Kapitel
I
Multipel
skleros ( MS) i korthet.
Allmänt
Multipel skleros är en sjukdom som
beror på inflammationer i hjärna och ryggmärg. Både kvinnor och
män insjuknar i sjukdomen men den är vanligare hos kvinnor. Den kan
komma i alla åldrar fast debuterar ofta någonstans mellan 30 och 50
år. Sjukdomen kan förekomma hos barn och kan bryta ut högt uppe i
åldrarna. Cirka en person på mellan 5-700 har sjukdomen i
Sverige. MS är den vanligaste orsaken till neurologiska handikapp
hos unga och medelålders människor. Orsaken till MS är inte känd
och det finns ingen känd bot för sjukdomen. Det som forskare tror
mest på idag om orsakerna till MS är att det är en autoimmun
sjukdom. Detta innebär att immunsystemet som bland annat skall
försvara kroppen mot sjukdomsalstrande bakterier och virus i stället
angriper den egna vävnaden.
Sjukdomsbild och symtom
MS yttrar sig på det sättet att
nervsignaler tar längre tid på sig att komma från centrala
nervsystemet till den plats i kroppen de skall. På liknande sätt
kan nervsignaler från olika ställen i kroppen till hjärna och
ryggmärg exempelvis beträffande känseln gå långsammare. Detta
beror på att ett isolerande skikt kring nervutskotten skadas. Detta
skikt, som gör att nervsignalerna går snabbare, består bland annat
av fettämnen och kallas myelinskida. Beroende på var i centrala
nervsystemet myelinet skadas kan snart sagt de flesta symtom
uppträda, även om en del är vanligare än andra. Sjukdomen kan ge
både synliga och osynliga symtom. De synliga symtomen kan vara från
rörelseorganen som darrningar, balansrubbningar och svaghet som
yttrar sig i svårigheter att röra armar och ben. De osynliga
symtomen kan vara symtom från känselsinnet typ krypningar,
pirrningar och många andra symtom runtom i kroppen. Besvär från
urinblåsan och tarm är också vanligt. Osynliga är också de
kognitiva störningarna med svårigheter att minnas, koncentrera sig,
göra flera uppgifter samtidigt eller minskad förmåga att hantera
stress. Omkring 50-65 procent har sådana problem. De kognitiva
svårigheterna är inte kopplade till hur svårt man har att röra
sig, utan man kan ha uttalad sådan problematik utan på något sätt
se sjuk ut. Ett annat mycket vanligt men osynligt symtom är en
uttalad trötthet, fatigue, som kan yttra sig på många sätt.
Självupplevd fatigue är det allra vanligaste symtomet på MS. På
grund av att symtomen inte syns kan de ibland vara svåra att förstå
för omvärlden.
Nedanstående tabell
På min blogg genomförde jag en enkät
om mest besvärande symtom vid MS. Det är ingen vetenskaplig
undersökning men ger ändå en bild av hur olika och varierande
symtomen kan vara vid MS
Olika typer av MS
- Skovförlöpande MS. Skov betyder att symtomen kommer under en viss tid och sedan går mer eller mindre tillbaka.
- Sekundärt progressiv MS, där den skovförlöpande formen förändras så att det sker fortgående försämring. Denna kan vara mycket olika och kan ske mycket långsamt och närmast stå stilla men det kan också ske snabbt.
- Primärt progressiv MS och yttrar sig så att det sker en fortskridande försämring. Denna försämring kan också gå med mycket olika hastighet.
- Benign MS. Där går symtomen helt tillbaka efter varje skov och ibland inträffar endast enstaka skov. Där det endast förekommer ett skov kallas sjukdomen kliniskt isolerat syndrom, clinically isolated syndrome och inte MS.
Diagnos
Sjukdomen MS diagnostiseras genom att
man berättar sjukhistoria med symtom tydande på MS för läkaren.
Denne gör sedan en kroppsundersökning inkluderande nervfunktioner.
Man brukar också ta prov på vätska från ryggmärgskanalen och se
om denna tyder på MS. Magnetröntgen av hjärna och ryggmärg ingår
också. Är man fortfarande osäker beträffande diagnos kan man göra
undersökningar av syn, hörsel och känselorganen och se om dessa
tyder på förlångsammad nervledningshastighet. Det finns ett antal
olika symtom och sjukdomar, vilka kan vara likartade och måste
uteslutas.
Behandling med mediciner
Senaste 20 åren har kommit ett ett
antal mediciner som bromsar upp utvecklingen främst beträffande
skovförlöpande MS. De första medlen minskade antal skov och
storleken på skov med drygt 30 procent.. Dessutom har det funnits
ett cytostatikum som kan ges under en tidsbegränsad period om de
andra medlen sviktar. Under senare år har det kommit mediciner som
är betydligt effektivare men de har också allvarligare
biverkningar. Ett av medlen är i tablettform. Ytterligare fler
mediciner är under utveckling.. Dessa medel är främst för att
påverka den inflammatoriska delen av sjukdomen, men det bedrivs
intensiv forskning avseende medel som skall verka nervskyddande och
också reparerande av skador.
Detta gällde behandling av
sjukdomsutvecklingen. Det finns dessutom ett flertal behandlingar
mot olika symtom typ kramper, smärta, trötthet, depression,
urinträngningar och mycket mer. MS kan som nämnts tidigare ge i
stort sett vilket symtom som helst. En del vanliga och andra
synnerligen ovanliga.
Annan behandling och framtiden
Den kognitiva
problematiken vid multipel skleros har varit dåligt känd och den
har följaktligen försummats. Det finns ett stort behov av insatser
både för att utreda och hantera dessa svårigheter. En del MS
patienter mår dåligt och de kognitiva besvären kan utgöra en stor
del av orsaken. Att inte vara ute i arbetslivet är vanligt vid MS.
Forskning visar att de kognitiva problemen är en större orsak till
att man inte har arbete än de rent motoriska.
.
Rehabilitering och träning har visat
sig vara mycket värdefullt vid MS.. Man ansåg tidigare att det var
viktigt att vila och spara energi för att orka vad man absolut måste
göra. Detta kunde medföra att man gick ned i kondition, ork och
funktion. Det senare har visat sig vara mycket viktigt att motverka.
Diagnosen MS i sig betyder inte att man måste spara energi men man
bör se upp med tröttheten. Det är nödvändigt att hitta ett
individuellt program där man tar hänsyn både till
trötthetsfaktorn och behovet av träning.
Dessutom är olika former av
stamcellsterapier under utveckling och det har redan utförts ett
antal stamcellstransplantationer i världen och i Sverige med goda
resultat. Enligt den neurologi
i Sverige som varit mest engagerad i denna verksamhet kan
stamcellsbehandlingen om den utförs tillräckligt tidigt nästan
vara en bot.
Det har bedrivits forskning kring
D-vitamin och olika sjukdomar under de senaste decennierna. Man
misstänker att brist på D-vitamin kan utlösa MS och eventuellt
påverka förloppet.
En antal MS patienter tillämpar olika
dieter för att påverka sjukdomen. Det pågår studier även
beträffande detta område.
En italiensk kärlkirurg har nyligen
kommit med en teori om att det venösa avflödet från hjärna och
ryggmärg är skadat vid MS, vilket gör att blodet kan stagnera och
framkalla inflammationer som orsakar MS. Man kallar detta
sjukdomstillstånd CCSVI och det pågår för närvarande en stor
studie avseende denna.
Överhuvudtaget har det kommit mycket kunskaper om MS
under de senaste 20 åren och mera är att vänta. Det finns
anledning att kunna se ljust på framtiden om man har sjukdomen MS.
iJan
Fagius, neurolog i Uppsala berättade om autologa
stamcellstransplantationer vid en NHR konferens i Göteborg i
oktober 2010. Han rapporterade då om mycket goda resultat av denna
stamcellsbehandling i Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar