Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Snälla rösta om boktitel. Lämna gärna förslag




START


Translate

söndag, april 11, 2010

Kost vid MS. Om riskerna med fet mat (och söt mat) - det kan vara beroende framkallande


När jag letat efter material om CCSVI finner jag en del om kost. På This is MS/TIMS skriver LadyDoe om uppföljning av patienter som följt Swanks diet i 50 år. Hon har hämtat det från Jelineks nya bok som jag inte skaffat ännu. Det finns en uppföljning av 15 patienter som följt dieten i 50 år; av dessa kunde 13 gå utan hjälpmedel eller assistens och 2 gick med hjälpmedel eller assistens. Deras åldrar var mellan 72-84 år. Vid 34-årsuppföljning fanns det 63 som fortfarande följde dieten medan av de som inte lyckades följa den fanns det 16 överlevande.

På den svenska sajten CCSVI och dessutom... läser jag också om två personer som följer en likartad kost vilken innebär reduktion av mättade fetter till under 15g per dag, inget rött kött. De tyx också må bra men deras tråd har tyvärr blivit invaderad av en person som inte alls gillade det här och efteråt har de inte skrivit något om det här.

Slutligen fann jag en person som opponerade sig mot Colin Rose kritik. Hon följde också en kombination av Swank och Jelineks diet och mådde bra efter bortåt tjugo år. På Teneriffa har jag träffat en person som följt en liknande diet i mer än 30 år och mått bra en stor del av tiden, och jag har även på min blogg läsare som följt en liknande diet i 30 år.

Det skall bli väldigt intressant att läsa Jelineks nya bok. Han skrev och frågade om jag ville översätta den, och jag har skickat runt förfrågningar till alla förlag som finns i stort sett men ingen har varit intresserad av att ge ut den.

Numera gäller det att smälla i sig en massa mättat fett i stället tycks det som. Jag fann ett mycket intressant inlägg om varför man blir överviktig på Colin Rose blogg. Det hänvisade till forskning som gjorts på möss, som tydde på att mat med högt fettinnehåll ger förändringar i hjärnan och det driver på ett ohämmat och tvångsmässigt ätande; när jag läser inlägget som är inspirerat från en artikel i National Post tycker jag kanske man skall inkludera även socker i denna mekanism. Man skriver att det fick fri tillgång till sausages, frostings and cakes , dvs korvar, glasyrer och tårtor. Det innebär vad jag förstår både fetter och socker.

I varje fall- när råttor som fötts upp på vanlig mat fick obegränsad tillgång till diet med massor av fetter (men också socker) förlorade de helt kontrollen över sitt ätande. Inte ens milda strömstötar i fötterna stoppade deras kopiösa festande på choklad, tårtor med grädde, korvar och glasyrer och annat som frestar gommen skriver man i National Post. När det hade gått fyrtio dagar och förmodligen fyrtio nätter av ätande hade de gått upp 25 procent i vikt. Och råttorna blev inte bara feta man fann också förändringar i deras hjärnor som hade med belöningscentra och göra, samma förändringar som man ser hos drog och spritmissbrukare. I synnerhet fanns det mindre av en receptor i deras hjärna, vilken kallas dopaminreceptor, D2 som kopplad till signalsubstansen dopamin och denna signalsubstans är förknippad med belöningskänslor.. Hjärnan sprutar ut dopamin när man äter något som smakar bra skriver man i artikeln.

Ju mer av det man kallade junk food, skräpmat som råttorna fick i sig ju mer överlastade de hjärnan belöningssystem till detta bröt ihop. När dessa centra blev mer och mer avtrubbade och inte gav några belöningskänslor började råttorna snabbt på att äta tvångsmässigt. De var helt inriktade på att få sina kickar. Paul Kenny , en av författarna till studien kommenterar att de befann sig i ett konstant belöningstomrum, så de blev bara mer och mer motiverade att äta och det hela blev en helvetes cirkel. Med andra ord kan man säga att belöningsmekanismen drabbades av en utmattningsreaktion.

Det tycks som den minskade förekomsten av D2 receptorn- en bieffekt av att äta mat med mycket fett, enligt forskaren också tycktes göra råttorna mindre benägna att kunna byta vad de ville äta. När man tog bort maten med mycket fett och bara lämnade kvar nyttig kost, dvs salladsbaren, gick de i hungerstrejk.14 dagar efter att man slutat med skräpmaten hade de inte återgått till att äta samma saker som en grupp av kontrolldjur gjorde. Detta visas hur kraftfull denna mat är, säger forskaren doktor Kenny.

När man slog ut dopaminreceptorn hände inget då råttorna gavs vanlig mat. De blev inne på något sätt tvångsmässiga i sitt ätbeteende. Deras belöningssystem funkande, men i det ögonblick de fick välsmakande mat började de snabbt att visa dessa tillvänjningförändringar.

Man skriver att det kan vara så att vissa människor har tendens till att ha lägre D2 nivåer. Det är en trolig orsal till att de börjar att gå upp i vikt och bli feta, de har en sorts försprång efter som de redan har minskad förekomst av receptorn D2.

Det här betyder att om du fortsätter äta något som du vet inte är bra för dig finns en risk att utveckla en vana och man fortsätter med den maten om man inte gör en stor kraftinsats för att stoppa det, säger dr Kenny. Människor måste vara mer vaksamma på vad man äter beträffande risker och faror. Man kan njuta av de här sakerna tillfälligtvis men det bär vara kontrollerat.

En annan läkare Valerie Taylor att studien visar att vissa personer är mer benägna än andra att bli matmissbrukare, och att vi nu lever i en värld( västvärlden) som ger alla möjligheter till ett sådant beteende. Studien bekräftar, vad vi som arbetar inom området har sett, säger hon. Nämligen att för vissa personer handlar det inte om bara viljekraft det är ytterligare något som sker (när man utvecklar fetma.). Detta var i Canada där 37procent av vuxna befolkningen i arbetsför ålder är överviktiga.

Vad studien säger mig är en möjlig förklaring till diskussionerna mellan HighFatLowCarb gruppen och den grupp som hävdar restriktion beträffande mättade fetter. Man kan säkert utveckla detta beroende både av smakretare för gommen med socker likaväl som med smakretar för gommen med fetter. Undersökningar visar att man kan gå ned i vikt med flera dieter och undersökningar visar att man kan öka i vikt med flera dieter. Det bästa är att inte hamna i någon sådan cirkel där man utvecklar beroende. Tyvärr ser man många unga och överviktiga och ofta med en cigarett i handen. Ibland röker man för att hålla vikten nere.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar