Kapitel 1 -Om multipel skleros

Kapitel I

Multipel skleros ( MS) i korthet.

Allmänt

Multipel skleros är en sjukdom som beror på inflammationer i hjärna och ryggmärg. Både kvinnor och män insjuknar i sjukdomen men den är vanligare hos kvinnor. Den kan komma i alla åldrar fast debuterar ofta någonstans mellan 30 och 50 år. Sjukdomen kan förekomma hos barn och kan bryta ut högt uppe i åldrarna. Cirka en person på mellan 5-700 har sjukdomen i Sverige. MS är den vanligaste orsaken till neurologiska handikapp hos unga och medelålders människor. Orsaken till MS är inte känd och det finns ingen känd bot för sjukdomen. Det som forskare tror mest på idag om orsakerna till MS är att det är en autoimmun sjukdom. Detta innebär att immunsystemet som bland annat skall försvara kroppen mot sjukdomsalstrande bakterier och virus i stället angriper den egna vävnaden.

Sjukdomsbild och symtom

MS yttrar sig på det sättet att nervsignaler tar längre tid på sig att komma från centrala nervsystemet till den plats i kroppen de skall. På liknande sätt kan nervsignaler från olika ställen i kroppen till hjärna och ryggmärg exempelvis beträffande känseln gå långsammare. Detta beror på att ett isolerande skikt kring nervutskotten skadas. Detta skikt, som gör att nervsignalerna går snabbare, består bland annat av fettämnen och kallas myelinskida. Beroende på var i centrala nervsystemet myelinet skadas kan snart sagt de flesta symtom uppträda, även om en del är vanligare än andra. Sjukdomen kan ge både synliga och osynliga symtom. De synliga symtomen kan vara från rörelseorganen som darrningar, balansrubbningar och svaghet som yttrar sig i svårigheter att röra armar och ben. De osynliga symtomen kan vara symtom från känselsinnet typ krypningar, pirrningar och många andra symtom runtom i kroppen. Besvär från urinblåsan och tarm är också vanligt. Osynliga är också de kognitiva störningarna med svårigheter att minnas, koncentrera sig, göra flera uppgifter samtidigt eller minskad förmåga att hantera stress. Omkring 50-65 procent har sådana problem. De kognitiva svårigheterna är inte kopplade till hur svårt man har att röra sig, utan man kan ha uttalad sådan problematik utan på något sätt se sjuk ut. Ett annat mycket vanligt men osynligt symtom är en uttalad trötthet, fatigue, som kan yttra sig på många sätt. Självupplevd fatigue är det allra vanligaste symtomet på MS. På grund av att symtomen inte syns kan de ibland vara svåra att förstå för omvärlden.

Nedanstående tabell

På min blogg genomförde jag en enkät om mest besvärande symtom vid MS. Det är ingen vetenskaplig undersökning men ger ändå en bild av hur olika och varierande symtomen kan vara vid MS

Olika typer av MS

• Skovförlöpande MS. Skov betyder att symtomen kommer under en viss tid och sedan går mer eller mindre tillbaka.
• Sekundärt progressiv MS, där den skovförlöpande formen förändras så att det sker fortgående försämring. Denna kan vara mycket olika och kan ske mycket långsamt och närmast stå stilla men det kan också ske snabbt.
• Primärt progressiv MS och yttrar sig så att det sker en fortskridande försämring. Denna försämring kan också gå med mycket olika hastighet.
• Benign MS. Där går symtomen helt tillbaka efter varje skov och ibland inträffar endast enstaka skov. Där det endast förekommer ett skov kallas sjukdomen kliniskt isolerat syndrom, clinically isolated syndrome och inte MS.

Diagnos

Sjukdomen MS diagnostiseras genom att man berättar sjukhistoria med symtom tydande på MS för läkaren. Denne gör sedan en kroppsundersökning inkluderande nervfunktioner. Man brukar också ta prov på vätska från ryggmärgskanalen och se om denna tyder på MS. Magnetröntgen av hjärna och ryggmärg ingår också. Är man fortfarande osäker beträffande diagnos kan man göra undersökningar av syn, hörsel och känselorganen och se om dessa tyder på förlångsammad nervledningshastighet. Det finns ett antal olika symtom och sjukdomar, vilka kan vara likartade och måste uteslutas.

Behandling med mediciner

Senaste 20 åren har kommit ett ett antal mediciner som bromsar upp utvecklingen främst beträffande skovförlöpande MS. De första medlen minskade antal skov och storleken på skov med drygt 30 procent.. Dessutom har det funnits ett cytostatikum som kan ges under en tidsbegränsad period om de andra medlen sviktar. Under senare år har det kommit mediciner som är betydligt effektivare men de har också allvarligare biverkningar. Ett av medlen är i tablettform. Ytterligare fler mediciner är under utveckling.. Dessa medel är främst för att påverka den inflammatoriska delen av sjukdomen, men det bedrivs intensiv forskning avseende medel som skall verka nervskyddande och också reparerande av skador.

Detta gällde behandling av sjukdomsutvecklingen. Det finns dessutom ett flertal behandlingar mot olika symtom typ kramper, smärta, trötthet, depression, urinträngningar och mycket mer. MS kan som nämnts tidigare ge i stort sett vilket symtom som helst. En del vanliga och andra synnerligen ovanliga.

Annan behandling och framtiden

Den kognitiva problematiken vid multipel skleros har varit dåligt känd och den har följaktligen försummats. Det finns ett stort behov av insatser både för att utreda och hantera dessa svårigheter. En del MS patienter mår dåligt och de kognitiva besvären kan utgöra en stor del av orsaken. Att inte vara ute i arbetslivet är vanligt vid MS. Forskning visar att de kognitiva problemen är en större orsak till att man inte har arbete än de rent motoriska.

.

Rehabilitering och träning har visat sig vara mycket värdefullt vid MS.. Man ansåg tidigare att det var viktigt att vila och spara energi för att orka vad man absolut måste göra. Detta kunde medföra att man gick ned i kondition, ork och funktion. Det senare har visat sig vara mycket viktigt att motverka. Diagnosen MS i sig betyder inte att man måste spara energi men man bör se upp med tröttheten. Det är nödvändigt att hitta ett individuellt program där man tar hänsyn både till trötthetsfaktorn och behovet av träning.

Dessutom är olika former av stamcellsterapier under utveckling och det har redan utförts ett antal stamcellstransplantationer i världen och i Sverige med goda resultat. Enligt den neurologⁱ i Sverige som varit mest engagerad i denna verksamhet kan stamcellsbehandlingen om den utförs tillräckligt tidigt nästan vara en bot.

Det har bedrivits forskning kring D-vitamin och olika sjukdomar under de senaste decennierna. Man misstänker att brist på D-vitamin kan utlösa MS och eventuellt påverka förloppet.

En antal MS patienter tillämpar olika dieter för att påverka sjukdomen. Det pågår studier även beträffande detta område.

En italiensk kärlkirurg har nyligen kommit med en teori om att det venösa avflödet från hjärna och ryggmärg är skadat vid MS, vilket gör att blodet kan stagnera och framkalla inflammationer som orsakar MS. Man kallar detta sjukdomstillstånd CCSVI och det pågår för närvarande en stor studie avseende denna.

Överhuvudtaget har det kommit mycket kunskaper om MS under de senaste 20 åren och mera är att vänta. Det finns anledning att kunna se ljust på framtiden om man har sjukdomen MS.

iJan Fagius, neurolog i Uppsala berättade om autologa stamcellstransplantationer vid en NHR konferens i Göteborg i oktober 2010. Han rapporterade då om mycket goda resultat av denna stamcellsbehandling i Sverige.

Kapitel 3- Sunes historia

Kapitel 3

Sunes historia- Att återta kontrollen i sitt liv

En mörk decembermorgon 2001 förändrades mitt liv.När jag klev upp ur sängen kände jag mig ostadig och högerbenet fungerade inte bra. Snart upptäckte jag den ena förändringen efter den andra.

• Högerbenet släpade och gångsträckan var ytterst begränsad.
• Även höger arm fungerade sämre, speciellt lill-, ring- och långfinger. Nu blev min handstil verkligen en doktorsstil. Jag kunde inte heller lyfta upp armen i huvudhöjd.
• När jag såg mig i spegeln hängde ena mungipan ned.
• Mitt tal blev sluddrigt och dessutom hittade jag inte orden.
• Känseln på läpparna och tungan var nedsatt. Jag fick svårt att svälja och när jag skulle äta fick jag hostattacker.

Sjukdomen multipel skleros hade tagit kontrollen i mitt liv. Efterhand upptäckte jag att kroppsdel efter kroppsdel var påverkad. Jag åkte till jobbet på förmiddagen men blev tvungen att avbryta det. Jag tog kompledigt först men symtomen gick inte tillbaka och efter någon vecka blev jag sjukskriven. Värst av allt var nog att jag inte kände mig vaken. Jag gick som i en dimma. Jag hade dålig uppmärksamhet. Exempelvis om någon kom i närheten av mig märkte jag det inte förrän denne någon var helt nära och då skvatt jag till. Det var svårt att svälja. Tungan, läpparna var bedövade som efter en tandläkarspruta. Då jag åt fick jag ofta hosta efter att litet av födan råkat slinka ned i luftvägarna. Jag hade inte kraft att hosta upp ordentligt, och när jag blev förkyld ville infektionerna gå ned på djupet i luftvägarna. Det var inga trevliga symtom och jag blev rädd. Vad skulle hända om det blev värre. Jag hade inte varit speciellt orolig för mina symtom tidigare, men nu började jag verkligen fundera på framtiden. Var livet slut nu? Bilder från barndomen då min mosters man låg svårt sjuk i MS dök upp. Jag var inte deprimerad men orolig för framtiden. Egentligen fattade jag nog inte vad som hade hänt.

Jag hade under rätt många år haft episoder med lättare neurologiska symtom och däremellan känt mig frisk, men från och med denna i dubbel mening mörka decembermorgon tog sjukdomen multipel skleros kommandot i mitt liv. Symtomen från december 2001 kvarstod i flera år och idag, tio år senare, är jag inte fullt återställd men känner mig i stort sett frisk. Här skall jag beskriva hur jag återfått kommandot i mitt liv. Jag har tvekat om jag skulle använda orden återfå eller återta kontrollen, men väljer att skriva återfått. Exakt varför jag mår bra idag kan jag inte med säkerhet säga. Troligen är det är många faktorer som spelat in, alltifrån att min sjukdom inte är av den mest aggressiva typen till olika livsstilsfaktorer som diet, träning och ett liv med mindre krav och stress. Och kanske det viktigaste av allt: Jag har försökt ta reda på vad jag själv kan göra, vilket innebär att jag börjat ta kontroll över sjukdomen. Detta har inte minst en stark placeboeffekt. (Placeboeffekt: Vid läkemedelsprövningar brukar man jämföra en verksam substans med icke verksam substans, eftersom man vet att bara det faktum att man fått ett medel insatt ger en viss påverkan som kallas placeboeffekt.) Man kan se placeboeffekten som en del av kroppens självläkande förmåga. Att brutna ben kan läka tar vi för givet men kan självläkning ske även vid MS? Det finns en av studie av placeboeffektens påverkanⁱ på antalet årliga försämringar (skov) vid MS. Den tycks minska skovfrekvensen med 6.2 procent per år. Tron och en viss tillförsikt kanske inte kan försätta berg men 6.2 procent verkar den i alla fall göra.

Om fysisk Träning

Den fysiska träningen har haft en stor betydelse för mitt välmående. Från och med 2002 blev jag sjukskriven och därefter blev det ”sjukpension”.Vid den tiden var jag inte alls inne på att sådana saker som att diet, träningsprogram och liknande kunde ha inverkan på MS. Det var helt enkelt en sjukdom där immunförsvaret löper amok och angriper det egna nervsystemet. Orsaken till detta var höljt i dunkel och man kunde inte själv göra nånting åt det. Det var mera en fråga om vilken typ av MS det var och hur aggressiv den var. Rehabilitering och träning kunde temporärt göra att man fungerade bättre men i stort vilade framtiden i sjukdomens händer. Numera tror jag att regelbunden träning inte bara varit bra för stunden utan också har påverkat förloppet av min sjukdom.
Tidigare ansågs att träning kunde vara skadligt vid MS och att man borde vila för att spara energi till det man verkligen behövde göra. Numera vet man att fysisk träning har positiva effekter bland annat på den uttalade trötthet, som är vanlig vid MS och många andra kroniska sjukdomar. Träningen skall vara regelbunden. Slutar man träna upphör de positiva effekterna för personer med MS ⁱⁱliksom för alla andra. Kondition, smidighet, styrka är färskvaror. Lyckas man göra träningen lustfylld ökar sannolikheten för att man vill fortsätta. Även om många upplever positiva effekter av träning under en rehabiliteringsperiod slutar man ofta träna efteråt med resultatet att effekterna försvinner. För många finns en möjlighet att ta en viss kontroll över sin sjukdom genom att ta tag i sin träning.

Jag har aldrig varit någon träningsfreak men har i korta perioder satt igång med att jogga eller något annat. Det blev aldrig riktigt roligt och jag slutade. Numera går det inte en dag utan att jag tränar en till två timmar. Det är dels ett kombinerat gymnastik- yoga program och dels promenad eller joggning. En dag utan träning skulle numera kännas tom, men det gäller att rutiner och enformighet inte får ta bort lusten att träna. Variation och förnyelse stimulerar motivationen. Sedan jag tog med kameran på mina promenader blev dessa roligare. Kameran blev ett sätt att ta en ordentlig titt på omgivningen, ett sätt om man så vill att fånga nuet. Träningen fick jag på köpet med fotograferandet. Det finns undersökningar både på hundarⁱⁱⁱ och människor^iv som visar att träning som är rolig har bäst effekt. Lustfylld träning gör både att man vill fortsätta och den ger bättre resultat. Ibland känns yoga och gymnastikprogrammet lite tradigt men genom nya rörelser och ställningar minskar tristessen. Att delta i en yogagrupp varje vecka har också gjort träningen roligare. Att träna till musik kan göra den njutbar. På det lokala badhuset kunde man en period simma och lyssna på klassisk musik. Jag har också sett många som joggar medan de lyssnar på musik. Så småningom blir träningen en njutning i sig och det gör att man vill fortsätta.






En god rådgivare är bra för att kunna träna med bäst resultat

Oavsett om man är handikappad eller inte har träning positiva effekter.^v Min fysiska aktivitet har på lång sikt givit goda effekter men det finns också risker med träningen. Efter hand har jag lärt mig och lär fortfarande var mina gränser går. Jag började träna ganska snart efter skovet i december 2001. Jag var i god fysisk trim innan, men den konditionen var som bortblåst då jag vaknande upp den där decembermorgonen. Jag klarade bara av mycket små ansträngningar innan jag blev totalt uttröttad. Jag gjorde några fel i min träning. I en artikel^vi i Läkartidningen om fysisk träning vid neuromuskulära sjukdomar som postpoliosyndrom, ALS med flera skriver man: ” Effekt av träningsprogram och råd skall följas upp noga. Risk för överbelastning skall beaktas. Råd bör ges om den egna fysiska aktiviteten avseende intensitet, duration och fördelning av pauser”. Dessa rader gäller vid MS och även andra kroniska sjukdomar. Här är några exempel ur min historia.

• Förebyggande vila: Jag tränade men vilade inte på rätt sätt. På mina promenader gick jag tills droppfoten i höger ben kom och därefter jag blev i stort sett utslagen av trötthet resten av dagen. (Droppfot= förlamningsymtom som gör att man inte kan lyfta upp framfoten då man går.) I samband med rehabilitering på Vintersol lärde jag mig att vila innan besvären kom och så småningom kunde jag helt undvika droppfoten. Jag lärde känna min gräns. Efter det blev gångsträckan successivt bättre. Om jag gick cirka 50 meter då det var som sämst, har jag idag ingen egentlig bortre gräns för hur långt jag kan gå.
  
• Träning av specifika funktioner: Till en början trodde att jag att träning enbart genom vanliga dagliga aktiviteter var tillräckligt. Första sommaren snickrade jag på en veranda. Det var nyttigt. Genom att slå i några spikar per dag blev det så småningom en veranda. En erfarenhet som jag senare haft mycket nytta av. Men metoden med träning genom dagliga aktiviteter fungerade inte helt igenom bra, och när jag sedan lärde mig att träna specifika funktioner som balans, finmotorik ledde det till snabba resultat. Det är viktigt att ha kontakt med sjukgymnaster eller andra som har god kunskap om träning vid MS eller vilken sjukdom det nu är.
  
• Nedsatt upplevelse av känseln i kroppen. Efter en period med knäböjningar fick jag akuta knäbesvär. Besvären kom på någon dag men det tog flera år att bli av med dem. Mina varningssignaler från knäna fungerade inte perfekt utan kändes först när när det var mycket besvärligt. Vid träning skall man vara uppmärksam på att man kan ha försämrade kroppssignaler vid MS. Vid andra åkommor kan man ha exempelvis leder som är känsligare än normalt för belastning och måste ta hänsyn till detta. I liknande situationer kan erfarna rådgivare förebygga en del besvär.
  

Minska oron för framtiden och leva i nuet.



Den regelbundna träningen gör att jag idag känner mig ganska frisk. Andra livsstilsfaktorer har också varit betydelsefulla för att jag blivit bättre och inte längre känner mig utlämnad till sjukdomen. När jag höll på med verandan bekymrade jag inte alltför mycket över hur jag skulle orka göra den färdig. Jag kom ihåg en berättelse om en gammal och skröplig buddhistisk munk som flydde över Himalaya. När någon frågade hur han kunnat klara strapatserna, svarade han kort: Ett steg i taget. När jag snickrade på verandan gällde: Ett bräda i taget. Hur slutresultatet skulle bli bekymrade jag mig inte om. Dessa tankar har jag försökt överföra till hur det är att vara sjuk. Jag frågar varje morgon efter meditation och yoga, hur jag mår just för stunden och ofta känns det bra i hela kroppen. Hur det blir i framtiden tänker jag inte på just då. Jag tror att försöka vara i nuet sänker stressnivån i kroppen.
Jag har mediterat av och till i ganska många år. En enkel meditation, där jag iakttar andning och försöker att inte tänka på något annat. Efter att jag började träna yoga regelbundet får jag en del meditationseffekter där. Med yogan blir balans och kroppskännedom bättre. Eftersom man delvis lyfter sin egen kropp i yoga blir det även en del styrketräning. I yogan är kontrollerad töjning och spänning av muskler viktigt men det skall följas av avspänning. Därigenom sjunker hjärtfrekvens, blodtryck, andningsfrekvens och man känner sig lugnare. I sådant avslappat tillstånd blir man mer mottaglig för att ändra sitt tänkesätt, finna nya vägar, finna lösningar. Vilken typ av avslappning man finner bäst varierar från person till person. Några slappnar av genom att jogga, andra av att läsa en bok, lyssna på musik eller måla. Huvudsaken är att det fungerar och att man lyckas varva ned. Jag tror avspänningseffekten hjälper mig att få en mer avspänd attityd till sjukdomen, att få känna ” Just nu känns det bra”.



Att skriva har också hjälpt mig få perspektiv på sjukdomen
Efter att jag blev sjukskriven på grund av MS började jag att skriva om vad som hänt. Mina kognitiva besvär gjorde att det gick lättare att koncentrera sig på att skriva än att läsa. Skrivandet har hjälpt mig att få ett perspektiv på min totalsituation. Genom att skriva ner sina funderingar och sätta ord på tankarna blir de tydligare. Det finns en del forskning ^viiom att skrivande kan vara läkande. I en studie fick en grupp personer med astma och en grupp med reumatoid artrit skriva om det värsta de varit med om i sina liv. De skulle inte visa upp det för någon utan bara skriva ner det. Sedan följde man upp dem efter några månader och då visade det sig att astmapatienterna hade fått bättre lungvärden, medan patienterna med ledsjukdom hade mindre tecken på sjukdomsaktivitet när de jämfördes med kontrollgrupper. Jag hade en lång period en del kognitiva besvär med bland annat minnet och svårigheter att hitta ord. Skrivandet har också hjälpt mig träna upp lite av dessa nedsättningar.

Min erfarenhet av kost och sjukdom

2004 ”drabbades” jag av nästan helvetisk klåda och utslag. Det var närmast outhärdligt. Det fanns förmodligen flera orsaker till det. Mycket bad i starkt klorerat vatten, för mycket sol och reaktion på medicinering. Klådan och utslagen var ett exempel på att jag belastat mig med alltför många påfrestande saker för huden och till slut bröt symtomen ut. Allt eftersom jag plockade bort den ena påfrestningen efter den andra blev det bättre, men det ville inte försvinna helt och hållet. På morgonen var jag oftast besvärsfri men på kvällen kom symtomen med klåda och frossa. Kunde det ha något med kosten att göra? Något retande ämne som hann gå ur kroppen under natten och sedan laddades upp igen? Jag hade nyligen träffat en person som hade andra besvär än magsymtom på grund av glutenintolerans. (Hon hade haft svåra neurologiska symtom). Kunde jag också ha glutenallergi? Gluten kan ge hudproblem. Jag beslöt mig för att börja med stenålderskost och undvek därmed både gluten och mejerivaror. Jag skrev på min blogg ^viii den 24 januari 2006: Igår började jag med stenålderskost. Tyvärr gjorde jag ingen daglig uppföljning av koständringen men mitt minne säger mig att klådan försvann ganska direkt inom en vecka eller så. Jag gjorde försök att äta gluten igen men då återkom klådan. Det här med att ta bort många ämnen som man misstänker man inte tål ur sin kost kallas eliminationsmetoden. Sedan sätter man in det ena ämnet efter det andra och ser om man reagerar. Metoden kan användas även beträffande annat än kost, till exempel om man misstänker tvättmedel, tvål och liknande. I mitt fall gav alltså gluten symtom.

Det här fick mig att fundera en del på kost och MS. Jag läste jag boken Taking Control of Multiple Sclerosis av George Jelinek^ix Han är professor i akutmedicin i Australien och fick sjukdomen MS i slutet av 1990-talet. Han satte då genast i gång med att läsa allt som fanns att läsa om MS – 19000 forskningsartiklar men dessutom mycket från alternativ medicin. Han omvärderade totalt forskning av den amerikanske MS läkaren Roy Swank. Denne hade följt ett stort antal patienter i 35 år och funnit att de patienter som lyckats hålla en diet med begränsning av mättade fetter till under 15 gram per dygn hade fått ett mycket gynnsam förlopp av sin sjukdom. Swanks rapport om detta hade helt nonchalerats av forskare och läkare världen över eftersom det inte var en studie som var kontrollerad enligt de normer som fanns i forskarvärlden då den kom ut. Att den startats i början av 50-talet då andra regler gällde togs ingen hänsyn till. George Jelineks bok gav mig ytterligare en kick att lägga om min kost. Jag minskade nu på mättade fetter förutom att jag skippade gluten och mejerimat. Dessutom skrev George bland annat om träning, om D-vitamin och olika sjukdomar, om meditation vilket också inspirerade mig. Hans bok gav mig en mer positiv inställning till framtiden. Jag översatte hans bok till svenska eftersom jag såg ett stort behov av en sådan bok. Emellertid fanns inget intresse hos något förlag att ge ut boken i Sverige.
Jag ändrade min kost och äter nu en sorts medelhavsdiet- en diet som anses vara nyttig och förebygga olika sjukdomar. Stora undersökningar ^xvisar att det minskar riskerna för att insjukna i hjärt- kärlsjukdomar och olika cancersjukdomar. Allra bäst effekt har det på riskerna att insjukna i degenerativa hjärnsjukdomar! Kosten är i stort sett den som George Jelinek rekommenderade i sin första bok om MS- Taking Control of multiple sclerosis och eftersom dieten inte kan sägas vara 100 procent vetenskapligt bevisat verksam just för MS är det i varje fall en hälsosam kost i det stora hela och på det sättet bra för mig som MS patient. Jag kan inte blunda för att jag blivit avsevärt bättre sedan jag började med den. Hjärndimman har försvunnit. Och att jogga uppemot en mil som jag idag kan göra skulle ha varit helt otänkbart 2006.



Ungefär så här ser min diet ut:
Om kött:
Den animaliska diet Jelinek numera rekommenderar är fisk och skaldjur. Jag äter dock fortfarande kyckling och kalkon samt dessutom kött från vilt (främst älg). Syftet är att hålla nere mängden mättat fett.

Fetter:
Vad beträffar fett är jag ganska restriktiv såtillvida att jag äter i princip inte några mejerivaror. Det finns dessutom teorier om att proteiner i mjölk skulle kunna vara inblandade i utvecklingen av MS. Jag läser alltid på innehållsdeklarationen och avstår från de produkter som innehåller mycket mättade fetter och omega- 6. Jag vill absolut inte äta härdade transfetter. Överhuvudtaget försöker jag att äta så lite "processad" föda som möjligt.
Till stekning använder jag faktiskt vatten, möjligen kan jag blanda i lite olivolja på slutet. Problemet med olivolja och även rapsolja är att de nyttiga fetterna omvandlas vid upphettning.
Jag använder inga margariner eller liknande och försöker att få i mig mest av omega-3 samt enkelomättade fetter som olivolja. Rapsolja går också bra exempelvis till sallader. Oljor med mycket omega-6 undviker jag.
Jag äter en hel del fisk och skaldjur då dessa ofta har en bra fettprofil med omega-3.
Äter ägg men utan gulan som innehåller en del mättat fett. Äggvitan är mycket protein ( protein heter ju på svenska äggviteämne).
Teorier bakom denna fettstrategi:

• Cellmembran blir mer plastiska och hållbara med lägre halter av mättade fetter. Dessa har en högre smältpunkt och kan ge stelare och mer lättskadat membran. Cellmembran omger alla kroppens celler inklusive nervceller i hjärnan. Vid MS skadas myelinskidorna som omger en del utskott på nervceller där nervsignaler transporteras. Myelinskidorna består av tätt packade lameller av cellmembran. En teori är alltså att ett överflöd av mättade fetter gör cellmembran mera sårbara.
• Omega-6 ger upphov till signalsubstanser i immunförsvaret som främjar inflammation medan omega-3 tycks främst medverka till bildningen av antiinflammatoriska signalsubstanser.

Kolhydrater:
Försöker undvika "snabba " kolhydrater. Det innebär att jag äter mycket lite potatis, helst inte vitt ris, men äter ibland vildmatiris och råris. Undviker "sockrade" produkter. Det blir mycket grönsaker och frukt av alla sorter. Jag försöker äta grönsaker med så olika färger som möjligt, så kallad regnbågsmat. Jag dricker en del tranbärsdryck för att förebygga urinvägsinfektioner, vilket jag fått problem med som följd av MS. Jag försöker dock mer och mer gå över till tranbär utan tillsatt socker.
Proteiner:
Förutom fisk, kyckling, kalkon och vilt äter jag en del baljväxter. Sojaprodukter innehåller proteiner. En del sojaprodukter kan användas som ersättning för mejerivaror. Det finns bland annat yoghurtliknande produkter.






Tillskott:

Jag försöker att få de näringsämnen, vitaminer jag behöver via kosten och undviker kosttillskott. Jag tar dock två saker.

Vitamin B: Eftersom det blir lite kött äter jag tillskott av B vitaminer . Dels ett komplex som innehåller samtliga B vitaminer samt en speciell tablett med vitamin B12.
Vitamin D: Det finns mycket forskning om samband mellan sjukdomar och D-vitamin, multipel skleros och D-vitamin. Det har skrivits tjocka böcker om detta och på nätet kan man hitta mängder av forskningsrapporter. Det finns ett antal små studier med MS-patienter som visar att den halt av D-vitamin man har i blodet påverkar hur många skov man får och hur handikappad man blir. I norden gäller följande: Från oktober till och med april bildas inget D-vitamin eftersom solstrålarna inte innehåller tillräckligt med UVB den mörkare årstiden. Annars bör man vara i solen cirka 20-30 minuter mellan klockan 10-14 för att få dagsbehovet. Är man äldre och/eller överviktig tar det längre tid. Man skall inte ta solskydd eftersom detta stänger ute den rätta strålningen. Med denna korta tid i solen finns inte några risker för att få brännskador med hudcancerrisk. Är man orolig för detta kan man ta tillskott i stället. Jag äter tillskott av D-vitamin de dagar jag inte får tillräckligt med sol för att bilda dagsbehovet.

Mina erfarenheter av denna kost:
Jag har alltid gillat grönsaker och frukt vilket gjort att min medelhavsdiet inte är något problem. Vad som var svårt var att inte äta något smörgåsfett, ost eller ett gott pålägg. Jag gillade också mängder av olika brödsorter. Det glutenfria brödet ger inte alls samma smakupplevelser. Men har man att välja mellan klåda, utslag och mindre smakligt bröd, väljer man det senare. Lyckligtvis har det kommit en del gott glutenfritt bröd de senaste åren. I viss mån har jag saknat en del kötträtter. Jag "syndar " ibland men försöker att låta bli och jag följer dieten ganska strikt. Att "synda" någon enstaka gång tror jag gör det lite lättare att följa dieten.
Jag gick upp ganska mycket i vikt i samband med att jag blev mindre rörlig i början av 2000 talet och dessutom gjorde kortisonbehandling (på grund av klådan och utslagen) sitt till. När jag började med först stenålderskost och sedan "Jelineks diet" gick jag ner allt jag gått upp och mer därtill och väger nu ungefär detsamma som jag gjorde som fjorton-femtonåring. I början var jag lite orolig för att viktnedgången inte skulle stanna upp men det gjorde den.
I början av dieten blev magen oroligare men efter att jag började äta blåbärssoppa lugnade den ned betydligt. Blåbärsoppan vill jag inte vara utan och tar med mig den till Teneriffa då jag åker dit under vintern. Det blev också mycket gaser av alla grönsaker. Jag drog ned på lök så att det nu är ganska begränsat och dessutom "steker " jag i princip alla grönsaker nu, och med det har dessa problem helt försvunnit. Uppvärmningen av exempelvis tomat och morot gör även att man bättre tillgodogör sig näringen i dessa.

Sammanfattningsvis tror jag följande har återgett mig kommandot i livet. Jag är mycket tacksam för det.

• Perspektiv på tillvaron och sjukdomen. Minskad stressupplevelse. Yoga, avslappning, meditation
• Medelhavskost med mycket grönsaker och frukt, fisk, omega-3 samt litet med mättade fetter och snabba kolhydrater
  
• D-vitamin
• Regelbunden träning
• Skrivande och läsande och i viss mån målande.
• Bromsmedicin gjorde en del i början men jag fick sluta med dem på grund av hudbesvären.

i Trends in annualized relapse rates in relapsing–remitting multiple sclerosis and consequences for clinical trial design. R.Nicholas med flera. Mult Scler May 17, 2011. Internetadress:http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21586489

iiProgressive resistance training did not improve walking but can improve muscle performance, quality of life and fatigue in adults with multiple sclerosis: a randomized controlled trial, Dodd K.J.Mult Scler June 15, 2011 Internetadress:http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21677021

iiiMilgram, N.W., Head, E., Zicker, S.C., Ikeda-Douglas, C.J., Murphey, H., Muggenburg, B., Siwak, C., Tapp, D., Cotman, C.W. Learning ability in aged beagle dogs is preserved by behavioral enrichment and dietary fortification: a two-year longitudinal study. Neurobiol Aging, 2005, 26: 77-90. Internetadress: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17303448

ivMcKinley P et al Faculty of Medicine, McGill University, Montreal. Effect of a community-based Argentine tango dance program of functional balance and confidence in older adults. J Aging Phys Act 2008 Oct, 16(4):435-53. Internetadress: http://www.udel.edu/PT/PT%20Clinical%20Services/journalclub/noajc/09_10/May10/tango.pdf

vFilipi m.fl: Improvement in strength following resistance training in MS patients despite varied disability levels. NeuroRehabilitation. 2011;28(4):373-82.

Internetadress: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21725171

viGrimby Positiv effekt av fysisk träning vid neuromuskulär sjukdomLäkartidningen Nr 23/2004 /Volym 101 Internetadress:http://www.lakartidningen.se/old/content_0423/pdf/2008_2012.pdf

viiSmythe med fler : Effects of writing about stressful experiences on symptom reduction in patients with asthma or rheumatoid arthritis: a randomized trial. JAMA 1999 Apr 14;281(14):1304-9. Internetadress: http://jama.ama-assn.org/content/281/14/1304.full?maxtoshow=&HITS=10&hits=10&RESULTFORMAT=&fulltext=writing+%252B+asthma+%252B+arthritis&searchid=1&FIRSTINDEX=0&resourcetype=HWCIT

viiihttp://twodots.blogspot.com/2006/01/i-frrgr-brjade-jag-med-stenlderskost.html

ixTaking Control of Multiple Sclerosis: Natural and Medical Therapies to Prevent Its Progression av George Jelinek

George Jelinek har också en internetsajt: http://www.overcomingmultiplesclerosis.org/

xAdherence to Mediterranean diet and health status: meta-analysis Francesco Sofi, researcher in clinical nutrition, Francesca Cesari, researcher,1 Rosanna Abbate, full professor of internal medicine, Gian Franco Gensini, full professor of internal medicine,Alessandro Casini, associate professor of clinical nutrition BMJ 2008;337:a1344 doi:10.1136/bmj.a1344 Internetadress:http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18786971

Fotvandring

Jag försöker att röra på mig så mycket som möjligt men jag är kanske lite latare nu- energin kanske kommer. Häromdagen gick jag i varje fall i tre timmar i en ganska backig terräng med mycket trappsteg.

Jag kom att tänka på hur det var för 10 -11 år sedan. Då var det inte tal om de här promenaderna. Då var det korta sträckor det handlade om. När man tänker så förundras man över att man någonsin klagar. Jag är så tacksam för att jag mår så bra.

Bloggar inte speciellt mycket nu. Har sagt upp inter-nätet härnere på Teneriffa. Det krånglade och kanske är det bra med en lång bloggsemester.

Hur fick du din diagnos

Ang. enkäten hur du fick din MS diagnos har jag nu skrivit en debattartikel om detta för att aktualisera frågan. Vill passa på och tacka er som besvarat enkäten. Artikeln finns att läsa här:

http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/19127/_69.pdf

Eenfeldts intervju med Staffan Lindeborg (stenåldersdiet)

Det här är en givande intervju. Tar upp en del av frågorna kring bl a mjölkprodukter. Det finns teorier om att mjölkproteiner kan vara en del av boven avseende bland annat MS.

jag har lite funderingar kring vad Eenfeldt menar med compliance och långa studier: är det inte en av de viktiga delarna med en diet om man har compliance ( följsamhet) under en lång period. Det märks för  övrigt att intervjun är gjord 2011 eftersom inte uppföljningen av den israeliska studien där man jämförde LCHF och medelhavsdiet och fann att efter fyra år var medelhavsdiet en klar vinnare. Copliance( följsamhet) hänger givetvis ihop med "biverkningar".


 Resultat av den Israeliska studien i bild:

Fyra år efter studien hade flera gått över till medelhavskost

Ett känslig budskap: fisk, grönsaker, frukt, fullkorn och nötter

Mozaffarian är också en av de forskare som är involverad i American Nurses' Study, Physicianns' Study etcetera.

Han menar att man inte skall fokusera på att man skall äta så och så mycket av olika makronutrienter fett, protein och kolhydrater angivna i procent utan snarare inrikta sig på att äta de nyttiga sorterna av mat: och han nämner då de 5 grupper: fisk, grönsaker, frukt, fullkorn och nötter.
Sockrade drycker bidrar också till ohälsan. Vatten är en bra måltidsdryck.
Äter man enligt detta kommer man naturligt att få en bra sammansatt föda med bra fetter ( mindre mättade fetter, inga transfetter, fleromättade fetter, omega 3, enkelomättade fetter, fetter från växtvärlden), bra kolhydrater (ej processade där fibrer och vätska tagits bort, ej juicer. Frukter och grönsaker i sin helhet med bevarade fibrer, fullkornsspannmål) Bra proteiner ( proteiner från växtvärlden minskar risken för hjärtsjukdomar mm jämfört med proteiner från rött kött).  Vitaminer ( från grönsaker och frukt) Mineraler ( grönsaker, frukt och nötter)
Fisk är inte en mat att äta varje dag- finns en del miljöföroreningar i dem. Haven håller på att utfiskas. Dock har man funnit genom rön från American Nurses' Health Study att omega-3 från växtvärlden skyddar lika bra.
Att regelbundet äta så ger positiva effekter. Det behöver inte innebära att man skall avstå helt från rött kött. Kanske återgå till hur man åt tidigare i många hem: rött kött till söndagsmiddagen.
Fokus bör dock ligga på i rubriken nämnd kost.
En kalori är inte en kalori säger Robert Lustig och det stämmer ur en synpunkt. Det är  stora skillnader på en kalori rent socker och en kalori från kolhydrater i broccoli, eller en kalori från rött kött jämfört med från bönor, eller en kalori från ost  jämfört med från olivolja.
Dricker man dessutom vatten och ett glas rött vin ibland ( inte för ofta där finns risken att bli alkoholist) till maten och dessutom gör den motion man tycker om har man gjort en hel del för sin hälsa.
Lär man sig sen att hantera stress gör det sitt till-
men det kanske är lätt att bli stressad av allt det här- det kan vara lättare att avfärda det som strunt- men en sån reaktion är inte det en reaktion på att det är ett känsligt ämne

Detta med att äta och dricka nyttigt är inte alltid lätt.

En underssökning av olika drycker och risken för depression visar ökade risker för depression för sockrade drycker. Studien studerade hur mycket man drack av olika drycker 1995-96 och sedan följde man upp 10 år senare hur många som hade fått behandling för depression.

Kaffe kunde minska risken med 10 procent. Sockrade drycker i form av läsk och liknande ökade risken med 30 procent och fruktjuicer ännu mer.

Studien styrker ytterligare att man skall vara försiktig med processade kolhydrater.

Jag dricker själv tranbärsjuice. Jag har funnit att det hjälper mig mycket för att förebygga urinvägsinfektion-jag har en neurogen blåsrubbning som ökar risken för infektioner. Förra året fick jag en urinvägsinfektion efter att det blivit ett uppehåll med tranbärsjuicen. Det vill jag inte ha igen. Sedan jag började med tranbärsjuice har jag inte haft någon urinvägsinfektion så jag fortsätter absolut med detta även om det inte är nyttigt för andra saker. Studierna avseende tranbärsjuicen och urinvägsinfektion är något delade men min personliga erfarenhet väger givetvis tungt.

Nästan 264 000 personer mellan 50 och 71 undersöktes avseende dryckesvanor och risk för depression

kaffe	4 koppar	Lägre risk	För depression
“läskedryck”	4 glas	Ökad risk	För depression
“diet läskedrycker”		Större risk än för vanlig	För depression
“fruktjuicer”	4 glas	Ökad risk	För depression
“diet fruktjuicer”		Större risk än vanlig	För depression

Bra och mindre bra fetter

Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan 

 

  

                            I en prospektiv undersökning avseende fetter i maten och risk för kranskärlssjukdom ( beroende på förkalkning och trånghet i kärlen till hjärtmusklerna) gjord på material från Nurses' Health Study omfattande 80082 kvinnor i åldrarna 34-59 år fann man ett samband mellan kvoten fleromättade fetter / och mättade fetter. Ju högre kvoten var desto lägre risk för hjärtsjukdom. Om kvoten var 0.2 dvs fem gånger så mycket mättade fetter som fleromättade sattes den relativa risken för hjärtsjukdom till 1.0

Hade man mer fleromättade fetter i maten så att kvoten blev 0.5 dvs det var bara dubbelt så mycket mättade fetter i maten minskade den relativa risken för hjärtsjukdom.

                           När järnridån föll fick man möjlighet att studera detta i en sorts stort mänskligt experiment. Här kan man läsa om detta. I Polen hade mejerivaror och liknande subventionerats under kommunismen med påföljden att man åt och drack mycket mejerivaror och hade ett stort intag av mättade fetter. Kommunismen ledde till att detta togs bort och man började mer och mer äta margariner, ta matoljor- men observera utan partiellt härdade fetter ( transfetter). Man har därefter i två omgångar studerat dödligheten i kranskärlssjukdom och den har minskat även då man kontrollerar för rökning, motion och liknande.

På denna bild ser man resultaten av båda studierna. Här visade ovetenskapliga bild kan ses som en guidning till bilden.

Genetik och MS

Med hjälp av en matematisk modell har forskaren Douglas Goodin tittat på risken att få MS. Det visar sig att cirka 2,2 % av befolkningen i varje fall i västvärlden har den genetiska känsligheten för att få MS,  Genetiskt tycks män ha ha en större genetisk risk men det tycks som att kvinnor är känsligare för de omgivningsfaktorer som utlöser MS.
Omgivningsfaktorer som D-vitaminbrist,  infektion med EB virus mm
Länk

Diet har betydelse

 Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan

Jag har blivit alltmer övertygad om sambandet mellan kost och hälsa. Att det är samband mellan någon omgivningsfaktor och de sjukdomar som ökat kraftigt som diabetes II, hjärt/kärlsjdar, alzheimer, MS tycks självklart eftersom vår genetik inte har ändrats på 50 år- no way!

 Samband hjärt/kärlsjukdomar, bröst, tjock och ändtarmscancer samt degenerativa hjärnsjukdomar
och hur mycket man håller sig till medelhavskost  kan man se i Sofis mycket stora metastudier. 1 och 2.

Sedan har man de stora studier som bedrivs vid Harvard- Nurses health Study I och II,  studien av män anställda inom vårdorganisation där man följt och följer personer i många år och undersöker faktor efter faktor. För mig var det resultatet där som väckte mitt intresse för D-vitamin och MS.
Genom dessa har man funnit att man inte vann något genom att ta bort fetter ur kosten och ersätta det med kolhydrater ( läs inslaget om Willett för två inlägg sedan).

Däremot finns det olika nyttighet hos fetter som transfetter (konstgjorda) mättade fetter, enkelomättade, omega 6 och omega 3. Transfetter skall man helt undvika. Omega 3 är nyttigast och det finns både i djurvärlden och växtvärlden och resultaten visar att man har lika god nytta av omega3 från växtvärlden. ( Willett).  Omega 6 är också nyttigt men samtidigt är det underlag för inflammationsdrivande signalsubstanser i immunförsvaret varför man bör vara lite försiktigt med detta. Olivolja är neutralt till nyttigt. Mättade fetter visar  lätt ökad risk för bl a hjärtkärlsjukdomar varför man inte bör ta bort något ur kosten och ersätta det med mättade fetter, till exempel plocka bort oprocessade grönsaker eller frukt ur dieten och i stället ta mättade fetter.

Glukos och fruktos är något som ökat kraftigt och som finns i tillsatser i mycket processad mat. Plockar man bort drycker med socker ( coca cola, läskedrycker, fruktjuicer) gör man en stor insats för sin hälsa. Enligt en video jag såg äger coca cola en stor del av dricksvattnet i utvecklingsländer och deras coca cola säljs billigare än vatten.  Undrar om det stämmer ?

Grönsaker och frukt med fibrer är nyttiga på flera sätt. Se inlägget om Ludvigs föredrag.

Mjölk är inte speciellt nyttigt. Vi behöver det inte för att skydda mot urkalkning av skelettet.
'Större konsumtion ökar risken för prostatacancer och ev ovarialcancer.

Det är ganska troligt diet är en omgivningsfaktor som är lika viktig som  rökning för vår hälsa. Till en del styr vi det inte själva. Vad har fattiga för val i utvecklingsländerna och coca cola är billigare än vatten. Det är svårt att se vad som finns i vår processade mat spec om man äter ut.'

Bara om man byter ut en enda medelstor hamburgare  i veckan för barn mot nyttigare proteiner, kolhydrater och fetter  gör  man en betydande insats för hälsan säger barnläkaren Ludvig

Programmet Sanningen om fett går på TV 2 ikväll. Intressant att få se och höra- allt man ser och hör är inte alltid nyanserat. 

mer om kost - varför fullkorns och oprocessad föda?

Här David Ludvigs föredrag: här min "vad skall man kalla det" mindmap?

Bok och föreläsning med Walter Willett-här finns en stor del av vad som kan vetas om kost idag.

Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan

Bok och föreläsning med Walter Willett

Inledning

Vem är Walter Willett? Willett arbetar vid Harvard School of Public Health där han är professor i epidemiologi och nutrition. Tillika är han chef för Institutionen för nutrition. Walter Willett är den ledande forskaren för Nurses' Health Study nummer två och har publicerat en mängd vetenskapliga artiklar på området, drygt 1500 och han har citerats i över 100 000 vetenskapliga artiklar, vilket är ganska nära rekord. Jag tror många med olika åsikter om kost och hälsa betraktar honom som en auktoritet.Kostdoktorn kallar honom till och med legendarisk.

Jag har läst boken Eat, Drink and be Healthy av Willett. Den är förvisso från 2001, men mycket av det som finns i den gäller.  Det finns en föreläsning av Willett på Youtube som är ganska färsk ( hösten 2012). Den har i stort samma rekommendationer om kost som finns i boken. Detta är sannolikt det mest vetenskapligt dokumenterade som gäller om kost just nu på ett populärt plan.

Seven Countries Heart Disease Study

                        Willett började med att tala om Ancel Keys Seven countries heart disease study. Denna studie är utgångspunkten för det mesta om diet och hälsa. Man fann skillnader i hälsa beroende på vad man åt i olika länder. Med detta kunde man säga att genetik inte är det enda som är avgörande avseende hälsan utan att omgivningsfaktorer som kost har en stor betydelse. För hjärtsjukdom spelar genetiken en ganska blygsam roll säger Willett i videon. Han avfärdar på intet sätt studien även om en del av de slutsatser som drogs inte håller.

                        Här en översättning och tolkning från ovanstående länk om Seven Countries. Denna studie har kritiserats för metoden som undersökta populationer valdes för studien, och det sätt som de undersökta populationerna (ett begränsat antal enheter utvaldes och jämfördes), studerades. Nuförtiden är sammanssättningen av de undersökta för sådana nationella och internationella jämförelser utvalda genom slumpmässigt urval av ett större antal enheter. Men seven countries study använde den metod som användes då och var på många sätt nydanande. Det är genom sådana studier med ekologiska korrelationer som är relativt svaga svårt att dra orsakssamband om sjukdomar, men samtidigt är studierna viktiga för att se vad som kan bidra till sjukdomar och också till hälsa avseende kost och livsstil. Om resultaten från dessa studier sedan stämmer med vad man finner hos patienterna på mottagningen och i laboratoriet finns möjligheter att dra slutsatser. Ancel Keys följde sina egna kostrekommendationer och blev 100 år. Detta får man väl räkna som att hans fynd i studien stämmer med vad som man finner på mottagningen.

                         Att resultaten och nyare forskning förändrat en del av bilden från Keys forskning är inte så underligt. Studien började för mer än ett halvt sekel sedan (1958). Längre fram i videon talar Willett om svårigheter att studera kost på samma sätt som läkemedelssubstanser. Studier av läkemedelssubstanser gäller en enda faktor där man skall försöka hålla alla andra förhållanden lika mellan gruppen som får placebo och den som får aktivt preparat. När det handlar om kost med kanske tusentals olika faktorer är det minst tusen gånger svårare och dessutom skall studierna pågå många år. Och att de som undersökts inte skall veta vad de äter är naturligtvis omöjligt. Så dubbelblinda placebokontrollerade studier om exempelvis kost vid RA, MS eller hälsa överhuvudtaget det är nog en omöjlighet i dagsläget. Men det kommer andra metoder och har väl delvis gjort det. Man kan idag ta blodprover som visar vad man har ätit och där finns naturligtvis en väg att gå. Kanske kan man använda tallrikar, matbestick som håller koll på vad man stoppar i munnen. ( det låter förfärligt att delta i en sådan studie). Det är fritt fram för fantasin.

Willet började under 80-talet ifrågasätta de kostrekommendationer som gjordes:

                        Willett säger att genetik är ganska blygsam faktor för om man skall utveckla hjärtsjukdom eller inte.Bröstcancer visar också stora skillnader mellan olika länder och även där tycks genetiken spela en blygsam roll. I seven countries heart health study fann man för hjärtsjukdom ett statistiskt samband mellan mättade fetter och hjärtinfarkt och beträffande bröstcancer fann man ett liknande samband för animaliskt fett.

Men säger Willett det fanns många confounding factors, dvs faktorer vilka kunde inverka och som man inte hade kontroll över. I vissa länder rökte man mer än andra, var mer eller mindre fysisk aktiva än andra osv.

Kostpyramiden

                         Utifrån dessa fynd om totalfett, mättade fetter, animaliskt fett byggde man sedan upp rekommendation om vad man skulle äta. Denna presenterades som en kostpyramid där man skulle ersätta fetter med kolhydrater. Den kostpyramid som las upp baserades på att man skulle minska fetter kraftigt-alla sorters fett. Det viktiga var att komma ned lågt i fett i sin kost.

                        Man var tvungen att äta något säger Willet och därför rekommenderades stora mängder av kolhydrater bröd, ris etc. Potatis räknades in till grönsaker och frukt så man fick stora mängder med snabba kolhydrater och stärkelse. Man gjorde inte skillnad på olika kolhydrater- kolhydrater med högt GI (snabba kolhydrater) betraktades som samma som med lågt GI (långsamma). / Snabba kolhydrater är sådana som gör att blodsockret stiger snabbt efter att de intagits och som också ger en större insulininsöndring.

                      Man gjorde heller inte skillnad mellan fetter och framför allt så visste man inte att härdade fetter ( transfetter) var skadliga.

                      Man klumpade också ihop proteiner från alla källor som som likvärdiga rött kött, kyckling, kalkon, bönväxter och fisk.

                      Dessutom var det viktigt att mjölk skulle vara med. Willet kommenterar mjölk. Det finns stora studier under lång tid och ingen av dessa visar att mjölk och mjölkprodukter på något sätt är nödvändiga för ett starkt skelett. Det är en stor mängd av världens befolkning som inte äter eller dricker mjölkprodukter, och en stor mängd tål det inte och det verkar inte vara några som helst problem med detta- ”deras skelett faller inte samman.” Bakom denna rekommendation låg lobbygrupper från mejeribranschen.

Så till föreläsningen

Under 80-talet började Willet ifrågasätta kostpyramiden

                    Willett säger att han började bli misstänksam då han såg en undersökning från Holland där man jämförde människor som ätit typisk västerländsk diet som fick dels byta ut mättade fetter mot exempelvis olivolja och en annan fick ersätta det med kolhydrater.

Man fann då att totalkolesterol sjönk i båda grupperna men triglycerider steg i gruppen som åt komplexa kolhydrater och HDL minskade ( HDL är vad man kallar det goda kolesterolet) . I Olivoljegruppen däremot minskad triglycerider och steg HDL kolesterol . Eftersom triglycerider är negativt för hjärthälsan frågade Willett sig om man i själva verket kanske ligger sämre till om man ersätter fetterna i den västerländska kosten med kolhydrater.

                      Samtidigt kom också transfetterna in i bilden som tillverkas av lösliga och essentiella fettsyror från bland annat majs där man förändrar de omättade fettsyrorna till mättade för att de ska bli fasta och bredbara. De oprocessade fleromättade fettsyrorna är viktiga som bas för många hormoner, de finns i cellmembran men när man kemiskt förändrar dem förändras också deras funktion. Dessa är mycket billiga och kunde användas mycket i industrin. De kunde användas till frityr om de upphettades, exempelvis i chips men i rumstemperatur är de fasta och kan användas till det mesta säger 'Willett. Men vad händer om man äter dom? Undersökningar av samma holländska forskare visade att både totalkolesterol och LDL steg men HDL sjönk. För mättade fetter steg dessa också men HDL var oförändrat. Detta innebar att kvoten mellan HDL och LDL blev mycket sämre. En kvot som anses viktig för risken för ateroskleros och hjärtsjukdom. Willett tycker att totalkolesterol är ett tämligen meningslöst mått. Att ersätta mättade fetter med transfetter tycktes absolut inte vara mindre riskfyllt för hjärtat.

Det är inte bara blodfetter som är riskfaktorer för att få kranskärlssjukdom i hjärtat (bild).

                            Det finns flera faktorer som gör att man kan få hjärtsjukdom ffa hjärtinfarkt . Se ovanstående bild. Problemet är säger Willet att en viss födobeståndsdel i kosten kan öka risken för hjärtsjukdom genom en faktor så att den ökar risken medan samma födobeståndsdel kan påverka en annan faktor så att den minskar risken. Sammantaget är det inte helt okomplicerat.

Trombotic tendency betyder benägenhet för blodet att klumpa ihop sig i hjärtats kranskärl och påverka blodflödet -syretillförseln till hjärtmuskeln.Tittar man bara på en faktor kan detta bli helt missledande. Transfetter ökar värdet på den inflammatoriska markören CRP kraftigt i en stor undersökning ( hälsoundersökning amerikanska sjuksköterskor).

                             Det blir alltså svårt att studera enskilda komponenter efter som finns så många olika faktorer som sam- och motverkar. Det ideala är att studera olika koster ex HFLC, LFHC, medelhavskost eller vad det nu är, men det låter sig knappast göras under en lång tid i stora kontrollerade studier. Det man kan göra är prospektiva studier säger Willett där man följer grupper avseende vad de äter och man ser därefter i uppföljningen vilket som blir resultatet. Det är det man försökt göra med exempelvis studierna på amerikanska sköterskor, Nurses health study I o II studier på amerikanska tandläkare o veterinärer Health professionals follow up, flera europeiska studier. Nurses Health study II följer sköterskor från yngre ålder för man tror att vid vissa sjdar är vissa omgivningsfaktorer vid unga år av stor betydelse. Man tog också in data från vad de åt i high school och information från deras mödrar.

( Det är nog så att man kan glömma det här med placebokontrollerade studier på dieter-tror Sune)

Omega-3 från fisk och från växter är likvärdiga och minskar risken för plötsligt hjärtdöd.

                        Fett sammansättningen och risk för hjärtsjukdom i form av koronar hjärtsjukdom. Albert med flera studerade exempelvis risken att dö plötsligt i hjärtsjukdom i relation till intaget av omega-3 från fisk och fann att risken minskade för de som åt mer. Men man tittade också på omega-3 från växtvärlden och det var samma goda resultat. Willett säger att i matindustrin används omega-3 från växtvärlden men och om man lagrar dem länge oxideras de och i stället processar (partiellt härdar) man dem så att de i stället härdas och blir transfetter med dessas egenskaper. Willett säger dock att partiell härdning minskar och att man använder säkrare metoder. ( Det allra säkraste är nog att undvika kakor och liknande ). Dock gäller inte detta dressing som inte genomgår sådan härdning. Man fann att de som tog salladdressing hade minskad risk för hjärtdöd (sudden heart death). Willet säger ta dressingen till salladen! Salladen smakar bättre, man äter mer sallad, får i sig mer av vitaminerna och de andra mikronutrienterna och minskar riskerna för hjärtsjukdom. Tidigare har American Heart Association rekommenderat att man skall be och få dressingen vid sidan av och sedan låta den stå där. Omega-3 från växtvärlden är lika nyttigt som omega-3 från djurvärlden.

                              Man tittade på fettsammansättningen överhuvudtaget. Det som visade sig vara en stark riskfaktor var transfetter, mättade fetter var något ökad risk men obetydligt, monoomättade var sänkt risk och fleromättade ännu starkare riskminskning. Detta såg man vid 14 årsuppföljning av Nurses Health Study. Utifrån detta rekommenderar Willett att man tar bort transfetter helt och minskar något på mättade fetter och ersätter med mono eller fleromättade fetter.

Nötter är nyttigt

                              Man har också avrått folk från att ta nötter därför att de är fulla av fett. Men fettet är till stora delar nyttigt fleromättat fett säger Willett dessutom finns det mycket vitaminer och spårämnen som man behöver i nötter. Studiervisar också att de som äter nötter har 40 procent lägre risk för koronar hjärtsjukdom ( kärlkramp, hjärtinfarkt).

Sammanfattande säger Willett så här :

• Hjärt-kärlsjukdom kan dramatisk minskas genom diet men det sker inte genom att byta ut mättade fetter mot kolhydrater.
• Man skall sluta att tala om att använda så och så mycket energi från fett och också att tala generaliserande om fet mat.
• I stället för att byta ut mättade fetter mot kolhydrater skall man inrikta sig på att byta ut transfetter (totalt) och i viss mån mättade fetter mot vegetabiliska oljor och fetter som omega 3.

Diabetes Typ II

Man tittade på diabetes typ II. Där fann man följande. Transfetter var starkt kopplade till diabetes, , totalfett, mättat fett och monoomättat fett var inte kopplat och för fleromättade fetter fanns en minskad risk för diabetes typ II. Han säger inte exakt så men det är vad som står i studien. Jag har tittat på kaffekakor som är glutenfria. I varje fall för ett år sedan innehöll de transfetter. Undrar hur det är med kakorna för diabetiker?

Bröstcancer:

                           Man har tidigare trott att fet kost är relaterat till bröstcancer. Man har följt personerna i amerikanska sjuksköterske studien i 20 år och inte funnit något samband. Däremot har man tittat på vad man ätit i yngre år i Nurse health study II och fann då ett samband mellan animalisk fetter och en minskad risk då man åt vegatariska fetter. Willet tror att det är någon annan faktor här i bakgrunden.

Fetma ( obesity) och gå ner i vikt.

                        Willet talar där om att man inte tycks finna någon diet som gör att man går ner i vikt mer än andra. Han hänvisar till den här studien. ( JAMA)Vissa går ner på vissa dieter men generellt går man upp igen efter något år. Han tar också upp den här nämnda studien från Israel som visade att medelhavsdiet och Atkinliknande diet var tämligen likvärdiga under de två år studien pågick men sedan gjordes uppföljning efter fyra år och då hade många i studien övergått från Atkin till medelhavsdiet vilket han också nämner och de som följt medelhavsdieten låg också bäst till avseende vikt.

Efter 18 åå lägger medelamerikanen på sig cirka ¾ kilo per år och det kan efter i femtioårsåldern och senare betyda rätt hög vikt kanske 25 kilo och mer och det innebär en stor risk för diabetes, högt blodtryck, hjärtsjukdom och cancer säger Willett. Man har tittat på detta i båda sjuksköterske studierna och i studien över manliga anställda och det finns ingen enda magisk kula som kan punktera fetmaballongen utan det är flera olika faktorer men det finns ett gemensamt mönster.

Föda som leder till viktuppgång och fetma

Avseende fast föda fann man att potatischips, strips, processat kött, oprocessat rött kött, smör, godis och desserter, raffinerade spannmålprodukter i fallande ordning var relaterat till övervikt.

Föda som ger lägre vikt

Det som var relaterat till lägre vikt var nötter, grönsaker, frukt, yoghurt och fullkornsprodukter.

Dryckjom

Det som gav viktuppgång var sockrade drycker som läskedrycker, coca cola och liknande

100 procentiga fruktjuicer. Dietsoda och helmjölk var inte relaterat till viktuppgång.

Samman ställning av beståndsdelar i födan och andra livsstilsfaktorer visar att alla dessa faktorer har en stor betydelse för viktutvecklingen. Personer som hade belastande faktorer både beträffande föda och fysisk aktivitet gick upp cirka tre kilo under fyra år jämfört med de som hade föda med de viktbevarande beståndsdelarna och var fysiskt aktiva.

Frukter: minskar inte cancerrisken men hjärt-kärlsjukdomar

Ät fyra eller fem frukter om dagen och du minskar risken för cancer, har man sagt tidigare. Detta var baserat på inte så bra studier. Vid nyare undersökning med bättre kontroll har man inte funnit någon sådan effekt i allmänhet utom för vissa cancrar. Däremot vid hjärt-kärlsjukdom finner man att en liknande fruktkonsumtion minskar risken med cirka 30 procent.

Fullkorn

Skillnaden mellan fullkorn och processade spannmål innebär att man tagit bort skalet och det är där det nyttiga sitter säger Willett. Det är där man finner vitaminerna, spårämnena, fibrerna och också fleromättade fetter. Tar man bort detta blir det bara kvar snabba kolhydrater. Han tycker det är lite av ett mysterium att man pratat så mycket om fetter men helt glömt bort kvalitet på kolhydraterna. I genomsnitt får man 50 procent av energiintaget via kolhydrater. I stället för att äta det nyttiga i spannmålet har vi gett det till korna. Man har funnit att fibrer från spannmål minskar risken för hjärtsjukdom med cirka 30 procent. Willett visar här en bild där han jämför glukosstegringen då man intar snabba kolhydrater och långsamma. Snabba exemplifierar han med äppeljuice medan långsamma är om man äter hela frukten. Man kan applicera liknande resonemang på fullkorns bröd och vitt bröd exempelvis. Han visar också en studie där man ser den ökade risken för diabetes II med dels ökande glukosbelastning i kosten och minskande andel fibrer. Det tråkiga i den studien är, säger Willet, att de kvinnor ( studien omfattade kvinnor) som åt minst med fibrer och mest med raffinerade spannmålsprodukter fick rådet att göra så därför att man ville minska fettinnehållet i deras föda, så det blev mycket pasta, rostat bröd med sylt och liknande.

Sockrade drycker och hög glukosbelastning ökar också kraftigt risken för diabetes. Hög glykemisk belastning ökar också risken för hjärtsjukdom speciellt om man har kraftig övervikt. Hade man låg vikt med BMI under 23 spelade en hög belastning ingen roll. Willet tog sin egen farfar el morfar som exempel som åt en hel del raffinerade kolhydrater men var fysiskt mycket igång i sitt arbete och som genom detta behöll en slank figur och var frisk. Samma gäller personer i Kina i gången tid som åt mycket vitt ris men man var smala och mycket aktiva vilket gjorde att de klarade det. Idag är de som är mycket aktiva ändå passiva säger han. De kanske springer el gör någon annan aktivitet nån timme per dag men mesta delen sitter de stilla. Det är stor skillnad på dem och på hur människor i historien har varit aktiva.

Mjölkkonsumtion

Därefter visar en bild som är en sammanfattning om den forskning som finns för risk för höftfrakturer och hur mycket mjölk man konsumerar. Det finns inte det minsta samband mellan dessa två faktorer säger han. Det är till och med möjligt att det finns risker med mjölkdrickandet säger han. Då gäller det prostatcancer. Det tycks vara så att mjölk ökar vissa tillväxtfaktorer som kan påverka cancer tillväxt. Det finns flera studier som visar sambandet mellan ökad risk för prostatacancer och mjölkkonsumtion. Jämfört med ett glas och tre glas var risken ökad 2.4 gånger.

D vitamin

Det finns en hel del evidens för att D-vitamin kan minska risken för höft frakturer om man tog tillskott av 800 IE el mer D vitamin per dag. Det finns också data som visar minskad risk för MS och för tjocktarms och ändtarmscancer säger han. I Nurses Health Study fann man att det var ungefär tre gånger så liten risk att få ändtarmscancer för de som hade högsta halten D-vitamin i blodet.

Man kan modifiera riskfaktorer.

• Hjärtsjukdom.En studie studerade hur människor höll sig till faktorerna:

Inte röka'

BMI<25

Fysisk aktivitet

God diet ( litet intag av transfetter, en hög kvot fleromättade fetter/mättade fetter, låg glukosintag, mycket fibrer, mycket fisk, högt folatintag)

alkohol 5 g dag el måttligt

Det visade att endast någon procent höll sig till dessa faktorer- däremot fanns det många som inte gjorde det. Det finns mycket man kan förebygga säger Willett.

• Diabetes typ II

En undersökning avseende diabetes typ II av samma sak- det finns mycket att göra för att förebygga diabetes. Se bild:

• Tjock och ändtarmscancer

En studie av cancer i tjock och ändtarm antydde att denna form av cancer kan förebyggas till 71 % genom att hålla vikten nere, moderat mängd alkohol plus att man äter folsyra, ha rökt mindre än tre år samt två eller mindre måltider med rött kött i veckan.

Åter till kostpyramiden.

                       Kostpyramiden från 90-talet missade verkligen målet säger Willet. Beträffande rekommendationerna av kolhydrater där man inte skilde på snabba och långsamma-dvs sådana med fiber och utan. Beträffande fetter där man inte skilde på olika fetter utan sa att det gällde totalfettet. Inte visste att transfetter var skadliga, inte skilde fleromättade från mättade. Missade beträffande mjölkprodukter, missade mellan att skilja mellan olika proteinkällor- fisk, höns bönor etc var proteiner.

Även den nya rekommendationen My plate som delar upp talriken i fyra delar säger för lite enl Willet. Den talar inte om vilka proteinkällor man bör välja. Det är stor skillnad på rött kött och att använda fisk eller nötter eller bönor. Beträffande kolhydrater skiljer den inte på exempelvis fullkorn och vitt malet spannmål. Beträffande fetter ger den inte heller några råd. Dessutom finns fortfarande mjölkrekommendationen med vilket kanske är en eftergift till lobbyisterna. En stor del av befolkningen tål inte mjölk. Mjölk ger troligen riskökning för bl a prostatacancer.

Den nyttiga tallriken

                     Willet är inte nöjd med regeringens tallrik utan har konstruerat en egen. Jag håller i stort sett med om att det är en bra kost- men jag skulle vilja ha mer detaljer om fett dvs skillnader mellan omega-3 och omega-6. Har inte det en betydelse för kroniska inflammatoriska sjukdomar?