Ibland undrar jag varför jag inte blev en flyttfågel. Då jag tittar på gräsmattan ser jag stararna kliva omkring där nere. Och det är likadant nere på Tenerife. Där finns de också, och jag hör ibland koltrastarna sjunga på morgonen. Av någon anledning så känner jag mig plötsligt mycket piggare då jag efter en regniga somrar och allt kortare dagar kliver av planet nere på Teneriffa. Det kan väl inte vara något annat än placeboeffekt. Nu vet jag att jag slipper halka omkull på den isiga marken, att jag slipper ta på mig flera lager av kläder för att gå och hämta posten. Det är bara att ta på sig ett par skor och gå ut. Livet har på många sätt blir mycket enklare. Men så snabbt kan jag ju inte må så mycket bättre; Det måste helt enkelt vara en placeboeffekt. Eller kanske det inte bara är det. Kanske finns något som är gemensamt för många biologiska varelser. Både flyttfåglarna och oss.
Då jag läser boken The Vitamin D Solution av Michael Holick kommer jag in på en hel del områden som inte enbart handlar om vitaminet ifråga. Intressant är ljusterapi och vad det handlar om. Det är inte så ofta jag blivit uppringd av patienter om en behandling, men det hände en gång efter att jag remitterat en patient för ljusbehandling. Patienten ringde då upp och berättade om sina positiva effekter av behandlingen. Han tyckte att var viktigt att andra patienter skulle få möjligheten att få denna behandling. Man har länge talat om vår- och höstdepressioner men inte vetat vad det var och kanske inte ens vetat om de fanns i verkligheten utan bara i sinnevärlden. Då jag tittar i min studielitteratur om psykiatri finns begreppet knappast med, och jag minns inte att man gick i genom det på psykiatrikursen. Jag har även arbetat några år med psykiatri på 70-talet men inte heller då var det något som var på tapeten. 1984 kom emellertid en studie av psykiatern Norman E. Rosenthal, där han beskrev sjukdomen årstidsbunden depression eller seasonal affektive disorder förkortat mycket beskrivande till SAD ( sad eng.=ledsen). Det var ett tillstånd med återkommande depressioner då vintern satte in och som sedan gick tillbaka under sommaren. Studien togs emot med stor skepsis. Vad som framförallt var tveksamt var ljusterapi, det luktade för mycket new age och hokus pokus , men så småningom har det kommit en hel del material som stöder dels att tillståndet SAD existerar och att ljusterapi har en effekt. Det finns en metastudie från 2005,The Efficacy of Light Therapy in the Treatment of Mood Disorders: A Review and Meta-Analysis of the Evidence, där första namnet är Robert N Golden, som är rektor vid en medicinsk högskola i Madison Wisconsin. I denna rapport finner man att ljusterapi har effekt vid både årstidsbunden depression och icke årstidsbunden samt att effekten är lika stor som vid behandling med antidepressiva medel vid SAD. Norman E. Rosenthal säger själv i denna frågestund på Webnet.com att behandlingen har en viss, varierande effekt i cirka 80 procent av SAD och i cirka 40 procent av årstidsbunden depression tycks det få tillståndet att helt gå tillbaka.
Man har i funnit flera olika faktorer som tycks variera med den biologiska klockan och som kan vara anormala vid säsongbunden depression, men riktigt vilka mekanismer som ligger bakom tillståndet och varför ljusterapi hjälper är inte klarlagt. En teori är till exempel att melatonin, som är ett hormon som produceras i talgkottkörteln och stimuleras av mörker genom sin effekt som sömn-trötthetsstimulerare medverkar till att man blir deprimerad. En del om de olika hypoteser som ligger bakom säsongbunden depression finns i artikeln Seasonal Affective Disorders av M Said.
Symtom vid säsongbunden depression är:
Ett säsongbundet mönster på hur man psykiskt mår beträffande sinnesstämningen, dvs på vilken nivå humöret är. Sänkt grundstämning ser man vid depression.
Detta mönster skall vara återkommande, exempelvis att mörkare årstid gör att man är mer nedstämd.
Denna sinnestämning förbättras och går tillbaka då det blir sommartid.
Sömnen blir störd. Dock skiljer sig säsongbunden depression och icke säsongbunden så till vida att de med SAD ofta sover mer och har svårigheter att vakna. Vid icke-SAD vaknar man i stället tidigt på morgonen och kan inte somna om.
Trötthet, energilöshet vid SAD och icke-SAD.
Vikt och ätning: Vid SAD är ökad sug efter föda, kolhydrater, sötsaker typiskt. Ökad vikt är också vanligt.
Vid icke-SAD viktnedgång och aptitlöshet.
Koncentration och minne: Vid både SAD och icke SAD finns ofta nedsatt koncentrationsförmåga och försämrat minne.
Känslor: Vid både SAD och icke SAD finns apati, hopplöshet, dålig självkänsla.
Emotioner: Vid både SAD och icke SAD ångest och stress.
Libido: Minskat sexuellt intresse vid både SAD och icke SAD.
Social: Tendens till att dra sig tillbaka. Ökande kontaktsvårigheter och ökad irritation i kontakter.
Sammanfattningsvis vid SAD: säsongrelation av symtomen, ökat matlust speciellt kolhydrater. Viktökning. Sömnmönstret också olika där man vid SAD har svårt att vakna på morgonenn . |
.
SAD kan behandlas på olika sätt, men det kan ofta behövas kombinationer av olika behandlingar. Depression kan varierande svårighet och det finns även tillstånd som innebär att man är lite ”blue” utan att det är speciellt djupt. Depression är allvarligt men det finns goda behandlingar och man skall söka professionell hjälp. Det finns effektiva mediciner, samtalsbehandling. Har länge läst en bok- Mindfulness-en väg ur nedstämdhet- om kombinationen av mindfulness och kognitiv behandling. När jag läser om ljusbehandling och SAD men även icke-SAD får jag en känsla av att det är en underanvänd behandlings form.
Annat ur samma kapitel i Holicks bok: Ljusterapi används vid Premenstruellt syndrom, PMS, skiftsarbetessyndrom, sömnstörningar. Det känns som det finns mycket att läsa där.
Jag skrev att jag skulle läsa Holick bok som en djävulens advokat. Jag tar inte ställning till de andra sakerna än ljusterapi vid SAD, där har jag inte följt upp det, men beträffande SAD förefaller det vara en helt adekvat bedömning av SAD i det stora hela. Dels finns en beskrivning av tillståndet och terapin med ljusterapi som är väl vetenskapligt belagd. Det finns också beskrivningar från flera olika välrenommerade forskare som helt överensstämmer. Jag skulle bara kolla vad man skrivit i Läkartidningen om ljusterapi. Och vad hittar jag där. Jo det finns en litteraturöversikt från SBU där man bl a avfärdar Goldens metaanalys, pga att den hade stora metodologiska brister. I SBU utgick man från nästan 50 studier men bara sex kunde användas. Och där fann man viss övergående effekt av ljusterapi, en effekt som jag nästan skulle bedöma som en placeboeffekt.
I Goldens studie utgick från 173 studier men bara 20 kunde ingå i analysen. Även där kom man fram till att mer forskning behövdes men att det fanns effekter. Socialstyrelsen svarar så här på varför man inte rekommenderar ljusterapi:
Ljusterapi har inte visat sig effektivt i vetenskapliga studier. Därför är ljusterapi en behandling som bara bör bedrivas under forskningsförhållanden. Om den fortsatta forskningen kommer fram till att det är effektivt kan vården därefter erbjuda behandlingen.
Jag blir alltså lite ställd och försöker finna vad Medline Plus, en informationssajt om hälsa utgiven av den amerikanska NIH National Institutes of Health och National Library of Medicine säger om SAD och där får jag en bild av att ljusterapi och SAD rekommenderas, något som kan tolkas som en viss tveksamhet är vad Mayo-kliniken skriver, nämligen att ljusterapi inte botar SAD men ger en lindring av symtomen.
Så det kanske finns en del kvar innan man säger bu eller bä om ljusterapin. Mycket intressant är det i alla fall, och rent fysiologiskt verkar tänket tilltalande. Och som vanligt finns det inte pengar till studier. Men det finns åtminstone två större studier med en omfattande drygt 100 och en annan 60 försökspersoner på gång. Det skulle vara lite synd om det här slängdes ut till okontrollerad behandling, det skulle kunna bli effekten av om man stängde ned på sjukhusen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar