Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Snälla rösta om boktitel. Lämna gärna förslag




START


Translate

onsdag, december 09, 2009

Kronisk cirkulationsvikt i vener från hjärna och ryggmärg

Om blodomloppet och venerna:

I blodet transporteras olika ämnen ut i kroppen, bland annat syre, näringsämnen. Det som driver blodet runt i kroppen är hjärtat, som är en pump som med cirka 50-70 slag i minuten i vila skickar ut blodet i artärerna ut till olika ställen i kroppen via stora kretsloppets artärer.

I artärsystemet kan kärlen dras ihop och reglera blodtrycket, det tryck som behövs för att blodet skall skickas ut i vävnaderna. Hjärtat och artärerna tillsamman reglerar detta tryck. Det är i artärerna man drabbas av sjukdomen ateroskleros, åderförkalkning. En sjukdom som bland annat kan ge stroke, hjärtinfarkt och skada på andra vävnader. Högt blodtryck bidrar till ateroskleros, liksom rökning och olika kostfaktorer.

Men hur kommer blodet tillbaka till hjärtat? Det är via venerna men där finns ingen pump. Där finns bland annat klaffar som skall förhindra att blodet rinner tillbaka ner i vävnaderna när det en gång kommit till ett ställe i vensystemet. Det är defekta klaffar som bland annat kan göra att man får varicer eller åderbråck i benen kärl. Kring dessa bråck kan blod tränga ut i omgivande vävnad och ge inflammation. Sådan inflammation kan ligga bakom så kallade ytliga proppar men också bidra venösa bensår.

Det räcker dock inte med klaffar för att föra blodet tillbaka till hjärtat. Jag minns mycket väl en kvinna som satt i en rullstol och höll benen mycket stilla hela dagarna, med påföljd att benen svullnade och hon fick fula sår på underbenen. Hon ville absolut sitta med benen stilla och kunde inte tänka sig att ha dem i någon sorts högläge under perioder av dagen. Troligen var detta mycket obehagligt för henne. Men så fick hon en akut infektion och intog sängläge några dagar och vips var hennes ben smala som en ung flickas. När hon blev frisk från infektionen igen kom hennes bensvullnad tillbaka. Vad som hände var, att hon inte använde sina muskler då hon var stilla och då rann inte blodet tillbaka. När man använder musklerna utövar dessa ett tryck på venerna och fungerar som en pump för att återföra blodet till hjärtat.

Beträffande hjärna finns inga sådana muskelpumpar. Vad som bland annat kan medverka till att blodet rinner tillbka är att man i sittande eller stående har hjälp av tyngdkraften. Vätskan vill rinna nedåt. Dessutom sker också en påverkan av andningen. När man andas in åstadkommer man ett undertryck i bröstkorgen för att luft skall kunna strömma in i lungorna, och vid utandningen blir det i stället övertryck. Detta medverkar också till att blodet kan rinna tillbaka under det lägre trycket.


Sedan tidigare är det känt att MS-förändringar kan ligga i närheten till blodkärl och att man funnit inlagringar i området kring blodkärlen.


Paolo Zamboni och medarbetar beskriver detta: Vid röntgenundersökningar ( magnetisk resonans venografi) och undersökningar gjorda vid dissektion efter döden har man funnit att de förändringar man ser i centrala nervsystemet tycks vara nära förändringar i centrala vensystemet. Undersökningar av de inblandade venerna visar entydigt att det finns tecken på skadad venös cirkulation såsom järninlagringar nära venerna och fibrinpålagringar, specifika för kronisk venös insufficiens. Här en av de artiklar Zamboni syftar på: MR Venography of Multiple Sclerosis av I Leng Tan et al publicerad 2000 i American Journal of Radioneurology. Syftet med artikeln kanske var att beskriva denna typ av undersökning som ett sätt att identifiera MS förändringar med MR venografi, men man fann att en central ven i alla 95 lesionerna hos 17 MS patienter . Lesionernas form och geografiska läge sammanföll väl med hur venerna gick.



En undersökning av blodfödet i de vener som leder blod från hjärnan med hjälp av ultraljud.

Dessa tidigare fynd medförde att Paolo Zamboni och medarbetare att undersöka cirkulationen i venerna med hjälp av ultraljudsundersökning med dopplermätare.

Faktaruta:

Dopplermätning är en teknik att med ultraljudmäta flödet i rörformiga organ, exempelvis hur blodet rör sig i en artär eller ven. Man kan finna hinder för blodflödet och även se om en del flöde går i annan riktning med hjälp av ”färgad dobbler” den vätska/blodet som rör sig i en annan riktning får en annan färg i monitorn.



Man genomförde en pilotstudie med MS patienter och en kontrollgrupp som bestod av personer som var matchade till ålder och kön. Det var en grupp med friska, en grupp med andra neurologiska sjukdomar. Man fann då förändringar i det venösa återflödet hos MS patienterna jämfört med både friska kontrollgruppen och de med andra neurologiska sjukdomar. Man undersökte med ”färgad doppler” fem faktorer som kunde tyda på skadad venös cirkulation från hjärnan. Faktorerna och resultat i nedanstående tabell.


MS patienter

Kontroller

Ständig reflux ( blodet rann tillbaka) i v. jug. int och vena vertebralis

70% av patienterna

0 % av kontrollerna

reflux uppåt till djupare vener i hjärnan

50% av patienterna

0% av kontrollerna

Tecken tydande på förträngning i v.jug. int.

28% av patienterna

0,6% av kontrollerna

Inget flöde upptäckt i v.jug.int och/eller v.vertebralis trots upprepade djupinandningar

32% av patienterna

0,6% av kontrollerna

Tvärsnittsytan på v.jug.int större i sittande än liggande läge

58% av patienterna

12% av kontrollerna



Samman lagt hade 100% av MS patienterna 2 eller flera faktorer tydande på skadat venöst flöde men 0 av kontrollerna. Dessa försämrade blodflöden i venerna tydde på att det kunde finnas ett hinder längre frampå venernas väg till hjärtat.



Undersökning av eventuella hinder i vener utanför hjärnan.

Utifrån sina fynd lade Zambonis grupp fram ett förslag till den etiska kommittén vid sitt sjukhus för att fortsätta med röntgenundersökning av venerna med venografi. Ovanstående undersökning var oblodig och 100%-ig riskfri men med venografin blir man tvungen att medelst kateter in i venerna spruta in kontrast för att få avbildning av kärlen. Man ville finna förträngingar i venerna på deras väg till hjärtat, förträngningarna som skulle kunna förklara fynden av försämrat venöst flöde från hjärnan .

Man utförde sådan venografi och fann att skadade blodflödet, som man funnit med dopplermätning berodde på att det fanns förträngningar i venerna längre ned utanför huvudet. Man fann till exempel förträngningar i vena jugularis interna som leder blod från hjärnan hos dessa patienter. Vid studium av andra personer som genomgått venografier av andra skäl fann man aldrig sådana förträngningar i denna ven ej heller i en ven som heter vena azygos, eller förträngningar i ländryggsregionen. Vena azygos som leder blod från ryggmärg, hade förändringar i 86 % av fallen.

De förträngningar man fann hade olika karaktär.

I fallet azygos fanns förträngningar vilket medicinskt heter stenoser på flera punkter i 12 fall och man fann till och med att hålrummen var inte fanns. V.jugularis interna var förträngd i 59 av de 65 fallen med MS. Man tyckte sig också se att stenosernas lokalisation påverkade förloppet och när symtomen började.

Utifrån detta beslöt man att försöka utföra behandlingar av de förträngningar i venerna man funnit med hjälp av en operationsmetod där man vidgade kärlen med hjälp av att man införde en ballong till respektive förträngning och därefter blåste upp denna vilket medförde att förträngningarna försvann. Ett liknande förfarande som när man gör ballongdilation av kranskärl, som är en mycket vanlig åtgärd i dag vid exempelvis kärlkramp eller hotande hjärtinfarkt.

Mer om detta en annan dag.

Bearbetade bilder från Wikipedia och Grays Anatomi.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar