Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Snälla rösta om boktitel. Lämna gärna förslag




START


Translate

tisdag, augusti 10, 2010

om att inhämta information på nätet

Är fascinerad av hur kunniga många är om hälsa och sjukdom. Jag minns för länge sedan hur många fick sina kunskaper från artiklar i Det bästa, Reader's Digest, nu för tiden är information mer tillgänglig via nätet. Förvisso hände det att liv räddades genom att man läst något i Det bästa. En man läste om blödningar från ändtarmen kunde vara ett tecken på cancer och sökte pga detta i ett tidigt skede och han blev opererad innan cancern hade spridit sig. Nu finns möjligheter att via nätet få information och svar på många frågor man har. Den aktuella diskussionen kring CCSVI är ett tecken på att kunskapen blivit mer tillgänglig. Nog skulle det ha varit svårare att fiska upp Zamboni och hans idéer i ett samhälle utan ett inter-nät och en pc i snart sagt alla hem.

Det information man kan inhämta på nätet kan vara av mycket hög kvalitet. Jag tror att man snart kan snart kan doktorera via nätet. Akademisk utbildning kan man i alla fall få och det med hjälp av många av de främsta professorerna i världen. Titta till exempel på anatomiprofessorn Marion Diamonds introduktion i anatomi. Bara genom att titta några minuter på den finner man att hon utan ansträngning introducerar tre viktiga inlärningsstimulerande tekniker:
1. Man lär sig bättre om det är med lust.
2. Hon skriver för hand för att det skall gå så sakta att man hinner tänka
3. Hon introducerar begreppet Study Buddy, att man skaffar någon att läsa med. Det sociala poängteras också genom att man ges några minuter att lära känna de som sitter runtomkring och dels genom att man skall luncha ihop.
( jag rekommender att titta bara några minuter på det här om man inte är specialintresserad av anatomi)

Watch it on Academic Earth



En av svårigheter med att till stora delar inhämta kunskap via nätet är kanske att behålla lusten för att läsa. Men möjligheterna finns exempelvis sajten Academic Earth. Man kan till exempel titta på introduktionen till vetenskapligt tänkande. Det handlar om på vilket sätt man resonerar när man gör vetenskapliga studier.

Watch it on Academic Earth


Vad är vetenskaplig metod? Det är ett strukturerat sätt att finna information om händelser i naturen. I filmen berättas om ett experiment där råttor fick trycka på en spak för att få mat, men maten kom inte omedelbart utan det var 10 sekunders delay, och under tiden hann varje råtta göra flera olika saker i sin bur. Varje gång därefter gjorde de samma sak som första gången, eftersom de trodde att det var allt detta beteende som gjorde att maten kom. De hade behövt tillämpa ett vetenskapligt tänkande säger föreläsaren.

Vetenskaplig metod innehåller flera steg. Ett steg är att göra observationer. I fråga om CCSVI skulle jag tro att Zamboni läste mycket av vad som fanns att läsa om MS; kanske med inriktning på kärl eftersom det är hands specialitet och han kom till observationen att skadorna av åderbråck på benen med inflammationer, inlagringar av olika ämnen kunde påminna om de skador man kunde se i MS lesioner.

Utifrån observationen att MS lesionerna dels var lokaliserade i närheten av vener och påminde om problemen vid cirkulationshinder i benåderbråck började han undersöka detta.

Han började förmodligen med att ställa upp vetenskapliga hypoteser. Att formulera hypoteser är steg två i den vetenskapliga metodiken.

MS lesion är kopplad till cirkulationsproblematik i vener. Eller MS lesioner är inte kopplade till cirkulationsproblematik i vener. Eller vid MS finns cirkulationsproblematik.

Sedan frågar man sig: går det att testa en hypotes. Kan den förkastas eller befinnas vara trolig? Vad Zamboni gjorde var att leta efter metoder att påvisa cirkulationsproblematik, att det fanns avflödeshinder i vener från hjärna och ryggmärg i första hand venae jug. int och venae azygos.

Nästa steg i den vetenskapliga metoden är att göra prediktioner; att förutspå.

Om x är sant och man gör y skall z inträffa

  1. CCSVI är kopplat till att MS lesioner.
  2. CCSVI är inte kopplat till MS lesioner.

När man sedan gör ett experiment måste man ta bort alla andra förklaringar, alla andra faktorer som kan förklara varför något sker. Ett exempel från videon. Man vill undersöka om anabola steroider gör att man får mer muskler. Alltså ger man människor steroider och ser om de får mera muskler. MEN det kan finnas flera förklaringar till det. Kanske gör steroiderna att man tränar mer eller någon helt annan effekt. Om man inte tränar kanske inte musklerna tillväxer. Man måste alltså kontrollera allt detta för att kunna säga att anabola steroider gör att man blir som Arnold Swarzenegger. Där kommer randomisering in; att man lottar vilka som deltar i de olika grupperna. Blindning personen i fråga vet inte om han eller hon får placebo. Detta är sätt att försöka göra grupperna så lika som möjligt beträffande alla andra faktorer än vad man just skall undersöka. Just här finns en del att undersöka huruvida CCSVI finns mer frekvent vid MS eller inte.

Man skulle kunna formulera hypotesen man vill testa:

  • Det finns ingen skillnad i antalet CCSVI i gruppen med MS och i gruppen med friska.
  • Det finns ökat antal CCSVI i gruppen med MS än i gruppen med friska.
Det finns således en del studier som stöder att det finns samband mellan CCSVI och MS. Zambonis studier och också studien från Buffalo. Den senare är inte slutförd och det återstår att bedöma hur väl man kontrollerat detta med andra faktorer som inverkar.

Det finns också tre studier varav Umeåstudien är en där man inte funnit något stöd för hypotesen att det finns ett ökat antal CCSVI i gruppen MS än i andra gruppen. Där finns emellertid en stor fråga: Har man testat om det finns venös insufficiens i vener från hjärna och ryggmärg. Kanske är metoderna inte de rätta. Det är ingen tvekan om att om man hade funnit exempelvis tecken på återflöde av blod till hjärnan (reflux) hade detta varit ett stöd för teorin men att man inte fann det kan bero på åtminstone två saker: det finns inget sådant samband eller att metoden inte är adekvat för att hitta CCSVI.

Det finns flera saker jag vill veta mer om: Vilka metoder är riktiga för att bedöma CCSVI? Kan CCSVI var en artefakt som man finner när man undersöker med Zambonis teknik, alltså något som framkallas av metoden. Detta förutsätter dessutom att undersökaren har en bias för att vilja se CCSVI hos MS patienter. Här är alltså viktigt med randomisering och blindning. Att MS patienter vill ha en metod som gör att man blir frisk innebär för övrigt att man har en sorts bias för att tolka resultaten på ett önsketänkande sätt. Precis som jag kanske tolkar detta med Swanks diet. Blindningen löser i varje fall det problemet. I viss mån besvarar resultaten också frågan om rätt teknik. Visar det sig att man hittar CCSVI vid MS i fler fall än i normalgruppen är det svårt att säga att det inte finns samband.

Sedan kommer också undersökningarna av åtgärderna, det börjar att bli accepterad att kalla det liberation, även om det kanske inte betyder samma sak på italienska som på svengelska. Jag har en känsla av att det italienska mer betyder konkret att man tar bort ett hinder operativt, medan det i svengelskan blir mer psykologiskt-befrielseoperation-befrielse från MS, detta kan ge proceduren ett flummigt uttryck. Men hursomhelst, det finns ett behov av att utvärdera denna liberationprocedur. Vad händer med de som genomgått proceduren. Det måste till studier av detta av flera skäl. Man vet inte vad som händer med de som genomgått proceduren: i en del fall är det fantastiska resultat men det är ju också så att det är en skovvis förlöpande sjukdom. I andra fall är det mer blygsamma förbättringar. Man kan också läsa om fall där det inte skett någon förändring. Slutligen fortsätter någon att försämras. Detta måste ju följas upp med studier.
Detta var bara en diskussion om vetenskapligt tänkande med CCSVI som exempel. Det var mera en illustration till hur mycket bra information man kan skapa sig på nätet. Snart kan man doktorera där tror jag.'
Men man kan redan nu njuta av MZ.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar