Är det bra med gurkmeja?

Gurkmeja och inflammation.

Curcumin en gulfärgad substans i gurkmeja identifierades för mer än hundra år sedan. Gurkmeja har länge varit känd som inflammationshämmande, men forskning de senaste åren har visat att detta beror på just curcumin. Curcumin reglerar flera transkriptionsfaktorer ( faktorer som påverkar vilka proteiner som bildas utifrån generna), signalsubstanser, enzymer som är förknippade med inflammation.

Inflammationens roll i kroniska sjukdomar

klicka för att få större bild,
bilden är ändrad, ursprungligen public domain (USA) bild.

Inflammation har visat sig ha en stor roll i olika kroniska sjukdomar vilket inte minst den senaste genetiska forskningen av MS visar. Men det gäller många neurodegenerativa, autoimmuna och cancersjukdomar. Jag läser detta i Aggarwal och Harikumars rapport Potential Therapeutic Effects of Curcumin, the Anti-inflammatory Agent, Against Neurodegenerative, Cardiovascular, Pulmonary, Metabolic, Autoimmune and Neoplastic Diseases. Dessa är forskare vid Anderson Cancer Center, Texas universitet i Houston. De skriver också , att det nu tillhör allmänbildningen att produkterna av 25 000 olika gener reglerar den mänskliga kroppen, och att de flesta sjukdomar orsakas av att regleringen av många genprodukter går fel. ( dysregulation) och att man uppskattar att 300–500 olika gener kan kontrollera en varje given kronisk sjukdom. De flesta kroniska sjukdomar är också orsakade av dysregulerad inflammation

NF-κB spelar rollen av strömbrytare och sätter igång många inflammatoriska processer

Signalsubstansen TNF-α i immunförsvaret är en viktig aktör som medverkar till inflammation i de flesta sjukdomar och denna effekt regleras genom aktivering av transkriptionsfaktorn NF-κB. Medan TNF är den kraftigaset NF-κB aktivatorn man funnit hittills påverkas också bildningen av TNF-α av just NF-κB. Det skulle alltså löna sig att inaktivera NF-κB.

Vad aktiverar NF-κB ? Förutom av TNF-α aktiveras det av de flesta andra inflammatoriska cytokinerna i immunförsvaret, av gramnegativa bakterier, olika sjukdomsframkallande virus, omgivningsgifter typ kemiska, fysikaliska och mekaniska samt psykologisk stress, högt blodsocker, fettsyror, ultraviolettstrålning, cigarettrök mm.

I artikeln Chemoprevention molecular and biochemical mechanisms involved in cancer control and management av grekiska professorn Karikas läser jag att NF-kB är en transkription faktor som kopplas till bildning av tumörer. NF-kB aktiveras som svar på tobak, stress, viss föda, alkohol, infektioner, strålning och omgivningstimuli som svarar för så mycket som 95 procent av alla cancrar. NF-kB. Karikas skriver att polyfenoler från grönt te, gurkmeja, sojabönor, broccoli , oregano, tomater, rött vin med mera har visats ha egenskaper som kan påverka reglering inom cancerceller.

Kan gurkmeja inaktivera NF-κB ?

Vid olika kroniska sjukdomar där inflammation spelar in har curcumin visat ha en terapeutisk verkan, skriver Aggarwal och Harrimuka. Detta gäller Alzheimer, Parkinson, MS, epilepsi, stroke, cancer, allergi, astma, bronkit, colit, reumatoid artrit, psoriasis, diabetes, vissa njursjukdomar, fetma, depression, fatigue och AIDS.

Det här stämmer ganska väl med att man i stora studier funnit att medelhavskost med mycket frukt och grönsaker, fullkorn, fisk, kyckling, lite mättat fett minskar dödligheten i hjärt/kärlsjukdomar, cancer och degenerativa neurologiska sjukdomar.

Jag tror jag fortsätter med gurkmejan.

Stor genetisk studie om MS

Arvsmassan hos 9772 personer av europeisk härkomst har kartlagt och jämförts med en grupp friska personer. Syftet med studien var att bedöma hur genetiska variationer kan kopplas till MS. Man fann sammanlagt 57 genetiska varianter, en del som visste om, men också 29 nya.
Källa: ABC news och George Jelineks sajt.
Här är några av resultaten och hur George Jelinek tolkar dem: Gener och genetiska förutsättningar bestämmer inte kliniska förloppet eller svårighetsgraden av sjukdom, något som antyder att miljöfaktorer är viktigare än gener när man har sjukdomen och vi kan kontrollera många av dessa miljöfaktorer. ( Man kan påverka genom D-vitamin, sluta röka, kost, träning, avspänning och stressreduktion, medicinering dessutom finns sådana miljöfaktorer samt faktorer vi inte vet) Mindfulness kan vara ett sätt. Mindfulness kan vara att leva som Rönnerdahl- Hur han klarar skivan kan ingen förstå- ingen utom tärnan i viken hon som dök, och ekorren och finken och vårens första gök och blommorna, de blommor som redan slagit ut på ängen, gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.

Studien visade inte att genetik interagerar med kön; vilket betyder att fördelningen av kvinnor/män är 3/1 inte beror på genetik utan främst på miljöfaktorer. Stämmer i så fall väl med att fördelningen inte var sådan i första hälften av 1900-talet.

Ju större genetisk benägenhet, desto tidigare i livet insjuknar man.
De gener som påverkar T cellernas mognad är finns i högre grad hos MS sjuka, och det är bevis för att den kritiska sjukdomsmekanismen vid MS i första hand är ett immunsystem som ej fungerar korrekt. Studien talar starkt för att man får MS på grund av medfödda avvikelser i immunsystemet som gör att man blir mer mottaglig för faktorer i omgivningen som kan trigga igång sjukdomen.
Graeme Stewart, en av forskarna säger att vi hoppas att generna skall leda till studier som kan peka ut omgivningsfaktorerna. Generna visar på var man kan utveckla nya behandlingar.
Två av MS generna har med kontrollen av D-vitamin att göra. Stewart säger att det finns mycket starka skäl att göra en studie där man ger patienter stora doser av D vitamin från och med att de får MS.

D-vitamin och inflammation. Mekanism upptäckt

.
Forskningen gjord av Sylvia Christakos och Sneha Joshi vid New Jersey Medical School.samt L. Steimann vid Stanford.

Vid MS spelar den immunfrämjande cytokinen IL-17 en viktig roll. IL-17 är ett protein, som alltså kodas från DNA strängar. Efter att vitamin D binder sig till D-vitaminreceptorn, parkerar sig D-vitaminreceptorn på genen som kodar interleukin-17. Genom att göra så tar D-vitaminreceptorn platsen för ett annat protein ( som kallas NFAT) vilket behövs för att genen skall sätta igång och producera interleukin-17, som är aktivt i autoimmuna sjukdomar och i MS.
I stället stimulerar D-vitaminreceptorn till bildning av ett annat protein som i sin tur ger inflammationsdämpande effekter.

Hmm, intressant... … det skulle kunna förklara varför det är viktigt att man skall ha en hög halt av d-vitamin i blodet om man har MS. Det gäller att se till att D-vitaminreceptorn ockuperar så många platser som möjligt för NFAT och därigenom förhindrar att IL-17 bildas.

Stroke

Stroke främsta orsaken till neurologiskt handikapp totalt

Det är största orsaken till neurologiskt handikapp hos äldre och medelålders men MS är största orsaken till handikapp hos yngre. I Sverige drabbas ungefär 30 000 personer per år av stroke.

I korthet är stroke en skada i hjärnan, som orsakas av en katastrof i kärlsystemet, hjärnans blodförsörjning. Det kan dels bero på en blödning i hjärnan som följd av en bristning i kärl eller att cirkulationen stängs av pga proppbildning. I många fall är den bakomliggande sjukdomen åderförkalkning eller arterioskleros. Stroke kan översättas med slag och tidigare användes det ordet som ett samlande begrepp. I början av 50-talet var, som jag minns det, slaganfall den vanliga beteckning i allmänt tal.

Att förebygga risken för stroke

Det finns några saker som ökar riskerna för stroke, bland annat

• högt blodtryck
• tidigare attacker av övergående natur sk TIA, är en alarmklocka
• högt kolesterol
• rökning
• förmaksflimmer
• diabetes
• migrän huvudvärk

Det är i princip sådana faktorer som också bidrar till åderförkalkning. Man kan säga att åderförkalkning är ett mellanled mellan exempelvis högt blodtryck och stroke. Det finns också olika orsaker till exempelvis högt blodtryck, högt kolesterol, förmaksflimmer med mera. Det rör sig om exempelvis dåliga kostvanor, grad av fysisk aktivitet och mycket upplevelse av stress.

Utvecklingen av stroke pågår från vaggan till graven.

Det bästa förebyggeriet är förmodligen när det inte handlar om att förebygga utan att man lever livet på ett sådant sätt att man att man eliminerar eller minskar de skadliga faktorerna. Det finns exempelvis skillnad på kosten i olika länder som leder till att vissa folkgrupper får mer åderförkalkningssjukdomar än andra. I västerländska länder är arterioskleros en vanlig sjukdom speciellt på norra breddgraderna medan det är mindre vanligt i sydligare länder.

Alla vet hur det skall vara?

Om rökning Ett enkelt sätt att minska risken för stroke är att sluta röka, de andra faktorerna är mer komplicerade men just rökningen kan man styra. Det är som bekant inte alltid så lätt men det går. Tyvärr stiger fortfarande en hel del personer på tåget som går till sjukdomslandet- rökartåget. Rökningen bidrar till att öka åderförkalkning.

Om man tittar på de bakomliggande faktorerna kost, fysisk aktivitet, stress och D-vitamin är det stora möjligheter att påverka dessa också. Det allra bästa är att man därigenom också minskar risken för en mängd olika sjukdomar.

Stress Egentligen vet man allt detta numera. Det finns mycket forskning bakom och gemene man hör och läser om det dagligen. Man vet att stress ökar risken för diabetes, övervikt och hypertoni men i vilken utsträckning lär sig barn att leva ett liv med mindre stress. I stället är det snarare en jakt efter betyg, att ha de finaste kläderna, att ha en fin kropp, att platsa i fotbollslaget. Dessutom lär barn sig snarast av att titta på vuxna och hur de gör i stället för att göra som de råder till att göra. Men det vore givetvis idealet att ” förebyggeriet” vore inbyggt i livet. Sannolikt hade stenåldermänskan det så, och i viss mån hade människorna i Sverige det så för inte så länge sedan. Man levde ett liv utan kronisk stress. Det var andra orsaker till att man dog. Det här var idealet men så är det inte och därför får man gå in för att motverka riskerna.

Kost Tittar man på kosten finns det stora studier som funnit att medelhavskost med hög kvot enkelomättat / mättat fett, måttlig alkoholkonsumtion,mycket baljväxter, mycket spannmål med fullkorn,mycket frukt,mycket grönsaker,lite kött och köttprodukter samt lite mjölk och mejeriprodukter ger en ökad överlevnad för både hjärt/ kärlsjukdomar i vilket stroke ingår, cancersjukdomar och degenerativa neurologiska sjukdomar.

En dålig kost kan ge övervikt och högt blodtryck.

Blodtryck: Om någon utvecklat högt blodtryck är den första behandlingsprincipen ( förutsatt att det inte är ett extremt högt blodtryck) att man försöker med ändring av livsstilsfaktorer; mindre stillasittande och mer fysisk aktivitet, kostförändringar, och stressreduktion. Genom att blodtrycket normaliseras börjar kärlen fungera normalt. Man har funnit att cellerna i kärlväggen kan producera flera ämnen, och när en blodpropp håller på att bildas börjar plötslig det spruta ut av det proppupplösande ämnet tPA som löser upp den propp som håller på att bildas. Men då blodtrycket är högt sker inte detta. Orsaken kan vara att våra förfäder vi en akut stressituation ofta löpte risk att bli skadade av någon fiende, ett rovdjur eller en annan människa. Om de då fick ett sår var det viktigt att blödningen stannade av. Ett av kännetecknen på en akut stressreaktion är att blodtrycket stiger och det är egentligen helt naturligt att det inte skall produceras några medel som hindrar blodet från att levras då.

Fysisk aktivitet: Det finns även mycket forskning om fysiska aktiviteten hälsosamma effekter. Man har också funnit att dess motsats stillsittande, så vanligt i vårt samhälle, kraftigt ökar hälsoriskerna. För stroke finns det flera forskningsrapporter som visar att de individer som har en hög fysisk aktivitet har mindre risk för stroke än de som har låg fysisk aktivitet. Även där vore det önskvärt att det vore en del av livet i stället för att bli ett krav som läggs på en redan stressande situation.

D-vitamin: Genom solens ultravioletta strålning (UVB) bildas D-vitamin i huden. Det räcker med cirka en halvtimmes sol på breddgraderna i norden för att få dagsbehovet. Ett problem är att det finns inte tillräckligt med detta ultravioletta ljus under vinterhalvåret och det är därför viktigt att äta kost som innehåller D-vitamin och dessutom bör man ta tillskott av D-vitamin om det inte finns medicinska skäl mot det.

Förmaksflimmer. En grupp som drabbas av hjärninfarkter är patienter med förmaksflimmer, en form av oregelbunden hjärtverksamhet, som kan leda till att det bildas blodproppar i hjärtat som lossnar och ger sig av ut i kroppen och stänger av cirkulationen lokalt. Det kan drabba alla kroppsdelar men är allvarligast då det gäller de områden som tål syrebrist sämst, och där hjärnan intar en topplats. Denna typ av stroke kan förebyggas på flera sätt.

1. Det bästa är om man lyckas göra hjärtrytmen normal.
2. Om det inte lyckas att ta bort förmaksflimmer är det viktigt att förebygga att proppar bildas i hjärtat och det gör man genom att ge så kallat blodförtunnande medel.

Ett blodförtunnande medel är acetylsyratpreparat, vilka dock inte är så effektiva men då man inte har kunnat ge andra medel används detta ibland. Det andra förebyggande medlet är betydligt effektivare men det är också riskfylldare. Det handlar om medlet warfarin. Då man ger det måste man ställa in en viss nivå av dess påverkan i blodet. Ger man för lite så fungerar det inte och ger man för mycket är det risk för blödningar. Det är alltså ett medel som måste följas noggrant år efter år.

Under senaste åren är det emellertid nya medel på väg som visat sig vara lika effektiva som warfarin men de behöver inte kontrolleras med blodprovsuppföljning på samma sätt. Dock finns det blödningsrisker med även dessa. Jag läste nyligen rapporter från ett möte, 2011 European Stroke Conference in Hamburg, där man diskuterade dessa medel och där fanns det de som trodde att medlen helt kommer att ersätta både warfarin och acetylsalicylsyra inom några år.

Viktigt att snabb komma under vård

Främsta orsaken är hjärninfarkt (85%) och 15 procent beror på blödning. Hjärninfarkt beror på att blodflödet o blodkärlen i hjärnan stryps ner och det blir syre och näringsbrist i området som drabbas av nedsatt blodcirkulation med följden av cellerna i området dör. Det är alltså samma mekanism som vid hjärtinfarkt, blodtillförseln stryps till en del av hjärtmuskeln och den delen av hjärtmuskeln dör. Får man en stroke är det mycket viktigt att man kommer in till sjukhus snabbt, nervcellerna är mycket känsliga för syrebrist. I genomsnitt dör två miljoner nervceller varje minut som blodtillflödet är avstängt och livslängden förkortas med tre veckor för varje minut. Om det blir totalt stopp på syretillförseln dör hjärnans nervceller på fem minuter. När det är fråga om en proppbildning har man mer tid på sig beroende på att ett område som drabbas av stopp i en artär på grund av en propp kan få blod via andra vägar. Det finns bland annat en cirkelbildning av de stora kärlen i hjärnan som möjliggör att ett stopp i blodtillförsel från ett kärl kan i viss mån kompenseras av blod via andra kärl. Det är inte lika effektivt, men det gör att det finns en tidsmarginal om man drabbas av stroke.

Symtom på stroke

Man kan drabbas av förlamningar, ofta en sida av kroppen. Det kan yttra sig som en hängande mungipa.

Känseln kan påverkas. Man känner kanske domningar krypningar i en kroppsdel.

Talet kan påverkas. Man talar sluddrigt.

Man kan också ha svårt att förstå tal.

Synfältsbortfall.

Balanssvårigheter och yrsel.

Jag har sett i Puerto de la Cruz där medelåldern bland skandinaver är ganska hög en instruktion om hur man kan upptäcka stroke och det inträffar alltsomoftast att människor blir sjuka. Dels skall man kolla om personen i fråga kan lyfta upp båda händerna och behålla dem högt och dels skall man titta om de kan le brett. Detta kan man givetvis avslöja stroke men det utesluter det inte.

Strokebehandlingen förändras snabbt.

Strokebehandlingen har revolutionerats. Under sjuttiotalet gjorde man inte mycket aktivt åt den vanlige strokepatienten. Vid vissa typer av stroke var det givetvis bråttom, exempelvis om det rörde sig om blödningar som kunde åtgärdas eller brustna kärl, men den vanliga strokepatienten lade man i stort sett in och observerade. Kanske fick de avsvällande behandling som skulle göra att området som drabbats skulle svullna av och bli tillgängligare för cirkulation. Ofta fick de då kortison vilket under senare tid har visat sig vara mindre lämpligt eftersom det gör nervcellerna känsligare för bland annat syrebrist. Rehabilitering hade också kommit igång. Det var också viktigt att snabbt upptäcka om man hade övergående korta attacker av syrebrist i hjärnan, så kallade TIA. Då fanns i en del fall in den del fall möjlighet att operera kärl där det fanns förändringar som släppte ifrån sig proppar som gav sig upp i hjärnan. Under sent 70-tal började man också med acetylsalicylsyra som förebyggande mot blodproppar vilket ges fortfarande. Det kunde också vara övergående attacker med förmaksflimmer som gav upphov till proppar till hjärnan. Där kunde effektiva blodförtunnande medel ges som dock innebar blödnings risker.

Man inrättade speciella strokeenheter för att personal skulle kunna specialiseras på stroke, vilket var viktigt för alla kategorier som arbetade med patienterna.

Propplösande medel mot stroke-Trombolysbehandling

Under slutet av 90-talet förändrades omhändertagandet av stroke, man började att behandla akut med proppupplösande medlet tPA. Detta är ett ämne som tillverkas av endotelcellerna i kärlväggarna och som frisätts då en propp börjar bildas. Många proppar upplöses under bildandet. Det är mycket effektivt under tiden proppen håller på att bildas. Nu kan man tillverka detta ämne och har börjat spruta in det akut på de patienter man fann hade en blodpropp. Det blev nu mycket viktigt att man kom till sjukhuset snabbt. Det gällde att kunna spruta in medlet innan skadorna blev för utbredda och ju tidigare det skedde desto effektivare skulle medlet verka. Svenska forskare har tittat på detta och funnit att om man ger det inom tre timmar från det man insjuknat har det en god effekt, men även en lite längre tidsmarginal 4,5 timmar ger en viss effekt. Medlet heter Alteplase och studierna har visar en klar ökning av människor som klarar sig själva efter stroke än en i en jämförelsegrupp som ej fått behandling. Till en början gav man inte medlet till människor över 80 år men det har visat sig att även om man är över 80 har medlet en god effekt. Man har också funnit att man med hjälp av ultraljud dels kan följa när blodproppen upplöses, men det har också visat sig att ultraljud tillför energi till området och blodproppen tar upp tPA bättre och upplöses snabbare. Detta är en metod under utveckling.

Nya undersökningsmetoder gör att man snabbt kan få diagnos och börja behandla. Med hjälp av datortomografi och annan modern teknik kan man nu mycket snabbt, inom några minuter, få en överblick över hjärnan och hjärnans cirkulation, och man kan där se om områden är avstängda genom en blodpropp.

Nu kan man plocka bort proppen

Proppupplösare ger bra effekter vid mindre strokes men vid större är det inte lika bra. Nu har emellertid helt nya metoder kommit, där man går in i kärlen och med verktyg försöker spruta in medlet direkt i proppen eller man kan till och med gå in och hämta ut proppen. Det är ett flertal metoder att avlägsna blodproppar på gång idag. En del görs idag på våra universitetssjukhus men bor man på längre distans från dessa finns inte samma möjligheter ännu, men förhoppningsvis kommer det i varje fall att spridas till regionsjukhusen. Men bor man i glesbygd kommer inte det att räcka. Det blir i varje fall mycket viktigt att diagnostisering utlokaliseras, att transporterna går snabbt så att vården blir jämlik över landet. En förbättrad sjukvård handlar om forskningens framsteg men inte bara- bakomliggande sjukvårdsorganisation, politik mm är också mycket viktigt.

Källa: Nils Wahlgren Föredrag på Hjärnans dag 2011 (Ny revolutionerande strokebehandling).

Varva ned och må bättre.

Jag skrev en liten krönika om effekterna  av att leva med en kronisk sjukdom i en annonsbilaga från Mediaplanet. Finns att läsa här.

Jag tänkte ta semester från bloggandet om kronisk sjukdom ett tag.

 Ha en fortsatt bra sommar!

Enkäten: Skulle du kunna tänka dig att donera din kropp, din hjärna till forskning?

Enkäten är nu klar och 33 personer besvarade den .
Jag skickade följande mail till en person i MS sällskapet som är intresserad av frågan.


Hej,

Angående intresse för donation av hjärna.
Jag gjorde en förfrågan på min blogg om människor med MS "Skulle kunna tänka sig att donera sin kropp, sin hjärna till forskning?" och fick dessa svar. Enkäten är liten och kanske bara representativ för läsare av min blogg, men där finns i varje fall ett visst intresse. Tänkte att detta kunde vara intressant information.

Ja, jag har gjort det	2 (6%)
Ja , om jag visste vart jag skall vända mig	19 (57%)
Ja, kanske	5 (15%)
Nej troligen inte	5 (15%)
Nej absolut inte	2 (6%)

 33 personer besvarade enkäten. Mellan 100-200 läser bloggen per dag.

Hälsningar
Sune Överhagen

Komjölk och MS. Vilken är komjölkproteinernas roll

Kor på besök i New York millenieskiftet

Det behöver inte nödvändigtvis vara de mättade fetterna som kan vara relaterade till MS.

Källa :May Diet and Dietary Supplements Improve the Wellness of Multiple Sclerosis Patients? A Molecular Approach

• ” V har studerat relationen mellan förekomsten av MS och mjölkonsumtion hos i 27 länder och 29 befolkningsgrupper över hela värden och utvärderat det statistiskt. Det fanns en bra korrelation mellan flytande komjölk och MS prevalens, som var starkt signifikant ( p<0.001, dvs risken för att detta skall vara ett slumpresultat är 1 på 1000). En låg men fortfarande signifikant relation fanns mellan grädde och smör. Det var ingen korrelation för ost. Dessa resultat antyder att flytande komjölk kan innehålla faktorer som inte lägre är närvarande i processad mjölk och därigenom påverka MS utveckling. (Matosse med flera. Publicerad i Neurology 1992)

• Denna studie pekar på en slående korrelation mellan distributionen av mejeriprodukter samt konsumtion och imcidems av multipel skleros. Den oregelbundna fördelningen av MS har undersökts grundligt och många jämförande studier av olika variabler har gjorts. Det tycks sannolika att det kan finnas en kombination av faktorer som utgör risker samt utlösande fakterer i dess etiologi och att miljöfenomen kan inverka. Denna rapport tyder på att mjölkkonsumtion kan vara en gemensam etiologisk faktor. Abstrakt The distribution of multiple sclerosis in relation to the dairy industry and milk consumption. Butcher, Publicerad 1976 i NZ Medical Journal.

Studier på djur med framkallad sjukdom EAE, som är en modell av sjukdomen MS har antytt att vissa artfrämmande molekyler uppvisar molekylär mimicry med äggviteämnen i myelin. Mimicry innebär att de är kemiskt besläktade så att när immunförsvaret bildar antikroppar mot de främmande ämnena är dessa så lika myelinet att antikropparna även kan angripa myelinet. Man har pekat bland annat på att vissa virus skulle kunna ge upphov till mimicry reaktioner och så också mjölkproteiner bl a butyrophilin (BTN) . BTN har man funnit kan hämma EAE ( framkallad MS liknande sjukdom på djur) men också ge inflammatoriska reaktioner om det sprutas in på djur. Man har också funnit en korsreaktivitet mellan ett myelinrelaterat protein MOG och BTN, dvs signifikat högre antikroppsvar mot både MOG och BTN hos MS patienter. Antikroppar mot BTN och också andra mjölkproteiner har man också funnit vid autism och vid kranskärlssjukdomar.

På vilket sätt skulle mättade fetter kunna öka inflammation?

Källa May Diet and Dietary Supplements Improve the Wellness of Multiple Sclerosis Patients? A Molecular Approach

Transkriptionsfaktorerna AP-1 och NF-κB är viktiga centrala vid inflammationer. Vid MS är dessa aktiverade och gör att mängder av enzym och proteiner bildas som kan skada nervceller, oligodendrocyter ( som bildas myelin) och myelinskidan själv.

Kärnreceptorerna PPAR och LXR kan utöva antiinflammatorisk effekt genom att hämma NF-κB och AP-1 och förhindra att inflammatoriska substanser bildas från inflammatorisk gener.

Finns det substanser i föda som stimulerar PPAR och LXR bör detta vara positivt likaså är det positivt att hämma transkriptionsfaktorerna AP-1 och NF- κB

I princip bör MS patienter undvika intag av föda som innehåller molekyler som är skadliga över tid och bör föredra hälsosam föda som innehåller molekyler som kan förbättra hälsotillståndet genom att minska exempelvis inflammation.

Hur är det med Animalisk Fett-Fett från djurvärlden?

Animaliskt fett finns helmjölk, smör, ost , kött, korv. Swanks studier från 1950 är välkända där han hävdar ökad förekomst av MS där man äter mättat fett samt att restriktion gör att sjukdomen förbättras vilket Swank senast rapporterade 2003 ( i samband med en 50 års uppföljning).

Hur skulle animaliskt fett kunna fungera i sammanhanget?

• En teori är att mättade fetter klumpar ihop sig och kan inte passera genom de minsta kärlen, och den försämrade cirkulationen leder till MS och andra sjukdomar.
• Andra teorier är att cellmembranen blir mer stela, spröda och trögflytande och skadas lättare på grund av att mättade fetter har en högre smältpunkt än omättade som därmed blir smidigare och hållfastare.
• Mättade fetter ger ökad syntes av kolesterol.
• Mättade fetter aktiverar CD14/TLR4 receptor komplexet ( denna aktivering sätter igång en kaskad i immunförsvaret som bland annat aktiverar NK- κB
• och slutligen gynnar det cytokinen TNF-α vars huvudsakliga funktion är att aktivera inflammation i kroppen genom olika mekanismer.

Hur vanlig är MS

Källa Atlas Multiple Sclerosis Resources in the World 2008 ( WHO)

Totalt rapporterades ungefär 1,3 miljoner personer med MS i hela världen

Europa 630 000

Hela Amerika 520 000

Östra medelhavsregionen 66 000

Västra stillahavsområdet 31 500

Sydöstra Asien 31 500

Afrika 11 000

Prevalens = den andel individer i en population som har en given sjukdom eller ett givet tillstånd

Incidens antalet nyinsjuknanden i en viss population under en avgränsad tid ( vanligen per år).

Förekomst beroende på region

Prevalens Globalt: 30 per 100 000 Europa: 80 per 100 000 Östra medelhavsregionen: 14.9 per 100 000 Amerika totalt: 8.3 per 100 000 Västra stilla havsområdet: 5 per 100 000 Sydöstra Asien: 2.8 per 100 000 Afrika 0,3: per 100 000

Incidens Global incidens: 2.5 per 100 000 Europa: 3.8 per 100 000 Östra medelhavsregionen: 2 per 100 000 Amerika totalt: 1.5 per 100 000 Västra Stillahavsområdet: 0.9 per 100 00 Afrika 0.1 per 100 000

Förekomst i relation till inkomst i respektive land.

Prevalens Höginkomst land 89 per 100 000 Övre medelinkomst 32 per 100 000 Lägre medelinkomst 10 per 100 000 Låginkoms 0.5 per 100 000

Incidens Länder med högre inkomst: 3.6 per 100 000 Länder med över medelinkomst: 2.2 per 100 000 Länder med lägre medelinkomst:1.1 per 100 000 Länder med låg inkomst: 0.1 per 100 000

Förekomst av MS i olika länder

Prevalens Ungern 176 per 100 000 Slovenien 150 per 100 000 Tyskland 149 per 100 000 USA 135 per 100 000 Canada 132,5 per 100 000 Tjeckien 130 per 100 000 Norge 125 per 100 000 Danmark 122 per 100 000 Polen 120 per 100 000 Cypern 110 per 100 000

Incidens Kroatien 29 per 100 000 Island 10 per 100 000 Ungern 9.8 per 100 000 Slovakien 7.5 per 100 000 Costa Rica 7.5 per 100 000 USA 6 per 100 000 Lettland 8 per 100 000 Danmark 5.9 per 100 000 Norge 5.5 per 100 000 Schweiz 5 per 100 000

Medelåldern då symtomen på MS kommer är mellan 25 och 32 år med ett genomsnitt på 29 år. Detta gäller hela världen men kan skilja sig mellan olika regioner. Lägst är åldern i östra medelhavsregionen 26,9 år och högst i västra stillahavsområdet 33.3 år. I Europa är det 29 år.

Konklusioner man drar är att man måste vara uppmärksam på konsekvenserna av åldern vid insjuknandet. Det är krasst ekonomisk många år som går förlorade och satsning på forskning, mediciner är av stor vikt och att se på det ur den synpunkten känns inte så moraliskt bra men det kan gynna individen.

Varför är debuten lägre i många utvecklingsländer?

Globalt är kvoten man / kvinna 0,5 vilket innebär att det går två kvinnor på varje män. Denna kvot är lägst i Europa 0.6. och ända ner till 0.31 i västra stilla havsområdet. ( Jag vill minnas att kvoten var närmare ett i början av 1900-talet.)

Siffrorna och förekomsten stämmer väl med Sol/D-vitaminhypotes och också med vissa matmönster från industialiserade länder.

Kan diet och kosttillägg förbättra hur patienter med autoimmuna sjukdomar mår? RA, MS mm

Celler påverkas ständigt reagerar på omgivningen. Förmågan att känna igen förändringar i omgivningen och att anpassa sig till dessa förändringar är nödvändiga för att cellerna skall kunna överleva skriver de tre italienska forskarna Paolo Riccio,Rocco Rossano,och Grazia Maria Liuzz i sin genomgång May Diet and Dietary Supplements Improve the Wellness of Multiple Sclerosis Patients? A Molecular Approach ( Kan diet och kosttillskott förbättra välmåendet hos MS patienter? En molekylär utgångspunkt), som publicerades i Autoimmune Disease in februari 2011. Och de förändringar som är de allra vanligaste i cellernas miljö är förändringar i kvalitet och kvatitet hos kemiska molekyler som finns i maten. Molekyl, läs mer på Wikipedia.

Andra omgivningsfaktorer som påverkar cellerna är mediciner, gifter,, cytokiner ( signalsubstanser i immunförsvaret), virus, bakterier, lipopolysackarider och eikosanoider (eikosanoider, en heterogen grupp hormonliknande, biologiskt mycket aktiva ämnen, som bildas från fleromättade fettsyror, där eikosanoider från arikodonsyra (omega-6) är mer aktiva ände som bildas från EPA ( omega-3) En ökad bildning av eikosanoider från omega-6 på bekostnad av omega.3 eikosanoider har fört fram som en möjlig mekanism i utvecklingen av inflammatoriska tillstånd (livsmedelsverket) Ytterligare omgivningsfaktorer är polyfenoler, vitaminer, spårämnen,

Olika födoämnen, fleromättade fettsyror ( som ger eikosanoider) polyfenoler, spårämnen och vitaminer påverkar cellerna och ett av sätten är att påverka arvsmassans funktion.

Arvsmassan (DNA:t) som finns i cellernas kärnor bestämmer vilka äggviteämnen (proteiner) som skall bildas. Men arvsmassan är identiskt i alla kroppens celler neuron, hjärtmuskelceller, blodkroppar, fettceller osv ändå är arvmassan lika. Det kan inte vara så att alla gener får ge upphov till proteiner. I själva verket så är det en mindre del som gör det och detta styrs bland annat av transkriptionsfaktorer. Transkription innebär att informationen hur äggviteämnet skall se ut överförs till mRNA för att så småningom bli det skall bli proteiner. Transkriptionsfaktorerna bestämmer vilka delar av DNA som skall aktiveras och vilka som skall tystas.

En viktig stranskriptionsfaktor är NF-κB, som är ett proteinkomplex som kontrollerar transkriptionen av DNA. NF-κB finns nästan alla djurceller och ingår i reaktioner på olika stimuli som stress, cytokiner, fria radikaler, UV strålning, bakeriella och virala antigen. NF-κB spelar en nyckelroll i regleringen immunsvaret vid infektion ( speciellt gäller detta immunglobuliner). Om regleringen av NF-κB inte fungerar korrekt kan detta leda till cancer, inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar, septisk chock, virusinfektioner och dålig immunutveckling. NF-κB tycks också vara involerat i processer som rör synaptisk plasticitet och minne,

Enkät för dig som har MS

I marginalen finns en enkät om donation av sin kropp, sin hjärna till forskning av MS efter döden.
Det finns inget organiserat om detta vad jag vet och jag tänkte puffa lite för frågan. Jag tänkte skicka svaren till MS-sällskapet om det blir tillräckligt med svar ( minst tio men helst många fler).
Enkäten är alltså för dig som har MS. Tack ni som svarat och ni som kommer att svara.
Du får gärna tipsa andra om enkäten.

Utvärdering av mitt tillstånd 2011 juni/ juli

Försöker att göra en bild denna gång, en graf. Jag skrev i december 2010 att det liksom släppte i ena benet då jag var ute och sprang. Detta gick över på någon månad. Kanske var det ett skov ändå?
Men jag är bättre. Om man betraktar  grafen så har gång och språng tydligt förbättrats under de senaste åren, men även läsförmåga, fatigue, dysfasi( att hitta ord), minne. Bättre med vattenkastningen men absolut inte bra.

Dubbelklicka på bilden för att läsa text och se detaljer

På bilden får jag en känsla av att kosten spelat in mycket, liksom D-vitaminerna.
Men det allra första jag märkte att jag förbättrades var någon månad efter att jag började med statiner. Då återkom full rörlighet i höger arm. Det finns mycket jag kan peka på men ser man på grafen verkar kosten ha varit mycket viktig. Man skall dock komma ihåg att en period hade jag mycket ont i knän och det spelar in på gång och spring men knappast på fatigue, läsförmåga etc. Men där kan ju den bättre fysiken spela in. Det är ganska klart att träning förbättrar fatigue.

Utslagen som började 2004 var helvetiska i början, de ledde mig så småningom framtill gluten  trots att de utlösts i samband med att jag använde Rebif. Sedan återkom likartade besvär med Copaxone.  Gav sig inte förrän jag slutat med gluten och  då tog det bara några dagar. Sådana stunder är lycka.

Ändå för mig blir det väldigt klart det  här med kosten och förbättringen.

Alternativ vård

Kropp och själ handlade idag om alternativ vård. Programmet hette Ilskan mot Alternativ vård.
I programmet intervjuades motpunkterna  i fråga om alternativ medicin: Mats Reimer och Christina Doctare.
Det är ett besök på Karolinska Institutets informationskurs om Alternativ Vård för blivande läkare. Det är ett reportage från Seattle i USA där det finns läkare som arbetar med kombinationen  vetenskapligt baserad medicin med alternativ medicin. Slutligen intervjuades Martin Ingvar som är chef för Osherinstutet i STHLM, som beforskar alternativ medicin för att se vad som kan dokumenteras ha effekt och sådant som inte har någon verkan.

Om kost vid reumatisk sjukdom.

En jämförelse mellan vad några experter säger.

Kost vid reumatisk sjukdom enligt Johan Frostegård professor vid KI, specialist invärtes medicin och rheumatologi.

Vegan kost har påvisats påverka lederna gynnsamt vid rheumatoid artrit. Nackdelar kan vara att den är svår att fortsätta med i längre perspektiv och det finns risk att man inte får i sig tillräckligt balanserad näring. Vid vegankost ersätts kött, fisk ´ägg och mjölk med vegetariskt protein. Kalcium är också viktigt att ersätta samt vitamin B12.

Observera att du många veganer behöver äta vitamin B12 som kostillskott, eftersom vitamin B12 endast finns i animaliska produkter som utesluts vid vegankost.
Beträffande dieter som Atkins, stenåldersdiet vet man inte mycket.
Omega 3 kan påverka ledsjukdomar positivt. Det finns i fet fisk, rapsolja, avokado och nötter. Om man inte äter fet fisk två gånger i veckan bör man ta tillskott.
Omega-6 kan däremot vara negativt vid reumatiska sjukdomar, det kan påverka inflammatoriska faktorer negativt enligt Frostegård. Omega -6 finns i rött kött och kan därför vara negativt vid inflammatoriska sjukdomar.
Gikt är en sjukdom som påverkas av kost. Inälvsmat och alkohol och eventuellt rött kött ökar risken för gikt.

Johan Frostegård säger att bra matvanor kan ha god effekt på ledbesvär. Han rekommenderar en balanserad kost med rikligt med fiberrik mat som frukt och grönsaker och fettintaget bör vara begränsat och av god kvalitet med mycket omega-3-fettsyror.

spannmålsskörd  bilder Nils Keyland

Det är intressant att till exempel synen på fetter ur inflammatorisk sympunkt verkar vara accepterad inom rheumatologin och att exempelvis omega-3-fettsyror kan vara bra vid exempelvis reumatoid artrit och omega-6 mindre bra eftersom ger upphov till proinflammatoriska cytokiner. ( signalsubstanser i immunförsvaret). Inom neurologin är knappast de tankarna accepterade utan där är nog det snarare så att föda och MS inte har några samband. Reumatoid artrit och MS är ju båda autoimmuna sjukdomar och det är allmänt accepterat att det finns likartade mekanismer; man forskar till exempel på användning av samma mediciner vid båda sjukdomar, mediciner som påverkar immunförsvaret.

Råd av Hayes Wilson och Christine Gerbstadt
På sajten WebMD finns genomgång av kost av dels Hayes Wilson, en reumatolog som är medicinsk rådgivare åt en stor organisation the Arthritis Foundation samt Christine Gerbstadt taleskvinna för the American Dietetic Association.
Man uttala sig om fetter: Det är kända samband mellan mat och artrit där omega-6- ökar inflammation sant omega-3 minskar det. Därför bör man äta mindre av kött och fågel och mer av fisk från kalla vatten samt använda oljor rikligt på omega.3 som olivolja, raps och linfröoljor.
Om grönt te: I studier på möss har polyfenolföreningar som finns i grönt te minskad förkomsten och allvarlighetgraden av reumatoid artrit. Det finns inga studier på människor om detta säger man. Men det förekommer en hel del studier på området. Den här professorn vid University of Michigan är i huvudsak inriktad på att studera effekterna av de komponenter som ingår i grönt te på reumatiska sjukdomar..Det har med reglering av vissa cytokiner att göra och också med att påverka fibroblaster. Man tror att grönt te har antiinflammatorisk aktivitet. Detta är intressant även vid andra sjukdomar med inflammatoriskt inslag.



Beträffande vegetarisk diet är det blandade resultat från forskningen säger de. En liten studie visade förbättring efter fyra veckor, och uppföljning av de som fortsatte med dieten efter ett och två år visade fortsatt förbättring.
En diet som innehåller bor tros också vara bra skriver man, De bästa källorna till bor är färsk frukt och grönsaker och beroende på var man bor kan också dricksvatten vara det.

GLA är en omega-6 fettsyra som är lite annorlunda. Den används för att tillverka antiinflammatoriska signalsubstanser till skillnad från andra omega-6-fettsyror som ger proinflammatoriska signalsubstanser. Det finns i bland annat jättenattljusolja och tistelolja. Flera studier har visat att det minskar stelhet och smärta. I en studien gjorde så att patienterna kunde sluta ta sk NSAID prepararat.

Studier har visat vissa effekter av kryddkombinationer, bl a gurkmeja vid artros och artrit.

Dessa två säger att ändring av kost samt tillskott medför risker och de bästa råden man kan ge är att äta en balanserad och hälsosam diet, behålla normalvikt så man inte går omkring och belastar lederna extra samt vara fysiskt aktiv men också vila.

Det här skriver NHS i Storbritannien: De skriver att det finns många myter om föda som sägs ge artrit och ger några exempel. Många mänskor med RA säger att det finns en länk mellan viss föda och att de får utbrott av sjukdomen. Det finns lite bevis om sådant, med en del studier säger att viss föda kan minska inflammation och smärta och att sjukdomen förvärras. Följande födoämnen bidrar alla till en balanserad hälsosam diet som hjälper till vid artrit och kan minska komplikationer som hjärtsjukdom och fetma.

• Mänskor som tar kortison längre tider utvecklar så småningom osteoporos, och man kan minska risk genom att äta kalcium och D-vitamin, Sådant finns i mejeriprodukter, nötter, sesamfrän och fisk. Solen är emellertid viktigaste källan till D-vitamin.
• Viss mat som patéer, kött som inte är helt stekt eller opastöriserade produkter kan ge matförgiftning. Personer som står på mediciner som trycker ner immunförsvaret bör inte äta dessa.

• Medelhavsdiet har ökat stöd vid reumatisk sjukdom. Den består av frukt, grönsaker, fisk, spannmål, baljväxter och begränsat intag av rött kött,
  
  Mat rik på omega 3 har en antiinflammatorisk effekt som minskar smärta från inflammerade leder. Det finns i fet fisk. Försök att äta två portioner varje vecka, Man finner också de i nötter och linfrö..

Vad jag får ut av det här att man skall äta en kost som består av frukt, grönsaker, fisk, äta fett av typ omega-3, inte omega-6. Vara sparsam med rött kött och också fetter. Spannmål men fullkorn.
Grönt te kan vara en idé. Om man äter lite kött bör man tänka på bland annat B-vitaminer.
Visst känner man igen det här. Det verkar vara den mat som går igen i många rekommendationer.

Vaccination mot Gula febern ökar risken för skov kraftigt

 En rapport visar att antalet skov per år efter att man blivit vaccinerad för gula febern blev 8.57 jämfört med skovfrekvensen  utanför riskperioden var bara 0.67. Tre månader efter man blivit immuniserad  såg man en signifikant ökning av antalet lesioner och att befintliga lesioner tillväxte i storlek enl. MRI ( magnetkamera). Detta jämfört med 12 månader innan vaccination och 9 månader efteråt. Vissa proteiner i blodet som koppas till myelin ökade samt proinflammatoriska signalsubstanser  som  gamma-interferon mfl.
Man skall nog vara försiktig med vaccination mot gula febern.
Själv avstår jag från att resa till länder där det krävs någon vaccination innan. Detta eftersom jag fick ett skov dagen efter efter en vaccination mot influensa. Troligen en tillfällighet men  numera avstår jag från vaccinationer just för att jag har MS.

 Om du vill läsa texterna  på bilden . Klicka på bilden för att förstora den.

Vad är gula febern?
Gula febern är en virussjukdom som angriper levern. Den smittas från myggor till människor och  finns i länder  15 grader söder till 15 grader norr om ekvatorn i Afrika och Sydamerika. Det är en allvarlig sjukdom som kan vara dödlig. Ungefär 200 000 insjuknar varje år och 30 000 dör.  Läs om den på smittskyddinstitutet.

Om GI diet.

Så här enkelt kan det beskrivas i artiklar. Välj goda kolhydrater för att få en bättre hälsa och en normal vikt. GI står för glykemiskt index och det är ett värde på födoämnen som talar om hur snabbt det ger upphov till blodsockerhöjningar. Det var ursprungligen en metod för att bedöma kolhydrater vid diabetes men har också blivit en viktminskningmetod. . Genom att välja de kolhydrater som inte ger upphov till dessa snabba svängningar i blodsockret slipper man bli hungrig och man går ned i vikt-det är iden bakom GI-diet. Men riktigt så enkelt är det inte.

Snabba kolhydrater och långsamma:

Kolhydrater med låga GI värden är bra och innebär att kolhydraterna omsätts långsamt i kroppen medan höga GI värden innebär att det sker snabba blodsockerhöjningar, som i sin tur gör att insulinproduktionen stimuleras för att ta hand om dessa höga blodsockernivåer. Och se'n sätter det igång. Man vill ha något igen, som snabbt höjer blodsockret. In med en chokladkaka och snabbt åker blodsockret upp igen. Kommer man in i den cirkeln beträffande kan det bli att man ständigt går och småäter, öppnar kylskåpsdörren och kollar vad som finns där.

Man kan säga att det finns en gemensam bas till GI -kost och LCHF kost, men det är inte samma sak. I LCHF vill man ersätta så mycket som möjligt av kolhydrater med fetter och helst mättade och omega-3. Vad man med GI-dieten vill är att välja bra kolhydrater, dvs de långsamma kolhydraterna som ger ett balanserat blodsocker och undvika snabba kolhydrater sockerprodukter och stärkelse.

Hiva in hur mycket man vill av saker med lågt GI-värde.

GI metoden innebär att man får ta hur mycket som helst av de saker som innehåller inga eller lite kolhydrater, saker som får grönt ljus är exempelvis kött, ägg, lagrade ostar, Philadelphiaost, Mozzarellaost, ,Fetaost, dessertostar, grädde, crème fraiche, olivolja, rapsolja, valnötsolja, solrosolja, linfröolja, aioli, majonnäs, oliver, avokado, nötter. Man behöver inte reducera portionerna av detta.

Däremot skall man vara restriktiv med exempelvis frukt och äta det mera sällan. Potatis och ris skall man överhuvudtaget knappast äta. GI tar alltså ingen hänsyn till vad det är för fetter man får i sig eller till vad man får i sig i form av vitaminer och mineraler. Mat med lågt GI kan innehålla mycket mättade fetter, omega-6 eller mycket kalorier. Det kan till och med innehålla mycket socker enligt Mayokliniken. Man skulle alltså kunna få en ganska dålig kost med GI metoden om man väljer det.

Mat som innehåller kolhydrater ( socker, stärkelse och fibrer) klassificeras i tre grupper.

En grupp med lågt GI, 55 och under: Dit hör ovan uppräknade ostar etc men också äpple, råa morötter enligt vissa källor men inte andra.

En grupp med medelvärde på GI 55-70 exempelvis bananer och vissa sorter av glass.

En grupp med höga värden på GI: Över 70 Där har man potatis, vitt ris, vitt bröd, vattenmelon osv.

GI index ett nyttigt redskap

GI index är förvisso bra när man skall bedöma kolhydrater vare sig man är frisk eller om man har diabetes, övervikt, insulinresistens.. Som en utgångspunkt till en hel diet är den mer komplicerat. I ovan rekommenderarde föda finns mycket som kan ge övervikt exempelvis grädde, ostar, crème fraiche eller bidra tills bidra till inflammationer omega-3 och omega-6. Kosten är dessutom inte bara vilket födoämne som finns. Beroende på ”förpackningen” kan födan lämna matsäck olika snabbt. En rätts surhetsgrad spelar in; sur mat fördröjer magsäckstömningen. Totala sammansättningen av vad man äter spelar in.

Det finns vissa komplikationer och en av dem är glycemic load eller glykemisk belastning (GL). Även om en portion innehåller ett födoämne som har ett visst GI värde är det också viktigt hur stor mängd av födoämnet med kolhydrat som ingår i portionen. Det kan vara förklaringen till att ett äpple eller en rå morot kan klassas olika. Att bara utgå från glykemiskt index kan leda vilse. Läs om detta på Nyfiken Vital där man också beskriver hur man räknar ut GL

Centrum för GI är universitetet i Sidney, där man i tjugofem års tid arbetat med GI och bestämningar av index. Det finns en speciell Glycemic Index sida. Där kan man läsa bland annat om hur man bestämmer GI. Man testar en föda mot rent socker som man utgår från har GI 100. Sedan jämför man kurvorna för de båda ”ämnenas” blodsockerkurvor hos 10 personer. Därefter räknar man ut. den yta som bildas under kurvorna och utgångsvärdet då man gav personerna födoämnet i fråga. Kurvan för det ämne som skulle testas B delas sedan med ytan för glukos A ( enligt bild). Lägg också märke till att blodsockret sjunker under utgångsvärdena för den snabba kolhydraten. Orsaken är säkert att höjningen av blodsocker utlöste en stor insulininsöndring som sedn sänkte blodsockret snabb- troligen med påföljden att testpersonerna blev hungriga. De som åt ämne med lägre GI fick däremot en planare sockerkurva och där skedde sannolikt ingen extra stor insöndring av insulin.

Det är alltså svårt att själv försöka komponera en kost utifrån detta. Det kan vara klokare att lyssna på de råd som man ger på sajten:

• Använd frukost mûsli baserat på havre, råg och kli.(bran)
• Använd fullkornsbröd eller surdegsbröd
• Minska på potatis
• Njut av alla typer av frukt och grönsaker
• Använd råris eller basmatiris
• Njut av pasta, nudlar och quinoa
• Ät massor av salladsgrönsaker med vinaigrette dressing

Inget nytt direkt med yoga garanterat fri från mantra.

Artikel i DN om yoga utan mystifierande teorier.  Jag har inte hållit på med yoga så länge men tycker mig ha en god nytta av min yoga även utan mystik och teorier om olika energikanaler som det inte finns några kända biologiskt-anatomiska korrellat till. Jag har haft två yoga lärare.  Den ena hade hållit på i 25 år och den andre i 50  ( är nu 89) och båda två arbetar med det koncept som beskrivs i artikeln; så några nyheter är det inte men ändå viktiga budskap så länge mantran och mystik minskar förståelse för vad yoga är.

Forskning och yoga.

Däremot kommer det en del forskning om yoga och meditation , forskning som inte bara är utförda och finansierade av organisationer och personer som ”tror” på yoga och därför har en benägenhet att vinkla forskningen, s.k. bias. Detta förekommer väl vid all forskning att omedvetet eller medvetet forskningen färgas av forskaren, finansiärens önskemål, åsikter och också pekuniära behov och det är bland annat därför det man vill kontrollera forskningen med att det skall finnas kontrollgrupper, att grupperna skall vara likvärdiga vilket man vanligen tror sig få genom att de slumpas fram och helst skall det också finnas möjligheter till dubbelblindning dvs både försökspersoner och de som utför testen skall inte veta vad man egentligen får för behandling. Detta går oftast rätt bra vid forskning på mediciner. Tabletter kan se lika ut oberoende om de innehåller en verksam komponent eller bara verkningslös, sk placebo. Beträffande yoga och meditation och mycket annat är detta svårare. Inte minst beträffande kost under en lång tid. Kortare tider kanske man kan servera föda maskerat till något annat men i långa loppet tror jag det är ytterligt svårt.

Yoga och effekter på hälsan allmänt

Men det börjar rapporteras en del forskning om yoga. En undersökning gjordes i Portland Oregon av cirka 120 friska ”äldre” personer, som uppdelades i tre grupper där en grupp fick delta i yoga, en annan grupp fysisk aktivitet (promenader) och en tredje stod på väntelista. Man undersökte efter sex månader effekter på hälsan och välbefinnandet. Man tittade på kognitiva effekter som minne och uppmärksamhet men där fann man inga effekter däremotupplevde de som deltog i yoga en förbättrad livskvalitet och vissa fysiska parametrar som smidighet, balans. Man fann även effekter på trötthet.

Yoga och ledsjukdomar

I februari publicerades en översikt av yoga vid artritbesvär ( arthritis vilket kan innebära både reumatisk artrit och artros). Undersökningen var gjord av Haaz och Bartlet vid John Hopkins School of Public Health. Man gick igenom befintlig litteratur om yoga vid artrit bland annat forskning publicerad i medicinska tidskrifter som är granska av peer reviewers, vilket gör dem tillförlitligare ur kvalitetssynpunkt. Den aktuella översynen publicerades i en sådan tidskrift Rheum Dis Clin North Am. 2011 Feb;37(1):33-46. Epub 2010 Dec 3.

Man fann elva undersökningar av vilka fyra var randomiserade kontrollerade studiet ( RCT) och fyra var det inte.

Alla försöken var små och kontrollgrupperna varierade. Man fann inte några direkta biverkningar av yogan och resultaten var jämförbara eller bättre av andra interventioner av fysisk aktivitet. Bevisen var starkast för minskade symtom ( ömma, svullna leder) handikapp och bättre förmåga att klara sig själv samt mental hälsa.

Stephanie Haaz håller på med en kontrollerad undersökning av hur ett modifierat yoga program påverkar livskvalité för människor med reumatoid artrit och artros.

Yoga och MS

Det här undersökningen visar ungefär samma resultat för deltagande i yoga grupp som att träna på ergometercykel men givetvis bättre än de som inte tränade alls. Det blev förbättring av fatiguen, som är en av de besvärliga symtomen vid MS. Det hela stämmer med vad jag själv upplever. Det viktiga kanske inte är vad man gör utan snarare att man gör något fysiskt aktivt regelbundet. Man får också vara lite vaksam på att man inte går över gränsen av aktivitet, för upplevde jag att jag utlöste fatigue som sedan satt i hela dagen. Men den gränsen gick att förskjuta genom regelbunden träning och förebyggande vila ( vila under träning innan svår trötthet satte in).

Yoga en teknik bland många att slappna av och hantera stress.

Här kan man läsa om Mayoklinikens råd avseende livsstil och Crohns sjukdom. Det handlar om olika vägar att nå ett mål där man mår bättre.

En del kanske behöver mystifikationerna

Kanske detta med mystifikationer, mantran, energikanaler som man aldrig kan hitta kan verka intressant för en del människor. Kanske förstärker det placeboeffekterna som ju också är verkliga effekter. Det är deras alternativa vägar. Vi lever i ett fritt samhälle. Det finns så mycket annat som inte heller är klarlagt, som det läggs tjocka sjok av dimma över. Det kan handla om korruption i Sverige som officiellt inte existerade. Efter Uppdrag Gransknings rapporter från Göteborg har nog de fjällen tagits bort från våra ögon. Jag tror nog att vi till syvende och sidst skall försöka ta bort dimridåerna och se vad som finns där. Yogan har troligen en del effekter som man kan upptäcka vetenskapligt. Kanske är effekterna likvärdiga med andra aktivitet- jag skulle tro att det är så. Att tro på mantran och ritualer kan förstärka dessa effekter hos en del. Hos mig gör det motsatsen.

Finns det något speciellt med yoga?
Men det finns något speciellt med yoga, kombinationen av fysisk aktivitet, sträckningar, ansträngningar och avspänning. Fysisk avspänning och psykisk avspänning. Först framme där kanske man  är redo  att till sig nya saker, att  låta sig  påverkas, förändras. Man kanske når ett tillstånd där "flow" är möjligt.   Men vad är det och hur undersöker man det?