Undersökningsmetoder: ryggmärgsvätskeprov eller lumbalpunktion.

bilden är felritad man skall böja sig framåt för att det skall gå lättare att komma in med nålen mellan kotutskotten

Ett prov på ryggmärgsvätskan eller spinalvätskan är ett av de sätt man har att diagnosticera multipel skleros.

Man har flera kriterier för att kunna ställa diagnosen MS.

• Ett kriterium är kliniska bilden, sjukdomens förlopp. Den skovformade bilden, det vill säga att man blir sjuk med i fallet MS neurologiska symtom som sedan går bort i större eller mindre utsträckning är en del av detta. Om man inte har skov finns det andra förlopp som talar för MS.
• Ett annat kriterium är kliniskt status, dvs vad undersökaren hittar vid den kliniska undersökningen. Det är sådana saker som balans, koordination, rörelseförmåga, muskeltonus, reflexer med mera.
• Ett tredje kriterium är om man har fynd på magnetkameran som överensstämmer med MS.
• Ett fjärde fynd i ryggmärgsvätskan talande för MS.

För att ställa diagnos vill man helst att samtliga kriterier skall vara uppfyllda. Men det är inte alltid möjligt. Patologiska förändringar i ryggmärgsvätskan finner man i cirka 95% av fallen. Fynd på magnetkamera finns inte heller i alla fall.

Vid provtagningen kan patienten sitta eller ligga på sidan med avklädd överkropp. I de flesta fall går det lätta att känna på ryggen var respektive kota finns. Det kan vara problem ibland då patienten är kraftigt överviktig. Det är viktigt att kunna palpera ( känna) fram rätt ställe att göra punktionen på. Ryggmärgen slutar på en viss nivå i ländryggen och man skall sticka nedanför detta ställe för att få ryggmärgsvätska.

En del förundersökningar bör man göra innan provtagningen och det är givetvis mycket viktigt med sterilitet mm.

Vad ser man i ryggmärgsvätskan? Man letar efter om det finns tecken på inflammation i CNS.

Man kan då se vita blodkroppar, man kan titta efter antikroppar, immunglobuliner.

Immunglobulinerna undersöker man med en metod, som kallas isoelektrisk fokusering eller elfores. Vita blodkroppar av typ B-lymfocyter producerar antikroppar i olika klasser. Dessa kallas immunglobuliner. Vad man vill ta reda på är om det produceras antikroppar innanför blodhjärnbarriären, i Centrala Nerv Systemet. Man jämför därför blod och ryggmärgsvätska. Om det då visar sig att det finns tecken på immunglobuliner som produceras i CNS ( intrathecal produktion) kan detta vara ett tecken på MS. Intrathecal produktion finns emellertid vid många andra tillstånd.

Principen är att man separerar immunglobulinerna i blodplasman och spinalvätskan med hjälp av elforesen. Man placerar lite av respektive vätska på en plåtfolie med gel och anbringar ett elektriskt spänningsfält. Det uppstår då en sorts tävling mellan olika gener så att de kommer olika långt. Om det finns tydliga markanta streck på den bild en sorts band, kallas detta oligoklonala band. Om det då visar sig att det finns band i ryggmärgsvätskan som inte finns i blodet kan detta tyda på inflammation i CNS.

Lättare att förstå detta blir det om du tittar på följande länk.

Bild markerat med 1 visar jämförelse mellan proteinmönstren (immunglobulinerna/antikropparna är proteiner). Man ser här inga band. Normalt.

Bild 2 visar att oligoklonala band finns i ryggmärgsvätskan till höger men inte i blodplasman. Detta tyder på produktion av antikroppar i CNS, tecken på inflammation och kan vara tecken på MS.

Bild 3 visar identiska band i både plasma och ryggmärgsvätska (spinalvätska) men det finns extra band i spinalvätskan. Detta tyder på inflammation i CNS och kan vara MS.

Bild 4 visar på helt identiska band i både plasma och spinalvätska. Detta talar för en generell produktion av antikroppar och inte enbart i CNS.

Bild 5 visar abnorma band som finns vid vissa sjukdomar.

Blir man dålig efter lumbalpunktionen?

Det är inte så ovanligt med huvudvärk av olika grad. Men i många fall känner man inget alls. Jag hade en del huvudvärk en dag efteråt. En del av huvudvärken tolkar man kan bero på att ryggmärgsvätska sipprar ut från ryggmärgskanalen. Om det är besvärligt kan man åtgärda detta med att spruta in lite av det egna blodet för att täppa till instickshålet (blood patch). Vanliga huvudvärkstabletter hjälper. Här kan du läsa en del om detta på engelska:

och här kan du läsa vad man säger på sjukvårdsupplysningen i Skåne om huvudvärk och andra biverkningar.

P/s

Helsingforsdeklarationen. Etik

Följ Helsingforsdeklarationen! skriver Eva Nilsson-Bågenholm i en understreckare på ledarsidan i läkartidningen.

Detta är apropå den yngling som inte fick fortsätta med behandling mot den allvarliga sjukdomen Hunters syndrom.Detta sjukdomstillstånd orsakas av att en enzymdefekt (enzymet.iduronate-2-sulfatase ) som gör att vissa ämnen kallade mucopolysaccharider inte kan brytas ned utan i stället lagras in i kroppens organ och leder till att deras funktion förstörs. Alltmedan detta fortsätter blir fler och fler organ involverade. Sjukdomen är allvarlig och få personer uppnår medelåldern. Finns cirka 2000 personer i hela världen.






Nu har 20-årige Kalle Dejemyr ställt upp i ett läkemedelsförsök under tre års tid. Det visade sig att medlet hade en god effekt. Men det fanns ett men sedan när studien var klar. Man var inte villig att betala Kalle Dejemyrs vård från sjukhusets sida. I Helsingforsdeklarationens paragraf 30 står enligt understreckaren att de personer som ingår i kliniska prövningar vid avslutad studie ska erbjudas den bästa behandling som studien identifierat.
Man skulle alltså redan vid planeringen av studien ha sett till att möjligheter till forsatt behandling hade funnits. Det är oerhört grymt av avbryta en verksam behandling i ett sådant här fall. Sverige är ett rikt land och små lägenheter i Stockholm kostar miljoner för att inte tala om villor.

P/s

Multiple Skleros- hygienhypotesen

bild från public health image library

Nya hygieniska förhållanden spelar en roll i att autoimmunitet utvecklas i moderna samhället. Åtskilliga belägg från forskning kopplar försvinnandet av malaria till ökning av MS på Sardinien skriver man på Science Direct

I en artikel försöker forskare från Italien och Canada hitta ett samband mellan malaria sjukdomens försvinnande och ökning av MS med hjälp av hygienhypotesen.
Hygien hypotesen säger att under tidiga barnaåren behöver immunsystemet utsättas för mikroorganismer för att utvecklas normalt. Brist på stimulering av mikroorganismer kan medföra att immunsystemet felprogrammerat och ökar mottagligheten för allergiska sjukdomar.

Förhållande mellan malaria och MS på Sicilien och den nuvarande förekomsten av Malaria i Afrika har studerats. Man har tittat på det medfödda immunsystemets aktivitet i form av ett enzym (Chitoriosidase=CHIT) som produceras av de så kallade ätarcellerna ( makrofagerna) i immunförsvaret och också undersökt den gen som producerar CHIT, samt plasmodiumrelaterad immunitet i dessa grupper.

Man fick data från både experiment särskild designade för denna studie och andra data från tillgänglig litteratur. Dessa data antydde att i Afrika är mutation sällsynt av den aktuella genen och MS incidensen är mycket låg beroende på omodifierad påverkan av parasiter och hygieniska förhållanden medan i Sardinien finner man en relation mellan mutation av CHIT1 genen, aktiviteten av enzymet chitoriosidase (CHIT) och prevalensen av MS, till och med i en högre utsträckning jämfört med Sicilien, där det tidigare varit lägre frekvens av malaria förekomst.



Utifrån detta säger man att man funnit övertygande argument för att åtminstone till en del har MS ökat de senaste fyra decennierna i Sardinien också som en följd av utrotandet av malaria. Denna infektionssjukdom som fanns i århundranden i Sardinien har vid sidan av en väldokumenterad enzym brist och patologi hos röda blodkroppar även efterlämnat en abnorm makrofagreaktivitet mot Plasmodium falciparum. Som ett resultat producerar vissa sardinier abnormt höga nivåer av av medfödda immunämnen, reliker från tidigare skydd mot malariainfektion som svar på nya omgivningsfaktorer.

Därför har MS varit föremål för en oförklarlig epidemiologisk ökning under de senaste decennierna på Sicilien därför att celler i det medfödda immunsystemet, celler som utvecklats under århundranden som försvar mot den mikroorganism som orsakar malaria (Plasmodium falciparum malaria), och har behållit benägenheten av överreagera på retande faktorer även efter försvinnandet av malaria. Denna hypotes kan ha en påverkan mot att styra behandling mot terapier riktade mot medfödda immunfaktorer i stället för antigenspecifika terapier.

Något som skyddat mot en sjukdom, ett skydd som utvecklats av immunsystemet under sekel blir efter att sjukdomen utrotats inte nyttiga längre- men kan de leda till nya sjukdomar, vända sig mot egna kroppens vävnader? En sak man mycket diskuterat avseende allergi har varit skillnaden mellan öst och västeuropa. I Öst fanns tbc och andra infektioner, luftföroreningar i högre utsträckning än väst men det fanns färre allergier där. Man diskuterade hygienhypotesen där också. Undrar om man följer det nu när östeuropa västifieras.
P/s

Lite om miljöns betydelse

Robert Sapolsky berättar om viktökningen i två tyska barnhem efter kriget.

I ett barnhem A styrde fröken Grön med kärlek och omtanke. I det andra B förde fröken Svart regemente. Och så efter 24 veckor slutade fröken Grön och fröken Svart tog över hennes barnhem. Det fick kraftiga konsekvenser för båda barngrupperna. Det var en tragedi för fröken Gröns barn. Dock gav det forskarna ett mycket lärorikt material.
P/s

Kosttillskott kanske en framtida medicin mot både skov och progression

Brister avseende sockerämnen på cellernas ytskikt kan främja den inflammation som man ser vid MS och likaså de degenerativa förändringarna, som ofta kommer senare. Allt enligt en forskningsrapport från University of California. Dessa fynd kan möjligen också betyda att kosttillskott liknande glukosamin kan bli användbart som ett medel, som intas via munnen, vilket skulle kunna korrigera dessa defekter och behandla både effekterna både inflammation och degeneration. Dessa fynd kanske gör det möjligt att behandla både inflammationen och nervscellsförstörelsen ( neurodegeneration), enligt professorn i neurologi och microbiologi dr Michael Demetriou vid University of California. Dett är speciellt viktigt eftersom det förnärvande inte finns någon behandling mot neurodegeneration vid MS. (Grovt kan man säga att neurodegeneration motsvarar den så kallade progressionen, ökningen av handikapp medan man grovt kan säga att inflammation motsvarar skov)

Vid test på möss har Demetriou funnit att genetiska brister i en process som kallas proteinglycosylation lett till en spontant uppkommen sjukdom som är mycket liknande MS inkluderande förlamning i förbindelse med inflammatorisk skada på den skyddande myelinskidan på nervceller och degeneration av nervceller och deras axon. Proteinglykosylation syftar på att vissa sockerämnen binds till proteiner. .
Michael Demetrious fynd är den första genetiska modellen av MS i vilket både den inflammatoriska skadan på myelinet och neurodegenerationen kommer av samma brist längs en enda biologisk väg. Det glucosaminliknande ämnet som korrigerade felet heter N-acetylglucosamin (GlcNAc)
Detta är alltså mycket tidig forskning och det behövs givetvis mycket forskning på människor. Det är också intressant ur aspekten kost och MS.

Källa Multiple Sclerosis Resource Center 21/9 2007
P/s

Nord-sydgradienten eller ekvatorgradienten

Vem skall man tro på? Olika välrenommérade forskare för fram olika och motsatta åsikter om samma saker. Sanningen är väl att man skall tro på dem alla på ett sätt.













Om det är så att de är ärliga så förtjänar det att lyssnas till. Men studier har olika kvalitet. De vara olika upplagda, ibland kanske man inte lyckas hålla koll på alla faktorer som kan inverka, och det man får fram kanske inte är det man trott att man mäter. Man kanske vill undersöka en sjukdom har blivit vanligare under det senaste halvseklet. Man kontrollerar kanske hur stor befolkningen var i Sverige 1957 och hur många som var sjuka i den sjukdomen samma år, och så följer man de sifforna under låt säga 50 år och finner att antalat patienter har ökat betydligt mer relativt antalet invånare. Andelen sjuka i den aktuella sjukdomen var kanske 1 procent 1957 medan motsvarande 1997 var 2 procent. Är det då säkert att sjukdomen har blivit vanligare eller speglar siffran något annat? Kanske är det så att det är någon annan faktor som förklarar den skenbara ökningen. Det ganske är mycket lättare att ställa diagnos 1997 tack vare nya metoder? Kanske ligger försäkringsregler bakom att fler får diagnos? Kanske är det läkartätheten som medfört att de som har sjukdomen lindrigare också kommer under vård och kommer tidigare. Kanske har överlevnaden i sjukdom ökat? Det finns således många faktorer man måste ha kontroll på för att dra säkra slutsatser av en undersökning.


Om ser bort ifrån sådana faktorer kommer det alltid att finnas forskare som har olika uppfattning om samma sak. Om man tittar på läran om sjukdomars utbredning, epidemiologin och ser hur olika forskare ser på den så kallade nord-sydgradienten och MS. MS är vanligast ju längre man kommer från ekvatorn om man tar det lite förenklat.

I boken Multipel Skleros av Jan Fabius med flera säger man: det ligger nära till hands att tro att klimatfaktorer eller någon infektion förklarar detta förhållande, Men man säger också att den vita befolkningen i både Nordamerika och Australien är främst invandrade européer och det kan finnas samband med att MS är vanligare i denna befolkningsgrupp, till exempel att man har en speciell ärftlig egenskap. Samtidigt säger man att i till exempel Australien finns denna gradient så tillvida att i sydliga Australien har man mindre MS än i norra medan man tror att befolkningen är jämnt fördelad. Professor George Ebers är professor i neurogenetik vid Oxfords universitet tar också upp fallet med Frankrike. Där har bondebefolkningen en särskild sjukvårdsorganisation, och en effekt av detta är att man har ganska god koll på vilka som har vilka sjukdomar etc medan bondebefolkningen antas vara genetiskt ganska homogen. Även bland denna befolkning finner man den så kallade nord-sydgradienten.

I boken Multipel Skleros tar man också upp att om man flyttar från ett område till ett annat innan man uppnått en viss ålder tycks man inte ta med sig den ökade risken för att få MS men däremot över denna ålder gör man det. Vad säger det? För det första är det skriver man en svårt undersökning med många felkällor men trots dess begränsningar tycker man att undersökningarna talar för att man tar med sig risken att få MS med undantag för de som flyttar som väldigt unga.(10-20 år)

Att man tar med sig risken om man uppnått ett visst antal år liksom nord-sydgradienten (borde kanske heta ekvatorgradienten då den är tvärtom på norra halvklotet jämfört med södra) talar för att det finns en miljöfaktor. I boken Multipel Skleros skriver man att man främst misstänker att det är en effekt av infektioner, kanske främst virusinfektioner och ålder för insjuknandet men George Ebers vid Oxford univeritet säger: ." I många år tittade man efter vad som kunde vara infektionsframkallande som orsak till sjukdomen, men genetisk epidemiologi-studiet av sjukdomar i familjer och befolkningar-talar mycket starkt emot tolkningen att någon sorts infektion är roten till sjukdomen, primärt därför att vi kan visa att det inte finns någon ökad risk för människor som växte upp tillsamman, såvida de inte var biologiskt besläktade". Han säger i stället: Alla dessa saker säger klart att befolknings effekten är på en bred nivå och latitudeffekten talar starkt för relation till solsken. Den ledande kandidaten beträffande solskenseffekten är d-vitaminet.

Man ser alltså att mycket kända och erkända forskare kan tolka material på helt olika och något motsatta sätt. Egentligen säger väl detta bara att man inte kommit fram till pudelns kärna ännu, man skrapar fortfarande på ytan och vem vet kanske visar det sig att båda har rätt. Under diet skriver Fagius med flera: Det har spekulerats om att en stor andel fleromättade fettsyror, särskilt linol- och linolensyra i dieten skulle verka skyddande mot MS. Denna hypotes passar till viss del väl in i den geografiska utbredningen av sjukdomen. George Ebers tar också upp dieten i sammanhanget. Han talar då om Norge där gradienten inte riktigt gäller. Det är vanligare med MS i södra Norge än i norra. Men det har visat sig att där äter man mycket mer fisk som innehåller mycket d-vitamin= solskensvitaminet och därmed stöder denna avvikelse teorin.

Vad säger professorn i akutmedicin och redaktören för vetenskapliga tidskriften Emergency Medicine George Jelinek om geografisk fördelning av MS? ".Varför skulle det i praktiskt taget inte finnas någon MS vid ekvatorn och förekomsten stiga i direkt proportion till hur långt vi behöver resa för att komma till polerna. Esparza med medarbetare ställer upp de länder som studerats i ordning efter mortalitetstatistiken avseende MS och jämför detta med latituden, dvs avstånd från ekvatorn. Med några undantag är det nästan ett linjärt samband (se tabell 8.) Varför är det så?

Det tycks som om att svaret kan vara solsken. Alltfler vetenskapliga rapporter spekulerar i att solljus skyddar från utvecklingen av MS. (53,54) förvisso finns det många vetenskapsmän nu som föreslår att solljuset kan spela en skyddande roll i ett antal autoimmuna sjukdomar, inklusive MS, diabetes typ I och rheumatoid artrit.(66). Beläggen avseende MS och diabetes från epidemiologiska studier är övertygande och under senare tid har det varit ganska överraskande djurundersökningar som visar att djurmodellen av MS kan förebyggas av förbehandling med ljus och att progressen av sjukdomen bromsas upp med regelbunden solterapi. (kapitel 7 i boken Taking Control of Multiple Sclerosis)"

Min slutsats blir att det kommer nog att flyta mycket vatten under broarna i Madison county innan vi vet de slutliga svaren här. Tills vidare nöjer jag mig med att det är ganska väldokumenterat att det är bra för hälsan att se över sitt fettintag ( reducera mättade fetter och öka fleromättade och enkelomättade) samt att det kommit mer och mer stöd för hypotesen om solsken och d-vitamin. Sen om det hjälper mig ibeträffande MS är det ju bara grädde på moset. Jag kan ju inte uttala mig om effekten. En svala gör ingen sommar och kanske gäller detta särskilt MS med dess varierande och fluktuerande förlopp. Det bör man nog tänka på beträffande mirakelkurer men kanske också beträffande behandling över huvudtaget. Jag har till exempel märkt att placeboeffeken verkar fruktansvärt bra på mig. Det är hju inte fy skam det heller.
P/s

Om astrocyter och nybildning av nervceller

läst på MSRC 20070907

Ett forskarlag vid Aucklands universitet ledd av professor Mike Dragunow håller på att odla celler som tagits från den mänskliga hjärnan i syfte att studera om stamceller kan användas för att bekämpa sjukdomar som bryter ner nervsystemet typ MS och Alzheimer. Man planerar att arbeta med celler som kallas astrocyter som tillhör den så kallade stödjevävnaden med olika funktioner. Under senare år har forskare kommit att acceptera att vuxna människor kan nybilda neuron i CNS såväl i normaltillståndet som efter hjärnskada. Man letar efter var dessa nya neuron görs och en del forskning pekar på att de astrocyterna kan bilda neuron efter att ha ombildats till neurala stamceller. Kända uppgifter för astrocyterna är att bland annat att medverka till näringstillförseln för nervcellerna och att stödja dom ( som murbruk grovt bildlikt uttryckt).
Neurala stamceller kan bilda olika typer av nervceller och forskningsteamet arbete syftar till att fastställa om astrocyter kan bilda neuron och vilka förhållanden som gör att nya nervceller kan bildas ( neuronogenes)
astra betyder stjärna och cyt cell, astrocyt=stjärnliknande cell
Per aspera ad astra
sune

Varför Zebror inte får magsår av Robert Sapolsky

kom på svenska 2004
och det har jag inte uppmärksammat förrän nu!

Trots att jag inte läst hela boken på svenska ännu och att den är uppdaterad jämfört med den upplaga jag läste vill jag rekommendera den. Som Robert Sapolsky skriver i första kapitlet handlar den om: " Om du är en zebra som flyr för livet, eller om du är ett frustande lejon på jakt efter ett skrovmål är din kropp suveränt anpassad för att handskas med den här typen av kortsiktiga kraftinsatser. Men när vi som människor sitter och oroar oss för allt hemskt som skulle kunna hända, aktiveras samma fysiologiska mekanismer- trots att det inte finns något behov av en kraftinsats. Den här formen av kronisk stress kan på sikt få förödande konsekvenser"

Jag var till en del inspirerad av den här boken när jag skrev om stress och autoimmuna sjukdomar på min hemsida. Efter att ha läst avsnittet skulle jag kanske uppdatera det. Det verkar som om det i stressmekanismen som kan ge effekter av typ autoimmunutet kan vara ett mycket frekvent påsättande av akut stress i alla möjliga och omöjliga situationer mer än kanske kronisk stress. Men överhuvudtaget finns som fortfarande mycket att finna ut om det här komplicerade området. Han liknar det vid den situation som vår tarmfunktion kan råka ut för vid frekvent stress; det utvecklas rubbningar i tarmen med diarréer, gaser, smärtor över huvudtaget en orolig tarm. Man brukar ge detta diagnosen irritabel colon, irritabel tjocktarm. Han tror här att autoimmunitet skulle kunna uppstå ett analogt sätt inom immunförsvaret. Detta skulle också kunna förklara paradoxen att stress skulle kunna ge autoimmun sjukdom samtidigt som stresshormoner verkar ha en dämpande effekt på sjukdomen.


Överhuvudtaget tycker jag Sapolskys bok ger en vägledning i kritiskt tänkande. Det skall till exempel bli spännande att läsa vad han skriver om stress och olika personligheter. Typ A personligheter och hjärtsjukdomar känner många till, men även det är kanske ett överdimensionerat resonemang i förhållande till verkligheten. Det pågår en diskussion, lite inflammerad om MS personlighet på MS portalens forum. Själv har jag uppfattat begreppet som att man förändras av sjukdomen MS. Till exempel detta med dröjande svar medan man letar efter ord. Jag minns att min neurolog sade att han ( han kände mig långt före diagnosen) uppfattade detta med latens som en del av min person, medan jag egentligen för länge sedan absolut inte hade den läggningen. Att en viss personlighet skulle utveckla MS, det vet jag inget om. Det är lätt att skuldbeläggning och liknande kommer fram. Man kommer in på detta att vara positiv och negativ. Som människa med en allvarlig sjukdom kan man inte alltid vara positiv; dessutom är ju också det negativa en drivkraft till förändring. Men jag tror att det är lättare att hantera sjukdomen om man försöker vara positiv, inte tar ut alla sorger och bedrövelser i förväg, för det är ju så att just nu- är ofta väldigt bra. Det är viktigt att ta vara på dessa just. Lång utläggning-läs gärna boken.
P/s

Hur kan diet påverka inflammationer?

Omega-3 i dieten minskar produktionen av proinflammatoriska cytokiner hos möss
I J Immunol. 2004 Nov 15;173(10):6151-60
visade forskare att om man gav möss fettsyran DHA ( omega 3 ,)
i dieten kunde man sänka produktionen av IL-2 genom bland annat påverkan på tillväxten av T celler. Il-2 är en interleukin som stimulerar tillväxten differentieringen och överlevaden av cytotoxiska T celler, IL-2 är nödvändig för utvecklingen av T cellens immunologiska minne. Det är alltså proinflammatorisk cytokin. Kanske sker detta hos människan också och det skulle kunna vara en del av varför en diet med omega-3 kan vara viktig vid inflammatoriska sjukdomar.
P/s

Kan muskelceller bli nervceller.

På Multiple Sclerosis Resource Centre läser jag om en rapport från Journal of the American Chemical Society.
E grupp koreanska forskare harpåverkat omogna muskelceller från möss ( myoblaster) för ett ämne som kallas neurodazine . Efter en vecka hade knappt 50 procent av myoblasterna omvandlats till celler vars struktur och funktion liknade nervceller. De skriver också att man fann en liknande förändring om man uttatte mänskliga skelettmuskelceller för samma kemikalium.
Man spekulerar i att detta skulle kunna leda till nya behandlingar för stroke, Alzheimer, MS och andra sjukdomar.
P/s

Autolog stamcellstransplantation-uppföljning

Det mesta jag skrivit om stamcellstransplantion finns här.

Jag skrev för några år sedan om autolog stamcellstransplantation? Har någon mer funderat över hur det gick Greg Garrison den amerikanske patient som genomgick sådan 2001.
Jag har funnit uppföljningar:

Det finns bland annat här och här och det finns säkert på andra ställen också. Jag googlade på namnet och Multipel Sclerosis

P/s

Mer om D-vitamin i senaste läkartidningen

Här är det mesta jag skrivit om D- vitamin

Här är det mesta jag skrivit om kost och omega-3

Det är dels en rapport om en pilotstudie av Anna Gerge psykoterapeut och Hans Peter Söndergaard chefsöverläkare vid kris och traumacentrum vid Danderyds sjukhus.
Man undersökte D-vitaminvärdena hos fjorton patienter, kvinnor med invandrarbakgrund och hos 10 anställda. Man fann att patienterna hade signifikant lägre värden än kontrollgruppen. Två av kvinnorna i patientgruppen bar slöja. Dessutom åt två av de som hade lägst värden multivitamintabletter vilket antyder att detta inte är tillräckligt. Man har undersökt detta bland annat på grund av att man misstänkt att D vitaminbrist kan vara en del av genesen till oklara smärttillstånd.



Dessutom refererade Anders Hansen om två studier avseende sjukdomen makuladegeneration; som jag hört att patienter kallar "gula fläcken", egentligen är gula fläcken det svenska namnet på makula, dvs den del av näthinnan som drabbas, den del av näthinnan som ger oss vårt detaljerade seende, resten av näthittan ger bara ett seende på 0,1.

I den ena studien undersöktes en grupp om 7752 personer varav 11 visade sig ha symtom på makuladegeneration därefter mättes halten D vitamin. Det visade sig att höga nivåer av D vitamin är associerat till minskad risk för åldersreladerad makuladegeneration.


I den andra studien fokuserade man på kost och makuladegeneration. 4519 patienter i åldrarna 40-60 år undersöktes och 658 hade tecken på sjukdomen.
Alla fick fylla i en enkät om sin kost och det visade sig att risken för att utveckla makuladegeneration var mindre hos de som åt fisk minst två gånger i veckan. Författarna funderar över om detta kan bero på omega-3 innehållet i fett.
Men fisk av typ lax innehåller också D vitamin. En liten pekpinne på hur svårt det kan vara att peka ut rätt faktor.
Hur som helst det kommer fler och fler studier som talar för att omega-3 och D- vitamin rik kost är nyttigt vid olika tillstånd.

Samme Anders Hansen refererar också en artikel från tidskriften Science ; en artikel som beskriver att man i schimpansers arvmassa funnit att det innehåller kopior av ett numera utdött virus (kallat PtERV1) men inte hittat detta hos människorna.
Man tror att människorna var resistenta mot viruset genom ett protein som finns i olika varianter hos människor och apor TRIM5(alfa), ett protein som skyddar mot retrovirus vilket det här var liksom HIV virus.

Genom att återskapa viruset med hjälp av DNA:t från shimpanser försökte man infektera mänskliga celler ( givetvis i "provrör"), men det gick inte. Om man däremot tog bort proteinet TRIM5(alfa) lyckades man infektera de mänskliga cellerna.

Man försökte också infektera de mänskliga cellerna där man tagit bort TRIM5 (alfa) med HIV virus och det lyckades inte.

Man tror inte att dessa fynd kommer att leda till någon medicin, något vaccin mot exempelvis HIV.

Varför tar jag upp det senare här? Bara som en illustration av immunsystemet. Kanske var det här viruset schimansernas AIDS?

P/s

Ond cirkel i immunförsvaret ?- Intressant norsk forskning

Såg en norsk artikel om en tänkbar förklaring till MS. Författarna skrev också om samma sak i Lancet 2006

Vid Multipel Skleros är en vad man tror en autoimmun sjukdom. Vårt immunförsvar som skall skydda oss från faror som bakterier och virus angriper vår egen vävnad bland annat myelinet enligt den autoimmuna teorin.

Enligt en del teorier kan det gå till på det sättet att celler i vårt immunförsvar som känner igen vissa angripare genom att de har en speciell kemisk struktur också känner igen vissa delar av myelinet och tror att även detta skall angripas. Man har enligt artiklarna som jag länkar till visat att sådana T celler både hos friska och hos MS sjuka.

T cellerna( T lymfocyterna) som känner igen en angripare börjar att agera på flera sätt men bland annat så stimulerar de en annan sorts lymfocyter- B lymfocyterna som börjar förmeras och dessutom producera antikroppar ( antistoff på norska) som skall angripa angriparen. Det är ganska vanligt att sådana antikroppar förändras skriver man för att bekämpa angriparen bättre. Man har funnit att de flesta MS patienter har förändrade ( muterte) antikroppar i ryggmärgsvätskan ( spinalvätskan) medan friska inte har det.
Den teori artikelförfattarna har är att T cellerna identifierar dessa förändrade antikroppar som fiender och säger till B cellerna att producera fler och säger också till B cellerna av denna typ "föröken eder" liksom de själva blir flera. Och dessa åtgärder gör då att myelinet också fortsätter att bli angripet.

Det blir en immunförsvarets onda cirkel där den ena åtgärden stimulerar den andra.


Det är givetvis viktigt att man lär sig förstå mekanismen för att komma fram till adekvat medicinering. De vanligaste bromsmedicinerna betainterferon och glatiramer (copaxone) är ju bara delvis effektiva. Men det är inte bara det som är problemet. Med Tysabri tycktes det vara så att tillsammans med interferon blev det ett ingrepp i immunsystemet som ledde till allvarligare sjukdom än MS. Det är väldigt viktigt att komma fram till vad man verkligen gör vid insättandet av en viss terapi. Kanske är detta bli en del av den karta man behöver för att bota MS.
P/s

Fortsättning om immunförsvaret, det specifika blir specifikt

En teori om MS

Ett annat namn för det kroppfrämmande ämnet är alltså antigen. Det är en förkortning för antibody generator, det vill säga något som har förmågan att stimulera bildning av antikroppar. I fortsättningen kallar jag nu det kroppfrämmande ifråga, bakterien, viruset, giftet för ANTIGEN.

Efter att makrofagen ätit upp Antigenet sönderdelar den dess proteiner i mindre delar som kallas peptider.


I korthet kan man säga att äggviteämnen byggs upp av molekyler som kallas peptider. Peptiderna i sin tur består av enklare molekyler som kallas aminosyror. Man brukar kalla aminosyrorna för kroppen byggstenar.

Macrofagen bryter alltså ned antigenets protein till peptider. Nu tar makrofagen en del av dessa nedbrytningsprodukter till sin cellyta och visar den där för andra blodceller. Man kan säga att macrofagen håller peptiden i sin hand. Visningen av denna bit av det kroppsfrämmande sker i något som kallas MHC molekyl (vilket står för major histocompatibily complex).

När den kroppsfrämmande peptiden visas på makrofagens yta kan detta kännas igen av en form av T-celler. (Th 1 celler). Men bara en typ av Th1 cell kan göra detta, de Th1 celler som har kemiska strukturer( receptorer) på sin yta som passar mot peptiden perfekt. Då händer något. Dessa Th1 celler börjar aktiveras, de blir flera och dessutom bildas en nya kemiska strukturer på dess yta att de kan fästa på blodkärlens membran. När de fastnat där kan de börja producera ämnen som gör att de kan passera genom membranet och in i olika vävnader t.ex. in i hjärnan.

I hjärnan kan de möta gliaceller av vilka en del precis som makrocyten kan visa upp en hand ( ett MHC komplex) med en peptid. Ibland kan denna peptid vara en nedbrytningsprodukt av myelin. Om då denna myelindel är lika med den nedbrytningsprodukt som Th1 cellen mött tidigare från virus, bakterier så börjar Th1 cellen igen ändras till funktion; den förökar sig och den börjar producera kemiska ämnen, cytokiner. Exempel på detta kan vara de inflammationsstimulerande Interleukin-2 (IL-2), interferon-gamma (IFN-g), tumor necrosis factor-alpha (TNF-a), och interleukin-1 (IL-1)
Th2 cellerna producerar andra cytokiner exempel vis interleukin-4 (IL-4), interleukin-10 (IL-10) , och tumor growth factor-beta (TGF-b).
En obalans mellan dessa proinflammatoriska och de inflammationsdämpande cytokinerna kan kanske leda till sjukdomsaktivitet, demyelinisering. Detta är en teori om hur demyelinisering kan ske vid MS. Helt bevisad i alla detaljer är den inte. Hur MS utvecklas ut i detalj är inte klarlagt.

På engelska kan du läsa om detta bland annat här: UCSF Multiple Sclerosis Center
Om andra forskningsteorier kring detta kan du läsa på Neuroportalen.

P/S

Fagocytos, en del av immunförsvaret

En del av ospecifika immunförsvaret

En viktig del av det ospecifika försvaret utgörs av olika blodkroppar varav makrofagen har en central roll dels genom att äta upp (fagocytera) det icke kroppsegna till exempel en bakterie dels kan macrofagen producera budbärare/cytokiner som kan inkalla andra celler till området

Makrocyterna har i cellmembranet äggviteämnen ( proteiner) som känner igen vissa vanliga ämnen hos mikroorganismer som bakterier såsom varande kroppfrämmande och angriper då dessa. Dessa kroppsfrämmande ämnen kallas i detta (immunologiska) sammanhang för antigen, som betyder att de har förmågan att framkalla bildande av antikroppar ( antibody generator).
Fagocyten spjälkar sönder antigenet( bakterien, det främmande ämnet) i mindre delar som kallas peptider.

Här är en bild av en macrofag som äter upp "inkräktare"
P/s

Immunförsvaret

Jag har noterat att det finns en del förvirring avseende immunförsvaret. Man ser ofta diskuterat att vid MS så har man förhöjt immunförsvar och associationer utifrån detta. Jag har sett det bland annat på MS portalen och Omms forum.
Det är nog förenklat att uttrycka sig så, det är så förenklat att det är fel. Man får nog inte se på immunförsvaret så enhetligt; det innehåller olika komponenter med olika verkan.
Det finns till exempel cytokiner som är proinflammatoriska och det finns sådana som är antiinflammatoriska. När man då talar om ett förhöjt immunförsvar så blir det alltför förenklat.

Jag nöjer mig i kväll med att konstera att det finns ett ospecifikt immunförsvar och ett specifikt.
Det ospecifika rör sig om dels vita blodkroppar som verkar mot alla typer av främmande inkräktare som bakterier och virus, mot främmande ämnen etceter men inte mot ngn speciell främmande inkräktare. Men till detta immunförsvar som är ospecifikt kan oxå räknas sådant som saltsyran i magsäcker, vilken utgör en otjänlig miljö för många mikroorganismer, en frisk hud kan också vara en effektiv del av immunförsvaret mot mikroorganismer. Hudens pH gör att dessa inte trivs.
Sen finns det ett specifikt immunförsvar, ett immunförsvar där specifika faror, inkräktare, mikroorganismer känns igen och försvaret inriktar sig på detta. Men detta system kan gå fel och rikta sig specifikt mot kroppens egna vävnader. Då har man en autoimmun sjukdom. (auto betyder själv)
Inom det specifika immunsystemet finns det olika reaktioner och ämnen som kan stimulera immunreaktioner som inflammation men också ge dämpande reaktioner.
Det går alltså inte att tala så generellt om immunsystem som att det är allmänt förhöjt; det kan ju vara så att man har för dåliga immundämpande reaktioner. Jag säger inte att det är så nu men det kan vara så och jag skall försöka att leta fram vad man vet om detta så småningom men nu god natt.
/Ps

Solning, D vitamin, melatonin och MS

Artikel i DN har titeln Sola dig till bättre skydd mot cancer. Artikeln handlar mest om D vitamin men det finns också hormonet melatonin att ta med i bilden.

Det finns som man kan läsa på många ställen en del forskning om MS och D vitamin, MS och breddgrad. Den största studien avseende D vitamin är den amerikanska studien, där man följt ett mycket stort antal amerikanska sköterskor och deras levnadsvanor och kost. Man fann där en minskad risk av MS för de som tagit D vitamin i form av ett multivitamin jämfört med de som inte tagit det. Studierna avseende utbredningen av MS som bland annat tyx följa breddgrader så till vida att länder närmare ekvatorn har mindre MS än till exempel här i Sverige.

P/s

Augustus d´Este första dokumenterade fallet av Multipel Skleros

I senaste läkartidningen finns en fallbeskrivning av den första kända MS patienten. Denne man hette Augustus d´Este. Han dog 1848 och hade då sedan 1822 haft en sjukdomsutveckling som var ganska typisk för en skovförlöpande MS. Han var då 28 år och dog 20 år senare efter att under en längre tid haft sekundärt progressiv MS, men det visste man inte då.
Hans sjukdomsförlopp beskrevs kanske så noggrant för att han var av kunglig börd och barnbarn till en engelsk kung. Det är ganska troligt att man inte fick en sådan medicinsk uppföljning om man var backstugesittare; det fanns säkerligen fall tidigare. Ändå verkar det som det är en sjukdom som har med modernare tid att göra. I artikeln diskuteras olika hypoteser. Kanske en följd av en ny infektionssjukdom? Ett nytt virus som HIV/AIDS? Första insjuknadet inträffade vid en mycket god väns död. Svår sorg- som i den danska undersökningen där man visade att föräldrar som förlorat ett barn löpte ökad risk att insjukna i MS. Men det utbröt ingen omedelbar epidemi eller pandemi som vid HIV och inte heller var väl svår sorg något nytt för mänskligheten.

George Jelinek tar också upp fallet d'Este då han söker utröna utvecklingen av MS historiskt sett. Han skriver om samband mellan hur kosten förändrats historiskt och hur sjukdomen MS ökat parallellt. Citat från Jelineks bok Taking control of Multiple Sclerosis: Vi vet att MS är en tämligen modern sjukdom. I litteraturen är man inte helt bestämd om när den dök upp, men det tycks som att vi först fick beskrivningar av sjukdomen i mitten av 1800talet. Swank själv skriver i sin bok Multiple Slerosis Diet Book att första fallet beskrivet i litteraturen var Augustus D’Este, som i början av 1800talet fick en attack vid 28 års ålder som följdes av att det gick tillbaka . Han dokumenterade sedan i sin dagbok en serie av insjuknanden och tillfrisknandet som, för de som är bekanta med MS, är karakteristiska för sjukdomen. Swank pekar ut att vid sekelskiftet kring 1900 , var sjukdomen välbekant i hela Europa.

Vidare skriver han:Swank citerar en rapport från 1952 visade att incidensen hade dubblerats i Europa tidigt under 1900 talet och han presenterar andra data från sitt eget sjukvårdssystem i Montreal som dokumenterar en 50 procentig ökning 1935-1958. Vilken sjukdom som helst som beter sig på det sättet under senare tid, av typ koronar hjärtsjukdom och som ökar snabbt i förekomst orsakas högst troligt av eller åtminstone utlöses av livsstilsförändringar som den mänskliga rasen har gjort orsakat av den industriella och teknologiska revolutionen. De flesta av dessa livsstilförändringar rör sig om hur vi äter och hur mycket vi rör oss. En verkligt bra sammanställning av förändringarna i mat och diet över senare år ges av dr Artemis Simopoulos i hennes bok The Omega Plan. 17. Denna bok beskriver också i detalj mycket av den nuvarande kunskapen om fetter vid uppkomsten av moderna degenerativa sjukdomar. Jag tror att vår förändring av kost med hänsyn till fetter spelar en större roll i utvecklingen och progressionen av MS. Dr Simopoulos visar oss grafiskt hur fetterna i mänsklig kosthållning har förändrats under seklerna. Hon illustrerar den plötsliga dramatiska förändringan i balansen av dietära fetter som inträffade omkring begynnelsen av 1800 talet med en skarp och ihållande stegring i andelen mättade djurfetter i den mänskliga dieten. Det faktum att MS först beskrevs omkring denna tid är ingen tillfällighet. Det finns rikligt med bevis om den inflammationbefrämjande effekten av mättade fetter i dieten och den antiinflammatoriska effekten av omättade fetter.

I samma läkartidning redogörs också för ett försök att ge testosteron till män som behandling mot MS. Testosteronet gavs som en gel att stryka på armar. Läs gärna kommentaren också. Testosteron kan ju bara ges till män; men det finns ju också forskning om det kvinnliga hormonet som ökar under graviditeten och som i försök visat sig kunna ha effekt på MS. Och det medlet kan förmodligen bara ges till kvinnor.

P/s

Nordic walking ( stavgång)

Nordic walking

In English

I have used done some Nordic walking for a month now. My technique is a little bit different from the usual way of walking because in the first place I am not striving to increase the work of the upper part of my body; I am trying to use the poles to move some of the weight from my body from my knees to the poles. So I put a the tip of the pole a little in fron of my body.


It functions well. I changed three things one month ago.
I began walking with Nordic poles
I began to use the drug glucosamin in order to try healing the cartilage in my knees
I also tried to put some sort of sole in my shoes with the intention to change the stress of especially my left knee, I wanted move the stress on the knee joint from the medial part to the lateral part. This I have not done, but living on the countryside I can use a walking technique which allows me to put some more of the koad on the lateral part of the knee. I'll try to show this with illustrations. The reason why I did this is because I thought I had a medial artrosis in the knee although not much was seen on the X-ray and although other doctors did not find anything when examining my knee. But still I had pain in my knee(s).

After a month I am better oscillating between 0 and 1 on my rating. The medium pain is scale during the last week and I have doubled my walking distance. Guess if I am satisfied. What does it depend on. It must be the Nordic walking or glucosamin. Anyway I will continue with both strategies. Thank you some one. After two years!!!




In Swedish
Stavgång
Jag har gått stavgång i en månad nu. Jag använder stavarna på ett lite annorlunda sätt än vid vanlig stavgång, därför att i första hand strävar jag inte efter att öka arbetet för övre delen av min kropp. Jag försöker att använda stavarna för att flytta en del av belastningen på mina knän till stavarna. Så jag sätter i dem lite framför kroppen.

Det fungerar väl. Jag förändrade tre saker för en månad sedan.
Jag började med stavgång.
Jag började med glukosamintabletter för att försöka bidra till läkningen av brosket.
Jag försökte också att sätta i någon sorts sula i mina skor med syftet att förändra belastningen för vänster knä. Jag har inte gjort det; men då jag bor på landet kan jag använda en teknik då jag går, som tillåter mig att ta bort en del av belastningen från mediala delen av knäleden, dvs den del av leden som är inåt mot andra knät. Jag skall försöka illustrera det. Anledningen till att jag vill detta är att jag tror att jag har förändringar i brosket där, medial artros fast det inte syntes på röntgen och fastän andra läkare inte funnit något speciellt då de undersökt det. Men ändå hade jag ont i knät.

Efter en månad är jag bättre. I genomsnitt skattar jag smärtan som pendlande mellan ingen smärta till mycket lätt smärta, dvs 0-1 på min skala. ( jag upptäcker att noff finns inte. Det borde den faktiskt göra. Jag har dubblerat min gångsträcka även om den fortfarande inte är så lång.
Vad beror det på? Det måste vara stavgången och/eller glucosaminet. Jag kommer att fortsätta med båda sakerna. Tack någon. Efter två år!!!

Peace Sune

Tidig immunterapi vid MS minskar risk för senare handikapp/ Virtuell placebo

Skulle Swank studie om diet kunna utvärderas på nytt med virtuell placebo? Jag ställer mig den frågan efter att ha läst en artikel i läkartidningen idag.

Det visar sig att kontrollerna går tillbaka till patienter som insjuknat 50- och 60- talet i denna rapport. Det skulle ju fungera även för Swanks studie som ju är väldokumenterad.

I sökandet avseende kost och diet kom jag bland annat till frågan rött vin och hälsa. En artikel i British Medical Journal började så här BMJ http://heart.bmj.com/cgi/content/full/81/5/459
* is there any specific property of wine compared with other alcoholic beverages?
* does wine have an advantage over fruit and vegetables that are also rich in flavonoids?
* if so, should we recommend red or white wine or, perhaps a wine from a precise appellation, and what might be the daily "dose"?
To answer the first question, only transverse or retrospective studies are possible; a prospective study seems impractical---imagine a cohort of many thousands randomised for many years to water or to a daily amount of some alcoholic beverage without any flavour, or to the "wrong" wine associated with the same food in all groups! What about dropout, cost of drinking, addictions, overdose, cross over, and side effects?

Min poäng med detta är att det forskningen måste anpassas till de faktiska krav som verkligheten ställer och det tycks finnas en viss samstämmighet. Mycket av slutsatser i forskningen om kost inklusive olika typer av alkoholdrycker är baserade på epidemiologiska studier och även om det finns experimentella kontrollerade studier.

I den aktuella rapporten i läkartidningen skriver man att studierna beträffande immunmodulerande medel är relativt kortvariga- upptill 3 år och det är svårt eller inte möjligt att göra nya längre placebokontrollerade studier för att kunna utröna behandlingen långtidseffekter. Man inför därför begreppet virtuell placebo, dvs man inför en "virtuell" grupp som man tar ur ett material med obehandlade patienter från en studie av MS-sjukdomens naturalhistoria utförd i Göteborg. Man har sedan jämfört detta med en behandlad grupp som man funnit i svenska MS registret.
Man ville här undersöka om insättande av immunmodulerande medel i detta fall interferon och glatirameracetat (Copaxone) gav någon inverkan utvecklingen av handikapp, dvs Sekundär progressiv MS

Man beskriver tekniken med virtuell placebo så här:den " består i att från databaser välja historiska kontrollpatienter med ett naturalförlopp som har samma karakteristika som patienterna i läkemedelsprövningen beträffande demografi, sjukdomsduration och sjukdomsstadium". Här utnyttjade man ett material från Sahlgrenska med patienter som diagnosticerats på 1950-64 och därefter följts lång tid. en stor svaghet är att sätten att ställa diagnos var olika, då inte magnetkamera fanns i Göteborgsmaterialet. åren 1950-64.


Det finns alltså en hel del svagheter i metodiken men det är samtidigt den enda möjliga metodiken att på något sätt undersöka om behandling och tidig behandling med immunmodulerande behandland skjuter upp den så kallade sekundärt progressiva fasen.

Resultatet blev insättning av immunmodulerande behandling i tidigt skede har effekt på den senare handikapputvecklingen i MS-förloppet, den fördröjer övergången till sekundrär progressiv MS.

Det skall bli intressant att se hur detta tas emot.
Här finns ju alla förutsättningar för att göra en virtuell placebostudie av Swanks studie.P/S