Hudcancer och solande

var och lyssnade på trubaduren Torgny Björk sjunga Fröding, han sjöng
bland annat följande som man också kan lyssna till på YouTube

Michael Holick skriver i boken The Vitamin D Solution att man kan sola på ett säkert sätt, och jag tror att det sätt han beskriver är säkert. Han är i själva verket mycket försiktig i sina rekommendationer, -vad som hudläkare och andra är rädda för är så vitt jag kan förstå att just att man ruckar på föreställningen om solandets risker kan göra att många börjar att hänge sig åt att sola långa stunder på stranden. För några inlägg sedan hade jag med en diskussion från youtube mellan Holick och en hudläkare där just den faran poängterades. Det känns viktigt att säga att Holick alltså rekommenderar ett mycket försiktigt solande och inget annat. Det finns också fall där solande är ganska olämpligt. Jag tänkte jag skulle skriva lite om de olika hudcancrar som finns, där det finns kopplingar till solning.

Vad Holick också säger är att han tror solning ger D-vitamin som varar längre i kroppen genom lagring; jag vet inte riktigt hur han förklarar det. Jag kan inte förstå att D3 som bildas i huden kan skilja sig frånD3 som tas som inlägg. Däremot tror jag att det kan vara så att man genom solandet får andra effekter, till exempel påverkan på biologiska rytmer, påverkan på endorfiner som bildas i huden vid sol mm. Han går så långt som till att det finns säkert solande i solarium, men där har han väldigt noggranna föreskrifter som skall följas. Själv är jag tveksam till detta med solarium. Men man vet inte; på sikt kanske riskerna med D-vitaminbrist och andra följder dagens inneliv ger kommer att leda till att solarium eller någon form av ljusterapi kommer att rekommenderaas- innan så blir fallet kommer nog att gå många tåg. Här i alla fall lite om hudcancrar och ultraviolett ljus.

Det finns tre relativt vanliga former av hudcancer och de tros alla ha samband med solande och ultraviolett ljus, riktigt hur sambanden ser ut är inte helt solklart. Helt klart är dock att ultraviolett ljus måste betraktas som riskfaktor för alla formerna av hudcancer och att man måste vara försiktig med solande och givetvis solarieanvändning.

Immunpåverkande medel och solande

Det finns en del faktorer som gör att man måste vara extra försiktig med sol som hudtyp med mera men vad som kanske skall poängteras speciellt här är om man står på immunpåverkande medel. Skivepitelcancer är vanligare om man behandlas med detta och jag tror mig ha förstått att samma gäller malignt melanom.

Hudcancer med undantag av malignt melanom Huvuddelen utgörs av skivepitelcancer. Denna är bland annat kopplad till intensivt solande samt till immundämpande terapi. Tio procent av alla cancerfall hos män och sju procent hos kvinnor är av denna typ , vilket innebär att detta är den näst vanligaste formen hos män och tredje vanligaste hos kvinnor.

Malignt melanom 4,9 procent hos män och 5,1 % hos kvinnor av alla nyinsjuknade fall 2008.

Olika typer av ultraviolett ljus:

Solen ultravioletta ljus är kortvågigare elektromagnetisk strålning än det synliga ljuset; ordet ultra betyder bortom och innebär att det är kortare än det synligare violetta ljuset. UVA (315-400 nm), UVB (280-315 nm) och UVC (100-280 nm) . I praktiken är det bara UVA och UVB som har någon betydelse eftersom UVC och faktiskt också den största delen av UVB ljuset inte tar sig igenom ozonlagret. UVB kan ta sig igenom vatten exempelvis då man badar. UVB kan inte ta sig igenom fönsterglas medan detta däremot UVA. En fråga jag ställer mig då jag skriver detta är, hur påverkas huden av om man sitter i solen men har ett fönsterglas emellan. Kan man då skadas av UVA?

Det ultravioletta ljusets förmåga att ge färg:

UVB ljuset tycks ge huden en brun färg genom att det påverkar melanocyterna i huden att producerar pigmentet melanin. När detta väl är producerat och ute i vävnaderna bygger det upp ett skydd mot skada av det ultravioletta ljuset. UVB-ljuset ger också den inflammatoriska effekten på huden som bland annat yttrar sig i att den blir het, kliar och rodnar. Detta är alltså vad som egentligen är bränd hud och något som man tycks vara överens om är kopplat till olika former av hudcancer.

UVA ljuset går djupare ned i huden och det ger också en solbränna genom att påverka melanocyter att frisätta melanin som redan är bildat. Det ger alltså en snabbare solbränna.

Både UVA och UVB tycks kunna påverka huden och medverka till hudcancer. Beträffande UVB verkar strålningen ge en direkt skada på arvsmassan DNA och orsaka en förändringar som kan ge upphov till hudcancer. UVA däremot tycks inte ge direkt skada på DNA utan genom att denna strålning framkallar skadliga ämnen typ fria radikaler som i sin tur skadar arvsmassan. Beträffande de två typerna hudcancer skivepitelcancer och basalcellscancer verkar dessa kunna kopplas till UVB medan man är mera osäker på malignt melanom och DNA skada.

UVB är det ultravioletta ljus som ger bildning av D-vitamin i huden..Solande ger oss den största delen av D-vitamin.

Hudcancerrisken gör alltså att man skall skydda sig mot ultraviolett ljus; däremot hur detta skall ske kommer att förändras då man vet mer. Det tycks dock som nödvändigt att vi måste ha ett viss mått av sol, annars finns risk att vi får brist på D-vitamin och även andra faktorer tycks påverkas av ljus exempelvis de inbyggda kroppsrytmerna som bland annat har med hormonet melatonin att göra. För att kunna tillverka D-vitamin kan man inte använda olika typer av solskyddsfilter, däremot behövs endast en kort tids solande under rätta förhållanden för att man skall få tillräckligt med D-vitamin. Mycket kortare tid än av som behövs för att man skall få inflammatorisk rodnad i huden. Efter denna korta period av solande utan användning av solskydd bör man skydda sig för solen.

Tar du D-vitamin?

Se enkät i marginalen
Du kan kryssa i flera alternativ.

D-vitamin som förebyggande mot MS

Lancet är en av de stora medicinska vetenskapliga tidskrifterna. Läs en artikel om D-vitamin som förebyggande mot MS i senaste numret:
google översättning
eller
originalspråket

Kropp och själ- solskyddsmedel,solning och malignt melanom

Reptiler drar sig gärna till solen. Igår såg jag den här ligga och gosa sig
på en skogsstig. Michael Holick skriver att han tror en möjligt orsak till
till att dinosaurerna dog ut var att de fick D-vitaminbrist efter ett
vulkanutbrott där mycket aska gjorde att de inte kunde få tillräckligt
sol och därmed D-vitamin till sina väldiga skelett. I varje fall tycks det
vara så att många djur gärna vistas i solen en viss del av dagen förmodligen
för att få bland annat D-vitamin.

Lyssnade på Kropp och själ, som handlade om solskyddsmedel, solning och malignt melanom.
Intressant att lyssna till de två läkarna (hud och cancer), som faktiskt gav i stort samma råd som Holick: Det gäller att skydda sig mot solen på ett klokt sätt. Hudläkaren och professorn Olle Larkö jämförde med riskerna med att dricka vin och talade om 1-2 glas solsken om dagen. Också cancerläkaren var inne på samma linje.
Det är så att malignt melanom ökar trots att användningen av solskyddsmedel ökat. Det finns också ett samband med solning; hur sambandet ser ut kanske man inte riktigt vet men att bränna sig är en riskfaktor är något man är överens om, liksom att det är speciellt viktigt att inte bränna sig som ung.
Om solskyddsmedel skyddade mot malignt melanom kunde man inte säga; vad man däremot sa var att man skall inte använda solskyddsmedel för att kunna vara i solen längre än man skulle ha varit annars.
I Sverige kan man inte få tillräckligt med D-vitamin med solning, i varje fall vintertid, så här behöver vi tillskott av D-vitamin på annat sätt. Däremot kanske just solen/dagsljuset till skillnad från" inneljus"/ har flera effekter bland annat som reglering av D-vitamin halt, men också för våra biologiska rytmer, sömn etcetera. Se inlägget om ljusbehandling.

Jag har inte ätit upp lammsoppan! /( diskussionen om rätten att få dö)

Ungefär så svarade Candrah då hon fick frågan om hur det kändes, att hon snart skulle dö. Hon hade fått svar från socialstyrelsen på det brev som hon skrivit dit och begärt att få avbryta sin livsuppehållande respiratorbehandling. Hon hade försämrats och nu hade det beslutats vilken dag respiratorbehandlingen skulle avbrytas.

Hon hade en medfödd sjukdom som gjorde att hon fick godartade tumörer på olika ställen i kroppen. Då hon var sex år blev man tvungen att operera en tumör som satt så illa till, att operationen medförde att hon blev förlamad i armar och ben och beroende av respiratorbehandling. Hennes liv de kommande åren var på sjukhus men som vuxen kunde hon flytta till egen läkenhet med hjälp av assistenter.

Nu hade hon försämrats, kunde inte sitta uppe längre , mycket smärtor och hon kom fram till att nu orkade hon inte leva längre, hon ville inte längre ha behandling som förlängde hennes plågor.

Det var intressant att se filmen; jag kunde inte se några tecken på att hon hade någon depression som bidrog till hennes beslut, tvärtom resonerade hon mycket nyktert och klart kring sin situation.

Hennes liv avslutades med att hennes önskan att bli nedsövd och därefter få respiratorn avkopplad blev uppfylld.

Personligen kan jag se en analog situation där man inte enbart genom att avbryta en behandling skulle kunna få avsluta sitt liv. Sedan jag själv fick en sjukdom som potentiellt skulle kunna göra att jag hamnade i en liknande situationen har frågan ryckt närmare. Som jag ser det bör frågan om läkarassisterat självmord utredas.

Länk till Aftonbladet

Länk till TV4

Länk till uttalade av läkarförbundet, som är motståndare till läkarassisterat självmord.

Ljusbehandling -Årstidsbunden depression

Ibland undrar jag varför jag inte blev en flyttfågel. Då jag tittar på gräsmattan ser jag stararna kliva omkring där nere. Och det är likadant nere på Tenerife. Där finns de också, och jag hör ibland koltrastarna sjunga på morgonen. Av någon anledning så känner jag mig plötsligt mycket piggare då jag efter en regniga somrar och allt kortare dagar kliver av planet nere på Teneriffa. Det kan väl inte vara något annat än placeboeffekt. Nu vet jag att jag slipper halka omkull på den isiga marken, att jag slipper ta på mig flera lager av kläder för att gå och hämta posten. Det är bara att ta på sig ett par skor och gå ut. Livet har på många sätt blir mycket enklare. Men så snabbt kan jag ju inte må så mycket bättre; Det måste helt enkelt vara en placeboeffekt. Eller kanske det inte bara är det. Kanske finns något som är gemensamt för många biologiska varelser. Både flyttfåglarna och oss.

Då jag läser boken The Vitamin D Solution av Michael Holick kommer jag in på en hel del områden som inte enbart handlar om vitaminet ifråga. Intressant är ljusterapi och vad det handlar om. Det är inte så ofta jag blivit uppringd av patienter om en behandling, men det hände en gång efter att jag remitterat en patient för ljusbehandling. Patienten ringde då upp och berättade om sina positiva effekter av behandlingen. Han tyckte att var viktigt att andra patienter skulle få möjligheten att få denna behandling. Man har länge talat om vår- och höstdepressioner men inte vetat vad det var och kanske inte ens vetat om de fanns i verkligheten utan bara i sinnevärlden. Då jag tittar i min studielitteratur om psykiatri finns begreppet knappast med, och jag minns inte att man gick i genom det på psykiatrikursen. Jag har även arbetat några år med psykiatri på 70-talet men inte heller då var det något som var på tapeten. 1984 kom emellertid en studie av psykiatern Norman E. Rosenthal, där han beskrev sjukdomen årstidsbunden depression eller seasonal affektive disorder förkortat mycket beskrivande till SAD ( sad eng.=ledsen). Det var ett tillstånd med återkommande depressioner då vintern satte in och som sedan gick tillbaka under sommaren. Studien togs emot med stor skepsis. Vad som framförallt var tveksamt var ljusterapi, det luktade för mycket new age och hokus pokus , men så småningom har det kommit en hel del material som stöder dels att tillståndet SAD existerar och att ljusterapi har en effekt. Det finns en metastudie från 2005,The Efficacy of Light Therapy in the Treatment of Mood Disorders: A Review and Meta-Analysis of the Evidence, där första namnet är Robert N Golden, som är rektor vid en medicinsk högskola i Madison Wisconsin. I denna rapport finner man att ljusterapi har effekt vid både årstidsbunden depression och icke årstidsbunden samt att effekten är lika stor som vid behandling med antidepressiva medel vid SAD. Norman E. Rosenthal säger själv i denna frågestund på Webnet.com att behandlingen har en viss, varierande effekt i cirka 80 procent av SAD och i cirka 40 procent av årstidsbunden depression tycks det få tillståndet att helt gå tillbaka.

Man har i funnit flera olika faktorer som tycks variera med den biologiska klockan och som kan vara anormala vid säsongbunden depression, men riktigt vilka mekanismer som ligger bakom tillståndet och varför ljusterapi hjälper är inte klarlagt. En teori är till exempel att melatonin, som är ett hormon som produceras i talgkottkörteln och stimuleras av mörker genom sin effekt som sömn-trötthetsstimulerare medverkar till att man blir deprimerad. En del om de olika hypoteser som ligger bakom säsongbunden depression finns i artikeln Seasonal Affective Disorders av M Said.

Symtom vid säsongbunden depression är:

Ett säsongbundet mönster på hur man psykiskt mår beträffande sinnesstämningen, dvs på vilken nivå humöret är. Sänkt grundstämning ser man vid depression.

Detta mönster skall vara återkommande, exempelvis att mörkare årstid gör att man är mer nedstämd.

Denna sinnestämning förbättras och går tillbaka då det blir sommartid.

Sömnen blir störd. Dock skiljer sig säsongbunden depression och icke säsongbunden så till vida att de med SAD ofta sover mer och har svårigheter att vakna. Vid icke-SAD vaknar man i stället tidigt på morgonen och kan inte somna om.

Trötthet, energilöshet vid SAD och icke-SAD.

Vikt och ätning: Vid SAD är ökad sug efter föda, kolhydrater, sötsaker typiskt. Ökad vikt är också vanligt.

Vid icke-SAD viktnedgång och aptitlöshet.

Koncentration och minne: Vid både SAD och icke SAD finns ofta nedsatt koncentrationsförmåga och försämrat minne.

Känslor: Vid både SAD och icke SAD finns apati, hopplöshet, dålig självkänsla.

Emotioner: Vid både SAD och icke SAD ångest och stress.

Libido: Minskat sexuellt intresse vid både SAD och icke SAD.

Social: Tendens till att dra sig tillbaka. Ökande kontaktsvårigheter och ökad irritation i kontakter.

Sammanfattningsvis vid SAD: säsongrelation av symtomen, ökat matlust speciellt kolhydrater. Viktökning. Sömnmönstret också olika där man vid SAD har svårt att vakna på morgonenn .

.

SAD kan behandlas på olika sätt, men det kan ofta behövas kombinationer av olika behandlingar. Depression kan varierande svårighet och det finns även tillstånd som innebär att man är lite ”blue” utan att det är speciellt djupt. Depression är allvarligt men det finns goda behandlingar och man skall söka professionell hjälp. Det finns effektiva mediciner, samtalsbehandling. Har länge läst en bok- Mindfulness-en väg ur nedstämdhet- om kombinationen av mindfulness och kognitiv behandling. När jag läser om ljusbehandling och SAD men även icke-SAD får jag en känsla av att det är en underanvänd behandlings form.

Annat ur samma kapitel i Holicks bok: Ljusterapi används vid Premenstruellt syndrom, PMS, skiftsarbetessyndrom, sömnstörningar. Det känns som det finns mycket att läsa där.

Jag skrev att jag skulle läsa Holick bok som en djävulens advokat. Jag tar inte ställning till de andra sakerna än ljusterapi vid SAD, där har jag inte följt upp det, men beträffande SAD förefaller det vara en helt adekvat bedömning av SAD i det stora hela. Dels finns en beskrivning av tillståndet och terapin med ljusterapi som är väl vetenskapligt belagd. Det finns också beskrivningar från flera olika välrenommerade forskare som helt överensstämmer. Jag skulle bara kolla vad man skrivit i Läkartidningen om ljusterapi. Och vad hittar jag där. Jo det finns en litteraturöversikt från SBU där man bl a avfärdar Goldens metaanalys, pga att den hade stora metodologiska brister. I SBU utgick man från nästan 50 studier men bara sex kunde användas. Och där fann man viss övergående effekt av ljusterapi, en effekt som jag nästan skulle bedöma som en placeboeffekt.

I Goldens studie utgick från 173 studier men bara 20 kunde ingå i analysen. Även där kom man fram till att mer forskning behövdes men att det fanns effekter. Socialstyrelsen svarar så här på varför man inte rekommenderar ljusterapi:

Ljusterapi har inte visat sig effektivt i vetenskapliga studier. Därför är ljusterapi en behandling som bara bör bedrivas under forskningsförhållanden. Om den fortsatta forskningen kommer fram till att det är effektivt kan vården därefter erbjuda behandlingen.

Jag blir alltså lite ställd och försöker finna vad Medline Plus, en informationssajt om hälsa utgiven av den amerikanska NIH National Institutes of Health och National Library of Medicine säger om SAD och där får jag en bild av att ljusterapi och SAD rekommenderas, något som kan tolkas som en viss tveksamhet är vad Mayo-kliniken skriver, nämligen att ljusterapi inte botar SAD men ger en lindring av symtomen.

Så det kanske finns en del kvar innan man säger bu eller bä om ljusterapin. Mycket intressant är det i alla fall, och rent fysiologiskt verkar tänket tilltalande. Och som vanligt finns det inte pengar till studier. Men det finns åtminstone två större studier med en omfattande drygt 100 och en annan 60 försökspersoner på gång. Det skulle vara lite synd om det här slängdes ut till okontrollerad behandling, det skulle kunna bli effekten av om man stängde ned på sjukhusen.

Sativex godkänns snart i England och Spanien

Möjligen kommer Sativex att godkännas i England och Spanien i slutet av juni 2010 enligt en artikel i Pharmaceutical Business Review den 20 maj 2010. I båda länderna säger nu läkemedelsmyndigheterna att det inte finns några större frågor avseende kvalitet, säkerhet eller effekt kvar att besvara. Det som återstår är i praktiken att uformningen av patientbroschyren skall utformas, dvs bipacksedeln. Efter detta återstår den sista fasen , som enligt artikeln kallas national phase, och sker i länderna var för sig och består i hur produkterna skall förpackas och vissa relaterade dokument. GW Pharmaceutical väntar därför att det skall godkännas i slutet av kvartal 2, dvs i juni.
Därefter kommer man att lämna in för godkännande i andra europeiska länder. Båda länderna är EU länder och godkännandet bör gå igenom EU:s läkemedelsmyndighet, EMEA.
Sativex framställs från cannabisplantor av ett företag som heter GW Pharmaceuticals. Medlet är en munspray. Det är sedan tidigare godkänt i Canada för nervsmärtor och spasticitet vid MS.
Extraktet bestär av THC, tetrahydrocannabinol och CBD, cannabidiol. Dessa forskas på avseende flera medicinska eftekter som smärtstillning, kramplösande, anti inflammation mm.
Det man framställer Sativex från är blad och knoppar, som är rikast på cannabinoider. Dessa skalas, torkas, upphettas och genomgår flertal olika processer innan det förvandlas till ett spray. Det kan sedan det insprayats i munnen absorberas av munslemhinnan till blodet. Enligt en beskrivning jag läst kan sprayen via ett mikrochiplås programmeras av läkaren för att minska missbruksrisk.
I England kommer medlet att sälja av Bayer Shering Pharma och i övriga EU av Almirall.

Förutom smärta, kramper, spasticitet kan medlet även användas mot täta urinträngningar. Kort sagt om det fungerar skulle det kunna öka livskvaliten en hel del för många med MS.

Kan en del fibromyalgitillstånd bero på D-vitaminbrist: Michael Holick menar sig ha funnit sådana fall.

Fibromyalgi är ett vanligt tillstånd. Dess kännetecken är smärtor från olika delar av rörelseorganen. Det är ett tillstånd som skall ha varat minst tre månader. Det är också kopplat till många andra symtom som sömnstörningar och huvudvärk, magproblem, smärtsamma menstruationer, förändrad känsel i armar eller ben, krypningar eller stumhetskänsla, frusenhetskänsla, kognitiva problem inklusive minnesfunktion och olika psykiska symtom som ångest, depression.

Det är en diagnos som ofta kommer efter att man uteslutit olika symtom. Bland tillstånd som kan ge liknande symtombild finns sänkt sköldkörtelfunktion (hypothyreos), B12 brist, inflammation i muskulaturen som följd av långvarig belastning ( statisk, repetitiv), långvarig psykisk belastning och posttraumatiskt stressyndrom.

Man har för att ställa diagnosen ställt krav på att dels skall man ha ont i hela kroppen, vilket innebär att man delar upp kroppen i fyra delar, övre vänster och höger halva och nedre vänster och höger halva. Man skall ha ont i samtliga fyra delar för att kalla det hela kroppen.

Man har också funnit att patienterna ofta har ömhet i bestämda punkter på kroppen om man trycker på dem. Det finns 18 sådana punkter och man skall ha ont i minst 11. Trycket skall utlösa en viss smärta. Själv tycker jag detta är mycket subjektivt.

Holick har funnit att mellan 40-60 procent av dem som kommer till hans mottagning och har diagnosen fibromyalgi har låga värden av D vitamin. Han finner att de har en sjukdom som heter osteomalaci som innebär att skelettet inte blir tillräckligt hårt under uppbyggnaden som följd av att det inte byggs in något kalcium. ( Jag är lite frågande inför detta eftersom jag tycker mig ha läst att man också skriver att d-vitaminbrist leder till att man tar kalcium från skelettet, men det kanske inte är så enligt Holick. Kanske är det bara så att kalcium går direkt till att upprätthålla en god kalciumnivå i blodet) Vid osteomalaci blir skelettet mjukt som JellO skriver han och när man trycker på det gör det ont, till skillnad från osteoporos som inte smärtar förrän det kommer frakturer. Det är alltså mycket lätt vid osteomalaci att hitta smärtande punkter. Det är inte bara skelettet som smärtar utan också musklerna gör ont är dessutom ordentligt ömmande. Musklerna blir också fort uttröttade.

D-vitamin bör nog ingå i en smärtutredning. Holick skriver dessutom att det ofta tar lång tid innan behandlingen ger effekt. D-vitaminbehandling vid osteomalaci är alltså ingen smärtbehandling utan kan ta många månader.

Uppdatering om PML

Yoga på strandpromenaden Barcelona

Följande finns på Tysabrisidan under länken uppdatering om PML

Tysabri släpptes på marknaden i 2005 som läkemedel mot skovförlöpande MS, RRMS. Det hade godkänts efter ett års rapport på en två årig fas III studie som visade synnerligen goda resultat. Sedan fann man att tre fall av hjärninflammationen PML inträffat; en mycket allvarlig åkomma med tidigare högt antal dödsfall. (Det var en av de dödliga orsakerna vid förvärvade immunbristsjukdomen AIDS). Medlet drogs tillbaka men återkom på marknaden i juli 2006. Det har alltså varit på marknaden i snart fyra år nu.

Datum Antal fall PML

Augusti 2008 5

Juni 2009 9

September 2009 13 källa FDA

November 2009 28 källa Reuter

Februari 2010 35

Maj 2010 49 antal dödsfall 11

Per 1 000 som använt Tysabri totalt har 0.7 personer utvecklat PML

Per 1 000 som använt Tysabr >1 år har 1.14 personer utvecklat PML

Per 1 000 som använt Tysabri>2 år har 1.62 personer utvecklat PML

Per 1 000 som använt Tysabri mellan 1-2 år har 0.32 personer utvecklat PML

Per 1 000 som använt Tysabri mellan 2-3 år har 1.38 personer utvecklat PML

Bland dem som använt Tysabri <(mindre än) 1 år finns sjukdomen PML praktiskt taget inte.( Ett fall på 60 000 har jag läst någonstans).

I februari skrev amerikanska läkemedelsverket FDA att PML var lägre i USA än i andra länder, där det fanns cirka 2 fall på 1000, dvs 1 fall per 500.

Kan man testa risken att utveckla PML

Denna hjärninflammation är kopplad till JC virus. Kanske är olikheten i antal fall mellan USA och övrigt att färre bär på detta virus där och att det blir färre fall av PML där pga just detta? JC virus är ett vanligt virus som man ofta smittas med under barndomen skriver FDA. De flesta har infekterats med JC virus men utvecklar inte PML. Viruset kan ha legat inaktivt i kroppen men när immunsystemet försvagas, som vid AIDS, annan sjukdom som ger svagt immunförsvar, vid immundämpande medel kan viruset bli aktivt igen. Det kan då orsaka hjärninfektionen PML. Man skriver på MSRC att PML inträffar om JC viruset muterar.

Man håller nu på att utforma ett test baserat på JC virus, som skall kunna avgöra om man är i riskzonen att utveckla PML innan man sätts på medicinen Tysabri. Testet går ut på att hitta om det skett en antikroppsutveckling mot JC-virus. Skulle man kunna utveckla ett sådant test skulle risken för PML minska betydligt. Man tror dock att cirka 1-2 procent smittas varje år med JC virus och ett test utesluter inte eventuella fall helt och hållet. En stor del av befolkningen är smittad med JC virus kanske cirka 70 procent. Man vill därför finna ut andra riskfaktorer för att utveckla PML.

Behandling

Svenska MS sällskapet skulle diskutera PML på ett möte nyligen. / se progran vårmöte. Behandlingen idag är i princip att sätta ut Tysabri, försöka att få det bort så fort som möjligt från kroppen genom olika reningsmetoder framförallt plasmaferes. Dessutom insätter man kortison för att motverka de inflammatoriska reaktionerna.

Man har även provat en del mediciner men jag har inte sett någon rapport om detta-det är ju lyckligtvis få fall att studera.

Det har också skrivits en del om vad som händer om man slutar med Tysabri. Här finns en artikel om detta. Jag har också läst en studiesammanfattning som talade för att det var viktigt att man följdes upp noga och sattes på något annat bromsmedel. Obs detta gäller om man slutar med Tysabri utan att ha utvecklat någon allvarlig sjukdom.

100 000 besökare

katedralen Sagrada Familia ifrån hotellet-en ständig byggnation-en sån blogg skulle man ha

Nu har bloggen besökts 100 000 gånger sedan den fick besöksräknare. De allra mest besökta sidorna handlar faktiskt inte om MS, direkt.
Den mest lästa tror jag är Trött i hjärnan
Marshall Protocol är också en ofta frekventerad.
En tredje ofta besökt sida heter: skulle handla om celiaki men kom att handla om varför jag inte äter gluten.

Beträffande MS tror jag de mest besökta sidorna handlar om
Tysabri
Synnervsinflammation
Lumbalpunktion
Dessutom har under senaste tiden inlägg om CCSVI besökts ganska flitigt.

Djävulens advokat

Jag tänkte jag skulle läsa Michael Hollicks bok om D-vitamin , THE VITAMIN SOLOUTION som en viss potentat läser bibeln eller som en djävulens advokat.

Jag tror att man kan säga att Hollick är Mr Vitamin D. Han har forskat om D-vitamin sedan 60-talet, och gjorde det vid Hector de Lucas's laboratorium i Madison,Wisconsin, ett ställe som har varit med om D-vitamin forskningen från upptäckten på 1920-talet. Dess grundare var egentligen Harry Steenbock som bl annat påvisade att D-vitamin bildades då solen bestrålade huden och dessutom att D-vitamin botade engelska sjukan. Steenbock försökte först att få universitetet att ta patent på att UVB bestrålning av föda kunde öka D-vitamininnehållet, men det ville inte. Då tog han ut patentet själv. Sedan erbjöds han 1000 000 USD för detta men beslöt att i stället skänka patentet till en forskningsstiftelse Wisconsin Alumni Research Foundation.

Vad jag förstår är också Hollick en av dem som var med och påvisade två av de former som D-vitaminet finns som i kroppen nämligen calcidiol och slutprodukten calcitriol. Ett viktigt bidrag till D-vitaminforskningen var när Michael Hollick påvisade att gränsvärdet för D-vitamin var för lågt satt. D-vitamin arbetar i ett samspel med PTH, parathormon. Parathormon insöndras från små körtlar i närheten av sköldkörteln. Det medverkar till att hålla halten kalcium inom normala nivåer. Får man för höga värden av calcium kan detta ge allvarliga verkningar, och då minskar halten PTH som insöndras. Låga calciumvärden är också skadliga och sådana värden gör att parathormon ökar. Parathormon normaliserar halten kalcium i blodet genom att påverka njurarnas utsöndring av kalcium och genom att kalcium hämtas ur skelettet. Det påverkar också upptagningen av kalcium ur tarm via vitamin D. Hollick fann att värden av calcitriol/ 25( OH)D under 20 ng/ml gjorde att halten parathormon blev så hög att skelettet urkalkades. Detta ledde till att man har i stora delar av det medicinska samhället har sagt att D-vitaminbrist är under 20 ng/ml eller högre. Tidigare låg värdet i USA på 10ng/ml.

Hollick arbetar nu vid Vitamin D, Skin, and Bone Research Laboratory vid Bostons universitet. .

Boken The Vitamin D Solution är nyutkommen. Ett tecken på att det händer mycket inom D-vitaminforskningen är att Michael Hollick hävdar att malignt melanom till stor del orsakas av ultraviolett strålning fraktion A. Detta genom att den massiva påverkan denna strålning ger ökas mängden fria radikaler, dvs produkter från omsättningen i kroppen som kan skada vävnad, genom att de lätt bildar föreningar med olika ämnen. När jag söker på UVA och malignt melanom finner jag att det nyss kommit en undersökning där man inte kunnat påvisa något sådant samband hos möss. Detta tar dock inte bort kärnpunkten i vad Hollick säger om D-vitamin och dess bildning genom solbestrålning. Han hävdar att det finns säkert sätt att sola så att det bildas tillräckligt med D-vitamin. Detta rör sig om kortvariga regelbundna solningstillfällen som inte skall ge hudirritation, dvs 5-15 minuter per dag beroende på hudfärg. Sedan skall man använda någon form av solskydd.

Följande är de halter Hollick anger:

D-vitaminbrist <20ng/ml

D-insufficiens 21-29 ng/ml

Normalt referensvärde 30-100 ng/ml

Idealiskt 40-60 ng/ml

1 ng/ml är 2,5 mmol/l och idealiskt värde är i mmol 100-150

Värden över 150 ng/ml innebär risk för förgiftning.

Lena Horne död

Jazzsångerskan och medborgarrättskämpen Lena Horne har avlidit i en ålder av 92 år. Hon är kanske mest känd för sången Stormy Weather.

Lena Horne hade sjukdomen multipel skleros. Jag vet inte hur hon påverkad hon var av sjukdomen, men hennes karriär och hennes kamp för svartas rättigheter kan vara en inspiration också för människor med kronisk sjukdom.

en tid nu kommer jag att skriva mycket om D-vitamin, det är för att jag håller på att ta reda på så mycket jag kan om det.

Mörka trånga gränder fanns i Sverige också, som kunde göra att man fick D-vitaminbrist. Idag finns andra faktorer som kan göra åstadkomma samma sak. Det kan vara att man tillbringar all tid så solen skiner inomhus, man kanske använder starka solskyddsfaktorer ständigt, man kanske täcker sig med kläder som förhindrar att något D-vitamin skapas





Två färska studier:
Graviditet och D-vitamin

Gravida kvinnor har låga D-vitaminvärden; åtminstone i USA enligt denna rapport där Adit Ginde är huvudförfattare. Adit är biträdande kirurgiprofessor i Denver, Colarado och arbetar med akutmedicin och epidemiologisk forskning. Studien omfattade 928 gravida och 5173 icke gravida kvinnor mellan 13 och 44 år. Medelvärdet för D vitamin (25(OH)D) var 65nmol /liter för gravida och 59 för icke gravida. Antalet som låg under värdet 75nmol/liter (=vilket man här satt gränsen som låg) var 69 procent för gravida och 78 för icke gravida. Man fann också att värdet i början av graviditet var mer lika ickegravidas medan de i sista tredjedelen hade högre värden, talande för att man det D-vitamin man börjat ta i samband med graviditeten börjat ge påverkan på halten av D-vitamin.

Slutsats blev av kvinnor i barnafödande ålder har ofta D-vitaminbrist och att det förbättras av det rekommenderade D-vitamin intaget vid graviditet 400 IE. Sannolikt behövs större intag.

Det finns inget absolut värde för vad som är lågt. I denna studie <75nmol/l

Bröstcancer och D vitamin

En annan relativt färsk studie talar om att bröstcancerrisken kanske minskar om man ger D-vitamintillskott. Studien publicerades den 14 april i American Journal of Nutrition. Man fann också ett sådant samband för intag av kalcium.

De som åt mer än 400 IE D vitamin hade mindre risk att få bröstcancer än de som inte åt något.

Det fanns dock inte några dos response samband, dvs ju mer man åt av Dvitamin desto mindre bröstcancer. Sådana samband brukar anses statistisk säkrare än då man inte hittar några sådana samband.

Det fanns också ett antal faktorer som kunde ha påverkat resultatet och det behövdes fler studier för att undersöka det eventuella sambandet mellan lägre risk för bröstcancer och högre doser av D-vitamin enligt författarna.

När den lilla gorillababyn Kirmani i Franklin Park Zoo, Boston blev allt sjukare i symtom som likande engelska sjukan 2005, försökte man först att behandla henne med doser som motsvarade ungefär det dubbla som man då gav till spädbarn, dvs man gav Kirmani 400 IE, men den lilla gorillan blev bara allt sjukare. Man kontaktade då Michael Hollick, en läkare som ägnat hela sitt forskarliv åt D-vitamin. Kirmani var då så dålig att hon knappt orkade suga i sig mammans mjölk. Hennes skelett var deformerad och hon hade flera symtom av vilka en del t ex kramper var livshotande.
Michael Hollick ordinerade då 5000 IE dagligen-och Kirmani blev bra. Idag är hon frisk, lite mindre än andra men i stort sett bra.

Bilden från Wikipedia


Jag har just börjat läsa Hollicks bok THE VITAMIN D SOLUTION och läste om Kirmani i boken. Även djur som inte får tillräckligt med D-vitamin blir sjuka av D-vitaminbrist och det inträffar för de som lever på Zoo på ställen där solen inte skiner tillräckligt året om för att ge D-vitamin. Man har återigen också börjat se barn igen som får engelska sjukan. D-vitaminproblematiken är inte bara att man troligen satt gränserna för brist för lågt utan också att människans nya sätt att leva gör att det blir fler som hamnar under de tidigare gränserna också. Där finns faktorer typ ändrad kost, ändrat leverne- inomhusarbete, sittande framför dator och TV, solskyddsfaktorer etc som gör att D-vitamin spegeln har blivit förändrad. Man har i viss mån korrigerat för ändrad mjölk, den tidigare helmjölken innehöll mer D-vitamin, men för allt det här andra har man inte korrigerat. Dessutom är då troligen värdet för brist satt alldeles för lågt. Michael Hollick räknar upp mängder av sjukdomar där han funnit att brist på D-vitamin bidrar och i en del fall orsakar sjukdomen i fråga. Om en bråkdel av det stämmer kan det betyda stora landvinningar för hälsan här långt från ekvatorn.

Ge mig fler natural killer cells!

modernistiskt rum
CasaBatllo
arkitekt Gaudi
Barcelona

Forskare vid Sahlgrenska akademin och vid Karolinska Institutet har publicerat en studie där man visar att de så kallade Natural Killer Cells spelar en viktig roll vid sjukdomar, där det immunförsvaret angriper den egna kroppen. Sjukdomar man nämner är MS och reumatiska sjukdomar. De immunceller som vanligen försvarar oss mot infektioner genom att bilda antikroppar mot virus och bakterier kallas B-lymfocyter. Vid vissa autoimmuna sjukdomar producerar de i stället antikroppar mot den egna vävnaden vilket kan få till följd att ledytor angrips eller att myelinhöljet kring nervbanor angrips.
Det finns också en annan typ av immunceller som kallas Natural killer cells. Dessa spelar en viktig roll i immunförsvaret genom att de dödar celler som är angripna av virus och även cancerceller. Detta gör de genom att överföra giftiga ämnen i dessa celler. Hos patienter med vissa autoimmuna sjukdomar finns det färre Natural killer celler. Vad man nu upptäckt är att dessa låga nivåer av Natural Killer celler bidrar till att man blir sjuk, genom att de har en kontrollmekanism som reglerar hur B-lymfocyter bildar antikroppar mot den egna vävnaden. Om man har låga Natural killer celler så fungerar kontrollen dåligt. Forskargruppen kunde också genom att tillföra Natural Killer celler främja denna kontroll av B-lymfocyter.

Sedan finns det naturligtvis kontrollmekanismer som går i andra riktningar, mot andra celler som ännu inte är upptäckta men ytterligare en liten bit okänd mark är kartlagd.

blandat om D-vitamin

Calle Santa Ana från andra hållet
/ Vindens Skugga

• Hur mycket skall man äta för att få tillräckligt med D-vitamin. 9 stora ägg, eller äta 3 portioner med tonfisk eller 30 liter mjölk per dag för att komma upp i halten 75 nmol/ml vilket enligt denna föreläsning är den mängd D-vitamin man behöver.
  

• 105 blivande mödrar i Förenade Arabemiratet studerades avseende D vitaminhalten. Man fann extraordinärt många fall med D-vitaminbrist enligt forskaren vid Cincinnati Children's Hospital, Adekunle Dawodu. Denna D-vitaminbrist beror till stor del på hur klädseln är utomhus; den förhindrar att huden får kontakt med sol. I denna studie

• betecknar man 50nmol/ml som D-vitamin brist och man fann att 75 procent hade mindre än 25 nmol/ml. Dawodu säger att det är inte bara skelettsjukdomar som rakit som kan orsakas av D-vitaminbrist. Det kan ökar luftvägsinfektioner och kroniska sjukdomar. Han rekommenderade att man bör göra en moderat ökning av solning samt D-vitamin tillskott. Artikeln är intressant bl a på grund av vad man hört om ökningen av MS i Kuwait och också att man misstänker att ökning av autism bland barn som fötts av somaliska mödrar i exil i Sverige.

• Om man ger D-vitamintillskott till patienter med brist på vitamin D ( i denna studie definieras brist som 30 ng/ml) och höjer deras halt till över 43 nanogram minskar dödligheten i hjärtsjukdomar med 30 procent enligt en studie som presenterades vid American College of Cardiology.

Finns det säkra sätt att få vitamin D genom solen?

Calle Santa Ana, där Sempreres bokhandel låg
i boken Vinden Skugga.
Mörk gränd inte mycket solljus där inte trots Barcelona

D-vitamin kan kroppen själv bilda genom bestrålning av ultraviolett ljus/ fraktion UVB
Det finns dock vissa problem med detta, dels kan inte D-vitamin bildas under stora delar av året om man befinner sig på våra breddgrader. En tumregel därvidlag man kan använda är att om skuggan är längre än du själv kommer strålarna in med för liten vinkel och de får färdas så långt genom atmosfären att de inte ger tillräckligt med UVB för att D-vitamin skall bildas.
Det andra stora problemet är att solning är förenat med risker för hudcancer, speciellt malignt melanom. Två viktiga personer i staten samt representant för Cancerfonden hade den 12 maj 2009 en artikel inne i DN, där man slog ned på de rapporter som kommit i en allt ökande grad om D-vitaminets inverkan på hälsan, bland annat därför att de ansåg att det skulle bidra till ökad förekomst av hudcancer. Man skrev bland annat att att människor genom normal utevistelse och med vitaminberikad kost på vinterhalvåret som komplement väl kan täcka behovet av D-vitamin vilket vad jag kan förstå är helt fel, i Sverige ger normal utevistelse under vinterhalvåret inget d-vitamin alls och det som man får via kosten är alldeles otillräckligt. Men jag har ändå inte velat ta ställning till solning just med tanke på hudcancer. Men när jag nu ser på YouTube en diskussion mellan en hudprofessor Gilchrist och Michael Hollick som ägnat sig åt forskning om D-vitamin i många år finner jag att frågan tas upp där.
Michael Hollick säger att man kan sola säkert genom att sola 10-15 minuter cirka tre gånger i veckan och genom detta få tillräckligt med D-vitamin. Dr Gilchrist säger att hon tycker också att dessa råd i sig är säkra men det är bara det att "tonåringar" lyssnar på detta och beslutar sig att sola hela dagen på beachen.
Såvitt jag förstår är det detta som man tar upp i DN-artikeln också. Jag menar då att man faktiskt kan ge rådet att sola kortare tid per dag utan solskydd, kanske 10 minuter varje dag eller 15 och därigenom få D-vitamin. Varje dag kanske behövs i Sverige, eftersom Hollicks råd gäller den breddgrad Boston ligger på. Därefter bör man ta på sig ett solskydd med hög skyddsfaktor, skyddande kläder eller gå till skuggan. Jag är alldeles övertygad om att detta går att lära sig.
Under vinterhalvåret behövs D-vitamintillskott.

Stamcellstransplantation, en rapporterad studie

30 patienter med svår MS har genomgått stamcellstranplantioner i Ottawa. Man inledde studien 2000 och har nu genomfört den 30. Mark Freedman som ledde studien säger att inflammationen har försvunnit hos praktiskt taget hos alla som genomgått transplantation med egna stamceller. Tekniken går ut på att man plockar ur stamceller från den egna vävnaden, sedan slår man ut hela immunsystemet med kemostatika varefter man implanterar de egna stamcellerna och sedan utvecklas det nya immunförsvaret ur detta.

Den senaste patienten intervjuas och säger att han upphört försämras och hoppas på att han också skall förbättras vilket vissa som genomgått behandlingen gjort.

En patient har avlidit som följd av att levern skadades av behandlingen.

Man vill inte ta ordet bot i munnen, säger forskaren Mark Freedman men resultaten är hoppfulla. Man kan läsa om detta i Vancouver Sun.

Om stamcellsforskning handlade också Vetenskapens värld den 3 maj. Det handlar om de bakomliggande upptäckterna som nu lett fram till att stamceller nu kan vara en möjlig väg att bota olika sjukdomar. För cirka 50 år sedan klonade en engelsk forskare för första gången ett djur, en groda. Han hade en del motgångar i sin forskning och den blev inte erkänd för än långt senare. Han tog cellkärna från en groda och sprutade in det i ett ägg, och därifrån utvecklades en ny groda. I dagsläget tror man att man med stamcellsteknik kan odla fram ersättningsvävnad för skadad vävnad; i programmet visades råttor med skada /tvärsnittslesion på ryggmärg som fick stamcellsbehandling av detta. Deras förlamningar hävdes delvis. Första försöket att operera in ny vävnad på en person med tvärsnittslesion är nu på gång. Många andra sjukdomar och tillstånd är aktuella för eventuell behandling. Man är dock inte där än, det fordras forskning i ytterligare ett antal år innan det kommer att bli möjliga behandlingar.

Spelar det någon roll vilken tid på året man är född?

Calle Santa Ana i Barcelona, där låg Sempreres bokhandel i boken Vinden Skugga

En studie från Mellbourne av Anne-Louise Ponsonby m flera har gått tillbaka och analyserat data på barn födda i Australien från 1920 till 1950 som utvecklat MS. Man försökte finns samband mellan nivåerna på solsken i det område patienterna bodde. Man fann att riskerna var cirka 30 procent högre för de som var födda i november december vilket motsvarar maj och juni på norra hemisfären.

Författarna skriver att man bör analysera behovet av att ge blivande mödrar D-vitamintillskott.

Studien är helt i linje med vad man funnit tidigare om i vilken månad MS patienter är födda. Att det här är på andra sidan jordklotet stöder att det finns samband med solljus och sannolikt D-vitamin. Hur är det med andra kategorier av sjukdomar. Diabetes I exempelvis?
I Ukraina är april vanligaste födelsemånad.

Om D-vitaminhalter

Plaza Catalunya

Studie från Buffalo University i New York av 208 patienter med skovförlöpande patienter, 28 med sekundär progressiv MS och 22 kontrollpatienter visade att majoriteten av samtliga hade låga D-vitaminvärden.

	Procent med normala D-vitaminvärden
sekundär progressiv	7
skovförlöpande	22

Här frågar man sig vad som är orsak -verkan. Huvuddelen av D-vitaminer får man via solen. Har de som har sekundär progressiv MS mindre möjlighet att vara ute i solen? /värmeintolerans?

Ju lägre D-vitaminhalt ju större desto mer hjärnatrofi och också mer MS härdar , lesioner med magnetkamera. Graden av handikapp också ökat.

En test av kognitiva förmågor gjordes också. Även där fann man samband mellan kognitiva störningar och D-vitaminvärden. Ju sämre D-vitaminhalter ju större kognitiv skada.

Dessa resultat skulle troligen kunna förutspå utifrån hur mycket vederbörande har kunnat vara i solen. Värmeintolerans är ju ett vanligt symtom.

Dock finns det ju en annan möjlighet att halten av D-vitamin spelar roll för hur allvarlig sjukdomen blir, men för det fordras en annan typ av studie där man följer patienterna från diagnos och vidare.

Författare :Robert Zivadinov, MD, PhD; Murali Ramanathan, PhD; Ralph Benedict, PhD; Jun Qu, PhD; Xiaotao Duan, PhD; Barbara E. Teter, PhD; David Hojnacki, MD; Eunjin Bang, Niels Bergsland, Sara Hussein, Mariya Cherneva and Laura Willis. Källa MSRC

Diabetes och D-vitamin

Förra året presenterades en sammanfattande artikel i tidningen The Diabetes Educator om diabetes och D-vitamin av forskarna Sue Penckofer, JoAnne Kouba, Diane E. Wallis, Mary Ann Emanuele verksamma vid Loyola University Chicago, där man drog slutsaterna att adekvat intag av D-vitamin kunde förhindra eller fördröja sjukdomen diabetes och minska komplikationerna för de som redan fått diagnosen. I artikeln presenteras underlag för att D-vitamin kan förhindra glukosintolerans och diabetes.

23 miljoner amerikaner har diabetes och i Sverige är prevalensen mellan 2,5-4 % dvs mellan 225 000 och 360 000 har diabetes typ II medan typ I diabetes har en prevalens på 0,5 dvs cirka 50 000 individer. Sverige är jämte Finland och Sardinien det land där flest insjuknar i denna sjukdom. I Sverige tycker det inte öka längre men gör så i Finland. Av de 23 miljoner amerikaner med diabetes finns det många med låga D-vitaminvärden. Till en del beror det på bristande näringsintag men också på att man inte är ute i solen dels som följd av varningar för hudcancer men också på grund av att livsstilen ändrats. Detta har samtidigt inte kompenserats med tillägg av D-vitamin. I sammanfattningen skriver man att det finns evidens (vetenskapliga bevis) för att vitamin D spelar en viktig roll för insulinproduktionen och för insulinkänsligheten/ det senare betyder att metabolismen inte svarar tillfredsställande på insulin, en av ingredienserna i diabetes typ II. Diabetes typ däremot innebär bristande produktion av insulin i bukspottskörteln, där det produceras i speciella celler inom vävnadområden som kallas Langerhanska öar. Vid Typ I diabetes förstörs dess öar och de insulinproducerande cellerna ersätts av immunceller. Det kan alltså beskrivas om en autoimmun sjukdom, där immunceller angriper de egna cellerna.

När man tittar på förekomsten av diabetes av båda typerna är de mest förekommande i nordliga länder, se ovan avseende Finland och Sverige. Sardinien är ett undantag. För MS gäller samma sak men även där finns undantag exempelvis Kuwait, där det numera ökat. Även Norge är i viss mån ett undantag beträffande MS. Större förekomst i Sydnorge än i Nordnorge. Detta tolkas bero på olik kost där Nordnorge äter mer D-vitaminrik kost, fisk mm. Sjukdomar som har denna förekomst brukar ge en smileyliknande bild om man sätter antalet fall/antalet invånare i ett land på Y-axeln och har latituden på X-axeln. Det finns en mängd sjukdomar som har en liknande förekomst och de mest kända är cancersjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och ”autoimmuna” sjukdomar. Sjukdomar som ger en Smileybild då man gör ett sådant diagram kan misstänkas ha samband med förekomsten av soltillgång året om och troligen då D-vitaminbildning. Men det kan finnas andra förklaringar. Produktionen av melatonin som har samband med mörker är ett hormon som också tros påverka immunsystemet men på ett annat sätt än D-vitamin. Men det finns flera andra alternativa förklaringar.

Kan man lägga till andra undersökningar än dessa epidemiologiska blir bevisen starkare. Exempel på sådana bevis är så kallade laboratorieförsök. Man kan där undersöka vävnader, celler med mera och se hur de förändras av ett ämne. Man kan också göra studier på laboratoriedjur som behandlas och manipuleras på olika sätt.

Man kan också göra experiment, där man undersöker hur olika faktorer påverkar en viss sak. Man kan till exempel ge D-vitamin till patienter med diabetes typ I och se om detta påverkar. Det finns noga utformade regler som man där bör följa för att inte olika ovidkommande faktorer kommer att påverka resultaten. För D-vitamin finns en del sådana undersökningar förutom de epidemiologiska.

En annan viktig del av forskningen är att man bör kunna presentera en ordentlig förklaring till vad som händer, en verkningsmekanism. Även där har en hel del kunskap tillkommit under de senaste åren. Man trodde till exempel tidigare att det aktiva D-vitaminet calcitriol endast tillverkades i njurarna men nu vet man att det finns produktione i ett flertal andra vävnader, och man vet också att så kallade D-vitaminreceptorer, dvs de proteiner med vilka D-vitaminet samverkar, finns på många olika ställen i kroppen och man börjar där finna ut hur D-vitaminet fungerar.

En studie man undersökte i den aktuella översynen om diabetes och D-vitamin omfattade 3000 personer med typ I diabetes. Man fann en minskad risk för sjukdomen hos de som tog kosttillägg av D-vitamin. Det fanns också observationsstudier som talade fär att D-vitamintillskott kunde förebygga typ II diabetes.

Att ge D-vitamin kan vara en mycket kostnadseffektiv och enkel metod att förbättra blodsockerkontrollen och förbygga allvarliga diabeteskomplikationerna, enligt en av författarna till studien.(Joanne Kouba) En annan forskare sa att människor som är i riskzonen för diabetes bör undersökas avseende D-vitaminhalten. Detta kan medföra att man identifierar en brist som i framtiden kan ha stor betydelse för individens hälsa.

Vad säger en svensk forskare om det här? På diabetesportalen får Lundaforskaren och professorn i diabetes och endokrinologi Leif Groop denna fråga:

Fråga: Om det nu visat sig att D-vitamintillskott förebygger diabetes typ 2 kan då vi som har ”förhöjt blodsocker” själva inta D-vitamin?
Finns D-vitamin att köpa på apoteket/marknaden?
Vilken dos kan vara lämplig, 2000 IE per dag?
Finns det några risker med ett sådant intag?

Leif Groop svarar: en del epidemiologiska data tyder på att D-vitamin kan ha betydelse vid diabetes och att brist ökar risken för både Typ I och II diabetes. Främsta D-vitaminkällan är solljus, medan under 20 procent kommer från födan. Genom att mäta halten 25-hydroxivitamin D kan man bestämma halten och den bör vara över 75 nmol/l. I Sverige har många låga värden speciellt under vintern. Diabetes typ II förekommer enligt studier oftare hos mörkhyade personer, vilket ger ett stöd för att denna teori stämmer. En studie från England har visar att låga nivåer av D-vitamin var förenad med ökad risk för förhöjt blodsocker inom 10 år. Det finns dock undersökningar som inte gett något entydigt resultat. Det anses att 2000 IE som daglig dos är nödvändig säger Leif Groop. Han varnar för att höga doser av D-vitamin kan ge farliga biverkningar med för höga kalciumvärden. Exakt vad detta innebär beskriver han ej.