Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Läs boken ATT TA ÅRAN I EGNA HÄNDER av Karin Glasby och Sune Överhagen

Obs boken ATT TA ÅRAN I EGNA HÄNDER KOMMER INTE ATT TRYCKAS. DET ÄR ALLTFÖR FÅ INTRESSEANMÄLNINGAR/ sune överhagen



START


Translate

torsdag, september 02, 2010

lite om mina erfarenheter som kan ha med neuroplasticitet att göra

Skrivit några inlägg om neuroplasticitet nu; vad har det väckt för tankar hos mig då jag läst och skrivit om det. En sak är om det gäller även om man har MS. Jag var på en konferens för ett antal år sedan när det här med att nervceller kunde nybildas i hjärnan efter att man fött, efter man blivit vuxen var alldeles nytt. Där berättades bland annat att fysisk träning tycktes befrämja neuroplasticitet- man man var tveksam till om det gällde MS. Jag hörde inte varför, men kan tänka mig att det rörde sig om tankar om en progredierande inflammatorisk sjukdom.

När man nu läste om bland annat CI terapi användes vid MS med god effekt så känns ju detta bra.
Man vet också att rehabilitering ger goda effekter men en försutsättning för att effekterna skall sitta i är att man fortsätter att träna och inte lägger av, för då återgår man till tidigare. Detta är också min erfarenhet- man måste vara ihärdig i sitt tränande och jag kan se att här finns stora svårigheter att kombinera det med livet i övrigt. Det gäller därför att hitta sätt och vägar där som gör det möjligt att träna. Samtidigt är det viktigt att påpeka att det kan vara ganska enkla och basala träningsmoment som kan göras i sovrummet, vardagsrummet eller var det nu är. Var och en efter sina möjligheter. Jag tränar ganska ihärdigt men det är inte speciellt avancerat. Det är ganska få dagar jag inte tränat under de senaste året. Det är nog så att jag blivit lite beroende av att få den där kicken.
Träningen är viktig för att bibehålla en funktion: Use it or lose it som det heter på engelska, man måste använda en nervbana, en muskel en led för att de skall fungera. Men jag tror också man kan träna upp funktioner. Ganska tidigt efter att jag började få bestående handikapp märkte jag att med träning kunde jag träna återfå funktioner. Jag hade ganska stor nedsättning i rörligheten i höger axel ett tag, men efter mer än ett års träning blev den faktiskt normaliserad. Även styrkan i hela armen var nedsatt men det tog längre tid att få tillbaka den ( jag tror inte det har kommit helt.
Höger ben, där var det bland annat så att när jag skulle lägga mig så fungerade inte riktigt höger ben. När jag skulle lägga ned det på bädden ramlade det ned och om det då var ett hårdare underlag hördes en duns. Även detta lyckades jag träna bort och där gick det betydligt fortare-kanske tre månader.
Något jag håller på att "träna" nu är känseln i tår. På vä fot har jag mycket svårt att känna vä lilltå ( lite konstiga känselförnimmelser har jag i båda fötterna, men jag har känsel). Förra året började jag med en övning i samband med att jag läste boken Mindfulness- en väg ur nedstämdhet av Williams, Kabat-Zinn med flera. /Läs här om mindfulness. Övningen består i att man tränar i att känna efter hur man upplever kroppen. Man går nerivrån och upp och där var det alldeles omöjligt att känna vä lilltå- i övrigt gick det bra. Jag fick i de närmaste inbilla mig att jag kände tån. Nu tycker jag att jag börjar känna av dån och jag känner mer förnimmelser i ytterdelen av vänster fot. Jag har märkt att detta med känselstörningar i foten påverkar balansen i rätt stor utsträckning.
En annan del som jag börjat att koncentrera mig på är att försöka förnimma urinblåsan. Jag skulle vilja minska trängningarna. Jag vet inte vad det beror på men till en del har mina trängningar minskat. Kanske delvis för att jag lärt mig att hur mycket jag dricker av kaffe och the spelar in.
Överhuvudtaget känns det som om yogaövningarna kan ha betydelse ur neuroplastisk synpunkt. När man läste om CI terapin och hur terapeuterna var noga med att kontrollera att rätt muskler användes vid övningarna bland annat ser jag en parallell till yogan, som för mig till stor del går ut på att känna efter vad man gör med kroppen- inte bara göra en rörelse utan också tänka på vad man gör, tänja ut en rörelse, hålla ut.

Jag började blogga 2005; jag läste idag bland första årets anteckningar och då såg jag att jag gick korta promenader och ofta fick vila mig. Jag skulle inte vilja säga att mina promenader är korta idag och jag kan jogga långsamt mellan 2-5 kilometer. Jag har alltså väldigt stora skäl att vara tacksam- det här kanske är att jag hittills haft en godartad utveckling- men kanske har också träningen spelat in ( och Swank-Jelinek inspirerad diet, d-vitamin och statinbehandling).

När jag började blogga var jag ute med min 4-hjuling. Idag har den troligen dragit sin sista suck och är utsliten efter 12 år.

Har du märkt positiva bestående effekter av träning som inte bara är skenbara därför att ett skov håller på att gå över? Jag lägger ut en liten ovetenskaplig enkät om detta?

Jag tänkte också fråga om inclined bed therapy. Jag planerar skriva senare om mina försök med detta.

2 kommentarer:

  1. Mycket intressant läsning här. Jag började med yoga idag och det är ett utmärkt komplement till löpning och skidåkning.

    SvaraRadera