Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Snälla rösta om boktitel. Lämna gärna förslag




START


Translate

måndag, mars 29, 2010

Möss och Människor En av de mest intressanta studierna jag läst på länge.


Vid universitet i Stanford har man genom studier på möss och blodprov på människor med MS funnit tecken på att MS sjukdomen kan ha olika mekanismer. Man har i en mindre studie funnit att att bromsmedicinen beta-interferon ( Rebif, Betaferon och Avonex) tycks verka bara på de som har en typ av dessa mekanismer. Så här ligger det till:
Det finns ett informationsystem inom immunförsvaret som bland annat består av signalsubstanser. Dessa signalsubstanser kan produceras av en cell i immunsystemet och signalera till en annan cell att göra på ett visst sätt. Signalsubstanserna transporteras från en del av kroppen till en annan via blodet, men en del signalsubstanserna kan också signalera inom en cell. När en angripare i form av virus eller bakterier angriper en vävnad börjar en serie av händelser inom immunsystemet att ske, som skall leda till att angriparen oskadliggörs. Informationen om vad som skall ske går genom signalsubstanserna. Detta är en inflammation och de olika signalsubstanserna som medverkar till denna vid bakterie- och virusangrepp kallas proinflammatoriska. Virus och bakterier angrips av ett försvar som kallas cellbundet. Andra mikroorganismer exempelvis parasiter finns mest i vätskan mellan cellerna. Dessa mikroorgnismer angrips av andra signalsubstanser och utgör en annan del av immunförsvaret. De signalsubstanser som bekämpar parasiter och liknande dämpar den inflammation som skall ta kål på virus och bakterier. Aktivering av försvaret mot bakterier och virus dämpar försvaret mot parasiter. Man brukar kalla de signalsubstanser som dämpar försvaret mot virus och bakterier för antiinflammatoriska. Ett annat namn på signalsubstanserna är cytokiner. När försvaret mot virus och bakterier är aktiverat talar man om att Th1 celler är aktiverade medan försvaret mot parasiter är reaktioner hos Th2 celler.
Ska man vara riktigt noga så tror man att en speciell Th cell ( står för T-hjälparcell) kallad Th 17 är inblandad i sjukdomen MS, där den motsvarar Th1. Denna cell, Th 17 producerar bland annat signalsubstansen Il-17, som är en så kallad proinflammatorisk signalsubstans. En annan proinflammatorisk signalsubstans är gamma-interferon. Vad man funnit nu är att den grupp som undersökts avseende en variant av signalsubstansen IL-17 ( IL-17F) och hade en låg halt av denna visade sig ha svarat mycket bra på bromsmedicinen betainterferon medan däremot de som hade höga halter av IL-17F inte blev bättre, det fanns till och med tecken på att de blev försämrade.
Man hade innan denna undersökning på människor manipulerat T celler så att de producerade antingen IL-17 eller gamma-interferon hos möss. Detta producerade den så kallade möss-MS, dvs djurmodellen EAE av multipelskleros hos djuren. Det visade sig att de djur som fick möss-MS via gammainterferon svarade mycket bra på bromsmedicinen betainterferon medan de som fick möss-MS av IL-17 inte gjorde det. De blev snarast försämrade.
Studierna, som om de visar sig kunna upprepas med liknande resultat i andra och större studier, skulle kunna förklara varför betainterferon hjälper en del men inte andra.
Det skulle kunna bli möjligt att genom blodprov visa vilka som blir hjälpta och vilka som inte blir det. Många människor skulle kunna få veta att de får en effektiv medicin och andra skulle slippa att prova med betainterferon med de biverkningar och risker som finns med den. Samhället och patienter skulle också spara pengar som skulle kunna användas till effektivare saker.
Dessutom reser det frågan finns det olika typer av MS vad beträffar de biologiska mekanismerna. Studien lägger till lite kunskap även beträffande detta.
Det står i artikeln att betainterferon verkar på cirka hälften av patienterna och effekten är cirka 30 procent hos dessa. Detta måste journalisten ha missuppfattat. Effekten på 30 procent är ett genomsnitt och där är även inräknat de som inte åtnjöt någon effekt. Man förstår det bland annat av uttalandet, en konsekvens av studien kan vara att betainterferon visar sig vara en betydligt effektivare medicin än man hittills trott. ( Lawrence Steinman, en av forskarna bakom dessa studier) Och är det inte så att en del har mycket god effekt av betainterferon?


Apropå universitetet i Stanford planerar man även där göra en undersökning av CCSVI med ultraljud och avancerad magnetkamerateknik som kan synliggöra hinder i venerna från hjärna och ryggmärg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar