En berättelse om överviktsoperation

Övervikts kirugi tycks minska risken för diabetes typ II åtminstone på kort sikt

Övervikt är en riskfaktor för diabetes typ II. Denna sjukdom kallades tidigare åldringsdiabetes men i och med den överviktsvåg som svept över USA ( och världen) har yngre och barn blivit överviktiga i allt högre grad och detta har också lett till att denna typ av diabetes också blivit vanligare hos yngre och barn. Men det kanske kan gå tillbaka. Att det kan förebyggas vet man. Här några studier med överviktskirurgi och diabetes typ två. Vidare en intervju med Marlene från arbetet med Att ta åran i egna händer. Hon opererades 2004.  Intervjun kom aldrig med i slutliga arbetet..

En undersökning där man följt upp 2167 patienter som genomgått överviktskirurgi tyder på att man kan förebygga utveckling av diabetes med bortåt 80 procent. I studien jämfördes dessa med samma antal personer som ej genomgått denna kirurgi men eljest var likvärdiga ifråga om ålder, övervikt mm ( matchade). Ingen av patienterna hade diabetes från början. Mellan 2002 och 2014 genom patienterna operationen varav 49 procent fick laparoskopisk (titthålskirurgi) gastric banding, 37 procent gastric by pass och 15 sleeve gastrektomi.

gastric banding, anlägger ett band kring en del av magsäcken, hur litet kan varieras, anpassningsbart. Liten risk vid åtgärden. Ingen anemi, inga dumpingsymtom och ingen malabsorption tekniska komplikationer få långtidsdata.	Sleeve gastrektomi, man tar bort en del av magsäcken på längden, så att den får en bananliknande form. Ingen malabs., ingen vitaminbrist, ej anpassningsbart. Jag har skrivit ryggsäcken i stället för magsäcken. Vilka fel man gör!	Gastric by pass, man kopplar bort en stor del av magsäcken och födan passerar förbi denna ( en liten bit finns kvar av början och slutet ) till tunntarmen. Denna operationsmetod ger bland annat malabsorption, försämrat upptag från tarm. Gastric by pass ger bra viktnedgång, men en del problem: brist B12, järn, folat och calcium. Det finns också större risk för rent mekaniska problem hur tarmen fungerar.

Vid slutet av uppföljningen ( medeltid 2.8 år) hade 4.3 procent av de som genomgått kirurgin fått diabetes typ II mot 16 procent i kontrollgruppen.

Det har också visats att denna typ av operationer kan få diabetes att gå tillbaka efter operationen- i varje fall temporärt. I en svensk ( el finsk patienterna är svenska men studien gjord i Finland) studie A 105 9 skriver man att man sett att 40-90 procent av diabetes typ II försvinner efter operation åtminstone upptill två år. I denna studie undersökte man först i två år och fann att diabetes gick tillbaka i 71.8 procent i gruppen som genomgått operation and 16.4 procent i gruppen som ej opererats (??- kanske detta var patienter som lyckats gå ned i vikt utan operation). Sedan återfick flera diabetes med 31 procent hade inte diabetes efter 15 år och i kontrollgruppen var de som återfått diabetes betydligt fler.

Intervju med Marlene som genomgått överviktsoperation

Marlene har alltsedan hon fick barn kämpat mot övervikt. Hon är biomedicinsk tekniker och har vetat precis hur man kan gå ned i vikt i teorin. Hon har provat all världens bantningsmetoder, som ofta gjorde att hon gick ned ett antal kilo men slutresultatet blev alltid att för varje kur lade hon på sig ytterligare några kilo. Omkring 2003 var hon hos en läkare för smärtor från ett knä. Denne sa till henne: Du måste gå ned i vikt! Inne i sig tänkte hon, vad tror han att jag håller på med egentligen. Hon gick direkt ifrån mottagningen och köpte en stor påse med lösgodis som hon omedelbart åt upp, men hon förstod samtidigt att hon klarar inte det här med mediciner, dieter och bantningsmetoder utan hon måste bli opererad för sin övervikt. En husläkare skrev remiss och hon accepterades för operation. Hon uppfyllde väl kraven för att bli opererad men hon var 61 år, vilket var något för gammalt för operation. Marlene hade knäbesvär, högt blodtryck och hade tablettbehandlad diabetes II plus att BMI på 43.

Krav för att bli opererad För att bli accepterad för överviktsoperation utgår man från ett mått på övervikt som kallas BMI ( body mass index) som räknas ut genom att dividera kroppsvikt med med längden i kvadrat. Exempel om man väger 75 kg och är 1,75 lång blir BMI 75/175x175=24,5. Väger man 95 och är lika lång blir BMI 31. Vid 115 kg blir BMI då 37,5 och vid 125 blir det 40.8. Man bedöms ha övervikt om man har BMI över 25 och fetma eller obesitas över 30. Måttet är inte helt tillförlitligt då en del personer kan få för hög värde utan att vara överviktiga. För att kunna bli opererad skall man ha ett BMI på 40 eller 35 om man har någon komplikation till fetman.

Operationsmetoder Det finns olika operationsmetoder för fetma. Målet är att med kirurgi minska storleken på magsäcken och därmed den mängd mat man kan äta. Vid gastric banding anlägger man ett band kring en del av magsäcken och genom detta får man en mindre magsäck och blir tvungen att äta mindre. Det är en reltativt riskfri operation och man kan efteråt ta bort bandet. Vid uppföljning har man sett att man går ner i genomsnitt en sjättedel av vikten vid gastric banding. Det finns också operationer där man kopplar bort en del av magsäcken så att födan bara passerar en bit i början och en bit i slutet på magsäcken ( gastric by pass). Man räknar med att man förlorar en tredjedel av vikten vid denna operation, men den har mer komplikationer och följder som brister på olika ämnen typ järn, B12 mm.

Marlene berättar om operationen: Jag gjorde min operation 2004. Det var operationen med ett band kring magen. Nu använder man oftast inte samma typ av operation, som man gjorde då. Nu använder man mera by pass operationen. Denna operation är för evigt men vid gastric banding kan man ta bort bandet. I början tog man bort bandet efter att man gått ned i vikt, men sedan upptäckte man att speciellt äldre gick upp igen om man tog bort bandet, därför gör man inte det numera.

Vad är det mer man måste tänka på än att man ska äta små måltider, när man genomgått en sådan operation?

Man måste tugga väldigt noga. Det händer ofta att man inte tuggar ordentligt och att det fastnar och man måste gå ut och kräkas. Det är viktigt att man uppmärksammar detta. Vill det sig illa kan det bli tvunget med operativ åtgärd. Dessutom får man inte äta allt. Jag älskar till exempel mjukt bröd men det fick jag sluta med. Testade det nyligen då jag åt gambas y ajoli ( räkor och vitlök i olivolja, en kanarisk rätt). Då försökte jag äta lite vitt bröd och doppa det i den goda vitlökssåsen, men det gick inte bra. Jag började hosta och måste gå ut och kräkas. Jag älskade att äta fralla och ost men nu har jag testat och vet att jag inte kan äta det. Hårt bröd som man tuggar väl går bra.

Vidare skall man äta minst sex gånger per dag, små portioner och ofta. Det skall ju alla människor göra. Jag är lite dålig med det där. Det blir frukost, lunch och middag och ibland någon yoghurt emellanåt.

Det jag har märkt också är att den största delen sitter i hjärnan. Jag blev lite deprimerad då man sa att man skulle ta bort bandet, för jag inte är mentalt klar att hantera det här med mat och att inte äta för mycket. ( Marlenes band lossnade efter några år) Men nu har jag klarat den här perioden och tror att jag skall klara av det. Det är egentligen det största det här med hjärnan. Jag försöker också tänka efter: Är är jag mätt eller är jag bara sugen? Vad är det? Och för det mesta är jag ju faktiskt mätt. Det är nog så de flesta har det. Man tror att man är hungrig men det är man inte. Speciellt svårt är det när det är något som är väldigt gott, och man tänker ” oh ,va härligt” och att man måste ta lite till. Då gäller att ta sig tid och känna efter och då känner man att man är mätt.

Grönsaker och frukt har jag inte ätit så mycket. I och med att det är små måltider är det viktigt att få i sig näringstät mat. Grönsaker mättar ju fort och man får inte i sig tillräckligt av det man behöver. Nu har jag börjat äta lite grönsaker som inte skall vara råa. Banan kan jag äta. Äpplen är svårt och apelsin går absolut inte. Innehållet är för trådigt och kan fastna. Det är likadant med kött. Kyckling går bra men annat kött fungerar inte. Fisk går utmärkt att äta.

Vätska: Man skall dricka småklunkar. Om man är törstig kan man inte dricka mycket på en gång. Det blir fullt direkt. Vid måltiderna skall man dricka en halvtimme före och en halvtimme efter. Det bör alla göra men just när man gjort den här operationen skall man vara noga med det.

Fick du mycket förberedelser så att du var välinformerad innan operationen?

Jag var informerad om vad som skulle ske innan operationen. Jag gick hos en sjuksköterska efteråt där man diskuterade hur man skulle äta och liknande. Det var också en dietist som gick igenom kosten, men biverkningarna efteråt fick jag ingen information om. Den hittade jag på nätet så småningom när det var som värst för mig. Jag kunde till exempel inte ligga ner och sova efter operationen utan fick sitta i en fåtölj. Man vaknade av att man hostade och det kom upp något som liknade galla, så det var ganska obehagligt. Jag satt i flera månader och sov hemma i min bekväma TV-fåtölj. Jag var till läkare för detta, som förklarade att bandet var anbringat precis på det ställe där magsaften bildas, och det uppfattades av magsäcken som en främmande kropp ( som en del av maten) och stimulerade därför magsaften till att bildas ( denna förklaring stämmer inte enligt en kirurg som är specialist på överviktsoperationer /sune). Fick några tabletter som inte hjälpte. Jag gick ut på nätet och fann att det var flera som upplevde samma besvär efter operationen. Men sen upptäckte jag att det gick det väldigt bra , när jag var hos min bror, där man hade mycket tunna madrasser. Man talade alltså inte om vilka problem man kunde få i form av biverkningar och liknande.

Det som jag var mest orolig för efter operationen var att första månaden fick man bara äta flytande. Och jag har alltid fungerat så att smakar inte sopporna bra kan jag inte äta dem, hur hungrig jag än är. Men jag hade tur. Kelda kom vid den här tiden ut med alla sina soppor som smakar bra, så det fungerade. Men man satt och längtade efter att få börja med passerad kost. Oh, vad gott det var, även om det var en sörja bara. Potatismos och annan finfördelad mat.

Jag hade en väldig tur egentligen. Första året gick jag ned väldigt lite i vikt. Jag blev deprimerad då. Jag hade hört om alla som rasat i vikt efter operationen men det gjorde inte jag. Men på det viset fick jag inte en massa löst skinn. Jag antar att huden anpassade sig, så jag fick inte mycket löst skinn som hängde, vilket är ganska vanligt efter de här operationerna. En läkare jag gått till sa att hon skulle aldrig skulle kunna gissa att jag genomgått en sådan operation. De patienter hon sett hade massor av hudveck och slappt hängande skinn., och jag gick i alla fall ned mer än 50 kg.

Det som var mest fascinerande var att min diabetes typ II. En vecka efter operationen hade värdena förbättrats så att jag kunde sluta med mina mediciner för det.

Jag hade egentligen inga symtom på min diabetes, utan det upptäcktes mera genom prover. Jag fick först en tablett mot det och sedan fick jag ytterligare en. Eftersom jag inte hade haft några besvär av min diabetes fäste jag mig inte vid det och fortsatte att äta som vanligt.

Marlene berättar om tiden som överviktig innan operationen.

Var du överviktig som barn?

Nej, jag var smal som en trana. Jag började öka i vikt efter att jag fick barn. Och så la jag långsamt på mig mer och mer i vikt. Jag började testade alla bantningskurer som finns i hela världen och ofta gjorde de att jag gick ner i vikt och sedan upp igen.

Stämmer det med dina erfarenheter att man går upp mer än man har gått ner efter en sådan bantningskur?

Ja, det var alltid så att man la på sig några extra kilo efter bantningsperioderna. Oftast går man upp dubbelt. Har man lyckats gå ned tio kilo går man upp tjugo. Ibland lade man ut sina sista kronor på kurer som var totalt verkningslösa. Vid ett sådant tillfälle löste jag utan en kur som var lavemang. Det var rena lurendrejeriet. Jag höll på i 40 år med verkningslösa bantningskurer.

Jag hade väldigt ont i ett knä då jag var överviktig. Det innebar att det blev svårt att gå och man blev mycket stilla. Motion var inte att tänka. Det var väldigt besvärligt. Jag vägde 50 kilo mer än idag. . Det onda i knät försvann efter att jag hade opererats.

Förutom min diabetes hade jag hade högt blodtryck. Det var besvärligt med andningen. Jag blev andfådd av minsta ansträngning och kunde knappt gå. Jag svettades enormt.

Jag hade en del konstigheter för mig, som jag trodde jag var ensam om, men det var jag inte. Jag var med i ett projekt på KI där man skulle testa en ny bantningstablett som numera är indragen. Det var ett halvår och man visste inte om det var placebo eller den verksamma tabletten. Då pratade jag med en tjej där som var överviktig. Till exempel om jag skulle äta en bakelse köpte jag inte en bakelse, för då trodde jag folk sa ” Gud, skall hon som är så tjock äta en bakelse” utan jag köpte fyra så att man skulle tro att jag skulle ha gäster och så åt jag upp allihop. Jag slängde inte de tre övriga. Likadant om man ville ha en hamburgare köpte jag alltid två, och det gjorde hon också för att man skulle tro att det skulle komma gäster. Den här tjejen gjorde precis samma saker. I sin hjärna tänkte man att nu tror dom att hon skall ha främmande och så åt man upp alltihopa. Visst tänker man ibland på att någon är överviktig men det är sällan, och det var väl inte så att folk ständigt tänkte på vad jag åt, men det var en sorts metod att hantera detta. Fetman är ett missbruk. Man bedrar sig själv precis som med alkohol. Missbrukaren brukar gömma undan flaskorna och tror sig gömma bort problemen, Man gör många saker där man bedrar sig själv. Det finns OA för överviktiga precis som det finns AA för alkoholiserade.

Har du några mer positiva effekter av operationen?

Ja,man upplever att man blivit längre. Man har ju blivit kortare på grund av åldern men man har fått en annan pondus, en annan känsla. Tittar man på mig är det i alla fall inte för att jag är överviktig. Man får en annan självkänsla absolut.

Har du några negativa effekter av operationen? Komplikationer direkt efter operationen?

Nej, direkt efteråt gick det väldigt bra. Kosten efteråt innebar att man fick börja äta vanlig mat först efter två månader. Men det fungerade. När jag fick börja med den så kallade passerade kosten kunde man laga köttfärs och potatismos som man sedan körde i mixern och det kom ut som en enda sörja, men var så glad att kunna äta det efter en månad med bara soppor så det kändes fint. Egentligen har det inte funnits något negativt med operationen

Det är definitivt en väg att gå om man inte klarar det på något annat sätt. Det är bara en liten del som går ned med dieter. Kanske kommer man på något annat sätt. Kanske måste man börja med mentala terapier. Jag tror att alla med övervikt har det besvärligt. Jag tror inte på de som säger att de är glada och lyckliga om de är överviktiga. Jag tror att det här med att man skrattar och ser glad ut är ett sätt att visa att man mår bra, fast man egentligen inte gör det.

Det är svårt att tala med en annan person om att de har problem med övervikt. Det vet ju jag. Man vet verkligen om att man är överviktig men det är känsligt. Min mor försökte tala med mig om det här och det hände att jag slängde på luren många gånger. Man känner att man skulle vilja sätta sig ned med personer som är kraftigt överviktiga och tala om riskerna och liknande men man vet hur sårande det är. Det är en svår gräns, men alla vet vad de har för fel.

Söker man hjälp för sin fetma eller för följdbesvär?

Ja, det har jag sökt personalläkare vid något tillfälle, men det är oftast när man går på hälsokontroller eller andra sjukvårdsbesök som man erbjuds hjälp. Det måste bli något problem innan. Man lyssnar nog inte heller på om någon kompis eller liknande skulle säga något. Och så är det råden om motion. Man orkar ju inte. Man klarar inte av det på grund av knän och andra besvär. Ett år gick jag med kryckor ett helt år på grund av hälsporre.

Tar du några kosttillskott?

Nej jag äter inte något sådant. Första tre månaderna fick jag det utskrivet men sedan har det jag inte tagit något. Det här med B12 har varit ett problem. Jag har varit hos minst sju olika läkare som gett mig olika besked. En del säger att det varit för lågt, andra för högt och ytterligare någon säger att det är normalt. Till slut struntade jag i det.

Andra året gick jag ned mycket i vikt och jag mådde inte bra. Jag trodde att jag hade fått cancer.En kompis var med mig till läkareoch då tog man prover som alla var normala. Jag försöker att äta så jag får i mig allt. På morgonen är jag lite slarvig. Börjar med en expresso och en cigarett på balkongen och sedan kan jag ta en youghurt eller något efter ett tag. Till lunch och middag äter jag vanlig mat, så jag tror att jag får i mig det mesta av näringsämnen.

Hur skulle du ha klarat dig idag om du inte opererats?

Jag vet inte. Kanske hade jag suttit där i min lya i Stockholm och inte kunnat gå. Och försökt med mina bantningskurer utan att lyckas.

Du har vunnit ganska mycket med operationen?

Ja, jag känner inte att jag förlorat något. Det är viktigt att inte se det här som någon bantningsmetod. Jag känner att jag inte är helt säker på att mentalt kunna klara att hålla vikten men jag har ändå lyckats att hålla den. Kanske är det något jag inbillar mig att jag inte klarar det. Men jag skulle absolut inte vilja vara så tjock igen.

Det var sparrisen

Jag har märkt ett bakslag avseende mina tarmbesvär.  Tänkte först att FODMAP dieten inte fungerar. Men så kollade jag upp vad jag ätit. Jag kom inte på något först men vid genomgång igen så visade det sig att jag ätit sparris igår och i förrgår. Slog upp hur det var med sparris och dess FODMAP egenskaper. Det visade sig tillhöra de matinslag som har stor FODMAP kapacitet.
Så det var nog sparrisen.

Och så något helt annat kolla upp Annas länk under kommentarer här. 
Jag har inte sett något där ännu men det kan vara intressant. Jag såg att Terry Wahls bl a figurerade.

Kan Alzheimers sjukdom gå tillbaka genom livsstilsintervention?

Det pågår en intensiv forskning i världen för att finna orsaken till Alzheimers sjukdom.
( Sune Överhagen om Alzheimers sjukdom. Wikipedia om Alzheimers sjukdom  Demenscentrum om Alzheimers sjukdom)
 I USA har stora summor satsats inte minst efter president Reagans sjukdom blev känd. Det har kommit en del bromsmediciner mot dem men de har inte varit högeffektiva. Däremot har alltmer forskning visat att livsstilsfaktorer som rökning, viss kost, övervikt, stillasittande kan förebygga eller skjuta upp sjukdomen . Många av de faktorer som påverkar hjärtat gynnsamt är också bra för hjärtat.

Froskaren Ornish har i studier visat att man genom att förändra sin livsstil kan få kärlförändringar i kranskärlen att gå tillbaka. En annan expresident Clinton försöker använda Ornish' modell för att påverka sin hjärt-kärlsjukdom. Men kan man få sjukdomen Alszheimer att gå tillbaka.

En forskargrupp i USA ledd av Dale Bredesen har gjort en liten studie som tyder på att så kan vara fallet. För att säkerställa resultatet bör man kunna visa det i större studier

Om Dale Bredesen Professor i neurologi och chef förMary S. Easton Center for Alzheimer's Disease Research at UCLA, Los Angeles,	Om teorin bakom studien: Bredesen har sysslat mycket med grundforskning och undersökt mekanismerna bakom neurodegeneration, där nervvävnad bryts ned både på laboratoriedjur och i studier på vävnad. Från detta har man dragit slutsatsen att Alzheimer kan bero på en obalans mellan nervsignalerna. Normal finns nervsignaler som stödjer nervförbindelser och minnesskapande, dock finns också signaler som främjar att man inte minns meningslös information. Vid Alzheimers sjukdom är denna balans störd, nervförbindelser skadas och minnet försämras.	Vanliga teorin om Alzheimers sjd är att den orsakas av ansamling av plack i hjärnan som består av amyloid. Bredesen menar att beta amyloid normalt har en funktion i hjärnan och främjar signaler som tillåter nervförbindelser (minnesskapande förbindelser) att tillbakabildas. Den ökning som sker av amyloiden vid Alzheimer beror på att det skett skett ett skifte i balansen främjande minnesstörningar. Denna forskning har gjort att man tittat på flera kandidater till nya mediciner mot Alzheimer. Bredesens lab har nyligen fått forskningsbidrag på 3,5 miljoner USD från en privat donator för sitt arbete.

Totalt tio personer med antingen Alzheimers sjukdom, och mild eller subjektiv kognitiv störning ingick i studien.

De olika indelningar av kognitiv funktion vid demensutredning man har idag är:

(Tidiga tecken av Kilander)

Intakt kognitiv funktion	normalt
Subjektiv episodminnesstörning
Mild kognitiv störning	Subjektiv episodminnesstörning plus visar sig på kognitivt test
Mild Alzheimer demens	Förlust av självständighet
Svår Alzheimer demens	Klarar inga av de vardagliga aktiviteterna

 De undersöktes noggrant för att man skulle kunna identifiera brister i näringstillstånd och liknande och var och en fick ett individuellt program att följa. Man följde dem i mellan tre till sex månader varunder nio stycken förbättrades tydligt medan den tionde med avancerad sjukdom ej förbättrades. Sex av deltagarna hade slutat sitt arbete på grund av sina besvär och samtliga dessa återgick till arbetet. En av deltagarna har nu följts i 2.5 år och fortsätter att förbättras fortfarande.

Studierna på labdjur hade visat att det protein (APP) som amyloid utvecklas från kan påverkas för att hämma den utveckling som orsakar Alzheimers sjd. Ett flertal olika faktorer visade sig kunna påverka som hormoner, inflammations påverkande faktorer, fysisk träning. Dessa faktorer försökte man påverka genom personernas specifika program. Man ville påverka så många faktorer som möjligt som kunde proteinet APP.

Programmet var alltså olika men med gemensamma drag:

1. Man plockade bort enkla sockerater från dieten. Man ökade konsumtionen av frukt och grönsaker, icke odlad fisk och man skulle också äta regulbundet med vissa inlagda tider då man inte åt.
2. Fysisk träning
3. Minskning av stresspåverkan exempelvis genom yoga, meditation el annat.
4. Man fick också råd att ta ett antal tillskott: D vitamin, omega 3, Q10, melatonin för sömnen och B 12
5. Kvinnor som tidigare haft hormonbehandling uppmanades att börja igen med detta.

Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan.

Att försöka göra träningen roligare.

för mig fungerar att cykla som träning

 Det känns segt på morgonen att sätta igång med morgonträningen. När man hållit på med något länge kan man bli trött på det och jag har haft samma program i flera års tid. Det är ett yogainspirerat program men innehåller lite styrketräning också med vikter och gummiband. Men som sagt det känns segt. Förvisso känner jag effekterna av det och att jag mår bra. Jag brukar också gå en promenad varje dag, en promenad med  en brant 1.5km lång backe  som ger en rejäl pulshöjning. Men jag känner att jag måste göra något åt morrongympan. Det här är ganska långt ifrån vad jag klarade av 2002-04. Vistelsen på Vintersol var ett stort lyft. Jag läste något* innan om att de flesta som kommer på rehabilitering blir bättre, men efter ett år är man tillbaka i utgångsläget. Jag beslöt mig för att jag skulle försöka att hålla det program jag hade på Vintersol. Successivt har jag  klarat mer och mer och kunnat förändra min träning successivt. Jag har läst i någon studie att många har svårt att klara träningen pga jobb, familj med små barn mm  och det kan vara svårt att försöka genomför ett sådant program. Vad som är bra för mig är att jag kan göra allt detta hemma och det sparar jag tid på. Samtidigt kan det ju verka sporrande att träna med andra.

strandpromenaden vid Vintersol, Los Christianos, Teneriffa

Sedan någon dag har jag nu börjat göra två olika program. Varannan dag ett work out program som ger en ordentlig pulsökning och varannan dag ett lugnare program där det ingår en hel del yoga. Båda dagarna avslutar jag med en sorts meditation - en kroppscanning där jag går igenom kroppsdel för kroppsdel och försöker förnimma hur de känns. Oftast slutar det med att jag kan tänka att allt känns bra.
 Hoppas den här variationen skall göra det roligare.

Jag fick den här idén till workout efter att ha tittat i New York Times på hur ett antal New York kändisar work outar. Deras program är betydligt tuffare än mitt och det finns en hel del jag inte klarar, men det kan ändå vara inspirerande att titta. Det gäller att träna på sin nivå och att få hjälp med att hitta lämplig träning av exempelvis sjukgymnaster som kan MS, ledsjukdomar, hjärtsjukdomar, diabetes, astma eller vad man nu har för besvär.
Här en översiktsstudie om träning och MS

* jag läste detta i Berit Janssons bok : En samuraj i rullstol

Den kompletta dieten med lågt innehåll av fodmaps

För en  vecka sedan kom boken THE COMPLETE LOW-FODMAP DIET (Bokus) av Sue Shepherd och Peter Gibson. Finns även på Adlibris.

 Jag har blivit besviken på böcker som jag beställt senaste tiden - en kokbok om "yogamat" gav inte mig någonting. Jag köpte också en bok om Yoga vid MS. Den boken känns seriös. Den är skriven av Eric Small som fick MS då han var cirka 22 och nu är han över 70. Han driver  centra för bl a MS patienter bl a i samarbete med UCLA. Boken säger inget som att yoga kan bota MS eller ger några storslagna löften utan bara att yoga kan vara en aktivitet som är bra vid MS, vilket jag håller med om. Yoga går att anpassa på olika sätt till vad man klarar av.  Tyvärr är boken lite tråkigt upplagd och jag orkade helt enkelt inte läsa den. Men boken THE COMPLETE LOW-FODMAP DIET uppskattar jag verkligen. Den är seriös  berättar utförligt om diagnosen IBS  och också den teoretiska bakgrunden till begreppet FODMAP.  Detta skrev jag om FODMAP tidigare:

Det finns ett antal sockerarter som tas upp dåligt i tarmen och därför kan bli utsatta för jäsning. Detta har gett upphov till den diet som kallas Fodmapdieten som har börjat användas vid den typ av magåkomma som kallas IBS.

Här är exempel på vad i kosten som innehåller fodmaps- dvs mat som kan ge jäsningsprocesser, tarmvidgning och magbesvär. Till en del är det nyttig mat och en lång tid av fodmapdiet i sin helhet kan leda till brister av olika näringsämnen. Klokast är nog att vända sig till dietist om man har IBS.

Typ av mat	Med mycket fodmap	Med litet FODMAP
Proteiner Bröd, flingor Grönsaker	Baljväxter Råg och veteinnehållande bröd. Vetebaserade frukostflingor, müsli med torkad frukt, vetebaserad pasta. Sparris, kronärtskocka, lök, vitlök, bönväxter, linser, sockerärtor, salter med lök och vitlök, selleri, savoykål (kruskål) broccoli, blomkål.	Kött, fisk, kyckling, tofu, Glutenfritt bröd, surdegsbröd på dinkelmjöl, ris, havre, glutenfri pasta, quinoa Haricots vertes, böngroddar, bok choy, morot, gräslök, paprika, en del kryddor, gurka, sallad, tomater, zuccini, äggplanta.
Frukt	Mango, nektariner, persikor, plommon, päron, vattenmelon, äpplen.	Apelsiner, bananer, mandariner, vissa melonsorter, vindruvor, blåbär
Mjölk och mjölkprodukter Nötter och frön	Komjölk, yoghurt, mjuka ostar, grädde, glass. Cashewnötter, pistagenötter	Laktosfri mjölk och yoghurt. Hård ost Mandel, pumpfrön, jordnötter

Fodmap diet har i studier visats ge påtagliga förbättringar. I en studie fann man att så många som 70 procent av patienterna blev förbättrad på denna diet.

Boken THE COMPLETE LOW-FODMAP DIET innehåller också recept som jag kan använda . Bland annat finns angivet näringsinnehållet i varje portion både energi innehåll men också hur mycket fibrer, proteiner, kolhydrater, typer av fett. Det finns en hel del recept där som har lågt innehåll av mättat fett och därför går bra om man använder Swanks diet. Bl a finner jag att ett ägg inte ger så mycket mättade fetter. Jag skall nu försöka äta ett komplett ägg i veckan vilket också Swank rekommenderar efter att man hållit hans diet i ett år.

Hur går det då med min IBS. Jag har kommit underfund med att jag nog har en IBS om man använder de kriterier som brukas för att ställa diagnosen. Det går inte att säga så mycket ännu. Jag är i stort sett besvärsfri men då är jag alltså i inledningskedet då jag inte använder FODMAPs  så långt det går och dessutom tar jag då probiotika. Snart skall jag börja att försöka återintroducera några FODMAPS. Jag har läst i boken att lök  inklusive vitlök skall man nog räkna med att man inte klarar. Lite synd för jag tycker om vitlök i maten. Det finns dock vissa trick att hantera detta vilket man lär ut i boken.

Snart skall recepten i boken användas. Jag tor det skall bli Bon appetit.

Diabetes typ 2 och Dvitaminbrist

Vitamin D-  både i formen 25(OH)vitamin D och den aktiva formen 1.25- dihydroxy vitamin D har undersökts i en studie  avseende risken att utveckla T2D, dvs den form av diabetes som beror på bl a insulinresistens. Detta har ingått i  ett australienskt projekt CHAMP  ( The Concord Health and Ageing in Men Projekt ) ett projekt som är speciellt inriktat på undersökning av Alzheimers sjukdom, osteoporos och urininkontinens.
Undersökningen visade på ett samband mellan låga värden av både 25(OH)D och 1.25(OH)2 D och T2D. Undersökningen säger inget om eventuella orsakssamband, t ex risk att utveckla diabetes.

                                Solen - en källa till D-vitamin. Studien gav ingen information om i vilken form de undersökta erhöll D-vitamin. Det är en fråga som är viktig avseende D-vitamin. Fungerar tillskott lika bra som det som kroppen ( huden) tillverkar?

Samband inflammation i hjärna med inflammation i tarm ?- en studie från Lund

Så här skriver Lundaforskarna  Mehrnaz Nouri, Anders Bredberg, Björn Weström,Shahram Lavasani  i inledningen till sin studie  Intestinal Barrier Dysfunction Develops at the Onset of Experimental Autoimmune Encephalomyelitis, and Can Be Induced by Adoptive Transfer of Auto-Reactive T Cells:
Det finns växande bevis för ett paradigmskifte i vår syn på patogenesen av autoimmuna sjukdomar . Förutom genetiska förutsättningar, vilket gör individen reagerar onormalt mot självantigener , tycks förlust av  en skyddande funktion  hos slemhinnebarriärer  då de växelverkar med miljön , inte minst i mag-tarmslemhinnan ,  vara involverad i utvecklingen av autoimmunitet . Nya observationer på människor och i olika djurmodeller tyder på att en ökad intestinal permeabilitet ( genomsläpplighet i tunntarm) , ofta kallat " läckande tarm " , spelar en  sjukdomsframkallande roll inte bara i utvecklingen av gastrointestinala sjukdomar som inflammatorisk tarmsjukdom( IBD ) och celiaki , utan också  i fråga om systemiska autoimmuna sjukdomar, såsom typ 1 -diabetes.

Vidare skriver man  GWAS studien (GWAS= genome-wide  association study)  är en undersökning av många vanliga genetiska variationer hos olika individer  för att se om någon variant är kopplad med exempelvis  olika sjukdomar.) har visat att  MS är en komplex sjukdom  där man upptäckt att immunrelaterade genvarianter  också kan kopplas till andra autoimmuna sjukdomar som TID ( Typ 1 diabetes) och IBD (ulcerös colit och Crohns sjukdom).  Associationen mellan MS och IBD  stärks också av att Crohns sjukdom och ulcerös colit  är vanligare hos MS patienter.
I den här studien framkallade (immunisering) man musmodellen EAE av MS. Efter en vecka brukar mössen gå ned i vikt cirka 10 % och under de följande dagarna brukar neurologiska symtom komma och efter 14 dagar brukar de bli förlamade. Syftet var att man ville studera tarm och se om det kom några förändringar i slemhinnebarriärerna i samband med att hjärninflammation EAE utvecklades. Detta gjordes med blodprover. Dessa prover visade att det utvecklades en ökad genomsläpplighet i tarmen ( intestinal permeabilitet =IP).

Man studerade och vävnaderna i tarmslemhinnan i samband med att sjukdomen utvecklades. Man tog vävnadsprover från tre delar av tunntarmen: tolvfingerstarm- första delen närmast magsäck, jejunum- mellersta delen och ileum- sista delen närmast tjocktarm. Vävnadsproverna visade att det utvecklades djupare klyftor i vävnadsproverna hos djuren med EAE vidare förtjockades ett djuparer lager i tarmväggen (submucosalagret) hos djuren med EAE.

Genomsläppligheten i tarmen sker via ” tight junctions” som kallas så för att cellerna i tarmen är tätt förbundna med varandra. Zonulin är ett ämne som man kopplar till Tight junction funktionen. Man fann att även Zonulin var ökat hos djuren med EAE.

Sammantaget tycks alltså ske en process i tarm i samband med att EAE utvecklas, en förändring som innebär att genomsläppligheten ökar enligt denna studie. I diskussionen av studien tar man upp en studie från 1996 som tydde på att 5 av 20 MS patienter hade en ökad genomsläpplighet i tarm.
Man skriver : våra resultat antyder att när akuta autoimmuna reaktioner i samband med MS påbörjats beger sig Th1 celler  till tarmen och frigör signalsubstansen IFN - γ  viken  utlöser en tarminflammation som  vilket i sin tur främjar T-celler att producera signalsubstansen IL- 17 prod. En sådan proinflammatoriska tarmmiljö kan  frigöra zonulin,  som nedmonterar de ”täta fogarna-tight junctions”  och möjliggör ökad permeabilitet. Detta verkar vara ett tidigt inslag i sjukdomsprocessen  med onormal anhopning av lymfoida celler bland tarmfloran  , och skulle därmed kunna utlösa  process i flera organ och leda till en systematisk och kronisk sjukdom.
När man förstår de kemiska vägarna som är involverade i  då den skadade tarmbarriären läker kommer det att kunna ge nya sätt att hjälpa MS patienter att få en bättre tarmbarriär och också kunna hantera sjukdomen MS.

Hur gör hjärnan sig av med restprodukter? Ett skäl till att ta vara på och vårda sin sömn

I kroppen finns ett lymfsystem som bl a samlar upp restprodukter från vävnader och återför det till blodet. Detta saknas i hjärnvävnaden. Studier av råttor som gjorts bl a av forskaren Jeff Ilif visar att det finns ett system i centrala nervsystemet där restprodukterna tas omhand av CSF -cerebro spinal fluid vilket är den vätska som finns i ryggmärgskanalen och som också omger hjärnan. Den vätskan tar upp de restprodukter som bildas efter de processer som sker i hjärnan. Vad som är speciellt med detta system är att det är igång främst huvudsakligen då vi sover. Jeff Iliff berättar om detta på Ted Talks.

 Exempel på restprodukter kan bl a vara beta amyloid, de restprodukter som man ser ansamligar av vid Alzheimer sjukdom.
Sparas under fliken Andrum-Om stress, sömn mm

D-vitamin och prostatacancer ( MS ,,, ,,, ,,,

Om man tar D-vitamin och applicerar det på celler från prostatacancer hämmas deras tillväxt, säger forskaren James R. Lambert CU Cancer Centret vid Colorado University, Aurora.

Colorado University

 I en studie ville man undersöka vilka gener som påverkades av D-vitamin i detta sammanhang.

GDF-15 genen uppregleras av vitamin D, det vill säga den uttrycker mer protein, ( det producerar mer av det aktuella proteinet som genen har den genetiska koden till).

Man undersökte först om GDF-15 fanns mindre i prostatacancerceller än i normala prostataceller och det gjorde det inte. Det verkade inte som om GDF genen var involverad i hämningen av cancertillväxt.

Man gick dock vidare och tittade bara på prostatacancerceller där det fanns inflammation och bingo- där var halten av genen GDF-15 låg.

Man tror att inflammation är en drivkraft i olika former av cancer till exempel bröstcancer, tjocktarmscancer och prostatacancer och det förefaller det troligt att D-vitamin skulle kunna hämma prostatcancertillväxt via GDF-15 och inflammationsdämpning.

Studien visade också hurusom genen GDF-15 undertrycker inflammation. Det tycks vara genom att hämma NfkB som sedan tidigare är känt för att främja inflammation och tumörbildning och tumörtillväxt. Tidigare har jag skrivit upprepade gånger om NfkB ( nukleär faktor kappa beta). Bla tycks BG-12 Tecfidera blockera NFkB. NFkB finns i cellkärnan och stimulerar DNA så att inflammation så småningom sker. Gurkmejas eventuella inflammationsdämpande effekt tros också gå via NFkB.

obs kapar skall vara skapar

D-vitaminets roll vid prostatacancer har varit under diskussion. Studier har pekat åt olika håll. En studie där man tog hänsyn till genetiken skrev jag om i Allt jag vet om D-vitamin. ( det var januari 2011- det har flytit mycket vatten under broarna sen dess). ” En amerikansk institution vid namn Agency for Healthcare Research and Quality¹ publicerade 2009 en genomgång D-vitaminets och kalciums påverkan på hälsan. Där gick man igenom ett flertal av de rapporter som fanns , och sammanfattningen visade få säkra resultat. För till exempel prostatacancer fanns det fynd som talade i båda riktningarna. En av de undersökningar man hade i underlaget visade inga säkra samband mellan D-vitamin-halter och prostatacancer. Emellertid gjorde forskarna om denna undersökning vilket publicerades 2007². Man hade då genetiskt undersökt vitamin D receptorer och det visade sig finnas två former av sådana, av vilka en var effektivare än den andra. Om personer som hade de minst effektiva formerna av VDR hade låga värden på D-vitamin var det en kraftigt ökad risk för prostatacancer men inte om man hade höga värden av vitaminet. De som hade den typ av VDR som fungerade mer effektivt löpte ingen ökad risk för prostatacancer även vid lägre värden av D-vitamin. ”

Forskarna Jonatan Salzer och Peter Sundström vid Umeå universitet skrev på Brännpunkt SVD en artikel om forskning som visade att låga D-vitaminnivåer bl a kan öka risken att få MS. De skrev ”Bevisgraden” i ovanstående studier räcker dock inte. För att slutgiltigt visa att D-vitamintillskott kan minska risken för ms, barndiabetes och tjock- och ändtarmscancer, samt att höga nivåer inte är farliga (vilket en del är oroliga för), behövs studier speciellt konstruerade för det ändamålet. Sådana finns tyvärr inte i dag.

En sådan studie skulle kräva mer än hundra tusen deltagare och lång uppföljningstid. Man skulle få slumpa hälften till D-vitamintillskott och hälften till verkningslös placebo, och utvärdera effekter på hälsan 10–20 år senare. Det säger sig självt att denna typ av stora studier inte kan genomföras av en enskild forskargrupp. Det skulle krävas en organisation med god ekonomi, säkrad för flera årtionden framöver, med god logistisk kapacitet för att distribuera enkäter, piller, ta blodprover och utvärdera sjukdomsförekomst.”

Jag tror inte att en sådan studie är praktiskt genomförbar. Den kommer aldrig tillstånd. Jag tror man får gå på vägen att man har visat att det i de flesta fall är ofarligt att höja doserna D-vitamin ( det finns sjukdomar med undantag) och att det man får ta till sig de mängder av forskning om D-vitamin som hela tiden flyter in till exempel om D-vitamin och MS.

1

2
En video om aktivering av NF-kB
 

Sömntips

Skrev nyligen ett inlägg om sömn.  Det finns en  forskning att  god sömn är välgörande vid kroniska sjukdomar och givetvis även för den friske. Men det är inte helt enkelt. I en studie på tvillingar fann man att mindre sömn än 7 timmar men också mer sömn än 8 timmar genomsnittligen  minskade livslängden.  Användande av sömnmedel minskade också livslängden. ( obs det här är andrahandsinformation utan att jag hittar länken till källan). Hur som helst förefaller det mig ganska troligt att en god sömn är bra.
 Har du några tips om hur man skall sova bättre? Lämna dem gärna så skall jag försöka samla dem.

Om blodstamscellstransplantation

I senaste numret av Reflex finns en artikel om MS och blodstamscellstransplantation.

I korthet har ett 60-tal genomgått åtgärden i Sverige.

Resultaten har varit strålande- i flera fall 2/3 betecknas patienterna som botade av neurologen Jan Fagius. Han säger att det inte är större risker än vid de mest potenta bromsmedicinerna. Skillnaden är att under den första fasen är det riskfyllt. Under ett antal dagar då immunförsvaret är utslaget är man mycket infektionskänslig. Där skulle kunna uppstå mycket allvarliga inflammationer. Man har dock samlat mycket erfarenhet av dessa åtgärder.

Man håller nu på med en kontrollerad studie av blodstamscellstransplantationen och söker lämpliga patienter. Lyssna på Neuroförbundet webbradio.

Man kan också läsa om studien som kallas MIST på MS' sällskapets hemsida.

Nedan lite om blodstamscellstransplantation som jag skrivit tidigare:

Om detta kan man läsa i en artikel Three strategies of autologous hematopoietic stem cell transplantation in multiple sclerosis av Novik med flera. Artikeln är en annan rapport om autolog stamcellstransplantation. Nedanstående är uppföljning

Nedanstående är uppföljning

Tidig ASCT	Konventionell ASCT	Salvage ASCT
43 patienter	82 patienter	7 patienter
Resultat
Av 24 patienter som genomgick tidig ASCT förbättrades 14 patienter, 9 stabiliserades och en försämrades efter initial förbättring	48 patienter som genomgick konventionell ASCT förbättades 24 (50 %) 20 patienter stabiliserades och fyra (4) progredierade 3 efter stabilisering och 1 efter förbättring.	2 patienter förbättrades och 5 blev stabila under uppföljnings

Biverkningar: Inga dödsfall thrombocytopenia låga blodplättar 100% låga vita 100% fatigue 100% anemia 80% alopecia håravfall 80% feber på grund av låga vita 51,6% leverpåverkan 48 % övergående neurologiska störningar 22 % tarmpåverkan 18.5% Sepsis – bakterier i blod med allmäninfektion hos en patient.

Den första som genomgick en blodstamscellstransplantation i Sverige var Ida Berner.

Här bloggar hon.

MS och ögonsjukdomen uveit.

MS och ögoninflammationen uveit.

Under försommaren hade jag en irit.

En undersökning visar att MS är 18 ggr vanligare hos patienter med uveit i USA och 21 gånger vanligare i Europa. MS diagnosticerades före uveit i 28 procent av fallen och samtidigt i 15 procent medan uveiten diagnosticerades förs i 54 procent av fallen.

Jag trodde att det endast var en typ av uveit som var kopplad till MS nämligen en uveit i pars plana men den här undersökningen visar att det även är vanligare vid den typ jag hade främre uveit, dvs irit. Det visade sig att en sjättedel av de patienter med MS hade en främre uveit. (irit).

Så jag blir nog tvungen att anta att det finns ett samband mellan den iritt jag hade och sjukdomen MS.

Kopplingen mellan uveit och MS kan göra att man söker tidigare då man får symtom skriver man i den aktuella artikeln och det kan göra att behandling sätts in tidigare och på så sätt förebygger handikapp.

Biggest losers i långa loppet

Det har gjorts en studie, Weight-loss maintenance for 10 years in the National Weight Control Registry. av  JG Thomas med flera som undersökt vad de personer gjort som lyckats gå nåd 15 kg i vikt och som behållit den vikten under 10 år.
10000 personer följdes  och  det  fanns vissa gemensamma faktorer hos de som lyckades behålla den "bantade" vikten:
• 78% åt frukost
• 75% vägde sig själva regelbundet
• 62% tittade på TV mindre än 10 timmar per vecka (numera får man nog räkna in datortid  också)
• 90%  tränade cirka 1 timme per dag
• de flesta åt kalorisnålt och fettfattigt

Det här var en observationsstudie och ingen randomiserad studie skriver man på Medscape men säger att  en större randomiserad studie, Eight-year weight losses with an intensive lifestyle intervention: the look AHEAD study,där man följde 5000 patienter med diabetes typ II i åtta år visade i stort sett samma sak. De som hade gått ned 10 % av sin kroppvikt och lyckats behålla denna vikt i åtta år gjorde följande:
Fysisk aktivitet i större utsträckning där man gjorde av med mer energi än de som inte lyckades ( 1500 kalorier mot 800 )
De åt mindre kalorier och fett
De vägde sig oftare.

I samma artikel på medscape där jag läser det här säger att de flesta dieter fungerar på kort sikt men i långa loppet fungerar det sällan. Bättre att satsa på totala livsstilen i stället.

Kanske en cykeltur kring sjön   eller en senhöstpromenad i skogen

Artikel om parkinsonvården i Läkartidningen

I Sverige finns cirka 22000 personer med Parkinsons sjukdom. Det är således en vanlig neurologisk sjukdom. Nyligen har det genomförts en enkät Move for Change i Europa avseende sjukdomen där 5366 patienter och deras vårdare svarade på enkäten. Bland resultaten fanns att 48 procent hade inte fått träffa en specialist inom två år efter att de fått diagnosen.  9/10 hade tillgång till allmänläkare och neurolog. Många ansåg att information om sjukdomen, medicinsk behandling och pågående forskning var bristfällig.

resultat enkäten

Tillgänglighet
 I  Sverige det problematik med tillgängligheten, ffa tillgänglig specialist med inriktning på Parkinson sjukdom.
Få med svår Parkinson utreds för avancerad terapi.
Ett stort problem  kommer då sjukdomen har progredierat och man inte utreds och därmed får de behandlingar som numera kan erbjudas komplicerad Parkinsons sjukdom. ( hjärnkirurgi och pumpbehandling ).

Ojämlik vård
Vården av parkinsonpatienter är ojämlik. Det erbjuds olika vård i olika landsting. Personligen tror jag att en förstatligande av vården är enda sätt att göra vården jämlik.  Jag har nyligen läst om ojämlikheten ( olika vård olika landsting) vid MS, neurologiska sjukdomar öht, cancersjukdomar, ledsjukdomar ( mer specifikt artrosvården) mm. Den ojämlika vården är ett STORT problem.

Jag tror förstatligande av vården  också kunde bli en lösning på hur framtida vårdorganisation skall organiseras. Den uppsplittring som finns idag av vården i olika landsting försvårar den specialisering av vården som krävs för många sjukdomar idag.
Det enda parti som idag står för förstatligande av vården är KD. Det är också det parti som haft ansvaret för sjukvården de senaste åtta åren och de tycks ha sett problematiken. Man hoppas på att andra partier skall dra liknande slutsatser som KD och en utredning vore önskvärd .

Sverige har varit ganska långt framme beträffande forskning och informationssatsning om sjukdomen.
Det finns information om sjukdomen på sajten http://www.parkinsonguiden.se, där kan man bl a
läsa om Parkinsonskolan.

Källa  Läkartidningen

Sömn

Sover jag dåligt  läser jag ibland i den här boken.

En av de faktorer som är mycket viktig för hälsan är sömnen. Men vi är olika lottade därvidlag.

I samband med arbetet med Att ta åran i egna händer intervjuades Roger som arbetat som helikopterförare en ansvarskrävande arbete där han alltid var tvungen att vara på sin vakt. I yngre medelåldern insjuknade han i Bechterews sjukdom eller ankyloserande spondylit (AS) vilken gav honom mycket smärtor och besvär men han fortsatte hela tiden med sitt ansträngande arbete på eltid fram till pensionen. På frågan hur han klarade detta svarade han så här: Många av hans arbetskamrater hade en hel del svårigheter med att koppla av, sov dåligt före flygningar med mera. Själv har han alltid haft mycket lätt att sova. Han behöver egentligen bara lägga sig ner med huvudet på kudden och efter någon minut sover han. Detta har varit en stor tillgång, säger han. Han tror att hans förmåga att koppla av och att sova gjort att arbetet fungerat.

Vi intervjuade också Julia som har ledgångsreumatism. Hon har av och till haft problem att somna Efter långdragen axelskada blev det en besvärlig period. Sömnpåverkan, svåra smärtor. Ansvarsfullt arbete med ständiga ekonomiska indragningar ( 90-talskrisen). Hon kände sig alltmer stressad och trött. Att hålla flera saker i gång samtidigt blev allt svårare samtidigt som arbetet ställde sådana krav. Hon tyckte minnet påverkades och hon kände sig nödsakad att kontrollera att hon gjort vad som skulle göras. När hon kom hem ville hon bara vila men tankarna malde på om arbetet. Hon som alltid haft lite svårt med sömnen fick nu påtagliga sömnsvårigheter. Jobbet fanns med henne från morgon till kväll och sedan hon lagt sig fortsatte funderingarna kring arbetet. På morgonen var hon nästan lika trött som när hon gick till sängs. Till arbetet gick hon numera med tunga steg. Hon var trött, trött, trött och började fundera på att hon drabbats av någon allvarlig sjukdom. Hon sökte sin distriktsläkare. Denne fann till en början inget speciellt men kom så småningom fram till att Julia på grund av sin arbetssituation hade gått i väggen. Några år senare fick hon ledbesvär och diagnosen reumatoid artrit.

Tyvärr liknar min sömn mest Julias. Det räcker inte med att lägga ned huvudet på en kudde. Och min dåliga sömn tror jag bidragit till att jag fick sjukdomen MS.

Vad känner man till om sambanden mellan dålig sömn och sjukdomar. I studier (källa) har man funnit att bristande sömn tycks bidra till övervikt och fetma. Bland annat påverkas sänks hormonet leptin genom dålig sömn, hormonet har som funktion att berätta för hjärnan att vi är mätta. Grelin som har en motsatt verkan tycks öka vid dålig sömn. Insulin som påverkar glukosomsättningen och fettinlagring tycks öka efter dålig sömn, och högre insulinhalt i blodet stimulerar aptiten – en faktor som kan ge övervikt. Störd sömn leder också till att stresshormonet kortisol ökar, vilket i sin tur kan bidra bl a till blodtrycksstegring. Fetma och blodtrycksstegring är riskfaktorer för många icke kommunikabla sjukdomar som arterioscleros med komplikationerna stroke och hjärtinfarkt, men också diabetes typ II, MS, RA och många fler sjukdomar kopplas till övervikt.

Så kallad sömnapne – uppehåll i andningen – är vanligare vid övervikt men förekommer hos personer i olika viktklasser. . Upprepade sömnapneattacker kan leda till förhöjt blodtryck och kopplas också till hjärtsjukdomar, Uppehåll i andningen kan ge syrebrist och långvariga uppehåll kan medföra död.

Bristande sömn påverkar även den psykiska hälsan och kan medverka till ångest och depressioner.

Men sömn är inte något som man inte själv kan påverka. Mångas sömn störs av kaffe, en av dem som störs är jag. Jag har bl a märkt att koffeinet påverkar mina symtom på restless legs. När jag sover dåligt pga grund av kaffe är det ofta mina restless legs som är det sömnstörande.

Alkohol i kort perspektiv kan göra att man somnar men ett längre regelbundet bruk ger motsatt effekt hos många.

Vad man tittar på för program på TV eller läser kan spela in. Spännande deckare kan göra att man får svårt att koppla av. I samband med det vill jag rekommendera boken ”Brev från New York” inte för att den är tråkig och man somnar därför. Men den är charmfull och indelad i korta avsnitt som kan läsas var för sig. Om jag har svårt att somna är det en av de böcker jag plockar fram. Efter ett eller två avsnitt kan det gå lättare att somna. Och om inte har det varit en stunds njutning. Ljudböcker kan också vara bra att somna till- om man inte stör någon annan.

Lämna gärna tips för bättre sömn. 

IBS

 Ett försök att förklara: orolig mage av den grad att det påverkar livskvalitet

Inledning
För tio år sedan började det klia intensivt. Från början var det en biverkan av interferoninjektioner och lokaliserat till där jag injicerade. Sedan interferon satts ut försvann den irriterade huden och klådan. Jag började med Copaxone i stället men efter bara en månad reagerade jag på den medicinen också med utslag och klåda, nu på hela kroppen. Utslagen försvann långsamt och klådan blev mindre. Men varje kväll återkom klådan och jag fick också feberkänsla och en aning frossa. Ungefär som biverkningarna av interferonet.
Eftersom besvären var borta på morgonen men successivt kom under eftermiddagen började jag fundera på om det kunde vara något allergiskt trots att utredningen inte visade något. Vad gjorde jag under dagen som kunde utlösa det medan det försvann under natten. Var det något jag åt? Ett en periods prövande kom jag fram till att försöka med en stenåldersvariant av kost där jag framför allt uteslöt mjölkprodukter och gluten. Och då försvann mina besvär  ganska snabbt-både klådan och frossan. Efter en månad började jag sätta in mjölkprodukter igen och det gick bra. Sedan började jag med bröd som innehöll vetemjöl. Det gick också bra tyckte jag första dagen. Nästa dag hade jag nästan glömt bort det men så på eftermiddagen började det klia lite här och där och jag fick lite grann av frossan. Först blev jag förtvivlad men sedan kom jag på att jag hade faktiskt börjat med gluten igen dagen innan. Sedan dess har det varit glutenfritt bröd och glutenfri kost. Jag har inte haft någon mer klåda eller frossa och det är nu åtta år sedan.
Jag tänkte att mina magbesvär också hade fått sin förklaring nu men så var inte fallet. Jag fortsatte och vara väldigt trög i min mage, gasproblematik mm. Jag vill inte kalla det IBS som jag uppfattar som mer besvärande. Det blev bättre sedan jag börjat att äta blåbär till frukost men inte alls bra. I stället har jag fått en kraftigt växlande symtombild från mage och tarm. Jag berättade ganska nyligen om att probiotika hjälpte mycket men i efterhand så har det blivit besvärligare igen dock inte tillbaka till noll. I samband med att jag läste en artikel om glutenkänslighet kom jag in på bl a en diet som används mot IBS och kände att jag behövde läsa vidare, Det hela tangerar också vad jag läst om tarmbakterier och deras eventuella samband med olika sjukdomar. Det här är en bakgrund till varför jag skriver om IBS.
Mina källor:http://www.medscape.org/viewarticle/826120_transcript
Denna video med Professor Peter Gibson is chef för gastrologienheten vid Monash University, Australien.
Sedan finns lite spridda informationer som jag inte dokumenterat.
Den artikel i NewYork Times som inspirerade mig till att vilja veta mera. När glutenkänslighet inte är celiaki









Vad är IBS
IBS är en förkortning av irritable bowel syndrome- irritabelt tarmssyndrom. Syndrom betyder att det är en samling av symtom – Kombinationen av långvariga smärtor i mage och förstoppning kan leda till diagnosen.
Vanliga symtom:

• mycket gaser och smärta pga detta
• förstoppning
• ansträngning vid avföring
• smärtor i magen, olustkänsla
• hård, klumpformad avföring
• känsla av att tömningen vid avföring är inkomplett
• uppblåsthet
• svårt att få avföring
• sura uppstötningar och smärtor i övre delen av buk
• plötsligt behov att gå på toa
• smärtor i ändtarm

IBS är ett sjukdomstillstånd där man inte direkt kan peka på orsakerna. Det är ett sjukdomstillstånd som kan likna andra. De inflammatoriska sjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös colit kan i begynnelsen ha likartade symtom. Man kan genom prover skilja sjukdomarna åt. Provet C-reaktivt protein, CRP, plus ett avföringsprov f-Calprotectin , kan oftast göra att man kan utesluta inflammatorisk tarmsjukdom även kallad IBD, inflammatory bowel disease.






Här är några faktorer man tror kan medverka till IBS:
Födointolerans: Ibland kan långvariga besvär med smärtor och uppblåsthet i buken bero på att man inte tål vissa ämnen som gluten eller laktos, och när man eliminerar dessa kan symtomen försvinna. Glutenintolerans har cirka en procent av befolkningen, 3-5 procent av vuxna svenskar får besvär av laktos i mjölkprodukter, men IBS har mellan 10-20 procent av befolkningen världen över.

Socker består av enkla sockerarter, där har man de vanligaste glukos och fruktos (kallat fruktsocker). Galaktos är en tredje enkel sockerart som i kombination med glukos bildar laktos som finns i mjölk. Mer komplicerade sockerarter byggs oftast upp av kedjor av glukos och fruktos.

Vanligt socker som består av de enkla sockerarterna glukos och fruktos tas lätt upp i tunntarmen. Gluskos ensamt tas också upp lätt men med fruktos är det annorlunda. Om det förekommer i lika mängd stor mängd som glukos sker upptaget bra men finns fruktos högre halt än glukos är upptaget i tunntarmen dåligt och det passerar vidare till tunntarm. Fruktos kan där utsättas för tarmens bakterier och jäsningsprocesser kan sättas igång med produktion av vätska och gaser, med påföljden att tarminnehållet vidgas och vidgas. . Vid jäsningsprocesser kan stor utvidgning ske:

Här har Alisa Burn-Murdoch fotat en sådan process utanför Papa Johns Pizzeria i Edinburgh

Det finns ett antal sockerarter som tas upp dåligt i tarmen och därför kan bli utsatta för jäsning. Detta har gett upphov till den diet som kallas Fodmapdieten som har börjat användas vid den typ av magåkomma som kallas IBS.

Här är exempel på vad i kosten som innehåller fodmaps- dvs mat som kan ge jäsningsprocesser, tarmvidgning och magbesvär. Till en del är det nyttig mat och en lång tid av fodmapdiet i sin helhet kan leda till brister av olika näringsämnen. Klokast är nog att vända sig till dietist om man har IBS.

Typ av mat	Med mycket fodmap	Med litet FODMAP
Proteiner Bröd, flingor Grönsaker	Baljväxter Råg och veteinnehållande bröd. Vetebaserade frukostflingor, müsli med torkad frukt, vetebaserad pasta. Sparris, kronärtskocka, lök, vitlök, bönväxter, linser, sockerärtor, salter med lök och vitlök, selleri, savoykål (kruskål) broccoli, blomkål.	Kött, fisk, kyckling, tofu, Glutenfritt bröd, surdegsbröd på dinkelmjöl, ris, havre, glutenfri pasta, quinoa Haricots vertes, böngroddar, bok choy, morot, gräslök, paprika, en del kryddor, gurka, sallad, tomater, zuccini, äggplanta.
Frukt	Mango, nektariner, persikor, plommon, päron, vattenmelon, äpplen.	Apelsiner, bananer, mandariner, vissa melonsorter, vindruvor, blåbär
Mjölk och mjölkprodukter Nötter och frön	Komjölk, yoghurt, mjuka ostar, grädde, glass. Cashewnötter, pistagenötter	Laktosfri mjölk och yoghurt. Hård ost Mandel, pumpfrön, jordnötter

Fodmap diet har i studier visats ge påtagliga förbättringar. I en studie fann man att så många som 70 procent av patienterna blev förbättrad på denna diet.



Nervreglering. Förhållandet mellan tarm och hjärna.
Tarm och hjärna har starka förbindelser. Det finns gott om nerver ( innervation) i mag-tarmkanalen,. Signaler skickas via nerver till hjärnan från tarmen och signaler skickas via nerver från hjärnan ned till tarmen. Signaler kan också skickas med hjälp av hormoner och signalsubstanser via blodomloppet. På så sätt känner hjärna-tarmsystemet av varandra. Det finns alltså flera sätt som hjärna-tarmsystemet kan aktiveras, stimuleras.:Stimuleringen av nerverna från och till tarm kan förändras och orsaka oregelbunden och abnormal tarmverksamhet. En speciell teori handlar om signalsubstansen serotonin som är inblandad i många nervförbindelser mellan hjärna och tarm påverkande bland annat tarmrörelser, känseln i tarm samt utsöndringar från tarmslemhinnan. Hos IBS patienter kan en obalans i serotoninfunktionen påverka tarmen.

Man kan beskriva IBS-kronisk orolig tarm som att hjärn-tarmsystemet är överstimulerat. Man kan sikta på att minska stimuli till ”maghjärnan”. Överkänslig tarm gör att normal mat kan bli överstimulerande och orsaka IBS symtom hos patienter med IBS. Däremot kan abnormala stimuli orsaka likartade symtom utan att man har överkänslig tarm.

Den värsta stimulatorn för tarmen är att tarmens hålrum ( diameter) kallad lumen spänns ut, diametern vidgas. Vidgningen beror ofta på vad födan innehåller och vad som kan förändra tarmdiameterna är mest vätska och gaser inte så mycket fast föda ( dvs efter att födan kommit ner i tarmen). Fodmap är vissa enkla kolhydrater som kan ge upphov till jäsning i tarm med produktion av vätska och gaser som spänner ut tarmen- något som verkar kraftigt stimulerande på hjärna-tarmsystemet.

Infektioner: Man har också sett att IBS symtom kan börja efter mag-tarminfektioner. Möjligen kan de kvarvarande symtomen bero på att nerverna i tarmen blir skadade. .
Diet: Ibland handlar det om olämplig diet. Lågt innehåll av fibrer kan ge förstoppning. Det kan också vara andra faktorer i kosten som kan ge tarmproblem.
Fysiska och psykiska påfrestningar: I tarmen finns rikligt med nerver. I en stressande situation skall det tas upp mindre ämnen från tarmarna, rörligheten i tarmen minskar. Blodet med syre och annan näring fördelas till muskler och hjärna där det behövs i stressreaktioner. Efter den akuta stressreaktionen kommer återhämtningsfas då energilager skall byggas upp mm. Blodet omfördelas igen. Då skall tarmen börja att ta upp fler ämnen igen, tarmrörligheten skall öka. En kronisk stress kan i längden påverka tarmens funktion på ett negativt sätt med förstoppning och andra symtom. Andra reagerar i stället med diarretendens vid stress.
Arv: I vissa familjer är IBS vanligare än i andra. Detta kan bero på både miljö- och arvsfaktorer.
Farmaka: Efter behandling med mediciner kan tarmen påverkas. Vissa mediciner kan ge förstoppning. Antibiotika kan göra att de tarmbakterier man normalt har i tarmen slås ut och i stället kommer bakterier som kan ge diarréer och andra symtom
Vad är Fodmap?

Fodmap kallas vissa kolhydrater som kan jäsa ( Fermentation). Det rör sig om Oligosackarider: bland vilka finns

• fruktaner ( inulin och frukto oligosackarider)
• galakto- oligosackarider
  med förekomst bl a i frukter och grönsaker. Äpple, lök med mera är rika på dessa liksom vete, korn, råg och majs.

Disackarider finns bl annat i mjölkprodukter som innehåller laktos.

Monosackarider ( enkla sockerarter) fritt fruktos med vilket menas att det finns mer fruktos än vanligt glukos i en dietkomponent. Fruktos tas upp långsammare än glukos och speciellt då det finns mer av fruktos i en dietkomponent stannar det länge i tarmen.

and

Polyoler som bl a är sötningsmedlet sorbitol samt mannitol

Detta bildar tillsammans ordet FODMAP, vilket man brukar benämna en diet, som används för patienter med Irritable Bowl Syndrom. Det finns speciella scheman över vilka födoämnen man skall undvika i detta diet. Dieten skall hållas i mellan 2-6 veckor och sedan börjar man återintroducera olika födor successivt. Får man då besvär utesluter man det ämnet och går vidare med nästa.

Fodmapdieten ett sätt att hitta födoämnen man inte tål.

Fodmap dieten i sin helhet skall inte användas permanent utan det är ett sätt att finna ut vad man inte tål. Följer man den i sin helhet en längre tid kan det bli brist på vissa ämnen.Vissa studier tyder enligt ovan att så många som 70 procent kan bli bättre med denna diet. Här är lite frågor och svar om Fodmap. Här är information från Stanford University om Fodmap.

IBS och livskvalitet

Läkare ser ofta diarrer som mer besvärande än förstoppning. Pat tenderar att se det tvärtom. Läkare har tenderat att undervärdera de besvär som patienterna upplever. En undersökning av Gralnek jämförde reflux symtom ( sura uppstötningar,mm), diabetes, frisk normal person samt IBS. Undersökningen visade att IBS var det som upplevdes allra mest besvärande.

IBS har också stor påverkan på arbetsförmågan. En studie av Hahn visade att 30 procent av IBS patienter förlorade åtminstone 1 dag på arbetet under de senaste veckorna pga IBS, 50 procent hade lägre produktivitet pga IBS, 15 procent arbetade färre timmar, 12 procent gick över till hemarbete. Människor förlorade också sina jobb pga IBS. På ett år gick 13 ½ dagar bort av arbete eller skolgång jämfört med friska personer, Sjukdomen har en klart negativ inverkan på livskvaliten.

Slutsats: Jag skall nu pröva att ta bort vissa fodmaps från min diet- åtminstone 2-3 veckor och se vad det resulterar i.