Gångsvårigheter

Hur vanligt är gångsvårigheter?

I enkäten var gångsvårigheter det mest besvärande symtomet vid MS. Det var 40 procent som angav detta. I den enkäten på Multiple Research Blog var det över 50 procent.

2011 gjordes en enkät med 1200 personer med MS ( Harris Interactive survey) som visade att 70 procent av dem upplevde att svårigheter med att gå var det mest besvärliga med MS. Ungefär 65 procent hade gångsvårigheter åtminstone två gånger i veckan och en majoritet hade svårigheter med gången inom de första fem åren efter diagnosen.

Diskuterar man gångsvårigheter för sällan?

Jag läser på sajten disaboom om gångsvårigheter och sätt att förbättra gången. Det tycks vara en fråga man sällan diskuterar med sin neurolog eller andra vårdgivare- man skulle ju kunna tänka sig att det är en av de viktigaste. Enligt Harris Interactive survey diskuterade 40 procent sällan eller aldrig gångsvårigheterna med sin neurolog eller annan vårdgivare. Ju yngre man var desto mer tveksam var man att diskutera denna problematik. Om jag  utgår från mig själv är det något som jag inte gärna vill tänka på. Jag kanske ser mig själv i rullstol  eller kanske jag ser min morbror som tillbringade många år i säng på grund av MS. Det senare var på 50-talet och det skulle sannolikt inte ha varit så i dag. Sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna, rehabilitering, medicinering. Men det kan nog finnas en rädsla som gör att man inte vill ta upp det.

Hur yttrar sig gångsvårigheterna?

Är det bara så att man ser gångsvårigheterna komma och i stort sett accepterar att det måste vara så? Tar man reda på vad gångsvårigheterna beror på.. Det räcker alltså inte med att ta reda på om någon har gångsvårigheter eller inte utan man måste ställa mer specifika frågor. Hur yttrar sig gångsvårigheterna. Klarar man gå i trappor. Klarar man inte att lyft upp framfoten utan snubblar. Blir man svag efter en stund. Gäller det båda benen osv... Det är av vikt att ventilera detta med sin neurolog eller vårdgivare eftersom olika gångproblem kräver olika lösningar. Olika orsaker gör att man måste åtgärda dem på olika sätt.

Konsekvenser av gångsvårigheter ( hämtat från Harris Interactive Survey)

Gångsvårigheterna ledde till att man upplevde att det kunde vara farligt att röra sig ute. Bland de som rapporterade gångproblem hade en majoritet fallit någon gång och 40 procent hade skadat sig.

Gångsvårigheter ledde till ekonomiska problem. Svårigheter att klara arbetet. Gångproblematiken gjorde ofta att man fick byta arbetsinriktning och få ett anpassat arbete. Det ledde till att man reducerade sin arbetstid.

Socialt ledde gångsvårigheterna bland annat till att man blev mer isolerad.

Problematiken med att förflytta sig, ekonomiska och sociala konsekvenser av detta visar att det är viktigt att börja diskutera problemen när man känner dem. Bäst effekt av olika åtgärder får man innan problemen blivit stora.

Orsaker till gångsvårigheter:

Muskelsvaghet: Detta är en vanlig orsak till gångsvårigheter. Många tror också att MS är en muskelsjukdom, men svagheten är sekundär till försämrad och förlångsammad nervfunktion. Muskelsvagheten kan yttra sig på flera olika sätt av gångproblem. Man kan känna sig svagare i ett eller två ben utan att det egentligen syns men det kan också yttra sig i att man inte klarar att lyfta tårna utan drar dessa, delar av framfoten kan vara vara svår att lyfta och man får droppfot, man kanske lyfter högre på det starkare benet då man går för att svinga fram det svagare benet. Man kanske svingar ut benet åt sidan. Om man tittar på hur skorna slits kan man se om man till exempel slår i tårna, kanske mer på en fot. Det finns ibland mycket man kan göra åt detta genom olika former av träning, både allmän styrketräning av benmuskulatur men också mer riktad träning av speciellt svaga muskelgrupper.

En intensivare träningsperiod på rehabiliteringscenter ger ofta bra resultat beträffande muskelstyrka men det är sedan viktigt att fortsätta med regelbunden träning hemma.

Spasticitet:

Detta är den del av gång och rörelsesvårigheterna som beror på ökad spänning i muskulaturen, ökad reflexaktivitet som ger upphov till ofrivilliga rörelser, spasmer i form av ihållande kramper ofta smärtsamma eller så kallade kloniska sammandragningar som är mer snabba och korta. Detta beror också på att nervskadan gjort att samspelet nerv och muskler fungerar sämre, hämmande signaler från hjärnan minskas och leder till ökad aktivitet i muskler och senor. En viss spasticitet kan ibland underlätta gången genom att det ger ökad tonus i musklerna.

Spasticitet kan åtgärdas på olika sätt.

Träning och stretching: George Kraft rehabiliteringsläkare skriver på NMSS en artikel om hur man förbättrar gången. (Can People with MS Improve their Walking). Han skriver att när man nämner ordet gångsvårigheter kommer många att säga hjälpmedel direkt, men det är inte alltid det bästa. Gångsvårigheterna kan bero på att spasticiteten gjort att man blivit ordentligt stel och fixerad i hälsenan och har svårigheter att föra tårna uppåt och nedåt. Han går så långt att han tycker alla med MS borde stretcha Akillessenorna varje dag. Det finns två övningar i hans artikel; jag visar en egen bild här. Kraft brukar också ge råd om skor med a slippery toe section, det vill säga en skospets som inte fastnar lätt.

Givetvis kan sjukgymnaster hjälpa till och lära ut mycket av detta men de regelbundna egenövningarna är grunden.

Medicinering mot spasticitet:Det finns olika mediciner mot spasticitet som minskar kramperna, varav det vanligaste är baclofen. Spasticitet varierar och medicineringen kan behöva varieras. Kyla, värme påverkar liksom infektioner. Spasticitet varierar också över tid och medicineringen behöver ses över tid efter annan. För mycket medicinering kan göra att man känner sig muskelsvag.

Balans

Problem med balansen är ofta involverat i gångsvårigheter. Det kan märkas som en svängande eller ”drucken” gång. Man kallar detta ibland rörelseataxi. Det är därför man blir stoppad av tullen på Arlanda ibland. Min morbror blev stoppad av en tant som inte tyckte han skulle ha med sig sin lille son på stan då han var så drucken. Men det här finns hjälp för. Där skriver Krafft att man kan förbättra balansen med att man får ytterligare ett stöd, exempelvis en käpp eller en rollator. Själv vet jag av egen erfarenhet att balansen också förbättras av träning och att det är viktigt att göra detta men under iakttagande av försiktighet så att man inte faller. Sjukgymnasterna kan hjälpa till med bra övningar och sedan kan man fortsätta hemma med lämpliga övningar. 

Med hjälp av fantasi hittar man enkla sätt att träna. Vad som är positivt med träningen är att träning av en sak gör att man också förbättrar annat. Balansträning ger styrketräning. Stretching mot ett hörn ger även töjning av skuldermuskulaturen och ökad rörlighet där. Den ökade styrkan och konditionen ger förbättrad MS situation över huvudtaget. Det finns mycket att läsa om detta men det viktigaste är att själv uppleva det eftersom det ger hopp och en känsla av att man tar kontroll- och det är stresshantering!!

Nedsatt känsel

Nedsatt upplevelse av var man har fötterna och hur de känns kan ibland vara starkt bidragande till att man går sämre. I viss mån kan detta också påverkas. Att gå barfota kan ibland träna upp känseln, till exempel på en matta eller i sanden. Träning av balansen gör också att man tränar upp förnimmelserna av var man har fötterna.

Fysiskt fatigue

Den allmänna fatiguen kan begränsa gångförmågan. Samtidigt gäller också en av de bästa sätten att minska fatigue är att försöka förbättra sin kondition. Kanske kan en tur på motioncykel förbättra kondition, benstyrka och fatigue. Vad som är bra i en situation känns inte alls bra i en annan och det kan också vara olika för olika individer.

Depression, ångest, hopplöshetskänsla

Mentala och psykologiska faktorer kan spela in. Ett av de vanligaste symtomen på depression är trötthet av olika slag. I bland kan bästa boten mot detta vara att komma till rehabilitering och ibland gäller andra saker. Kroniskt sjuka är en av de grupper som upplever allra mest stress i samhället och där kan finnas mycket att ta tag i. Familjesituation. Anhörigvårdare är för övrigt en annan grupp utsatt för oerhörd stress.

Mycket , mycket mer kan spela in avseende gångsvårigheter, men låt oss inte glömma att numera finns en medicin som kan hjälpa en del personer med MS och gångsvårigheter en hel del. Ampyra.