Om alemtuzumab-fyraårsuppföljning

ett vårtecken, taget idag

Tidigare om alemtuzumab
Fas II studie fisar att 71 procent var fria från klinisk aktiv sjukdom tre år efter att de erhållit den sista behandling med alemtuzumab. Detta i jämförelse med en kontrollgrupp som fick Rebif, där 35 procent var utan tecken på klinisk aktiv sjukdom. P värdet var p<0,001,>

91 procent av de som fick alemtuzumab hade inte någon kvarvarande handikappande skada mot 68 procent som tog Rebif.

Verkningsmekanismen: tros vara att alemtuzumab påverkar de celler som angriper myelinet står det i artikeln.

Det finns ett antal biverkningar:

ITP, idiopatisk trombocytopen purpura, vilket är ett tillstånd som beror på att blodplättarna, trombocyterna minskar och det innebär blödningrisk. Den första patienten dog i detta. Detta berodde på att man inte upptäckt tillståndet och patienten fick en dödlig blödning. Sammanlagt rörde det sig om 334 patienter. Därefter har man det upptäckts ytterligare fem som klarat sig. Jag uppfattar också trombocytopen purpura som ett tillstånd man skall kunna behandla om man bara upptäcker det.

Det finns dessutom ett antal andra autoimmuna tillstånd som biverkningar, men dessa har vad jag förstått gått tillbaka.

Jag har tidigare läst om andra biverkningar av alemtuzumab.

Det pågår två fas III undersökningar. Resultatet av dessa kommer under 2011. Här verkar det finnas ett medel som är effektivare än Tysabri. Medlet verkar lika Revimmune, som jag skrivit om tidigare men som jag inte sett om det kommit något mer om. Kanske gick det inte att hitta finansiering eftersom det var ett gammalt medel .