning. Hade mycket ilska inom sig avseende sjukdomen som hon har bearbetat.	Successivt blev hon bättre och 2010 kom hon till ett stadium där hon mådde mycket bra. Var fysisk aktiv. Inga nya skov. Har i sitt arbete börjat tillämpa och forska kring livsstil och hälsa.
Keryn Taylor ingår numera i OMS teamet i Australien. En annan läkare Sam Gartland 40 år som också ingår i fallen men som jag inte relaterar här ingår också.	OMS teamet som arbetar med retreater
Man 42, först hantverkare sedan han blev sjuk arbetat med vaktmästeri på sjukhus och ytterligare saker där. Diagnos 2002 då han var 32 år samma år som han fick symtom. Har SPMS. Var tidigare mycket vältränad. Sprang maraton, surfade mm Prövat interferon, copaxone och också haft Novantrone (mixantrone). Mycket stressad livssituation pga sjukdomen bl a.	3-4 år efter diagnosen började han med livsstilförändringar, närmast puffad dit av sin flickvän, var mycket tveksam. Man gick på retreat och efter det har han hållit diet, Dvitamin, meditation och fysisk träning.	Har successivt blivit bättre efter livsstilsförändringen efter att de första åren blivit sämre och sämre. 2012 kunde han börja springa igen. 2010 fick han ett skov. Det visade sig att han låg i Dvitamin. Han hade glömt ta tabletterna.
Kvinna, 63, läkare, forskare, (event number nine)patolog och dessutom varit chef. Insjuknade under en turbulent tid då man privatiserade sjukvården och omorganiserade med påföljd att hennes arbete blev mycket stressande, många uppsägningar, till slut försvann hela avdelningen och hon blev arbetslös. Samtidigt ville 17 årige sonen flytta från Australien till San Fransisco där han hade en flickvän. Hon insjuknade i MS, RR. Fick upprepade skov och var tidvis sängbunden. Trött, nedstämd. Låg inne och fick kortisonkurer. Började med Copaxone.	Efter sex år började hon med livsstilsförändringar. Hon läste Jelineks bok, Taking Control of MS. Hon var dock en skeptiker och började att gå igenom allt forskning som låg bakom vad han skrev i sin bok. Läste alla vetenskapliga rapporter som inte erbjöd ngn svårighet då hon själv var forskare. Hon kom fram till att vad ha skrev höll och hon började med diet, D-vitamin. Meditation och fysisk träning. Hon hade svårt för sittande meditation men började tillämpa mindfulness då hon gick och liknande.	Efter att ha börjat med livsstilsförändringarna 2001 fortsatte hon att ha skov, men så småningom blev det längre mellan dem och de blev lättare. Hon blev inte lika trött då hon fick skov.. Efter ett par år upphörde skoven. Hon började nu att försöka bygga upp sina myskler, sin kontroll över kroppen. Gick hos tränare. Tar promenader. Hon arbetar¨tre dagar i veckan som patolog och forskar samt är dessutom socialt engagerad. Hon tycker hennes förbättring är otrolig men inget mysterium.
Kvinna 43 sjuksköterska. 27 år vid symtom och diagnos vid 27 år. RR. Känt stora krav på sig att prestera sedan barndomen som hon kände hon inte klarade av. I Samband med insjuknande hade hon småbarn, hon arbetade som sjukssköterska och hon hon höll också på att planera emigrera till Nya Zeeland med familjen, vilket man gjorde. Hon arbetade sedan hon fick diagnos men under ständig trötthet och oro för framtiden.	Började efter 6-7 år med livsstilsförändringar, kost, dvitamin, fysisk träning, meditation efter att ha varit på retreat.	Efter retreaten blev hon mer optimistisk, Hennes trötthet började avta. Idag arbetar hon fulltid som ledare för hjärt och livräddningss organisation, engagerad i MS förening, har en tvåbarnsfamilj mm. Hon hanterar stress på ett nytt sätt, mer medveten om sina reaktioner. Det är nu sex år sedan senaste skovet. Hon kan ha lite känselsymtom och ibland trötthet men har inget handikapp.
Kvinna 64år, arbetat med IT, inom olika företag med andra projekt. Rökt, Varit socialt engagerad och också politiskt tills hon insjuknade vid 41 åå. Har en RR, där hon vid vissa skov haft svårt att rör sig ur sängen. Har mellan skoven använt rullstol då hon skulle göra privata saker men gick med käpp från parkeringsplatsen till sitt arbete. Arbetade mycket hemma och från sängen. Var mycket trött och upplevde en kontinuerlig försämring	Började att läsa om Swanks forskning omkring 97. Studerade forskningen närmare och yckte att det hela verkade rimligt och vetenskapligt underbyggt. Hon läste bla Swanks artikel i Lancet och började hålla diet, ta D vitamin i lågdos 400 IE och försökte vara aktiv. Rebecka Hoover driver en websajt: The Intelligent Person's Guide to Beat MS	Första året 97-98 märkte hon ingenting men året 99 blev det första utan skov. Hennes långsamma försämring av gång, ökad trötthet med mera upphörde också och hon började förbättras. Men det var en mycket långsam process som hon bara kunnat se i efterhand. Förändringarna var mycket subtila men efterhand blev hon bättre. Det gick alltså inte att märka direkt. Först två år efter att hon börjat märkte hon en liten förbättring i känseln i fötterna. Hon kunde sluta med rullstolen då hon skulle shoppa och i stället ta käppen. Så småningom släppte hon käppen O så vidare …. … … och nya Mri har visat en bild med färre och mindre lesioner än tidigare..
Man 41 år musiker, Gaspar Hoyos Svårt skov, kunde ej röra sig 38 år RRMS Musiker men kände en ständig press att vara bra att han aldrig var utan ångest och oro. Då han blev sjuk förändrades allt. Han tänkte att antingen var allt slut eller så gällde det att göra något av livet. Han blev mycket lugn i sin sjukdom trots att han var mycket sjuk. Redan med detta började han känna sig mycket bättre men var svårt handikappad under två skov	Efter ett halvår läste han om diet, meditation och började med att dra in på kött, processade varor, mättade fetter och mjölkprodukter. Tog D vitamin. Han hade också regelbunden psykologkontakt. Han arbetade också med visualisering av rörelser han skulle göra och gick till exempel igenom stycken han kunde spela innan han försökte det.	Han började långsamt förbättras och återhämtade sig fullständigt. När man ggjorde en ny MRI fanns inga tecken på MS där.
Kvinna, 51, hästexpert och banktjänsteman. Insjuknade 2005 och fick veta om livsstilförändringar lite senare Diagnos primär progressiv MS och därför ej fått bromsmediciner. Alltid visat upp en glad fasad och vilja att prestera. Avancerade inom bankvärlden, lyckades bra med sina hästar. Fick diagnosen vid 45 men hade troligen skov i tjugoårsålder som kallades stress och kronisk trötthetssyndom. Efter MS diagnosen började hon efter någon månad med att kravla sig upp på hästryggen, dessutom cyklade hon på motionscykel och hon började också med en dags bankarbete.	Hon fick Jelineks bok i sin hand och läste den. Kunde det verkligen vara så. Hon beslöt sig för att följa råden och gick in för diet, träning., d-vitamin. Hon gick på retreat och fick funderingar kring hur hon hanterade stress. Hon accepterade och satte upp ett glatt ansikte. Hon trodde att hon laddat upp med så mycket stress genom åren att kroppen inte tålde mer.	Hennes livsstilsförändringar har lett till att idag är hon mycket aktiv och har varit ute på mycket ansträngande äventyr med sin nuvarande makel
Och
Så
Fortsätter
det

Alltnog det här fick mig att gå igenom mina halvårsvärderingar och jag fann att jag nog förändrats på ett liknande sätt. Jag kom helt bort från stress dåjag blev sjukskriven och det var nog det första. Sedan var det medicinering med effekter och bieffekter. Träning har jag hållit på med hela tiden men jag har successivt orkat mer. Ett år efter jag började med Jelineks kost cyklade jag två mil och jag skrev så att det skulle jag aldrig ha kunnat för ett år sedan. Sen är det många symtom som försvunnit bland annat de besvärande kramperna och inte minst har min fatigue i stort settt försvunnit. Så jag känner igen mig i boken efter att ha gjort den här analysen av de olika personernas historier.En mycket stark impuls att fortsätta på den inslagna vägen. Kanske blåsbesvären och restless legs ger med sig. Faktum är att restless legs besvären tycks ha minskat men kanske hanterar jag det bättre nu??
Boken Recovery from Multiple Sclerosis finns inte på svenska.

I heard he sang a good song
I heard he had a style
And so I came to see him
And listen for a while
And there he was this young boy
A stranger to my eyes

Strumming my pain with his fingers
Singing my life with his words
Killing me softly with his song
Killing me softly with his song
Telling my whole life with his words
Killing me softly with his song

I felt all flushed with fever
Embarrassed by the crowd
I felt he found my letters
And read each one out loud
I prayed that he would finish
But he just kept right on

Lite information från Brighton och hur Jelinek funnit att man bör leva om man fått MS

Det har gjorts en svensk studie av 8000 MS patienter där man konstaterat en högre risk för hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke. Risken för hjärtsvikt är dubblerad, risken för hjärtinfarkt är 85% högre och stroke 70 procent.

Man kan tolka det på åtminstone två sätt, troligen flera:

1. Samma faktorer är riskfaktorer för MS och dessa sjukdomar
2. Det liv man lever med MS ökar risken: dvs mer stillasittande, mår fysiskt och psykiskt sämre, kanske röker man mer, ( jag tyckte nog det var ovanligt många rökare då jag var på Vintersol, men när jag nu träffade flera hundra MS patienter i Brighton som var och lyssnade på George Jelinek verkade det finnas väldigt få rökare där. Kanske har det skett en stor förändring under de sista tio åren sedan man konstaterat att rökning är en stor riskfaktor.
   
   
   
   
   

Oberoende av orsak är det bra vid MS att försöka leva hälsosamt. Här är vad Jelineks program i korthet innebär:

Diet och tillskott:

1. Växtbaserad fullkorns och icke processad mat och så litet mättade fetter som möjligt
2. Omega -3 tillskott antingen från fisk eller linfröolja. Jelinek rekommenderar att man börjar med en kombination med koncentration på fisk för att sedan övergå till mer linfröolja. Ett resultat från den stora studie han initierat via internätet är att linfröolja gav en statistiskt signifikant minskning av skov (60% minskning av skov) Man får givetvis ta hänsyn till att det gäller självrapporter, nätundersökning men en viss vägledning kan det ge.
3. Valfritt Bvitaminer el B12. ( Behövs speciellt om man äter bara vegetariskt).

Vitamin D

1. Solsken 15 minuter per dag så stor del av kroppen som möjligt
2. Vitamin D3 minst 5000 IE anpassat efter blodvärde
3. Försök att hålla halten 150-220 nmol/l.

Meditation el liknande

• 30 minuter per dag

Fysiskt träning

• 20-30 minuter dagligen cirka fem gånger i veckan. Helst utomhus.

Medicinering

1. I samråd med din läkare. Det kan innebära någon av bromsmedicinerna.
2. Kortison vid akuta skov som kräver detta.
3. Mer potenta mediciner om sjukdomen går framskrider fort

Mat man inte bör äta

1. Kött, inkluderande processat kött som bacon, salami, korv. Konservat kött.
2. Ägg utom äggvitor
3. Alla kakor, muffins etc utom fettfria sådana.
4. Kommersiellt bakade saker
5. Förberedda mixer
6. Snacks, chips,partymat
7. Margarin, fett från djur, choklad, kokosfett (mättade fetter). Kakao i sig innehåller goda antioxidanter och kakao i ris, soja eller havremjölk går bra.
8. Mjölk och mejeriprodukter. Förutom att de innehåller mättade fetter finns dessutom misstankar om att även mjölkprotein inte är bra vid MS.
9. Ingen stekt mat- även nyttiga fetter förvandlas då de upphettas som exempelvis raps, oliv- eller linfröolja. Dock kan man steka i vatten och ev ha i lite olivolja som är mest resistent mot uppvärmning.
10. De flesta typer av snabbmat som hamburgare, varm korv, stekt kyckling
11. Andra fetter och oljor.

Jag kommer nog att skriva om Brighton mera. Det var kul att träffa George Jelinek. Han var mycket vital och helt opåverkad av MS som han haft i cirka 14 år. Publiken var blandad där de flesta inte verkade följa hans diet men väldigt många tog D vitamin och motionerade. Den hår träffen gav mig en liten kick och stimulans- man behöver det. Hur får du dina kickar?

Jag skall lyssna på George Jelinek i Brighton den 7 juli

Igår och idag fick jag besök- under ett tiotal minuter satte sig en storlom på taknocken till de närmaste uthusen. Jag har inte sett den på så nära håll förut. 

Jag kommer att lyssna på George Jelinek berätta om sitt program mot MS i Brighton. 
Han har också kommit med en ny bok som handlar om 12 personer som blivit klart förbättrade. Kommer nog att köpa den boken.-Recovering from Multiple Sclerosis: Real life stories of hope and inspiration. 

Vare sig man är religiös eller inte kan denna visa vara en färdkamrat på resan:

halvårsutvärdering 201306/07 Hur mår jag?

Dags för halvårsutvärdering. Tidigare  Kanske min sista eftersom jag kanske inte fortsätter med bloggen.
Det skulle kunna göras kort. Det har inte hänt så mycket vare sig till det bättre eller till det sämre senaste halvåret. Tidigare halvårsvärderingar
Jag har haft hantverkare här och i samband med det har jag noterat hur mycket bättre jag är till exempel jfr med för sex år sedan. Ibland är jag tveksam om jag verkligen har MS- tanken kom häromdagen då jag var ute och gick. Det har ju varit uppåt de senaste åren- jag mår ganska bra speciellt om man tänker på åldern så mår jag kanske väl så bra jämfört med andra i samma ålder och min fysiska kondition är bra- men samtidigt finns de där en olika symtom, det finns en del kognitiva störning men kanske inte störande och jag tycker till exempel mitt minne har återkommit till stor del. Sen är det känselstörningarna som finns där, de är visserligen hanterbara utan mediciner men de finns där. Jag har också en del "initiativlöshet", "lättja" som nog är vad man skulle kunna kalla fatigue-det skulle not inte fungera alls om jag hade ett arbete men det fungerar nu då jag är pensionär. Problem med blåsstörningar  som är mer eller mindre.

Så jag kommer till slutsatsen att jag har MS men ibland finns en viss tvekan.

Jag tycker Frödings  titel  I valet och Kvalet  på en dikt kännetecknar mycket av min MS. Det finns något av en tveksamhet i inställningen till MS.
Denna tveksamhet har gällt också till exempel om kost, livsstil som motion har någon effekt på sjukdomen- jag har mer och mer kommit till övertygelsen att detta har en stor effekt. Detta kanske är något av det viktigaste som hänt det här halvåret.

Lemtrada Alemtuzumab

Jag läser på MS Research blog att Lemtrada Alemtuzumab kan komma att bli ett så kallat förstahandsmedel vid skovförlöpande MS enligt rekommendationer av experter till  europeiska läkemedelsverket,EMA. Läs läkemedelföretagets pressrelease. Det betyder alltså att det medlet i så fall kan ges på samma indikation som interferonbehandling och Copaxone och inte bara vid sviktande terapi eller särskilt allvarliga fall som Tysabri och Gilenya.

Medlet har givetvis bi verkningar men låt oss titta på de två stora fördelarna
ges 1 gång om året och kanske bara 1 till 2 gånger totalt.
Andra stora fördelen är att det är betydligt mera kraftfullt medel än interferon och Copaxone.

 Intervju med den ledande forskaren beträffande Alemtuzumab och MS,Alasdair Coles 

Mina bekanta avslutade sina liv

När jag var på rehabilitering på Vintersol 2004 umgicks jag mycket med paret Ingvor och Erkki härifrån Värmland. Vi hade en viss kontakt efteråt via nätet men inte under senare år. Jag läser nu i NWT att de valt att åka till Schweiz för att avsluta sina liv på grund av sina svåra besvär. Man kan läsa en fin artikel på nätet med intervju av deras anhöriga. Jag vill passa på att tacka Ingvor och Erkki för alla goda samtal vi hade.

MS har många ansikten och Ingvor insjuknade innan det fanns medicinering. Idag kan man  hoppas på att man lyckas hejda sådana förlopp. Det finns dock olika förlopp hos dem som insjuknat sedan lång tid tillbaka.  Relativt nyligen avled en kvinna  som var över 90 år och som haft MS sedan mycket länge. När hon var i 8o  års åldern såg jag henne på cykel och för ett år sedan såg jag henne ute och gå med en käpp.

MS Research blog har skrivit att vi måste aktivera oss och agera mera 

MS Research blog har skrivit ett inlägg som anser att MS patienter bör vara tuffare och kräva mer. Anser att man skall bland annat lära sig av AIDS aktivisterna.

Här en förkortning av vad man skriver:

Utvecklingen av effektiva HIVbehandlingar kunde inte ha skett utan nya former opinionsbildning och aktivism kring sjukdomen. Tidigare former av aktivism kring sjukdom, till exempel, har varit viktiga kampanjer som stöder tuberkulos kontroll, cancerforskning, och rättigheter för patienter med psykisk sjukdom. Men AIDS aktivister gick uttryckligen över en stor avgrund av expertis. De deltog i Food and Drug Administration möten och evenemang som genomsyrad av den ofta svårbegripliga vetenskapen om HIV, och var beredda att erbjuda konkreta förslag för att påskynda forskning, omformulera prövningar, och påskynda regelprocesserna. Detta tillvägagångssätt gick långt utöver de traditionella bioetiska formuleringar av autonomi och samtycke. Som många kliniker och forskare erkänt, utgjorde AIDS aktivister, däribland många människor som själva hade aids, samarbetspartners och kollegor snarare än passiva väljare och undersåtar och bidrog till att ändra banan för forskning och behandling. Dessa nya modeller av aktivism vid sjukdom finns inskrivna i Denver Principles (1983), som krävde inblandning "på alla nivåer av beslutsfattande," och har sporrat nya strategier bland många aktivister inriktade på andra sjukdomar. I början av 2000-talet,formade AIDS aktivister viktiga övernationella allianser och aktiviteter och vilket med förde en kritisk aspekt av "nya" global hälsa .

Vad som bland annat skrivs i Denver Principles är: vi fördömer försök att beskriva oss som offer. Och en rekommendation var till allmänheten att fördöma alla som avskedar personer med AIDS eller HIV en annan var att inte acceptera skuldbeläggandet av de som fått sjukdomen.

MS patienter förlorar alltför ofta sina arbeten. Kanske dags att sätta ned foten och kräva.

Det finns också mycket diskuterande om att medicinerna kostar osv. Kanske dags att sätta ned foten och kräva.

Hur stor arbetslöshet skall behövas finnas bland MS patienter? Skall man acceptera att man som långtidssjuk skall leva på en mycket blygsam ersättning? Får man tillräckligt effektiv medicinering och varför finns inte neurologer i tillräcklig omfattning? Varför har man inte forskat kring D vitamin som varit varit på tapeten sedan åtminstone 80 talet? Varför vet vi alltför litet om kost och ofta får goddag yxskaft till svar då man undrar över detta? Varför skulle MS vara en sjukdom till skillnad från alla andra där inte livsstilfaktorer inverkar. Det finns mycket som behövs veta mer om.

I MS Research blog efterlyser man fler donationer men jag skulle nog också vilja efterlysa lite samhällelig och oberoende forskning. Det finns alltför litet forskning kring medel där patentet gått ut eller där det inte finns så mycket pengar att tjäna. D-vitamin är ett exempel men också kortison, statiner med flera. Ett medel mot RA har i mindre undersökningar befunnits effektivt men patentet har gått ut. Alemtuzumab var ett sådant medel med en stor uppförsbacke innan det nu är på väg.

Nya kunskaper inom hjärnforskning och genetik ger oss stora möjligheter men också stort ansvar

Intressant föredrag på Kunskapskanalen Samtiden med vetenskapsjournalisten Lone Frank; Två vetenskapliga revolutioner. Det handlar dels om hjärnforskning och det handlar dels om genetik.
Hjärnforskningen har utvecklats mycket de senaste åren kanske främst pga de olika avbildningmöjligheter som finns där man kan studera vad som händer i hjärnan vad vi tänker, vad vi känner u name it. Lone Frank menar att vi numera är i den situationen att man inte längre kan tala om kropp och själ eller ens sanna jag, utan det är snarare så att vi är vår hjärna och vi kan påverka den.  Det finns en hel del i vad hon säger om detta: vi tycks kunna påverka vår hjärna med olika metoder som meditation, fysisk träning, om vi musicerar påverkas vår hjärna av detta, man har påvisat neuroplasticitet efter skador, det vill säga att hjärnan har förmåga att läka. Jag har tidigare skrivit om constraint therapy där man genom magnetkamera visat att träning av en viss del av hjärnan efter exempelvis stroke kan leda till förändringar i hjärnan som gör att man fungerar bättre. Mycket av vad jag skrivit på bloggen handlar om det här.
Den andra reolutionen är genetiken. Det sker en kolossal utveckling även där. Idag kan vi alla testa vår genetiska uppsättning för en jämförelsevis billig summa jämfört med vad första genomkartläggningen kostade och Lone Frank menar att den genetiska utvecklingen i framtiden kommer att kunna påverka vårt liv mer än vi anar. Hon talar också om samverkan  genetiken och miljön- vi får inte en fix och färdig bestämd kropp utan vi kan själv påverka hur våra gener skall uttryckas, vilka människor vi skall bli- givetvis inom våra genoms ramar.
Frank sammanfattar det hela med att dessa två vetenskapliga revolutioner ger oss stora möjligheter men det ger oss också ett stort ansvar för vad vi gör med våra liv.

Här är ett TED föredrag med Lone Frank: handlar om vårt underbara genom men också en hel del om vad som sker om man exempelvis gör genetiskt test- det verkar som vi tenderar att använda det på ett positivt sätt exempelvis slutar röka  om vi har risk för hjärtsjukdom etc,






Lite  eller snarare mycket relaterat:  Bot mot Alzheimers sjukdom.

Radioprogrammet Vem behöver kött?

   Kropp och själ om att äta kött: En del inte säkra saker sägs, : till exempel att järn från kött är viktigt för det tas upp lättare. Om man jämför vad Neil Barnard säger om detta är det snarast tvärtom. Han säger att man tar upp järn från växter dvs non hem järn bättre om det verkligen behövs. Jag skulle vilja ta reda på detta. Jag är nu uppe i fem vegetariska dagar i veckan och det verkar fungera. Här är programmet





Intressant att höra bland annat om inflammation och köttkonsumtion.

Om olika skäl att äta mindre animalt och kött

Haver nu läst ett antal böcker i samband med att jag försökt minska på intaget av animal föda. Ett skäl till att äta mer vegetariskt har att göra med hur djur har det i djurfabrikerna. Det känns inte bra att äta kyckling eller kalkon efter att ha läst om modern djurhållning i Jonathan Safran Foers bok ÄTA DJUR.

• Köttfabriker  är ofta mycket vidriga ställen (men det finns alternativ). Gödkyckligar har en levnadsyta på drygt ett A4 papper runt om i världen men det finns ställen där de har det bättre.. Vi måste nog betala mer för köttet om vi skall kunna äta det med gott samvete och då är en väg att gå att äta mindre med animalt och då man äter det betala mera. Jag har valt att äta dyra ägg ( bara äggvitan) nu men gör det mer sällan.

•  Det finns andra problem med djurfabrikerna. Med djur sammanträngda i grupper är det bra växtplatser för infektioner med bakterier och virus. Det är förvisso förbjudet i Sverige med förebyggande antibiotika men så är det inte överallt. Dessutom blir förbrukningen av antibiotika riklig med de ofta förekommande infektionerna  Det har med användandet av antibiotika att göra och de risker som finns att det skall utvecklas allt farligare bakterier på grund av att de blir motståndskraftiga mot antibiotika. Resistensutveckling.
•  Ett tredje skäl är hälsan. Efter att ha läst Eat drink and be healthy av den kanske främste nutritionsforskaren Walter Willets vid Harvard Medical School har man fått klara belägg för att ju mindre animalt man äter desto mindre risk för sjukdomar. Kött ökar riskerna för cancer i bl a tjocktarm. Mättade fetter är mindre nyttiga än till exempel fleromättade även om det är de så kallade transfetterna som varit den stora boven. Raffinerade produkter och processad mat är överhuvudtaget observanda vare sig det rör sig om kolhydrater, proteiner eller fetter. Förutom att man skall minska på kött sågar också Willett mjölkprodukter. Det finns inte några hållpunkter att dessa på något sätt skulle vara nödvändiga för oss. Vad han rekommenderar är i mycket den så kallade medelhavsmaten med grönsaker och frukt, fisk, kyckling, fullkorn, fibrer, nötter .

• Har också nyligen avslutat boken av Neal Barnard betitlad  Power Food for the Brain, där denne rekommenderar vegetarisk mat plus att man skall vara restriktiv med fetter av alla typer. Barnard är beläst i modern forskning och är själv forskare som bland annat genomfört studier på diabetiker vars symtom  oftast blri mycket bättre med vegan diet, ibland blir proverna helt normaliserade. Förutom kost innehåller boken andra tips om vad man skall göra för att minska risken att bli dement  för att skydda hjärnan. Jag skrev tidigare om ett tips i boken för att sova bättre. Nämligen att strecha och gäspa ( låtsasgäspra) precis som djur och bebisar gör. Jag har nu provat detta i 10 dagar och det fungerar faktiskt. Något som Barnard skriver om som jag inte riktigt kunnat verifiera är att järn från växvärlden nonhemjärn har den effekten att det järnet tas upp bättre än hemjärn ( från kött) om man har brist men däremot inte om man inte behöver det. Hemjärnet tas däremot upp lika vare sig man behöver det eller inte, skriver Barnard. I vanliga fall brukar man ju säga att hemjärnet tas upp lättare. Kanske är det som Barnard skriver men jag har inte funnit forskningen bakom men ofta hittar man forskningen bakom vad han skriver.  Barnard skriver också om forskningen på sjunde dagsadventister som visade att ju mer vegetarisk kost man åt ju mindre risk för sjukdom.
  

• Nu har jag en ny bok på gång som  heter Salt Sugar Fat -How the food giants hooked us av Michael Moss, journalist. Den handlar om hur matindustrin försöker att utveckla mat som är så lockande som möjligt både till smak, utseende och whatever. Det är alltså lite liknande den bok som jag läste och skrev om för något år, The End of Overeating av Kessler sedan om hur man kidnappar hjärnan med hjälp av raffinerad  och manipulerad föda
  
  Samtidigt vet man att denna mat ofta innehåller mycket fett, mycket socker, mycket salt- u name it- och bidrager i stort till fetmaepidemin. Vår hjärnas belöningscentra stimuleras i stor utsträckning av denna mat precis som av droger.  Man skulle kunna kalla det en fetmaindustri men det är också många andra hälsorisker det talas om med processad föda och snabbmat. Ovannämnda  Neil Barnard menar dock att det finns hälsosam snabbmat att äta. Den maten hör till vår livsstil i den värld vi lever, skriver han i sin bok Power Foods for the Brain och det finns redan i dag nyttiga alternativ. Han menar också att det finns en hel del saker man kan göra för att förenkla livet och hinna med i vår all tid där allt rullar snabbare. Jag är inte säker på att jag håller med till fullo. Jag tror nog att vi måste varva ned en del för att klara oss. Det finns alltför många som inte hänger med. Men jag tillhör ju en äldre generation än Barnard- kanske en dinosaurie?
  
• Slutligen av vi riskerna för får jord. Att äta animalisk föda ökar belastningen på vår jord med växthusgaser.

För mig finns ett flertal skäl att minska på mitt födointag från djurvärlden inte minst därför att det ligger nära Jelinek/Swanks diet för MS patienter,. 

Om jag skulle välja medicin mot MS idag- vad skulle jag då välja?

Vad är det som är viktigt?

Det  jag först skulle titta på är:

Hur effektiv är medicinen? Då jag valde medicin för ett antal år sedan fanns i stort sett bara två typer av mediciner: beta-interferon och Copaxone och i viss mån mitoxantrone, som dock inte var godkänd på indikationen MS. Jag valde då Rebif, subcutant tre gånger per vecka. Nu i efterhand skulle jag ha valt Avonex som ges intramuskulärt eftersom jag utvecklade utbredda inflammationer i subcutisvävnaden- men det vet jag ju först i efterhand. Då gällde effektivitet minskning och utbredning av skov. Både interferon och Copaxone visade i studier att de minskade antalet kliniska skov och storleken av skov med drygt 30 procent. Idag kan man läsa att interferon även minskar handikapputveckling något för patienter med skovförlöpande MS.

Idag vill man veta om medicinernas effekt avseende

• antal skov per år- och skovens utbredning
• handikapputveckling vanligen enligt EDSS skalan; sk progression. Detta är alltså något som undersöks rent kliniskt.
• nervskyddande effekt- minskar medicinen risken för att nervvävnad förstörs. Detta kan ses på olika magnetkameraundersökningar. Jag uppfattar detta som ett mått på progression eller risk för progression med hjälp av magnetkameran. Så kallad hjärnkrympning eller hjärnatrofi är nära kopplat till progression. Med burden of disease menar man totala mängden av lesioner av T2 typ, dvs inflammatoriska MS lesioner- sätts också i misstänkt samband med risk för nervskador.
• remyelinisering- finns tecken på att skadat myelin läker
• reparationsförmåga- kan medlet medföra läkning av redan skadad nervvävnad.
  
  
  
  
  
  

  

  Klicka på bilden för att se den i ursprunglig storlek

  
  

Vilken medicin har bäst effekt?

Om man nu jämför olika medel avseende dessa faktorer kommer kanske man tycker något känns som känns passande. Vilken medicin tycker man har bäst effekt.

Tablett, injektion, enstaka behandling eller livslång?

Sedan kommer att man måsta väga detta med andra faktorer. Hur tas medicinen? Är det injektioner, tabletter eller infusioner ( man får ett dropp med mediciner). Vissa mediciner skall ges varje dag. Någon ges bara under enstaka gånger.

Avvägning mellan verkan och biverkan.

Sedan kommer de svåra avvägningarna med verkan och biverkningar. Verksamma mediciner har nästan alltid biverkningar men inte hos alla. Tittar man i Fass på biverkningar ser man att de flesta medicinerna har biverkningar – en del vanliga upp till 1 på 10, en del mindre vanliga 1 på 100 och en del sällsynta 1på 1000. Men det är inte bara hur vanliga de är som är viktigt utan också om hur allvarliga de är- det kan röra sig om allt från lindriga övergående besvär till livshotande sjukdom. Dessutom spelar det en roll vem man är: har man en leverskada sedan tidigare, har man haft problem med hjärtat, planerar man graviditet osv .

Om man ger en medicin som kan livshotande skada för en banal förkylning är det ingen lyckad medicinering. Har man däremot en livshotande sjukdom är man beredd att medicineringen kan ha allvarliga effekter och eventuellt förkorta livet. Vid allvarliga sjukdomar är man beredd att acceptera större och farligare biverkningar än om man har en lättare sjukdom. Det gäller alltså att gradera vilka risker man är beredd att ta. För tolv år sedan var jag beredd att ta mediciner med större biverkningar än jag är idag eftersom jag idag mår avsevärt bättre än då. I dag är det inte aktuellt med någon ny medicin för mig men om så vore finns det onekligen en mycket större meny idag och den kommer att vara ännu större om något år. 

Kan man vänta sig nya biverkningar?
Ju längre en medicin funnits på marknaden ju längre beprövad är den. Ju längre den använts och ju fler patienter som använt den desto säkrare är informationen om biverkningar- inte minst har läkarna lärt sig hur medicinen skall hanteras på ett säkert sätt.  Interferon och Copaxone har funnits sen 90 talet. Tysabri kom cirka 2006. Gilenya 2011 och Aubagio har registrerats i USA under senaste året. De andra medicinerna är sannolikt på gång. Novantrone finns inte med på listan men används.
 

Individanpassad behandling.

Det är inte bara allvarlighetsgraden av sjukdomen , allvarlighetsgraden på biverkningar för en medicin man får räkna med utan man får också ta in vad man har för andra besvär. Den medicin som passar Gustav är kanske mindre lämplig för Mari. Har man vissa typer av hjärtsjukdomar passar inte en medicin osv. Detta är individuellt och man får komma fram till vad som är lämpligt i samråd med sin läkare. Det är också ganska troligt att snart kommer man att kunna skräddarsy behandlingen utifrån hur sjukdomen ser ut.

Källa till detta bland annat Medscape: Brain Atrophy, MRI, and Evaluating Oral Therapy in Patients With RRMS ( Fredric F Barkhof MD)

Att sova och restless legs

Jag har ibland restless legs och då kan det störa insomnandet. Jag har tidigare nämnt att " taktil " massage av fötterna kan hjälpa. Nu har jag också funnit att mig  hjälper också att jag stretchar benen ordentligt innan jag går och lägger mig eller i sängen. Besvären försvinner inte helt om jag känner efter men de stör inte utan jag somnar- besvären hamnar i bakgrunden. Kanske kan det fungera för andra också. Restless legs är inte ovanligt.

Apropå sömn i förra inlägget. Titta gärna på videon om den lilla babyn som strechar, jäspar och somnar- en helt underbar video.

Att sova och minnet.

I boken Power Food for the brain skriver Barnard inte bara om kost utan också om andra saker som kan påverka hjärnan och minnet. Ett kapitel ägnar han åt sömnen. Denna är viktig för minnet skriver han och berättar om sin studietid då man hade långa arbetspass som kunde sträcka sig över flera dygn. Då märkte han hur hans korttidsminne försämrades ( jag vet inte riktigt vad han menar med korttidsminne här, han tycks inbegripa både korttidsminnet i form av arbetsminnet men även det stadium då det bildas nya synapser dvs en form av långtidsminne /jag har skrivit en del om det i samband med Eric Kandels forskning),

Barnard skriver bl annat att minnet tycks konsolideras bäst under förnatten medan minnet sedan under efternatten blir mer integrerat och kopplas till exempelvis nya färdigheter och också emotioner. Detta rör sig bl a om forskning som har med kortisolhormonets svängningar under dygnet. Detta sjunker under förnatten och midnatt men stiger sedan på morgonsidan, Riktigt hur långt forskningen har kommit avseende just sambandet med minnet kan jag inte säga. Barnard redogör också för forskning som visar att amyloidproduktionen tycks minska i hjärnan då man sover och ett rimligt antagande är att hjärnan skulle kunnas göra sig av med amyloid under sömnen. Man har funnit detta genom att kontinuerligt ta prover från ryggmärgsvätskan under 36 timmar, Det kanske finns en möjlighet att minska risken för Alzheimer genom att vårda sömnen.

Barnard rekommenderar alltså att vi skall försöka få en portion sömn under förnatten

Vi skall också titta på våra husdjur och också på bebisarna hur de gör innan de skall somna, De sträcker på sig och jäspar. Barnard säger att större barn och vuxna har glömt det där. Han ger rådet att man skall sträcka på armar, och ben och ”fuskgäspa”, efter några gånger kommer detta spontant säger han, Jag har givetvis prövat detta också och det tycks funger- men jag vet att jag har en ganska starkt benägenhet för placebo. Men samtidigt – alla kattdjur, hundar och bebisar kan ju inte ha fel.

Att sova bättre och lite mer gör att man lättare behåller vikten- man äter vanligen inte då man sover.Människor som går till sängs tidigare är magrare än andra skriver Barnard.

Kaffet talar han också om. Han säger bland annat att koffeinet halveringstid är 6 timmar.

Om man druckit kaffe klockan 11 på dagen så finns hälften kvar klockan 17 och en fjärdedel av koffeinet finns kvar klockan 23. Jag har märkt att jag blivit mycket känsligare för koffein under senare år och dricker nu i stort sett bara koffeinfritt. Koffeinkaffe kan nu definitivt spoliera sömnen en hel natt.

Alkohol är lurigt skriver han. Lite alkohol på kvällen kan skänka sömn men då effekten går över vaknar man gärna och hade man något man ville somna ifrån kommer det då. Att man vaknar då beror inte på att man blandat rött och vitt vin eller liknande skriver han, utan på att det bildas aldehyder som är stimulantia och gör att man vaknar.

Proteiner skall man äta på morgon och till lunch. Då blir man pigg. Detta beror på att proteiner blockerar hjärnans förmåga att producera serotonin. På kvällen däremot vill man att det skall produceras serotonin som verkar lugnande. Då är det klokare att ha en mer kolhydratinnehållande kost.

Bakgrund Proteiner är uppbyggda av aminosyror och när man äter protein bryts det ned till aminosyror.

En aminosyra tryptofan är kemisk föregångare till serotonin, Om man äter mycket proteiner bildas många olika aminosyror och då konkurreras tryptofan med alla de andra aminosyrorna att få komma in i hjärnan, med följden att det bildas mindre serotonin. Däför bör man äta mycket protein på morgonen men inte på kvällen enligt Barnard.

Vatten och salt:

Barnard menar att man skall se över om man dricker för mycket vätska så att min blir tvungen att springa på toiletten flera gånger under sömnen. Vanligtvis är nog detta inte något problem.

Salt kan göra att man samlar på sig mycket vätska men gradvis når saltet njurarna och det kan leda till att man behöver kissa ofta skriver Barnard. Att vara restriktiv med salt kan vara viktigt även ur andra synpunkter- ex vis blodtrycket.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet är viktigt för sömnen. När man drar ner på sin fysiska aktivitet till exempel då man blir äldre minskar också behovet av sömn. Man blir inte trött. Fysikt aktivitet både i form av motion och att inte vara alltför stillasittande har många fördelar bl a bättre sömn.

Kommer han att lyckas att förebygga demens och Alzheimers sjukdom?

Farfar, farmor, morfar och mormor hade samtliga demenssjukdomar liksom mamma och pappa. När Neal Barnard ( läkare och forskare inom bl a nutrition och dessutom den som startade organisationen Physicians committee for responsible medicine, en organsisation som arbetar för etisk forskning och som vill hitta alternativ till användande av djur i forskningen) skriver en bok betitlad -Kraft mat för hjärnan- POWER FOOD FOR THE BRAIN märker man att ämnet ligger honom varmt om hjärtat. Han är  angelägen om att för egen del slippa drabbas av demenssjukdom efter att ha sett sina anförvanters tragiska utveckling. Man kan tänka sig att detta är bakgrunden till att han skrivit boken. Barnard är betydligt yngre än jag och jag lär inte få uppleva om han lyckas att förebygga demens och Alzheimer. Men en hel del forskning talar för det.

Barnard skriver bra och boken är lättläst trots att den är tätt packad med olika information och fakta. Jag har tidigare lyssnat till Barnard's youtube föreläsningar av vilka en del är ganska roliga. Han är en god informatör. Han förespråkar kost från växtriket och äter i stort sett inget från djurriket. Han har forskning bakom vad han säger men påpekar vid flera tillfällen att forskningen inte alltid är framme vid vad han själv tror och förespråkar.

KOSTEN

Vad Barnard förespråkar  är mat från växtriket. Han förespråkar också att man bör välja nyttiga fetter av vilket han främst menar omega-3 men då från växtriket. Av vilket det finns massor. Han påpekar också att det finns en begränsning i att människan inte är speciellt effektiv i att överföra omega -3 från växtriket (ALA) till EPA och DHA som är viktiga för hjärnan; det finns en konkurrens om enzymen som utför detta från omega-6. Enligt Barnard är det viktigt att hålla ned intaget av omega-6 för att bevara en bra balans omega 3/omega 6..

Han anser att transfetter är skadliga fetter vilket väl alla håller med om men visar också på forskning som säger att ju högre halt man äter av mättade fetter ökar risken för Alzheimer. Han visar på forskning från Loma Linda University som säger att de som ej äter kött har minskad risk för Alzheimer sjukdom och de som åt mest mättade fetter hade ökad risk för Alzheimers sjukdom medan enkelomättade fetter tydde på minskad risk. Vid Rush Institute for Healthy Aging finns liknande forskningsfynd. De som åt mindre mättade fetter per dag hade betydligt lägre risk att drabbas av Alzheimers sjukdom än de som åt mer.

VITAMINERNA

Barnard skriveratt man bör se över sitt intag av vitaminer. De som är viktiga antioxidanter är vitamin E samt folsyra, B6 och B12. De tre första kan man få i kosten men det gäller att se till att man äter sådant som innehåller dem. B12 bör man äta som tillskott.

METALLERNA

Man skall oxå vara noga med att inte få för mycket mycket metaller ( och inte för litet heller givetvis av de som behövs).Det är då framförallt järn, koppar, zink och aluminium han avser. De tre första är nödvändiga för oss men Neal Barnard menar att ofta får vi för höga halter av det. Han säger till exempel att många äter multivitaminer som innehåller järn, koppar och zink trots att man får tillräckligt genom den kost man äter och löper risk att få för höga nivåer. Beträffande aluminium är inte detta något nödvändigt för oss men vi får det ändå i oss bland annat genom mediciner- inte minst genom medel som skall minska symtom av magbesvär och sura uppstötningar.

KOGNITIV TRÄNING

Ett tredje fält han talar om är kognitiv träning. Det finns en hel del att göra där säger han. Ju mer förbindelser man har i hjärnan mellan olika nervceller desto bättre- man har mer att ta av om tillbakabildningen sätter igång. Med förbindelser menar han synapser, som bland annat bildas då man lägger något i långtidsminnet. De som kan två språk har större antal synapser, de som kan tre språk har fler än då osv. Han talar också om träningstekniker för minnet.

FYSISK TRÄNING

Ett fjärde område är fysisk träning där han beskriver forskning som visar att fysisk träning är välgörande för den kognitiva förmågan.

Dr Oz intervjuar Barnard om att förebygga Alzheimer. Där berättar han om sin familj och om varför detta är så angeläget för honom. Han berättar om varför han helt lagt om sin kost från den han åt i sin ranchägarfamilje där grönsakerna var ganska sparsamt förekommande men rött kött desto vanligare.

Han berättar också om att han inte äter fisk utan har en helt vegetabilisk kost. Lite löpsedelinformation är det över en del av programmet men man får se det med ett kritiskt sinne.

Medel som är nervskyddande och mot progression

Forskning om handikapputveckling och hur man skyddar nerverna är viktig.

Föregående anteckning handlade om hur man kunde följa progression med hjälp av järninlagringarna i hjärnan. Här lite om eventuell medicinering.

Det finns en hel del forskning om progressiv MS numera. Det är till och med så att det kan komma något medel som godkänts för detta redan inom ett par år. Här är en bild från bloggen MS Research Blog där man undrar om fingolimod kommer att godkännas år 2015.

Fenytoin- medel mot epilepsi- undersöks som ett nervskyddande medel vid MS

Bakgrund: natriumkanaler (Voltage-gated sodium channels (VGSCs)) är proteiner som tros vara bakomliggande orsak till epilepsi. Natriumkanaler är viktiga för den elektriska uppladdningen av spänningen i nervutskott – axon för att det skall kunna bli en aktionspotential som skall transportera en nervsignal (information) genom nervtråden. Att manipulera natriumkanalen är ett sätt att ändra på urladdningen och användes bland annat som medicin mot epilepsi. En del mediciner mot epilepsi användes vid behandling mot nervsmärta. Man forskar också avseende natriumkanalblockare kan vara nervskyddande vid exempelvis MS.

Vid studier har funnit att en del lesioner ( skador) i hjärna vid MS såg ut som hypoxiskador ( brist på syre), kanske som följd av kärlskador på de små kärlen men kanske också som följd av att vid demyeliniseringen av axonen som skulle göra att det gick åt åt mer energi via natriumkanalerna och som följd av detta energibrist resulterande i skadan.. Man studerar därför bland annat fenytoin som påverkar natriumkanalerna och kanske kan förhindra skada. Medscape

Man undersöker om fenytoin kan minska risken för utveckling av definitiv MS om man haft ett första skov, om det kan fungera nervskyddande vid synnervsinflammation mm.

Tysabri undersöks om det är aktuellt som skyddande mot progression

likaså alemtuzumab,

cannabis

med flera

vad som är intressant för mig är statiner som jag ätit sedan 2003 och där det nu kommit en studie som kan tyda på att den minskar atrofi och progression. Problemet är att det kanske inte kommer någon mer studie- medlets patent har gått ut och det finns inte mycket pengar att tjäna på det.

Historien är denna

Ungefär 2003 kom det en liten studie som visade att statiner kanske kunde minska skov med cirka 40 procent. Men sedan fanns det inga medel att undersöka detta enbart utan det gjordes i kombination med interferon och då såg man ingen ytterligare effekt. Problemet med detta är att det säger inte direkt att statin är ineffektivt. Kombinationen interferon och copaxone ger inte heller någon ytterligare effekt.

Jag har ju tagit statiner tidigare (ngt höga blodfetter i samband med hjärtproblematik) och i samband med att jag satte ut det så tror jag att det kom ett skov.

Dessutom sedan jag började igen 2003 återfick jag fullgod rörlighet i hö arm efter cirka en månad. Tillfällighet? Kanske, men det hade gått 17 månader sedan jag fick försämringen i armen. Det är lite synd att det förmodligen inte kommer att göras några mer studier om statiner.

Den senaste studien är gjord av Jeremy Chataway-

normalt sker en tillbaka bildning av hjärnvävnad på 0,1 procent säger han.

Hos ms patienter med sekundär progressiv är det i genomsnitt 0,6 procent.

I studien fick MS patienter de patienter som fick statiner bara en progression på 0,3 procent jämfört med sockerpillgruppen som fick det vanliga 0,6- det var en minskning av atrofin med 43 procent.

Progression och handikapp vid MS anses spegla atrofin. Studien pågick i två år.

Även andra mått på progression förbättrades.

Det tycks alltså som MS forskningen är inne i ett nytt skede där behandlingen av progressiv MS och atrofi är skönjbar vid horisonten.

Man får hoppas att reparativa åtgärder av redan befintliga skador också kommer snart.