Det vore galet om en 25-årig balettdansör med ett trasigt knä skulle ges rätten att gå sjukskriven resten av livet

Stroke av stress, Hanne Kjölers ”möte” med Jenny Fjell, en av dl läkare som engagerat sig i sjukskrivningsdebatten.



Syftet med artikeln: att ta reda på vad Jenny Fjell vill ha i stället.
HK skriver att JF vill att det skall finnas tidsgränser för vårdens insatser. För den sjukskrivne skall inga tidsgränser gälla. Det tidbegränsade förtidspensionen skall tillbaka men döpas om till rehabiliteringsersättning.
Felet med de gamla reglerna var säger JF, enligt HK att det var för lätt att låta någon gå sjukskriven för länge. Att sjukvården inte gjorde sitt jobb. Att enda uppföljningen ibland var ett nytt möte för att förlänga sjukskrivningen.
Blir jag klar över vad Jenny Fjell menar? Nej, egentligen inte. Det kan tyckas vara så att synpunkterna inte går ihop. Men är det vad hon för fram ? Såhär börjar Jenny Fjells och de 107 andra läkarnas protest mot sjukskrivningslagen ”En lag som förutsätter att tillfrisknande sker efter tidtabell är inget annat än omänsklig. Vi möter ofta patienter som har hamnat i kläm i den nya sjukförsäkringsreformen. Utförsäkringarna måste stoppas nu ”( SVD Brännpunkt). Jag förstår det mera som 108 läkares frustration över en situation som de mött som psykiatriker, allmänläkare och företagsläkare ffa. I den situationen uppfattar jag inte att Hanne Kjöler mött Jenny Fjell. Och det är där Jenny Fjell har något att säga. Många svårt sjuka patienter har stora problem.. Hur de skall lösas; där kanske inte JF har någon klar lösning. Måste man ha det för att peka på ett allvarligt problem?
Sedan kommer Hanne Kjölers åsikter in: ”Det är svårt att se varför sjukfrånvaron inte återigen skulle fördubblas med så mycket av återgång till det gamla.” Riktigt vad Kjöler menar med den repliken är svårt att se i sammanhanget. Menar hon att man får ta de här konsekvenserna att svårt sjuka människor hamnar i situationer där de inte kan försörja sig. Det är det priset som en sådan förändring får kosta och det är då enbart de svårt sjuka som skall betala det. Det Jenny Fjell protesterar mot är ett samhällsklimat där människor inte ges tid att läka ( eller att vara svårt sjuka ).
Nu kommer upp en intressant fråga. Kan man bli sjuk av stress. Hanne Kjöler ifrågasätter detta. När Jenny Fjell säger att en person blivit sjukskiven för stress men fått nej. Efter ytterligare ett halvårs arbete insjuknar personen ifråga i stroke. Men säger Hanne Kjöler; statistiken motsäger detta. Under den tid arbetsmarknaden har slimmats har antalet strokes minskat. Vad hon inte säger är att man får stroke av andra orsaker än stress, exempelvis rökning, högt blodtryck, höga blodfetter och där har ju en hel del hänt som minskat riskerna för stroke. Hanne Kjöler säger att 30.057 personer fick  en stroke 1998 vilket sedan sjönk till 24.398 år 2009.
Låt säga att cirka 100-200 får stroke varje år enbart pga stress då försvinner en detta i de 5.500 som minskat pga grund rökandet minskat, medicinering mot högt blodtryck och också pga man opererar en del förebyggande till exempel rensning av artärer med arteriosclerotiska förändringar. Sen tycks också viktökningstrenden ha  ändrats i Sverige. Det är ett fåtal  yngre som får stroke pga stress och märks inte i det stora. Jag kan egentligen bara minnas från mitt arbete ett sådant fall medan jag såg tusentals strokes beroende andra saker. Men varje stroke pga stress är en stroke för mycket. Det viktiga är dock att de är toppen på ett isberg. Är det så att stressjukdomarna ökar och inte får tid att läka är detta en allvarlig situation.

.Det finns få forskare som vill hålla med Hanne Kjöler om att man inte kan bli sjuk av stress, få stroke av stress. I Japan finns till och med ett ord för att man dör som följd av stress i arbetet, karoshi. Det är ett gammalt begrepp men som kommit att betyda död av stress. Första ”moderna” fallet var en 29 åring som dog efter att ha fått stroke. Han hade då 40 långa dagar i ett sträck. Under slutet av 1900-hundratalet var död pga problem från hjärta och kärl tätt förknippade med stress förekommande men under senare år har det i stället blivit vanligare med självmord som följd av stressande arbetssituation. (Allt läser jag på nätet men utan exakta källor och siffror).

Sedan diskuteras frågan om man skall bli tvungen att byta arbete om man blivit sjuk i ett arbete och inte klarar av det i fortsättningen. Där såg jag ibland problem i mitt arbete som företagsläkare. Skulle man verkligen fortsätta ha ett arbete som ledde till att man återfick sina problem när man återkom till arbetet. Det är bra om reglerna stöder att man skall gå till ett annat arbete i dessa fall. Men här finns ett problem. Arbetsgivaren känner kanske inget tryck till att göra arbetsplatserna mer ergonomiska, att ändra på en arbetsplats som ger någon ett problem. Jag ger Hanne Kjöler i stort sett rätt, en 25-årig balansdansör skall givetvis kunna göra något annat om hans knä gör att han inte kan dansa. Nu är det en extremsituation och i många situationer har man att göra med med betydande andra problem blir och frågan mer komplicerad.
Ett påhittat exempel: Emma är en 59 årig gift kvinna , som bor i Överkalix och har ett arbete som hon inte längre klarar av. Hon jobbar inom hemvården och har problem med rygg och axlar. Det finns ett lämpligt arbete för henne nere i Malmö. Skall hon då tvingas åka dit och arbeta eller skall hon kunna bli sjukskriven utifrån att hon inte klarar av sitt arbete i Överkalix? Jag tycker att i sådana fall skall hon bli sjukskriven även om hon har en restarbetsförmåga. Ett system med sådana regler är rättosäkert och oförutsägbart enligt Hanne Kjöler. Jag undrar, går det inte att skriva regler som är anpassade till verkligheten. Skulle inte de i så fall bli mera förutsägbara.
Hanne Kjöler blandar lite grann ihop arbetsförmåga och sjukskrivning. Det är inte samma sak. Man kan redan idag vara sjukskriven men ha arbetsförmåga . Vid många akuta tillstånd gäller detta. Det verkar också som att hon tycker att läkarkåren inte skall kunna sjukskriva-”variationen är gigantisk inom läkarkåren i synen på vilka tillstånd som ska leda till sjukskrivning och hur länge”- den situationen skulle bli vilda västern. Det ligger en del i det. Men samtidigt vad är alternativet.
Livet kompliceras av sjukdom. I grunden är detta något individuellt. Numera är sjukdom samhällsproblematik. Bondesamhälle sägs det ha funnits i 10 000 år. Industrisamhälle i 300 år. Datasamhälle etcetera. Sjukförsäkring har inte så många år på nacken om man ser det ur detta perspektiv. I söderns slavsamhälle eller i Belgiska Kongo var det piskan som gällde om man var för sjuk för att arbeta. Också i svenska samhället kunde rättare och bönder behandla människor som drabbats av sjukdom ganska brutalt. Man åkte helt enkelt ut. Då blev man inte sjuk i första taget. Den sjukförsäkring vi hade var ett stort framsteg. Samtidigt höll den på att urholka sig själv genom att den kunde tänjas ut till att användas på flera olämpliga vis. Ändringen av reglerna som gjordes har säkert minskat missbruk och överanvändning men också fått en fått farliga konsekvenser, exempelvis de tragiska fall som de 108 läkarna skriver om i sin protest.
Jenny Fjeld pekar på ett problem. Frågan är om Hanne Kjöler ser det.

Vad händer i kroppen vid stress och då man slappnar av

Social stress kan öka inflammation i hjärnceller enligt forskning på möss

Möss som lever i grupp bildar snart en hierarki där de olika mössen har olika rang, en del blir ledare och andra blir underordnade. Kanske ser det ut som när neurofysiologen Sapolsky forskar bland babianerna i Afrika. Ledarbabianerna får äta först och får sitt kärleksliv tillgodosett först. När den här rangordningen är fix så råder en viss ordning i gruppen.



Vad forskarna gjorde här var att de släppte in en mycket aggressiv mus i gruppen som skulle störa gruppens sociala liv enligt de normer den utvecklat.
Mössen tvingade in i konflikt med den aggressiva nykomlingen och efter tag började mössen att visa tecken på oroligt beteende. Mössen kunde inte fly utan var tvungna att stanna kvar och fajta, och de blev regelbundet besegrade. Så småningom utvecklade de ett tillstånd av inlärd hjälplöshet, svårigheter att finna lösningar, sätta igång aktiviteter, en sorts depressivt beteende.

Det här beteendet forsatte även sedan den aggressiva musen försvunnit. Två veckor efter fanns fortfarande det ängsliga beteendet kvar. Forskarna Sheridan och Godbout vid Ohio State University's Institute of Behavioral Medicine Research tittade på mössen hjärnor och på deras immunsystem.
En typ av immunceller fann man nu invadera hjärnvävnader, precis som vid infektioner eller skador i hjärnan, men här var det nu den sociala stressen som utlöste reaktionen. Antalet sådana immunceller mer än tredubblades i hjärnan efter stress. Anna immunceller som finns från början i hjärnan (gliaceller) satte i gång en inflammatorisk reaktion.

Det skedde också en ökning av inflammatoriska signalämnen. Dessa signalämnena gjorde att kortisol inte kunde dämpa immuncellernas inflammaoriska aktivitet, som kortisol vanligen kan.
Vid stress sker en tvåvägskommunikation. Stressande händelser skickar iväg stresshormon ut i kroppen, som påverkas med ökad hjärtfunktion, muskelspänning men också neddämpning av matsmältning, tillväxt och andra funktioner men det skickas också information tillbaka till hjärnan som reagerar med inflammation.

Genom att ge mössen betablockerare ( som blockerar stresshormonen adrenalin och noradrenalin) innan den agressiva musen kom kunde man förebygga flera av dessa effekter som inflammation i hjärnan, inget kvarvarande ångestbeteende under lång tid.
Sheridan kommenterar Man kanske nu kan inrikta sig på att nya sätt att behandla personer som har långdragna ångestbeteenden. '
Min kommentar: Kanske säger det också något om hur stress kan påverka inflammatoriska sjukdomar i hjärnan.
Källa :
Science Daily

Stresshormonet kortisol är det som är farligt med stress.

När vi blir uppjagade av något, det kan vara en fysisk fara eller något som känns fysiskt skrämmande reagerar vi på samma sätt. ”Faran”uppmärksammas med sinnesorgan och hjärna och omedelbart sätter en reaktion igång som skall rädda oss. Snabbt skall vi ställa om oss till samurajer med alla sinnen helskärpta och vår kropp skall kunna göra det yttersta. Det är en perfekt reaktion om vi skall springa ifrån ett lejon som rymt från Kolmården, men handlar det om att vi blir stressade i en bilkö, att vi arbetar med något långtråkigt och utan möjlighet att påverka eller att vi blir påhoppade verbalt fungerar det inte så bra. Och om detta pågår länge kan det vara förödande på snart sagt alla möjliga sätt. Det som orsakar detta är hormonet kortisol.

Kortisol är nyttigt vid akut stress men på lång sikt livsfarligt

Kortisolets roll är mindre känt än stresshormonet adrenalin, vilket gör att hjärtat kan pumpa ut mer blod i kroppen för att ge muskler, hjärna med syre och andra substanser till den energi som behövs för att vi skall kunna försvara oss eller springa iväg. Kortisol är också viktigt för att denna omställning. En kedja av hormoner och signalsubstanser via sinnesorgan, hjärna, hypofys, blod och binjurebark gör att kortisolproduktionen stiger i kroppen när man upplever fara och vi lyckas förhoppningsvis rädda livhanken. Pågår den upplevda faran en längre tid är den en risk för livet och orsaken är kortisolet.

Kortisolet medverkar till att

hjärt-kärlfunktioner skärps genom att syrehalten i blodet kan utnyttjas bättre, men på sikt leder detta till blodtrycksstegring på sikt Tankeverksamheten fungerar bättre. Men på långsikt dödas nervceller matsmältningen blockeras, sår i magsäck och tolvfingerstarm, tarminflammationer är följder tillväxt processer hämmas - dvärgväxt reproduktion stängs av - ägglossningsstörning, libido, impotens immunsystemet undertrycks- och sjukdomsrisken ökar och mycket, mycket mer

Kortisol stänger av alla processer som inte är livsnödvändiga

När en hök har siktet på en höna gör den klokt i att strunta i äggläggningen

När vi flyr undan det där förrymda lejonet är det många energislukande processer i kroppen som inte behövs för att vi skall rädda oss. Det är inte tiden att njuta av mat eller sex. Immunförsvaret kan inte heller göra mycket i kampen med lejonet. Kortisolet är det hormon som till stor del stänger av dessa processer. I det akuta skedet är detta bra och livräddande men pågår det en lång tid är det förödande. Och det är just vad det gör i det moderna samhället. Det är vanligen inte lejon som du och jag förföljs av utan det är snarare klockan, att ständigt vara uppdaterad, att jaga iväg till än det ena och än det andra. Man har mätt kortisolet och sett att det tenderar att stiga från morgon fram till kvällen. Hos en del går det inte ned till normal nivå och speciellt har man sett det hos kvinnor. Som motvikt är östrogen skyddande mot skador av stress på exempelvis nervceller.

Hur skall den inre bomben kortisol bekämpas

Skall vi bekämpa stress måste vi på något sätt börja leva så att kortisolnivåerna normaliseras. Det är lätt att säga tulipanaros men svårare att göra en. Ändå måste det vara målet. Det kanske inte handlar om stresshantering till var och varannan individ utan är kanske mer en politisk fråga. Hur kan samhället förändras för att en mängd människor inte skall gå omkring med den inre bomben.

Källor:

Föreläsning National Institutes of Health med Robert Sapolsky: Stress and Health

Stockholms universitet: Kvinnor är mer smärtkänsliga än män.

Sunt liv nu Långvarig relation minskar effekten av stress.

Chi gong lektion

Kanske ett sätt att minska stress.

Introduktion till stress

Vad är stress

För hundra år sedan visste ingen vad stress var. Idag vet alla vad det är, men de har ofta olika åsikter om vad det är, hur det yttrar sig, om det är bra eller dåligt. Det finns en begreppsförvirring. Jag tror att det är lättare att tala om stressreaktion och det klarlägger i viss mån vad stress är.

Hans Selye -Stressens fader

Hans Selye anses vara fadern till begreppet stress. Han skulle forska på råttor i syftet att se hur ett extrakt från äggstockar som sprutades in påverkade dem. När han sedan obducerade råttorna fann han flera förändringar; förstorade binjurar, brässen, mjälten och lymfkörtlarna hade krymt och dessutom blev det små magsår., men när det visade sig att även kontrollgruppen som bara fått fysiologiskt koksalt insprutat hade samma förändringar blev han konfunderad. 
 

Selye drog så småningom slutsatsen att det var själva behandlingen, sprutorna som gjort att råttorna fick dessa förändringar, och han drog sig sedan till minnes att han haft funderingar över varför en del sjuka patienter hade en del likartade symtom trots att de hade olika diagnoser. Han drog slutsatsen att de upplevt något påfrestande. Han myntade begreppet GAS, det generella adaptionssyndromet, vilket nu kallas stressreaktion, som inträffar i kroppen då den utsätts för olika skadliga ämnen, händelser. Han kallade detta att kroppen utsätts för stress, vilket är engelska för påfrestning, belastning. Till en början blev hans idéer inte så väl mottagna, när han hävdade att olika sjukdomar kan bero på denna stress. Vad han iakttog var det som sker när binjurarna ökar produktionen av stresshormonet kortisol och vad som händer i kroppen av efter detta.

Stressreaktionen livsnödvändig

Stress är något som kan orsaka sjukdomar, men utan  det skulle vi inte ha överlevt som biologisk art. Om man går makligt över en gata och upptäcker att det kommer en bil rusande mot en, är det livsavgörande att man kan ställa om sig till att komma ur vägen så fort som möjligt, och det är kanske också nödvändigt att föraren panikbromsar. Samma sak gäller om man skall försvara sig mot ett anfallande rovdjur. Antingen flyr man iväg eller också går man till motattack. När sådant händer måste kroppen ställa om sig från vila till full aktivitet. Den omställningen kallas stressreaktion. Stress är vad kroppen gör när den utsätts för en fara. Det som åstadkommer faran kallas stressor.

Vad händer i din kroppen då du upptäcker en fara.

Faran uppmärksammas i hjärna via syn, hörsel eller känsel. För djur är också luktsinnet ett viktigt varningssystem

Signaler går sedan till hypothalamus, som är hjärnans förbindelse med hormonsystem. Där skickas nu signaler till hypofysen.

Via hypofysen skickas nu signaler till binjurarna och sympatiska nervsystemet.

 

 I binjuremärgen och sympatiska nervsystemet aktiveras och frisätts stresshormonerna
adrenalin och noradrenalin

* Pulsen går upp och hjärtat pumpar runt mer blod, hjärtfrekvensen går upp från 50 till 150-200.

* Andetagen ökar och blir djupare. Mer syre tas in.

* Blodkärlen åtsnörs till tarm men vidgas till muskler som behöver mer syre. Vid fara blir att äta eller smälta mat oviktigt, att kunna springa så fort som möjligt kan rädda livet.

*Levern frigör glukos från sitt lagrade förråd. Muskler får energi.

* Pupiller vidgas, synen skärps och blir mera fokuserad. Man ser bara vad man 

behöver se (tunnelseende).

* Svettningen ökar och motverkar att kroppen överhettas.

* Samt mycket, mycket mer...

Via hypofysen skickas också signaler till binjurebarken*

I binjurebarken börjar nu kroppens egna kortison, hormonet kortisol att produceras. Kortisol har effekter på omsättningen av proteiner, kolhydrater och fettsyror, och har en viktig funktion vid stress då omsättningen i kroppen ökar.

Även kortisolet är alltså livsnödvändigt för att du skall överleva faror men vid en långvarig stresspåverkan kommer kortisolet att ge skador.

Det är alltså tack vare stress vi har överlevt som människor. När våra förfäder blev överfallna av rovdjur var det viktigt att de kunde springa så att de överträffade sig själva eller gå till anfall själva.

Källor Medline Plus om stress.

American Institute of Stress

Kid's Health Organization

Apropå embryonal stamcellsterapi

Den 11 oktober 2011 skrev företaget Geron att en första studie med progenitorceller ( ett mellanstadiecell på vägen att utvecklas till en fullt utvecklad cell) till oligodendrocyter utvecklade ur mänskliga embyonala stamceller skall påbörjas med patienter som har en ryggmärgskada. Deltagarna i studien skall vara nyligen skadade och måste få cellerna kallade GRNOPC1 inom två veckor efter skadan. Den första patienten i studien hade utsetts och det skedde vid Hepherd Center i Atlanta USA.

Före detta hade man arbetat med studier på laboratorier i många år innan man nu var framme att göra en första studie efter att amerikanska FDA (”läkemedelsverket”) hade godkänt detta.

Personer som genomgår studierna har haft skydd men nu har en person trätt fram som säger att han är den första patienten. Han, Timothy J. Atchison , säger dock inget om resultatet . På den här bloggen kan man dock få en liten beskrivning. Det verkar som det kommer att bli en bok. I en intervju med patienten säger han att han håller på att lära sig köra bil utan fotreglage.

Det är också så att man kan uttala sig om resultatet efter cirka ett år läser jag någon annanstans. Vidare är det så att detta är en studie som skall undersöka eventuella risker med behandlingen, eb så kallad fas I studie. Doseringen är därför låg avseende hur mycket man sprutade in. Om studien visar att det sannolikt är låga risker kommer man att gå vidare med studier och högre doser. 
De som är skadade har också den allvarligaste typen av skada, nämligen ett totalt avbrott på ryggmärgen, total ryggmärgslesion. Om man har mera begränsade skador kanske det är lättare behandlingsbart.

Sannolikt har fler patienter fått injektionerna med GRNOPC1-cellerna nu eftersom man planerat att cirka en patient i månaden skulle få denna behandling.

Det är bara att hoppas att det kommer att fungera.

Källa :pressrelease från Geron company samt ovanstående ABC video.

Urinträngningar och Dhanurasana

I början av februari skrev jag att jag skulle prova en yoga övning som heter Dhanurasana, som skulle vara bra för urinproblem; information om detta fann jag på nätet och det är alltså ingen  känd terapi mot urinträngningar. Urinträngningar skall för övrigt utredas för diagnos och i mitt fall är det då diagnosen MS.

Jag har en gammal yoga bok som jag köpte när jag gick i realskolan; en skola som väl varit borta i 50 år snart och vi som gått den har blivit fornminne, precis som Yngve Frej. I den boken YOGA utvecklar dolda krafter ( boken också ett fornminne) av Alarik Degerman läser man om Dhanurasana att den botar lättja och utvecklar uthållighet och mod. Instruktion enligt boken: Ligg på magen. Avslappa musklerna i kroppen. Böj knäna och för benen över låren. Res huvudet och bröstet. Fatta högra vristen med höger hand och vänstra vristen med vänster hand. Res huvudet och kroppen  och knäna genom att dra i benen så mycket som möjligt.

Så till det jag ville säga. Övningen är jobbig ( om man är på väg att bli fornminne) men jag tycker faktiskt att efter tre månader verkar den ha gett resultat. Jag har betydligt färre trängningar än jag brukar ha. Det började för ungefär en månad sedan och vissa dagar är det helt perfekt.
Om det är så att det är yogan som ligger bakom detta går det säkert att förklara rent fysiologiskt. Att yoga kan inverka på nervsystemet finns det fler och fler studier om.

Återkommer till detta om någon månad.

Sågs Laga mig på Vetenskapens Värld i går om stamceller?

Det är redan godkänt I USA två undersökningar  på människor som handlar om ögat och näthinnan.
Den ena undersökningen gäller torr senil makula degeneration ( blind fläcken sjukan)
det andra gäller en  ärftlig sjukdom som också drabbar näthinnan och gula fläcken Stargardt’s Macular Dystrophy.
Mycket intressant. Man talade också om oligodendrocyter från vilket myelinet bildas vilka också kan framställas ur embryonala stamceller. Hjärtan, och mycket mycket mera. Det är bara att hoppas att det håller.

Vad handlar min blogg om?

Den har börjat bli ohanterlig och svåröverskådlig. Det finns möjlighet att samla ihop det till tio huvudgrupper; så vad handlar min blogg om? Du som läst  den nångång ge gärna synpunkter:
Finns det något som skulle vara intressant som jag missar

Här är vad jag snabbt kom på

Kost och att äta

Hantera stress

Kroniska och Autoimmmuna sjukdomar

Mediciner och behandling

Neuroplasticitet

Fysisk träning och rehabilitering

Forskning

Aktuella frågor

Stress och stresshantering

Introduktion till stress






.

Kosten och att äta

Kosten innehåll är viktigt; om det är de flesta överens men inte om vad den skall innehålla.
Personligen tror jag att det inte bara är vad man äter som är viktigt utan också hur vi äter. I Carl Honorés bok SLOW-Lev livet långsamt berättar Jessie Joffe, att hon brukade äta sin lunch framför datorn, eftersom hon trodde att hennes chef inte gillade att hon tog långa(!) luncher. Hon arbetade på en bokföringsfirma. En dag när hon satt och åt sin lunch framför datorn fick hon läste om en mening sex gånger utan att minnas vad som stod. Då beslöt hon sig för att varje dag gå ut på lunchen och äta, vilket hon sedan gjort. Följder hon sett av detta är att hon har gått ned ett par kilo, hon har mer energi på eftermiddagarna och får mer gjort vilket också uppmärksammats av hennes chef. En rätt så gräslig historia men den visar att det är inte bara vad vi äter utan också hur vi äter, som har betydelse.

om kost och MS

Boken till vänster är skriven av John Pageler som följde Swanks diet under ett antal år. Först mycket motvilligt.

 Boken finns på nätet här. Den går att läsa med viss möda på svenska med googleöversättning, om man har fantasi och överseende med en del konstigheter. Jag vill inte säga att jag delar alla synpunkter som står där men det är  intressant.

Här finns Dr John McDoughall på en video. Han propagerar också för Swanks kost och har bland annat intervjuat Swank och man kan se en del film med Swank där. Jag har lite svårt för det här, bland annat tar J McDoughall avstånd från medicinering och förnekar att de har någon effekt. Jag skulle inte ha börjat med Swanksliknande diet om jag lyssnat på den här mannen.





Här berättas om den forskningsrapport om uppföljning av patienter som följt Jelineks program. I genomsnitt förbättrades de. Det hjälpte inte alla men i genomsnitt blev en förbättring.

Är försämrat blodflöde från hjärnan en följd av MS i stället för en orsak.

Buffalo ligger inte långt från Niagarafallen

En studie från Buffalo, NY visade att CCSVI inte är unikt för MS, enl forskaren som ledde undersökningen Robert Zidaninov vid University of Buffalo School of Medicin and Biomedical Sciences.
Det deltog 499 personer i undersökning. 56 % av de med MS uppfyllde kriterierna för CCSVI, men 46 % av de med andra neurologiska åkommor uppfyllde också dessa kriterier liksom 23 % av de friska.

MS patienter	56% uppfyllde kriterierna för CCSVI
Patienter med annan neurologisk sjd	46% uppfyllde kriterierna
Friska	23% uppfyllde kriterierna

Zidanov som är ordförande för the International Society for Neurovascular Disease. Den internationella föreningen för neurovaskulär sjukdom, säger att detta betyder att CCSVI inte är unikt för MS och inte dess orsak.
Professorn i klinisk neurovetensakp vid universitet i Calgary Peter Stys säger att fynden pekar på att CCSVI kan vara en reaktion på det sätt som venerna har tömts under åren man haft MS eller annan inflammatorisk sjukdom i hjärnan. Han liknar det vid att en svullen vrist är inte orsaken till en underliggande fraktur och att operera in stentar vid CCSVI kurerar inte MS mer än at kyla ned den svullna vristen med is.
I en åtföljande kommentar till tidskriften som presenterar detta sägs att det var en ökande prevalens av CCSVI beroende på patienternas stadium av sjukdom, vilket ger möjlighet att CCSVI kan spela men bidragande roll i sjukdomen eller vara en konsekvens av sjukdomen, eller den kan vara ålderrelaterad.
Zivadinov som varit i tidigare undersökningar från Buffalo och som också är väl insatt i Zambonis metoder kommenterar: Det finns ett antal faktorersom kan vara skälet till att de med avancerad MS mer sannolikt har CCSVI, kanske att de är mindre rörliga och måste använda rullstol. Vi bör fortsätta att undersöka varför människor med progressiva former har detta fenomen oftare.
Anthony Traboulsee som är neurolog vid UBC Hospital MS Clinic säger att studien visar på betydelsen av oberoende forskning på varje ny teori. Det här ställer viktiga frågor kring tidigare rapporter som visade att alla med MS hade CCSVI jämfört med att det inte fanns hos frisk befolkning och det finns felkällor både med tidigare och nuvarande studie som har med hur de ultraljudundersökningarna utförs teknisk, tidsmässigt, vinklar och patienternas lägen.
Det är på gång studier som sponsras av MS society of Canada som beaktar dessa svårigheter säger Traboulsee.

Vilka roller har de olika fettsyrorna?

Det här är ingen recension av Matrevolutionen utan snarare lite funderingar jag har då jag läser den.

När jag läser Matrevolutionen av Andreas Eenfeldt så saknar jag något, nämligen analys av fettsyrorna. Mättade fetter, "naturliga" fetter som han skriver   kan bidra till att man blir friskare av inflammationer.  Om biologiska membran skriver han att där mättade fetter minskar  på bekostnad av fleromättade kanske detta kompenseras av att cholesterolet i membranen ökar. Jag har lite svårt att tro detta eftersom kolesterolet och de mättade och fleromättade fettsyrorna fyller olika funktioner i uppbyggnaden. Detta är rätt centralt för hur man skall se på kost i samband med till exempel MS men också andra inflammatoriska sjukdomar. Har det någon betydelse vilken fluiditet membranen har. Är det så att membranen har en bättre kvalitet om det är en lägre kokpunkt, mer vätskeliknande eller är det bättre ju hårdare membranen: i boken Fettskrämd av Lifsfeldt förs den åsikten fram.

Det finns lite grundforskning om detta som visar att vid MS har man färre fleromättade fettsyror i plasmalipiderna än hos friska personer. Det finns också en studie som visar likartade förhållanden i röda blodkroppar och i fettväv hos MS patienter.

Man tittade på bland annat phospholipiderna i blodplasma, det är bland annat de som bygger upp biologiska membran, och som gör att membranen får en barriärfunktion , där vatten eller fettlösliga ämnen inte fritt kan flöda mellan cellens inre eller yttre. De har en lipofil del som attraherar ämnen som är fettlösliga och en hydrofil del som attraherar vattenlösliga ämnen, Phospholipiderna byggs upp bland annat upp av fettsyror, mättade och fleromättade.

I en studie jämförde man 14 patienter med MS och 100 friska patienter beträffande phospholipider och man fann då att typen av phospholipider skiljde sig åt. Beträffande de fleromättade omega-6 fettsyrorna hade den kortaste typen lika värden både hos MS patienterna och de friska kontrollerna men för de mer långkedjade var värdena under normalt för MS patienterna. Samma gällde omega-3 fettsyrorna. Dessutom där värdena var låga för omega-3 och omega-6 hade dessa ersatt av mättade fettsyror. Detta senare sänkte längden på kedjorna totalt och höjde smältpunkten vilken kunde leda till minskad fluiditet hos biologiska membran. Denna abnorma profil av fettsyror vid MS liknade hur det kan se ut vid andra syndrom inkluderande virusinfektioner.

Den andra delen jag saknar i analysen av fetterna och inflammation. Hur påverkar de olika fetterna signalsubstanserna i immunförsvaret. Man vet att omega-3 plus någon omega-6  är viktiga för de antiinflammatoriska signalsubstansernas bildning. Övriga omega-6 är proinflammatoriska. Hur påverkas detta av att man ökar mättade fetter om man har en inflammatorisk sjukdom? Påverkar de mättade fetterna att det blir mindre av antiinflammatoriska på samma sätt som omega-6 gör. Det borde ju göra det om de biologiska membranen laddas med mättade fetter på bekostnad av fleromättade fetter av typ omega-3 och GLA.

För mig är detta viktiga frågor eftersom det är i grunden varför jag äter reducerat med mättade fetter och omega-6. Jag äter inte så för att gå ned i vikt; snarare är det så att man går ner för mycket i vikt då man denna typ av modifierad medelhavsdiet ( Swanks kost). Det är bland annat det här som gör att jag tror inte vi är framme vid den slutgiltiga sanningen om dieter och kost.

Det här med insulinssvängningar i samband med intag av snabba kolhydrater  och åtföljande hungerkänslor har jag inga svårigheter med att acceptera; Det är egentligen något som finns med sedan jag läste fysiologi

Apropå sjukförsäkringsreformen.

Intressant artikel i läkartidningen om situationen för patienter med utmattningssyndrom  efter att reformen genomfördes 2008. Kommer de här stresskadade patienternas situation att förbättras efter de senaste förändringarna. Läs artikeln här.

Graviditet, omega3 och D-vitamin

Graviditet och omega-3
Omega 3 under graviditeten påverkar både modern och barnets hälsa enligt Michelle Price Judge vid University of Connecticut School of Nursing Hon har i en tidigare undersökning visat att i fall där modern tagit omega-3 under graviditeten har effekten suttit i upp till 9 månader och gett barnen en utvecklingsfördel. Nu har hon studerat omega-3 under graviditeten och förlossningsdepression. Hon undersökte 52 kvinnor som fick antingen placebo ( majsolja) eller fiskoljekapslar med 300 mg av DHA fem dagar i veckan under 24-40 veckan. Det var för få kvinnor i undersökningen för att konstatera ändrad förekomst av post partum depression men i svaren som angavs när man skattade skalan hur de mådde hade kvinnorna signifikant mindre svar ( poäng) som tydde på depression. De hade mindre ångest bland annat.




I sammanhanget kan påpekas att metabolismen förändras under graviditeten så att kvinnorna lättare tillgodogör sig omega -3 även från vegetabilier om jag minns rätt. I andra fall är det ganska låg procent av denna omega-3 som omvandlas till de former av omega-3 vi behöver. Ser man till att man har laddat upp med tillräcklig vegetabiliskt omega-3 utgör denna låga procent ändå tillräckligt för att vi skall få behovet av omega-3 tillgodosett även via vegetablier som avocado, nötter, mandel, rapsolja etc. Vid graviditet är dock omega-3 så viktigt att jag skulle satsa på flera hästar för att vara säker.

En bra källa till omega-3 är givetvis fisk men man bör då se till att det är en fisk som inte innebär hälsorisker för barnet.


Graviditet och D-vitamin
I Australien har man screenat gravida kvinnor för D-vitamin och funnit att 41 procent hade värden på 50 nmol/L eller lägre. ( Och 50 betraktas i dag som ett lågt värde i sig av många experter). Det finns misstankar om att låga D-vitaminvärden kan leda till MS, typ I diabetes med mera hos barnen.
Ibland råder man i Australien gravida kvinnor att sluta med D-vitaminsubstitution men detta är är helt fel enligt artikeln och också enligt min mening. Detta läser jag på Jelineks sajt: Overcoming Multiple Sclerosis.

Piller mot MS- några till ... ... ...

Ytterligare kandidater för tabletter mot MS väntas. Det finns BG-12 som håller på att utvecklas av Biogen. Där finns Teriflumid som väntas bli klar under 2012. För teriflumide har rapporterats en 31 procentig reduktion av skov, och 30 procentig reduktion av handikapp progression. Biogen har också rapporterat om att de resultat som är på gång är positiva.
En tredje kandidat är dimethyl fumarate,där man också släppt ut information att medlet haft förvängtade effekter och att biverkningsprofilerna är låga.



Det är således minst fyra kommande bromstabletter mot MS. Sedan finns dessutom cladribine som mött motstånd på grund av biverkningar men som till exempel är godkänd i Ryssland.

Det lär alltså uppkomma en konkurrenssituation vilket är positivt ur synpunkterna vilket medel är effektivast, har  minst biverkningar och priset borde det också påverka.

Laquinimod: ytterligare en tablett vid MS

En placebokontrollerad studie om 1106 personer med RRMS ( skovförlöpande MS) avseende laquinimod har genomfört. Den pågick under två år och 80 procent av de som tog verksamt medel genomförde studien mot 78 procent i placebogruppen.
Biverkningarna var också få och i stort sett jämfört med placebogruppen. En ökning av leverenzymen sågs i behandlingsgruppen jämfört med placebogruppen. Dessa förändringar var övergående och gick tillbaka och det fanns inga tecken på problem med levern, enligt Comi, som ledde studien och chef för avdelningen för neurologi och institutet för experimentell neurologi vid ett universitet i Milano.
Resultatet då?

Årlig skovfrekvens	23% minskning
Utveckling av handikapp	36% minskning
Hjärnatrofi ( död av nervceller i hjärnan)	33% minskning

Det anmärkningsvärda med detta är givetvis minskningen av progressionen och atrofin plus vad som tycks en hög säkerhetsprofil, och där skiljer den sig från exempelvis betainterferon och Copaxone. Och dessutom är det då fråga om en tablett.
Om man jämför med Tysabri och Gilenya så är det betydligt lägre påverkan på årlig skovfrekvens men beträffande utveckling av handikapp ( påverkan på EDSS skalan) och på hjärnatrofin är skillnaderna mindre. Sedan är då biverkningarna så långt man kan se nu betydligt färre.
En plats för laquinimod finns säkert med tanke på att injektionerna kan bytas mot tabletter, och dessutom kan det ju vara så att medicinen kan ha en påverkan på vissa former av MS där interferon har en dålig effekt. Jan Hillert delade upp MS i bland annat MS som svarade på interferon och MS som inte svarade på interferon. En möjlighet är ju att en del av de som inte svarar på interferon svarar på laquinimod.
Verkningmekanism
Jag läste en undersökning om undersökning på möss med EAE, dvs en experimentell form av MS även kallad mice MS. Man fann att laquinimod minskade kliniska tecken, inflammation och demyelinisering. Man fann exempelvis att inflammationsstimulerande cytokiner minskade (bl a IL-17). Man fann också att vidhäftningsförmågan ( förmågan att fästa vid kärlväggarna och blodhjärnbarriären och passera in i CNS) för lymfocyter påverkades. I EAE lesionerna fann man mindre akut skada på axonen än hos icke behandlade, vilket skulle kunna tyda på att laquinimod skyddar myelinet. Exakta verkningsmekanismen verkar inte klarlagd.
Källa physorg.com, 

Presskonferens med socialförsäkringsministern Ulf Kristersson med anledning av att sjukförsäkringen skall reformeras.

I natt publicerades på DN debatt en artikel från  socialförsäkringsminister och borgerliga ledamöter i socialutskottet om reformering av sjukförsäkringen. Detta är efterlängtat och nödvändigt men också ytterligare en del i förändringskulturen. den förändringskultur som i sig lett till en hel del sjukskrivningar och liknande. 

Ulf Kristersson säger att grunden i sjukförsäkringen är att man till följd av sjukdomen inte kan arbeta. Grundpelare är rättsäkerhet och rättvisa.

Kärnan i sjukförsäkringsreformen är rehabiliteringkedjan

Hälften så många sjukskrivna idag som nuvarande försäkringsregler infördes. Sedan dess har

antalet nya förtidspensionärer har sjunkit från 73000 till 10 000. Bara summan i sig är mycket väcker många frågor både om vad som har hänt men också om hur tidigare regler fungerade.

Förändringar som skall komma.

1. Oskälighetsprövning. Det skall ske individuella bedömningar, oskälighetsprövningar om man skall lämna FK. En professionell möjlighet se till en persons sammansatta situation. Idag skall man i princip ligga på sjukhus för att bli undantagen från tidsbegränsningen av sjukskrivningen.
   Om man inte kan se att det finns någon möjlighet att klara att få jobb via arbetsförmedlingen skall man inte dit.
2. .Det ska finnas en ökad ekonomisk trygghet för de som lämnar tidsbegränsad förtidspension. Det kompletteras med ett nytt bostadsstöd som tar hänsyn till försörjningsbörda. Det handlar om de så kallade nollklassade, som saknar en sjukförsäkrad inkomst så att de får en chans att komma tillbaka till försäkringen.

3. Det skall bli bättre samarbete mellan myndigheter. Färre skall falla mellan stolarna. Arbetsförmedligen skall komma in efter ett år.
4. Bred väg tillbaka. Arbetsförmedlingen får pengar till 3000 personer med nedsatt arbetsförmåga.
5. Man skall öka försäkringskassan förtroende kapital. Tilltron till FK måste förstärkas. Bland annat skall kommunikationen mellan läkarkåren och försäkringskassan förbättras. Den medicinska professionen och försäkringsprofessionen skall tala samma språk.