Alzheimer; forskning avseende vaccin, stamcelltransplantation och omega-3

diskuteras i denna artikel

Forskare vid NYU Medical Center arbetar på ett vaccin mot Alzheimer sjukdom. Vaccinet skall fungerar genom att ta bort det så kallade tauproteinet som tros vara ansvarigt för celldöd vid Alzheimer. utgörs det mest typiska neuropatologiska kännetecknet vid Alzheimers sjukdom. Ett av kännetecknen på sjukdomen då man tittar på vävnad i mikroskop är en sorts nystan som består av ett protein kallat Tau. Detta finns normalt i nervcellerna för att stabilisera cellen genom att binda tubulin till delar av cellstrukturen. Vid en del sjukdomar exempelvis Alzheimer kan Tau frigöras från tubulin och bilda spiralformade strukturer som klumpar ihop sig till nystan.

Forskaren Einar Sigurdsson vid New York University Medical Center säger:" Ju mer du har av dessa tauaggregat i hjärnan, ju allvarligare är din demens. Det aktuella vaccinet skall stimulera immunsystemet att forma antikroppar som attackerar tauproteinet.

Andra forskare arbetar med att via stem cell terapi få döende celler att börja tillväxa-
För att ge optimal miljö för stamceller att mogna till neuron håller forskar vid Uiversity of Central Florida att regkera nivåen på ett annat protein som är associerat till Alzheimer.

Ett tredje område man utforkar är hur omega-3 kan påverka utvecklingen av MS. Klinisk forskning avseende detta pågår också för närvarande.

Gluten och mjölfritt recept

Apelsin och currymorötter
med nötter

Om stamcellstransplantation i Kina

Jag har tagit del av en video om stamcellstransplantation i Kina. Transplantationen är utförd i juni förra året . Vad som är unikt är att den unge person Mikey Riley, som genomgått transplantation, har fört blogganteckningar mycket regelbundet sedan transplantationen. Det finns alltså en möjlighet att följa och se hur det gått.Det finns dessutom uppföljningsvideo.

Om man tittar på hur autologa stamcellstransplantationer beskrivs i läkartidningen av Jan Fagius och Gunnar Öberg i den här artikeln, provar man olika förfaringsätt, varav det vanligaste är att man gör en stamcellsmobilisering med cyklofosfamid och en granulocytkolonistimulerande faktor ( granulocyt= en form av vita blodkroppar). Stamcellsmobilisering innebär att man försöker mobilisera stamceller från benmärgen till det perifera blodet, så att man kan få fram stamcellerna via blodkärlen.

Efter att man tagit fram stamcellerna ges konditioneringsbehandling med olika kemoterapeutika (BEAM). BEAM-behandlingen innebär att hela benmärgen slås ut, något som kallas myeloablativ behandling, vilket bara betyder att man tar bort benmärgen. Det finns andra som menar att endast partiellt borttagande behövs och föreslår bl a alemtuzumab och cyklofosfamid

När man gjort benmärgsbortagning, myeloablation tillförs åter stamcellerna via perifera blodbanan.

Under den här perioden innan immunförsvaret återhämtar sig så är man mycket känslig för bland annat inflammationer och måste skyddas.

De frågor jag skulle vilja få svar på är: Gjorde man någon form av ablativ behandling av benmärgen och immunsystemet. Som jag ser det är det en förutsättning för att man skall få någon effekt av en stamcellstransplantation. Annars finns ju det gamla immunsystemet kvar.

Behandlades patienten med något cytostatikum för att göra detta helt eller partiellt. Eller behandlades han med strålning för att slå ut benmärgen? Blev han infektionskänsligare under en period och skyddades han på något sätt. ( isolering från andra).

På den här bloggsidan kan man läsa om när stamcellerna tas ut från bäckenbenet, som jag förstår (rättare sagt man tar ut benmärg- och sedan försöker man filtrera fram stamceller. Det rör sig alltså om en autolog stamcellstransplantation.) En annan teknik tycks det, vad jag förstår för att få fram stamcellerna. Vanligast i väst är stamcellsmobilisering. Patienten fick en injektion som syftade till stamcellmobilisering dagen innan man tog ut benmärgen. Man behövde alltså mobilisera dem även om man inte tog dem från perifera blodet.

Nästa steg i behandlingen. Hur behandlade man benmärgsbortagningen?Fick patienten strålning eller cytostatika? Någon dag efter det här tror patienten att han fick injicerat stamceller från navelsträngsblod. ”If I am correct, and i am 85% sure. I was injected with umbilical cord stem cells”. Han skriver att det sprutades in i ryggmärgskanalen. Jag kan inte finna att man innan denna behandling har behandlat immunsystemet och benmärgen för att slå ut det gamla. Det finns en tveksamhet här att patienten inte förstått vad man gjort. I varje fall blev det ingen isolering för att skydda mot infektioner. Efter detta behandlades patienten med tillväxtfaktor som infunderades( tillfördes intravenöst).

Hittills har ingen utslagning av gamla immunförsvaret gjorts. Det har inte gjorts något försök att ta bort hjälpar-T-celler.

En vecka senare får patienten sina stamceller också detta via en spinal injektion. ”Today, the purified stem cells were re-introduced into my body, via spinal cord injection.” Det har inte föregåtts av något borttagande av det gamla immunsystemet eller av hjälpar-T-lymfocyter enligt vad jag kan se. Patienten har hela tiden umgåtts med andra som vanligt och inte skyddats mot infektioner.

Några dagar senare får han stamceller igen intravenöst denna gång. Ytterligare en gång får han stamcellsbehandling. Efter cirka en månad är han hemma igen. Jag kan inte förstå av vad han skriver att man gjort någon hel eller partiell stamcellsablation.

Så hur går det för honom? Jag skall försöka ta reda på det genom att läsa mer i hans blogg. Av kommentarerna på YouTube tycks han ha Tysabri på gång.Men det finns en tveksamhet om man inte försökt ta bort "det sjuka" immunsystemet.

Om jag inte skulle återkomma om det här, så finns det en blogg med många anteckningar. Patienten har hela tiden umgåtts med andra som vanligt och inte skyddats mot infektioner.

Några dagar senare får han stamceller igen intravenöst denna gång. Ytterligare en gång får han stamcellsbehandling. Efter cirka en månad är han hemma igen. Jag kan inte förstå av vad han skriver att man gjort någon hel eller partiell stamcellsablation.

Så hur går det för honom? Jag skall försöka ta reda på det genom att läsa mer i hans blogg. Av kommentarerna på YouTube tycks han ha Tysabri på gång.

Om jag inte skulle återkomma om det här, så finns det en blogg med många anteckningar.

D-vitamin kan skydda barn från diabetes senare i livet

Läs artikel i Dagens Medicin
Det kommer mer och fler rapporter om d-vitamin. Läste någonstans att D-et kanske var det verkligt stora inom medicinen detta decennium. Tiden får utvisa detta.

Diet

Om diet / en artikel från NYTimes finns på MSRC

Här lite av andemeningen i artikeln och mina synpunkter.

Vad du är på väg att läsa är inte ett råd om ett medicinskt behandlingsprogram, dieten som beskrivs här skadar troligen inte- förutom det att laga till en måltid kan vara en utmaning. Och enligt vittnesbörd från de som följt det är planen värd att pröva trots att vetenskapliga belägg saknas.

Dieten har inte varit undersökt med en placebokontrollerad, randomiserad klinisk studie , som är det viktigaste värderingen av en behandling. Men Ann Saywer och Judith Bachrach som skrivit boken MS recovery diet, säger at att bör inte avskräcka människor som kämpar med de handikappande symtom som denna sjukdom ger.

Den diet de rekommenderar utvecklades för några decennier sedan av Dr Swank vid Oregon Health Science University. Den innebär begränsning av mättat fett och ökar mättat fett som fisk och vegetariska fetter, något som stöds av National Multiple Sclerosis Society som del av en hälsosam kost.
År 2003 rapporterade dr Swank att bland de 144 som fått dieten 34 år tidigare hade70 patienter som följde dieten överlevde 2/3 medan 1/5 av de 74 som följde dieten dåligt överlevt.

( jag får inte riktigt ihop siffrorna eftersom rapporten avseende dieten kom omkring 1988, och då var det 34 år och 72 följde dieten bra och 72 inte bra. Det måste innebära att 2003 hade det gått ytterligare minst 10 år. Det känns inte som man gått riktigt till källorna. Men jag vet inte.)

Dr Allen Bowling neurolog och expert på nutrition vid Rocky Mountain MS Center i Colorado skrev att ingen väldesignad klinisk studie har utförts för att avgöra om minskning av dietära källor av mättat fett påverkar utkomsten i MS. Hela dietfältet t har varit ett svagt undersökt område inom MS forskningen- bevisen är lockande men inte definitiva, säger han. Att göra avsevärda förändringar i dieten skadar inte,men på samma gång är det viktig för människor med MS att använda de fördelar den konventionella medicinen erbjuder och optimera sina behandling varje dag. ( Det här kan jag skriva under på till 100% och är en del av vad jag vill framföra med denna blogg)

Författarna till boken Sawyer och Bachrach förselår ytterligare bovar inkluderande mejerivaror, gluten, ägg och jäst samt växter som heter legumes på engelska men man avser framförallt bön och ärtväxter, exempelvis sojabönan. De säger dessutom att förutom de vanligast misstänkta födoämnena kan var ock en individuellt vara känslag för olika saker. Man får prova sig fram.

George Jelineks diet i boken Taking Control of Multiple Sclerosis går i stort sett ut på att man skall minimera mättade fetter och även vara restriktiv med omega-6. Det innebär ju att han utesluter mjölkprodukter, annan föda med rikligt med mättade fetter bland annat kött från nötkreatur. Kyckling, kalkon och vilt går bra. Han menar sig vid genomgång av de 1000-tals rapporter han gått igenom inte har fått något stöd för exempelvis gluten. Jag följer i stort George Jelineks råd men utesluter gluten för att det ger mig klåda. Och jag tycker att även mjölkprodukter förefaller göra det men inte lika säkert. Sen har jag ju under de här två åren som gått nu förbättrats men det kan ju vara för att det gått två år, men jag tror egentligen inte det, bland annat kanske för att det känns skönt på något sätt att ha en känsla av att man kan kontrollera sin MS. Men som sagts tidigare-det finns placebo. Den andra delen av min diet är att jag tar vissa tillägg, bland annat d-vitamin, omega-3kapslar, calcium, zink samt 1 tablett multivitamin, gurkmeja och chilipeppar samt rikligt med grönsaker och frukt. Jag tar en del soja bland annat en sorts ersättning för yoghurt. Av ägg använder jag bara äggvitan, på grund av att gulan innehåller rikligt med mättade fetter. Använder inga margariner eller liknande. Numera tycker jag min kost är väldigt enkel och lätt. Men min omgivning tycker inte alltid det. Pga urinvägsbesvär dricker jag cranberry juice/ tranbärsjuice. Det innehåller ett ämne som gör att bakterierna inte fastnar lika lätt på urinblåsans väggar. För att magen skall fungera använder jag krossade linfrön, då får man dessutom i sig omega-3. (osäker hur mycket man tar upp av detta. Men det har varit utmärkt för min tarmfunktion som numera är som en klocka. Jag har även märkt att Finax glutenfria müsli faktiskt också verkar bra som så kallat bulkmedel, ger avföringen en fast konsistens. Den enda medicin jag har är statin som jag ursprungligen fick för att mina blodfetter var i överkant. Jag avstår inte från mediciner utan orsaken att jag inte tar bromsmediciner är att jag inte tålde dem. Jag ser fram emot att det skall komma ett medel som jag tål bra och är väl utprövat. Lite mer en vanligt kostar dieten, speciellt tilläggen och det glutenfria brödet plus att man kanske ibland vill prova lite exklusivare varianter för att förgylla vardagen .

Ann Saywer säger enligt artikeln: ”Det hela är enkelt det kostar ingenting och ingen gör pengar på det. Vi säger inte att dieten är en kur men det är ett sätt att kontrollera symtomen. Att gå omkring och hålla utkik på vad du äter är mycket bättre än att sitta i en rullstol.

( Låter kanske lite drastiskt men det är ju vad man hoppas att dieten skall göra och man vill ju tro det. Men det kan vara helt fel och man skall inte utlova några gröna skogar. Vi vet alla hur olika MS kan vara för olika människor och hur olika den kan utvecklas. Men förhoppningsvis är dieten en metod att hålla sjukdomen på mattan. Det finns i alla fall ingen forskning, som säger att det inte är så ,vilket ibland hävdas. Men märk väl, så säger inte de experter här som tillfrågats. De säger att det finns inte några säkra studier gjorda.)

Innan Judith Bachrach, började med dieten kunde hon inte ens använda rullstol, därför att hennes övre kropphalva hade blivit för svag för att klara av den. Hon var 35 när hon fick veta att hon hade MS och vid 49 var hon i stort sett sängliggande.2006 träffade hon Sawyer och beslöt prova den diet hon föreslog. Efter en vecka på denna diet började jag få känsel i tårna, skrev hon. Efter omkring 6 veckor fick jag också tilltagande förbättring i uthållighet och muskler. Jag kunde till och med gå till ett litet vattenfall på min mark, bära lite brasved och tömma askhinken, göra spagettisås, stanna uppe och välkomna min man då han kom hem från en resa- allt på en dag och jag kände mig fortfarande bra. Det är inget tvivel om att på den här dieten har mina goda dagar definitivt blivit bättre. Jag fortsätter att få nya känselfenomen, förbättrad rörlighet, styrka och uthållighet varje månadl

Hennes är en av nära ett dussin framgångshistorier som berättas i boken. Åtskilliga andra patienter rapporterar att de förblev bra så länge de höll dieten, men fick skov när de blev vårdslösa med maten, bara för att förbättras då de gick tillbaka till dieten. Varför undrar du har inte alla med MS den här dieten? Svaret ligger delvis i den komplexa naturen hos sjukdomen.

MS är en högst varierande autoimmun sjukdom som i de flertalet fall går med skov, och däremellan kan man förbättras och bli bra. Därför är det svårt att veta om en förbättring kommer efter medicin eller en dietförändring.

Patricia O’Looney,vicechef för biomedicinsk forskning vid Multiple Sclerosis Society, sa i in intervju. Det finns en stark placeboeffekt vid MS. Varje förändring en person gör- diet eller något annat- gör att de tenderar att kännasig bättre därför att de har gjort något. Att äta mindre mättat fett är bra för oss alla. Men vi föreslår aldrig att man skall ändra sin diet i stället för den rekommenderade mediciner..

Sen kommer man till ett uttalande i artikeln som inte är varför jag står på diet. ”Teorin bakom förbättringsdieten är att hos mottagliga personer kan äggvite ämnen som brutits ned ofullständigt ge upphov till allergiliknande reaktioner, so ger upphov till att antikroppar tar miste på myelinet i stället för ett främmande protein. Dessa antikroppar kan ta sig in i hjärnan och angripa myelinskidan, bryta transporten av nervsignaler och skada nerver. Författarna förslåt att man skall identifiera bovarna i dieten för att tysta immunförsvaret.”

Jag minskar på mättat fett dels på grund av att cellmembranen byggs upp av fetter och dessa får en bättre kvalitet, blir smidigare och man får tillräckligt med essentiella fettsyror typ omega 3 Jag undviker mättade fetter och minskar på omega 6 på grund av att detta kan påverka cytokinerna i immunförsvaret. Omega-3 gör att de inflammationshämmande cytokinerna stimuleras och omega-6 gör att de inflammationfrämjande cytokinerna stimuleras. D-vitamin är viktigt för att det finns tilltagande forskning som stöder att det finns brist på detta i nordliga solfattiga länder och att det kan ha betydelse för vissa sjukdomar. Jag tycker också att det finns ett stöd för dieten i att den rekommenderas vid andra autoimmuna sjukdomar och där har man visat att den har effekt, exempelvis reumatoid artrit. Sen kan det givetvis vara så att sjukdomen MS kan utvecklas som ovan, men det finns många teorier om det. Vad beträffar coeliaci tycks det emellertid bero på någon sådan kostmekanism.

Det finns åtskilliga problem då man skall testa denna eller andra dieter vetenskapligt säger Rosalind Kalb vid MS society. Studierna måste vara långvariga och under en utsträckt period måste människor följa en exakt diet och det måste jämföras med människor med vanliga dieter. (Detta är väl kanske inte så svårt tycker jag. Men att kunna göra detta blint och kontrollera placeboeffekten måste vara omöjligt)

Att dokumentera att man håller sig till en strikt diet är en utmaning i sig. Och eftersom det finns individuell känslighet finns det alltför många variabler att det är svårt att veta vad man skall ta bort. Det är en sak att undersöka en sak som omega 3 och d-vitamin men svårare att testa en diet med många komponenter. Håller med om detta. Men det vore ju bra om man verkligen testade detta. Swanks diet är ju långtgående avseende mättade och omättade fetter men detta skulle ju i och för sig inte vara svårt att dokumentera. Jag tror att det kommer resultat från en studie i år. Dessutom tror jag det kommer också en studie om Best Bet Diet.

Kalb säger:” Hittills har forskarna inte varit intresserade av att ta sig an detta. Mediciner tyckt lova mer.” Det här attityden hos forskarna är jag ganska kritisk mot och kanske att den finns hos Multiple Sclerosis Society. De borde väl om någon uppmuntra bristande forskning.

Maskäggscocktail

Hygienhypotesen har blivit aktuell igen enligt en nyhetsrapport på Multiple Sclerosis Resource Center den 7 mars 2007. Hygienhypotesen diskuteras inom allergiforskningen.Hygienhypotesen säger att man i det moderna samhället i dag utsätts för allt mindre mikroorganismer. Man plastar in matvaror, fryser in matvaror, använder anti antas vara nödvändiga för att stimulera och driva på utmognaden av vårt immunsystem. Så har det inte varit under speciellt många år av människans totala tidpå jorden, och så är det inte än idag i många hörn av världen. Det är inte så många år som vi hanterar livsmedel och hygien i övrigt som vi gör i dag.

Här är några bilder från Mangskogs socken i Värmland i början av 1900-talet. Bilderna är tagna av intendenten vid Nordiska Muséet Nils Keyland, som var född och uppvuxen i Mangskog.

Han hade till sin livsuppgift tagit att dokumentera den finska befolkningen i Värmland och tog då många fotografier, men han samlade också in dokumentation av kost, musik, bruksföromål. Han gjorde det i sista stund. Några år senare blev allt det här bortglömt.

Kanske är det lite missvisande att visa dessa bilder som ett exempel på den hygien som var rådande förr. Den här befolkningen badade regelbundet bastu och kanske tillhörde de grupper som hade den bästa hygienen i gamla Sverige. Men bilderna talar ändå om för oss
hur mycket som skiljer nu och då. Men det hängde i länge- i slutet av 40-talet och början av 50-talet hade vi till exempel inte varmvatten och badrum i mitt föräldra hem. Det var en zinkbalja i köket som gällde på vinter eller att vi åkte till farmor och badade. Maten förvarades i källare och skafferi. Olika konserveringsmetoder användes. Det var nog så att man smakade och luktade sig till om maten var färsk. I varje fall fanns ingen datummärkning. Ibland fick man se upp när man handlade så att man fick färsk mat. En del handlare ville bli av med de varor de haft längst tid och sparade på det nyinkomna. Andra var väldigt måna om att de skulle sälja hög kvalité.

Enligt hygienhypotesen kanske inte den här nya tiden med borttagande av för mycket naturligt förekommande bakterier är bra. Enligt den så skulle det kunna leda till att immunsystemet inte mognar som det borde.Om detta i fallet allergi kan man läsa om på den här portalen som handlar om varför vi behöver djurförsök.

Här skrev jag om hygienhypotesen inspirerat av att MS tenderat öka på Sardinien sedan man börjat utrota malaria.Där är den antagna förklaringen av man på Sardinien sedan länga har en vanlig genetisk förändring avseende immuniteten som gjort att man fått ett starkt immunsvar riktat mot malaria. Sedan sjukdomen malaria försvunnit har man bevarat denna förändring som lett till att man immunförsvaret gått överstyr och lett till autoimmunitet och MS. Detta är en hypotes att det möjligen kan vara så. Det är alltså ett specialfall av hygienhypotesen.

Vad som nu är aktuellt är att man börjat experimentera med en cocktail gjord på ägg från inälvsmaskar. De som skall göra studien antar att lågintensiv inälvmaskinfektion, gjord från maskar man tagit från grisar skall styra upp immunsystemet som gått fel. Undersökningen görs vid något som kallas UW Hospital, vilket är University of Wisconsin och ligger i Madison, Wisc.

Dr John Flemming säger det finns en ”äckelfaktor”, men det finns vetenskaplig bakgrund till undersökning. Personer med annan sjukdom till exempel irritabel colon har försökt maskäggscocktail och det har lindrat sjukdomen utan kända biverkningar. Ock det är just detta med att de sanitära förändringarna i västländerna har lett tull att immunsystemen inte fått utvecklas tillräckligt genom olika kontaker med mikroorgansimer är tanken bakom maskäggscocktailen.Den gör att immunsystemet tränas på ett bra sätt. Att äta yoghurt är tänkt att arbeta på samma sätt, man får nyttuga bakterier som hjälper att reglera matsmältningen.

I Madison skall fem patienter ed MS dricka något sportdrycksliknande var fjortonde dag i tre månader. Varje dricksglas kommer att innehålla 2500 ägg från en form av bandmask (Trichuris trichiura) , som lever som parasit i människan.Äggen utvecklas till larver och när dessa skall dödas av immunsystemet är tanken att en extra dos av regleratoriska immunceller skall utvecklas. Regleratoriska immunceller är alltså de t-lymfocyter som bland annat hjälper till att blåsa av en immunreaktion när en infektion är angripen och hejdad. Dr Fleming säger att i stället för att slå ut de dåligt fungerande delarna av immunförsvaret som vid behandlingen med sedvanliga bromsmediciner så försöker vi pusha de bra fungerande delarna. Han vill undersöka om man kan lindra skoven och göra dem färre.

Om det går bra med de fem första skall en studie på 15 personer göras nästa år. Därefter komer en större studie att göras.

Studien får pengar från National Multiple Sclerosis Society. Vicepresidenten där säger: Vi måste stödja utvecklingen av nya och säkra mediciner. Detta är en inriktning som har en stor chans att lyckas. En liknande studie har gjorts i Argentina där 20 MS patienter som infekterades med en liknande bandmask jämfördes med ett dussin bandmasksfria patienter, Över fyra år fick de med infektionen 90 % färre lesioner och skov.

Video om "rebooting" immunsystemet

Dr Howard Weiner intervjuas på News 2 av Angie Austin.
Howard Weiner är författare till boken Curing MS.



Tack för länken Bawa!











Angie Austin:Varför är det så svårt att behandla MS?

Weiner: Det är troligen för att det påverkar immunsystemet. Och immunsystemet är så komplext. Det är ett utomordentligt balanserat system. Vid MS går immunsystemet vilse och det är inte så lätt att få det åter i balans,

Här i Colorado talar man ofta om antalet fall här. Finns det en teori varför har man fler antal fall här i Colorado?

Weiner: Jag vet inte. Det finns många olika faktorer i omgivningen.Det kan till och med vara höjdskillnaden.

En av teorierna för att behandla MS handlar om att bygga upp ett nytt immunsystem: Berätta!

Weiner: Immunsystemet kan komma så ur kontroll som en dator. Det kan fastna eller vara ur balans. En av de saker som vi arbetat med i många år och det är en teori, som nu utvecklas av andra forskare är att återuppbygga upp immunsystemet eller nyinstallera genom att ge behandling som stänger av alla immunceller så att de kan komma igen på normalt sätt.

Är det något som man gör nu eller är det något som man experimenterar med?

Weiner:Det är något som görs mer än experimentellt. Det finns ett medel Revimmune som är en nyintroduktion av cyklofosfamid, som är ett medel som vi använt i många år.
Iden är att om man hos vissa patienter där sjukdomen kommit helt ur kontroll, kan om man kan stänga ner vissa saker, kan immunsystemet komma i balans igen.

Kommer vi att se något under vår livstid som kommer att finnas något som radikalt ändrar behandlingen av MS, kanske bot av MS.

Weiner: Utan tvekan. Ordet bota är ett underligt ord där för det finns olika typer av bota. Det kan betyda att man kan bota så att sjukdomen inte uppkommer vilket ligger i framtiden. Men i vår livstid tror jag kan vi hos de människor som får sjukdomen kan hejda sjukdomen och låta dem leva normala liv. En del av det händer ny med våra nuvarande medel.

Tack dr Weiner

Kan göra ett sjukt immunförsvar friskt?

Sickle cell anemi kan nu behandlas genom att transplantera stamceller som ger upphov till röda blodkroppar. Samma metoder kanska kan användas för att behandla MS-patienter. Att ge patienter med autoimmuna sjukdomar en ny uppsättning vita blodkroppar, som inte attackerar kroppen, skulle vara en effektiv behandling.

Benmärgstransplantationer ges redan för att överföra friska benmärgceller från en person till en annan men först måste man sudda ut den gamla benmärgen, något som kan skada andra delar som könsceller och möjligheten att få barn samt öka risken för cancer. Nu kan man mera rikta in sitt fokus på kroppens eget blod och immunsysten enligt forskare vid Stanford University of Medicine. Forskarna Weissman, Bhattacharya och Czechowicz har hittills gjort studier på möss, där man transplanterat nya blodbildande stemceller från en donator in i benmärgen på mössen och bytt ut deras immunsystem. Det återstår många försök med detta men om de lyckas kan det bli avsevärd nytta av tekniken. Man fann på ett sätt att ta bort bara de blodbildande cellerna utan att påverka benmärgsceller och andra vävnader, genom att använda sig att ett kemisk ämne som bara binder sig till blodbildande stamceller , och som effktivt förstörde cellerna så att man kunde inplantera nya blodbildande stamceller.

När detta gjorts kunde de nya blodstamcellerna bilda nya blod och immunceller.

Genom att överföra friskt immunsystem till patienten med en autoimmun sjukdom, skulle inte detta kunna attackera myelinskidor och nerver längre.

På samma sätt skulle de patienter med den ärfliga åkomman sickle cell anemi kunna få friska röda blodkroppar med blodstamceller från individer som inte bär på detta anlag..

Lite kommer man att tänka på Revimmune här alltså högdos av cyklofosfamid vid MS. Där syftar man också till att slå ut immuncellerna men inte blodstamcellerna. Genom att blodstamcellerna innehåller ett ämne som gör att cyklofosfamid inte tar död på dem,aldehyd-dehydrogenas, men väl de mer mogna cellerna kan man likna den behandlingen vid en blodstamcellstransplantation.

Primitiva stamceller har höga halter av aldehyd-dehydrogenas som gör dem motståndskraftiga mot cyklophosamide

Alemtuzumab är ytterligare en bit längs samma kontinuum där man slår ut hjälpar-T-cellerna och därmed förhindrar angreppet på CNS.

Alemtuzumab-Campath-Mabcampat

Här berättar Alasdair Coles om Alemtuzumab på fyra videor på YouTube:

Monoklonala antikroppar har ett väldigt speciellt mål. Tysabri har ett ett specellt mål på en T-lymfocyt, hjälparT-cellen. Alemtuzumab har också samma cell som mål, men den blockerar inte en receptor, den dödar hela cellen. Alemtuzumab är ett godkänt medel att användas vid vissa elakartade sjukdomar, till exempel leukemi, cancer i vita blodkroppar men för MS är det inte ett godkänt medel men Fas III undersökning pågår. Här redogör en av nyckelpersonerna i denna forskning för utvecklingen hittills.(Dr Alasdair Coles, Camebridge). Han säger att han är mycket entusiastisk och har kanske en tendens att se bara det bra men inte det negativa (”bias”) /Jag har kanske en viss bias beträffande kostens effekter./

I både Tysabris fall och Alemtuzumabs fall gäller det att hejda dessa lymfocyter angrepp på den egna vävnaden.

Den här bilden visar diagram avseende 22 patienter som fått två doser av Alemtuzumab med 12 månaders mellanrum. Bilden visar jämförelse före och efter Campath behandling.

Attack frekvensen minskar med 90 procent enl denna bild. 22 patienter med tidig skovförlöpande MS. Skoven visar sig som en tät skog på diagrammet innan man fått behandling sedan reduceras frekvensen skov till att bli någon enstaka buske. Tiden mellan de två röda strecken är 12 månader så vad man ser på diagrammet är en tid på tre-fyra år efter behandlingen. Han poängterar att detta är en studie som visar en studie utan kontroll grupp. Den fas III studie som pågår är givetvis kontrollerad och han kommer att redogöra för resultaten efter två år men studien pågår 3 år.

Alemtuzumab är en kraftfull drog vars effekt sitter i länge. Kanske 5-6 år. Det är alltså en behandling om året i två år.. Sedan sitter effekten i länge.Tysabri däremot måste ges regelbundet månatligen, effekten upphör om behandlingen upphör.

Men nu pågår en fas III studie och den är inne på sitt tredje år. Ungefär samtidigt som dödsfallen vid behandling med Tysabri plus Avonex rapporterades så kom även ett dödsfall i denna studie. Det var en patient som avled av idiopatisk trombocytopen purpara, dvs antalet blodplättar(trombocyter) sjönk drastisk och ledde till att patienten förblödde. Detta är en behandlingsbar sjukdom men man upptäckte fallet för sent. Det ledde i varje fall till att man gjorde ett avbrott i studien och fick lov att bryta upp kuverten som visade vilket medel respektive patient hade fått. De medel man jämför i studien är Alemtuzumab med interferon i kontrollgruppen. Innan Alasdair Coles går in på vad man fick för resultat, redogör han för biverkningarna.

Om biverkningar:

Man väntade sig att patienter som fick detta slag mot sitt immunsystem skulle bli lätt infekterade. Det visade sig inte bli så, de blev inte lättare infekterade.

Vad man i stället fann att det blev ungefär 20 procent som utvecklade en överaktiv sköldkörtel, vilket också är en autoimmun sjukdom. Detta är en lättare sjukdom att behandla än MS. Men man fann också en annan biverkan nämligen (ITP) idiopatisk trombocytopen purpura. Detta kan behandlas om man upptäcker det i tid. Ungefär 2 % av behandlade tyx få ITP. Detta är alltså behandlingsbart men måste upptäckas i tid. Då gjorde man stopp i studien och gjorde bland annat denna analys av resultatet efter två år. Man ville utreda om detta var något att gå vidare med eller om riskerna var för stora.

De resultat man fann vid 2-årsutvärderingen var:

Alemtuzumab jämfört med betainterferon

75% färre skov

65% minskning av kvarstående handikapp efter skov.

Beträffande jämförelse med Tysabri ( ej gjort i studien) säger han att det är minst lika effektivt.

Enligt vad jag hörde på riksstämman var det betydligt effektivare. Observera att ovanstående siffor är i jämförelse med interferon som i sig ger drygt 30 färre och mindre skov.

Man står alltså med två effektiva medel troligen, effektivare än interferon men med farligare biverkningar.

Man har gjort försök på de som haft MS länge men där fann man inte någon effekt på progressionen eller handikapputvecklingen, däremot visar det sig annorlunda med de som haft MS kortare tid, 3 år efter första symtomen.

Kommande undersökningsmetoder?

På Apitopes hemsida kan man se två saker som är under utveckling beträffande MS, men dessutom finns där nånting på gång för autoimmuna sjukdomar över huvudtaget. På den här sidan kan man se vad som kan vara på gång.

Vid sidan av arbetet med utvecklandet av vaccinet ATX-MS-1467 mot MS har företaget kommit fram till ett nytt sätt att diagnosticera MS via blodprov. Om det blir verklighet så innebär ju detta ett stort steg framåt. Tidigare har man ju sett att en ögonundersökning också kan leda till förenklad diagnostik. Många har erfarenhet av att få diagnosen autoimmun sjukdom ställd kan vara mycket lång och krokig och det har också gällt MS.

Detta blodprov testas fortfarande men företaget hoppas att denna provtagningsmöjlighet skall vara tillgängligt för läkare under 2009. Det finns också möjlighet att testet kan utvecklas till provtagning även avseende andra autoimmuna sjukdomar sjukdomar.

Det finns även två synundersökn
ingar på gång. Ett som heter OCT och som man kan läsa om här.

Den andra undersökningen innebär att man använder en synundersökningskarta med text i olika grå nyanser i stället för svart text. Man har där funnit att ju fler lesioner man har ju svårare kan det vara att läsa denna text. ( jag tror det fungerar så).

Blodhjärnbarriären och ett möjligt sätt att behandla MS

Tysabri verkar genom att en monoklonal antikropp fäster på hjälpar-T-cellen och hejdar hjälpar-T-cellen att ta sig in förbi hjärnbarriären och skada där innanför. Det som sker är att den monoklonala antikroppen hindrar hjälpar-T-cellen från att fastna på en vidfästningsmolekyl på blod-hjärn-barriären, en vidfästningsmolekyl som sen hjälper T-lymfocyten att ta sig förbi och in i hjärnan.

Nu har ett forskarlag i Montreal Canada studerat en annan adhesions- eller vidfästningsmolekyl som kan kallar ALCAM eller CD166 som finns på ytan av endotelceller ( endotelcell- cell i blodkärl och ingår i blod-hjärnbarriären.) och denna vidfästningsmolekyl är viktig då vissa typer av vita blodkroppar tar sig in i hjärnan.

Man tror att denna vidfästningsmolekyl kommer att bli en angreppspunkt då man skall försöka förhindra immunceller att ta sig in i hjärnan och på så sätt minska inflammationen vid MS.

Resultaten av studien visar att ALCAM, vidfästningmolekylen är en del i den inflammatoriska processen genom att underlätta de vita blodkropparnas passage över BBB(blod-hjärn-barriären).

Man har dels gjort laboratorieförsök på mänsklig vävnad plus djurförsök på mössa som haft den experimentella modellen av MS. Normalt är passagen av immunceller över BBB begränsad med vid MS och andra inflammatoriska sjukdomar i centrala nervsystemet är denna passage av immunceller ökad och immunceller kan komma in och medföra skada på bland annat myelinet.

Tidigare har samma läkarteam visat att en viss typ av vit blodkropp benämnd Th17 lymfocyt, insöndrar två viktiga produkter interleukinerna 17 och 22 som bidrar till att hjärnvävnaden infilteras av immunceller och orsakar inflammation.

Det finns farmakologiska medel som minskar passagen av immunceller genom att speciellt påverka de vidfästningsmolekyler som möjliggör passagen förbi blodhjärnbarriären. Ett problem är dock att de också minskar immunsystenet förmåga att skydda mot kroniska virus infektioner i centrala nervsystemet, typ progressiv multifokal leukoencephalopati, PML. ( Den sjukdom man såg i något fall vid behandling med Tysabri och Avonex, men också vid behandling av SLE med rituximab ( 4 fall) samt vid förvärvad immunbrist sjukdom, AIDS)

ALCAM/ CS166 blockaden påverkar inte lymfocyten, CD8+T cellens förmåga att ta sig igenom BBB, och denna typ av cell har som viktigaste funktion att döda celler som är infekterade av virus och cancerceller. Därför skulle möjligen skyddet mot virus inte förstöras av en blockad mot denna vidfästningmolekyl. Ett medel som kan åstadkomma en sådan specifik blockad skulle vara viktig vid bland annat MS och kanske medföra mindre risk för biverkningar.

Detta ligger långt fram i tiden, men tiden går ...... fort.

Immunförsvaret III

Hur känner immunförsvaret igen vad som är kroppseget/själv och vad som är kroppsfrämmande/icke själv

Det förvärvade immunförsvaret och lite om Revimmune

När en njure skall transplanteras är det viktigt att immunsystemet inte stöter bort den nya njuren. Det är endast då en enäggstvilling ger sin ena njure till sin tvilling, som inte bortstötningsmekanismen sätter igång. Enäggstvillingarna har helt lika genetisk uppsättning och det gäller även de antigenpresenterande cellerna.

Igenkänningsmekanismen själv/icke själv består i att alla mänskliga celler är märkta med speciella markörer, och dessa kan immunsystemet sedan avläsa och identifiera om en cell är märkt själv eller icke själv. Varje individ har alltså olika sådana precis som varje individ har olika fingeravtryck. Man kan också likna märkningen vid magnetremsan på ett bankkort; varje kort har sin speciella märkning och till den hör en speciell kod. Passar det inte ihop accepterar bankomaten inte att betala ut några penger, och visar inte cellen upp identiteten själv så accepterar inte immunförsvaret detta och går till anfall.

Systemet med markörer kallas transplantionsantigen eftersom det används då söker rätt donator. Det har också andra namn - HLA-systemet /MHC-systemet.

Den här delen av immunförsvaret att identifiera själv/ icke själv är alltså medfött men när väl systemet har identifierat något främmande sätter det också igång att förmedla förmågan att känna igen inkräktaren till andra delar av immunförsvaret och det är där lymfocyterna kommer in.

De omogna lymfocyterna utvecklas ur blodstamceller liksom alla andra blodkroppar. En del prolymfocyter beger sig till thymus och utvecklas där till omogna T-lymfocyter. T kommer av ordet thymus , som på svenska heter bräss. Dessa beger sig sedan till lymfsystemet och lymfknutorna och väntar där i beredskap på att antigenpresenterande celler skall presentera en inkräktera som bakterie eller annan mikrob. Den omogna T-lymfocyten utvecklas då till hjälpar-T-cell som finns i olika former, som bland annat skickar ut olika budbärare till immunförsvaret.

Cellbundet försvar
En del kallas Th1 celler, de stimulerar till bildningen av mördar-T-celler. Dessa går till angrepp mot celler som innehåller ett främmande element av typ virus. Dessa Th1 celler producerar också budbärar molekyler som framförallt är involverade stimulerande av inflammation.

Virus är mikroorganismer som inte har några cellväggar och när de kommer in i en organism söker de sig genast in i en cell och cellkärnan.Där blandar sig viruset med sin värds arvsmassa, och kan därigenom börja att föröka sig med hjälp av värdcellens ämnesomsättning. Att virus inte kan behandlas med vanligt penicillin beror på att virus saknar cellväggar, och penicillinet har sin verkan på cellväggar.

När virus skall angripas är det alltså viktigt att gå till angrepp på den infekterade cellen. Detta Th1 försvar kallas cellbundet försvar till skillnad från Th2 försvaret.

Humoralt försvar
När mikrober som finns utanför cellerna i vävnadsvätskan så måste immunförsvaret använda sig av andra medel, det så kallade vätskeburna försvaret ( humorala försvaret). Th2 cellerna stimulerar B-lymfocyterna vilka är involverade i detta försvar mot bakterier och andra mikrober som finns utanför cellväggarna. Hjälpar-T cellerna av Th 2 typ stimulerar B-lymfocyterna till att det skall sättas igång antikroppsbildning mot inkräktaren, Antikropparna kan inte angripa i cellerna men väl mot inkräktare i vävnadsvätskan utanför cellerna.

Cytokiner-budbärarmolekyler

Här kommer också något om balans i immunsystemet in. Det gäller de så kallade budbärarmolekylerna i immunförsvaret, kallade cytokiner mm. Till en del är det så att de cytokiner som tillverkas i Th1 systemet är inflammationsstimulerande, medan en del av de cytokiner som tillverkas i Th2 systemet är inflammationsdämpande och då speciellt på Th 1 styrd inflammation, och i viss mån är det tvärtom.

Det finns ytterligare T-lymfocyter. Ett exempel är suppressor- T-cellen som säger: ” Nu är det bra, infektionen är bekämpad. Återgå till det vanliga.

Förvärvad immunitet

Några minnesceller skall finnas kvar ifall samma mikrob försöker igen. Då reagerar immunsystemet mycket snabbare. Man är immuniserad. Att bli vaccinerad är innebär att man utsatt sitt immunsystem för exempelvis en del av ett virus eller på något sätt ofarligt virus, men som ändå förmår ge immunitet.

Förvärvat immunsvar är effektivare.
Men varför detta komplicerade system med inlärt immunförsvar när det finns ett medfött? Orsaken är massproduktion och specialisering. Här kan plötsligt immunceller sätta igång och spotta ut mängder av specifika antikroppar och mängder av specifika mördar-T-celler.

Revimmune och den förvärvade immuniteten.
Och det är där jag funderar på Revimmune. Det skall ju slå ut alla de här cellerna som tillhör det förvärvade immunförsvaret och det skall bara finnas kvar förmågan att bilda nya prolymfocyter. Vad händer då med vår immunitet? Skall vi få alla barnsjukdomar, alla förkylningar igen osv. Det finns säkert lösningar på det här också; jag har bara inte läst det.

Har kosten en plats? I balansen mellan inflammationsfrämjande och inflammationsdämpande cytokiner kan kosten kanske inverka då det visar sig att fettsyror ur omega-6 gruppen tycks vara mer involverade i bildningen av proinflammatoriska cytokiner medan omega-3 tycks vara inflammationsdämpande och då främst på Th1 styrd inflammation. (Tidigare har jag nämnt kostens plats beträffande mättade contra enkel och fleromättade fettsyror och att detta eventuellt skulle kunna inverka på cellmembranens kvalitet, exempelvis cellmembranen i blod-hjärn-barriären. Mättade fetter skulle där kunna ge en mer rigid cellmembran medan omättade fettsyror gör den mer plastisk).

Immunförsvaret

Det finns ett yttre försvar som får ta största stötarna och avvärjer de flesta angreppen:

Hud

Huden är ett kraftfullt mekaniskt försvar, vilket stoppar exempelvis bakterier och virus från att komma in i kroppen. Huden består av flera lager som skyddar på flera olika sätt. Den skall skydda oss från yttre mekaniska skador , mot kyla, mot vätskeförluser och värmeförluster, från stötar, jonejmit. Ytterst bland hudlagren finns ett lager av döda förhornade celler, hornlagret. Detta skyddar oss rent mekaniskt men det finns också ett fettlager ovanpå huden som kommer från talgkörtlarna, som bidrar till att göra huden smidig och hindra potentiella inkräktare typ bakterier från att tränga in. Från hudcellerna utsöndras också ämnen som kan verka bakteriedödande. Hudens pH värde varierar men kan vara mellan 4 och 7, det vill säga åt det sura hållet, och ett surt pH är också en del av försvaret. Även hudens behåring är ämnad att ge skydd, men kanske inte i så hög grad hos människan som hos mer pälsbeklädda djur.

Slemhinnor i luftvägar och mag-tarmkanalen

Ett mekaniskt försvar finns också i luftvägar och mag-tarmkanal i form av slemhinnor. I luftvägarna utsöndrar slemhinnorna sekret som skall fånga upp farliga saker. Rent mekaniskt kan de små håren som finns på slemhinnor hindra invasion av farliga ämnen och skadliga partiklar. I magsäcken finns exempelvis den sura magsyran som verkar bakteriedödande. Den utgör en rejäl barriär mot bakterier, virus och andra mikroorganismer som invaderar via födan.

Blod-hjärn-barriären är delvis ett mekaniskt försvar men tillhör också det mer kemiskt-fysiologiska försvaret.

Hjärna och ryggmärg är vitala organ, som har ett extra starkt skydd som kallas blodhjärnbarriären. . Det är specialiserat så att många ämnen som kan vara toxiska för hjärnan inte kan passera. Den brukar förkortas BBB efter engelskans blood-brain-barrier. BBB är lokaliserad till blodkärlen i centrala nervsystemet. Dessa är konstruerade på ett sådant sätt att skadliga ämnen och saker inte skall komma ut i hjärnvävnaden lika lätt som de kan komma ut till muskler och andra mindre känsliga vävnader. Förbindelserna mellan de olika cellerna i kapillärväggarna ligger tätt intill varandra för att förhindra passage däri mellan. I stället finns det olika transportmekanismer i barriären, som hjälper till att aktivt transportera in och ut ämnen. Vissa läkemedel lyckas till exempel inte passera blod-hjärnbarriären. Exempel på detta är de moderna typerna av antiallergimedlen-antihistamin. Genom att de nyare medlen inte kan passera blodhjärnbarriären ger de inte biverkningar från hjärnan, exempelvis trötthet, i samma utsträckning som de äldre. I andra fall vill man att medlen skall passera blod-hjärnbarriären för att kunna utöva sin verkan där. Man kanske behöver behandla infektioner i hjärnan med antibiotika och då är det ju viktigt att de får tillträde till hjärnan. Om man vill behandla sjukdomen neuroborrellios, som sprids via fästingar måste det medlet man använder kunna passerar blod-hjärnbarriären för att kunna ha någon verkan där. På samma sätt är det givetvis beträffande andra behandlingar som skall verka i centrala nervsystemet. Rätt många medel har en del av sin verkan här.

Det finns medel som stoppar passagen in i CNS. Ett exempel är natalizumab som förhindrar vissa t-lymfocyter att komma in i hjärnan. Det finns också exempel på att man smiter förbi blodhjärnbarriären genom att injicera medel in i ryggmärgskanalen. Man kan tänka sig användning av antibiotika på detta sätt och även andra medel. Blod-hjärnbarriären är också ett av de viktiga områden där kost skulle kunna ha sin plats vid till exempelvis MS. Dess uppbyggnad med fetter tänks göra den känslig för vilka fetter man äter, påverka dess hårdhetsgrad, hur spröd den är, med finare ord plasticitet och fluiditet. Mättade fetter har en helt annat smältpunkt än omättade och jag finner det inte otänkbart att detta kan påverka blod-hjärnbarriärens effektivitet, förutom att dessa membran också är lagerplatser för råvaror vid bildning av interleukiner.

Men vad man kanske framförallt avser med immunförsvaret är det försvar som finns i det inre; det försvar som består av vita blodkroppar i olika former och med dem sammanknippade ämnen och företeelser; detta försvar som skall kunna klara angrepp från bakterier, virus och förhindra sjukdom. Hur går det till?

Själv-icke själv

Immunförsvaret måste vid varje tillfälle vara på sin vakt mot hot från nya inkräktande mikroorganismer. En grundläggande egenskap i immunförsvaret är, att det skall kunna skilja på vad som är bra och inte bra för oss. Ständigt patrullerar vita blodkroppar omkring i blodet för att upptäcka det, som kan vara farligt. De måste känna igen ämnen som normalt finns i vår kroppsvävnad, men också identifiera de saker vi behöver äta eller på annat sätt vara i kontakt med. Vi skall kunna tolerera sådana ämnen. Man brukar säga att immunförsvaret skall kunna skilja på själv och icke-själv, dvs skilja de saker som vi skall tolerera från saker som kan vara skadliga för oss. Saker som skall bekämpas kallas icke-själv. Förmågan att skilja själv från icke -själv är helt avgörande för ett effektivt immunförsvar. Om det inte reagerar på exempelvis farliga virus kan vi dö. Om det överreagerar på saker som vi utsätts för, kan vi få svåra allergiska reaktioner och dö av det likaså.

Vid autoimmunitet reagerar immunförsvaret mot kroppen egen vävnad. Varför vet man inte helt och hållet i detalj, men man har kommit en bit på väg. En teori är att delar av bakterier, virus kemiskt liknar delar av vår egen vävnad. Därför identifierar vissa vita blodkropparna denna egna vävnad som främmande och sätter i gång att angripa den aktuella vävnaden. Vid Multipel Skleros har man spekulerat i att exempelvis mässlingvirus eller Epstein-Barr viruset , det senare orsakar mononukleos/körtelfeber, skulle kunna uppvisa likheter med nervvävnadens myelin och därför blir detta angripet. Angreppet på myelin tros vara en viktig del av sjukdomsprocessen vid MS. Man brukar därför räkna MS till de autoimmuna sjukdomarna men man vet ej säkert. Att immunförsvaret spelar en viktig roll är emellertid säkert. Andra exempel på autoimmuna sjukdomar är Crohns sjukdom, rheumatoid artrit, glutenintolerans samt diabetes typ I.

Immunförsvar och antigen.

Antigen, ämnen som kan sätta igång en immunreaktion

Det centrala i immunförsvaret är således kunna skilja på det som är nyttigt för oss och det som kan skada. Med andra ord skall det kunna skilja själv/ kroppseget från icke-själv/icke kroppseget. Det finns ett ospecifikt försvar som reagerar på i stort sett allt, som inte känns igen som själv av typ gifter, bakterier, virus, stickor i fingret. Man kallar allt som ger upphov till en immunologisk reaktion för antigen. Det är egentligen förkortning för engelskans antibody generation, det vill säga ett ämne som kan stimulera till antikroppsbildning. Numera används ordet antigen i den övergripande betydelsen : ämne som ger upphov till en immunologisk reaktion. Det ospecifika försvaret är medfött och det omfattar de vita blodkropparna granulocyter, monocyter/makrofager och dendritiska celler samt naturliga killerceller/mördarceller.

Hur talar olika delar av immunförsvaret om vad som är främmande. De antigen-presenterande cellerna (APC)

Monocyter/makrofager och dendritiska celler äter upp främmande mikrober, vilket kallas fagocytos och gemensamt kallar man dem fagocyter. Detta är celler som har flera funktioner. De tar sig an hotande mikrober, de städar upp och transporterar avfall och de utgör de s.k. antigenpresenterande cellerna (APC ). Efter att ha oskadliggjort en mikrob beger fagocyten till lymfknutor för att aktivera en lymfocyt som kallas hjälpar-T-cell..

Hjälpar-T-cellen kallas även CD4-cell, och det kallas den ofta i studier av läkemedel.

Delar av den hotande mikroorganismen visas upp för hjälpar-T-cellen och denna aktiveras.. Fagocyterna presenterar alltså det främ
mande i form av ett antigen, och denna del skall vara karakteristisk för antigenet.. Det medfödda försvaret identifierar det kroppsfrämmande/icke-själv som kommit in i kroppen och det är absolut grundläggande att det inte blir fel. Om något kroppseget identifieras som kroppsfrämmande kan immunförsvaret aktiveras mot denna del hos egna kroppen. Det kan uppstå autoimmuna sjukdomar, en sjukdom riktat mot det kroppsegna (själv= auto). Andra fel som kan uppstå är allergier, där immunreaktioner uppstår mot ämnen som människan vanligen tål, av typ allergi mot vissa slag av föda.

En del medel verkar på den här nivån. Det finns till exempel ämnen. som stänger inne hjälpar-T-cellen i lymfknutorna och hindrar att de går ut i cirkulationen. Ett sådant ämne är Fingilimod/FTY 720 som studeras som ett möjligt medel mot MS. Beträffande samma ämne Fingilimod/FTY 720 pågår försök att injicera det direkt förbi blod-hjärnbarriären, samtidigt som det är ett medel som kan bli ett av de första orala medlen i tablettform mot MS.

Träning av sväljning och annat om träning

Intressant om träning av sväljsvårigheter hos strokedrabbade kunde man Lyssna på i vetenskapsradion igår. Det finns också att läsa här. Cirka 15000 insjuknar årligen i stroke. Sväljförmågan kan också påverkas vid MS, vilket jag vet av egen erfarenhet. Vad som är intressant här är att övning av muskulaturen i området kunde avsevärt förbättra förmågan att svälja. Sväljförmågan kunde till och med normaliseras även om man haft symtomen länge. Detta innebär mycket för allmäntillståndet och för möjligheten att njuta av livet.

Jag tycker också att det säger mycket om hur viktigt träning är. Ibland kan man träna upp faktorer som skadats. Det som jag upplevde mest drastiskt var kanske hur mycket min balans förbättrades efter just inriktning på träning av balansen då jag var på Vintersol. Tidigare arbetade jag lite grand efter principen att försöka göra allt som jag i möjligaste mån kunde göra och att det skulle leda till förbättring. Det gjorde det något, men träning inriktad på specifika funktioner gav klart bättre resultat. Handfunktionsträning var också en sådan sak som fungerade väldigt bra. Det ger också ett större självförtroende att till exempel ha en förbättrad balans. Man vågar sig på att ge sig ut mer. Förut var att åka buss och riskera att bli stående en mardrömsupplevelse där man svajade med i varje rörelse och hade man inget/ ingen att hålla sig ramlade man. Jag minns, att jag hade en mardrömsupplevelse i Stockholm en gång på väg ut till Nordiska Museet.

En sak som kan vara svår vid MS med träning är denna kunskap om att det går i skov, och kunskapen att progression är vanligt och det kan stoppa en från att träna. Det ingår nog lite grand i att man blir deprimerad också att ha sådana känslor. Jag tycker att det är fel, men det hindrar ju inte att jag ändå har känt så. Känslan av att träningen är meningslös, det blir bara sämre , tror jag innehåller mycket fördomar men tyvärr också en del sanning, men kanske inte sanningen just nu. Min erfarenhet är i varje fall att det blir bättre av träningen. Sannolikt är sväljträning bra både vid stroke och vid MS och vid andra sjukdomar, som ger sådana svårigheter. Talorganet tillhör också svalget. Den som kunde sjunga! Klinka på pianot är förresten bra träning av handfunktion, det spelar ingen roll vilket instrument det är. Har man en gammal gitarr, trumma eller farfars dragspel i garderoben så går nog det lika bra.

För ungefär 10 år sedan inträffade en mardröm för två personer i Brasilien.

Det var dels för en patient och dels för den som tog fel styrka på ett preparat. Det skulle ges en infusion av ett immunhämmande preparat Cyklofosamid se i FASS, ett cytostatikum. Patienten var en kvinna som led av MS. Hon hade sjukdomen sedan 1994 och behandlades med kortison. Behandlingen med cyklofosamid innebar att hon skulle få 800 mg vilket innebar att hon skulle få innehållet i 4 ampuller som innehöll 200mg var.Nu tog man i stället fel och patienten fick innehållet i 4 ampuller som innehöll vardera 1000 mg och hon hann få 3800 mg innan man upptäckte misstaget. Ni kan själva sätta er in i en patients situation som fått 5 ggr för stark infusion av ett cytostatikum. Överlever jag det här. Ni kan också sätta in i sköterskans situation. Vad har jag gjort? Kommer hon att dö. Det var en absolut mardröm för båda.

Berättelsen om vad som skedde och följderna för patienten publicerades som fallbeskrivning i Acta Neurol Scand 2005: 111: 195–198. Finns tillfälligt på nätet. Du kan hitta det via This is MS Pat. hade kommit till aktuella vårdgivare, artikelförfattarna P. R. M. de Bittencourt, M. M. Gomes-da-Silva. Hon hade då året innan haft ett förlamningstillstånd i benen och en synnervsinflammation. Då hon undersöktes fann man försvagning i benmuskulaturen, livliga benreflexer, bukreflexerna var borta. Man fann normal likvor vid lumbalpunktion. På MRI fann man ett antal lesioner. Diagnos MS. Man började att behandla henne med var tredje månad med dels metylprednisolon 500 mg var femte timme i tre dagar plus en infusion av cyklofosamid 800 mg i engångsdos. Hon hade fått denna behandling var tredje månad i 22 månader då det ödesdigra misstaget skedde. Hon hade då intagits emedan hon fått ett nytt skov.

Patiienten fick givetvis den behandling som kunde göras för förbättra situationen, bland annat ett preparat som skulle skydda njurar. Hon utvecklade illamående och kräktes, urinproduktionen försämrades och hon tappade successivt hår. Röda blodkroppar och trombocyter förblev normala och vita blodkroppar sjönk men inte dramatiskt. Man höll henne isolerad under två månader för att skydda mot infektioner. Hon förbättrades. Håret återkom.

Neurologiskt förbättrades hon under de sex följande månaderna. Hon har därefter följts årligen med klinisk undersökning och där har inga försämringar tillkommit. På MRI har man inte sett något tecken på sjukdomsaktivitet. Vid senaste undersökning enligt studien 2004 hade hon normalt kliniskt status, hade inga neurologiska klagomål. Det visade sig alltså att denna felbehandling fick ett positivt förlopp för patienten. Vad som skedde var egentligen vad som man nu gör vid utprovningen av Revimmune ( som är cyklofosamid. I Sverige heter firmanamnet Sendoxan och ges vid ett flertal åkommor , elakartade sjukdomar och några autoimmuna sjukdomar.)

I den lägre immundämpande dosen har man använt cyklofosamid sedan 1967 i vissa länder, skriver man artikelförfattarna. I Brasilien har man använt det sedan 20 år. Medlet har immunosuppressiva och cytotoxiska effekter och i hur hög grad är dosberoende. Man skriver också att under 1990-talet ägnades det mindre uppmärksamhet och inriktade sig sedan på de immunmodulerande medlet, bromsmedicinerna. Nu har immunosuppression blivit mer aktuellt igen bland annat genom att man genomgör detta vid exempelvis autologa blodstamscellstransplantationer. Man skriver också att långvariga behandlingen med cytotoxika av typ cyklofosamid innebär nya komplikationer för redan sjuka patienter och att det behövs nya strategier. Vid autologa blodstamcellstransplantationer finns också risker.

Vad är det då som händer? Cyklofosamid förändras i lever till två ämnen 4-hydroxy-cyklophosamid och aldophosphamid. Aldophosphamid kan i sin tur förändras till ett ämne ned aktiv verkan eller inaktiveras av aldehyd-dehydrogenas. Primitiva stamceller har höga halter av aldehyd-dehydrogenas som gör dem motståndskraftiga mot cyklophosamide. Lymfocyter som naturliga mördarceller, B och T lymfocyter har däremot låga halter och de förstörs av höga doser cyklofosamid. Därmed kan cyklofosamid verka dödande på immuncellerna men inte på stamcellerna.

Utifrån erfarenheter av cytotoxisk immunbehandling i samband med blodstamscellstransplantaion har man använt höga doser av cyklofosamid använts vid flera olika sjukdomar skriver författarna. Behandlingen brukar tålas väl det sker en minskning av vita blodkroppar inom 7-8 dagar och därefter återhämtar sig dessa. Man har funnit patienter med minskad sjukdomsaktivitet på MRI vid blodstamscellstransplantation men innan dessa ägt rum och man bara fått den cytotoxiska behandlingen med cyklofosamid. Detta är det första beskrivna fallet i litteraturen där någon fått denna dosering och där det har lett till lång varig förbättring av sjukdomssymtom.

Leverpåverkan av Aloe Vera

skriver Björn Belfrage och Rickard Malmström
vid Karolinska om i läkartidningen nr 1-2/2008
Det gäller aloe vera som intas via munnen inte som gel som appliceras på huden. Artikel kom till efter att en kvinna i 30-årsåldern visat sig ha förhöjda levervärden och som intog flytande aloe vera i stärkande syfte. Man gjorde då en sökning på Medline och fann tre fall av akut hepatit, med smärtor i buk, gulsot och förhöjda levervärden där patienterna tog aloe vera via munnen.. Vid utredning fann man ingen annan orsak och när patienterna slutade med aloe vera försvann symtomen. Även i läkemedelsverkets register över biverkningar fann man två fall av hepatit och ett fall av icterus och ett fall av förhöjning av några levervärden. Där försvann också symtomen efter utsättande av aloe vera.
I det aktuella fallet finns ingen uppföljning beskriven men klart är att man bör vara observant beträffande drycken aloe vera och biverkningar.
Det är en populär uppfattning av medel som är "naturliga" är ofarliga men så är inte fallet och det är detta ett exempel på.
sune