Det har kommit ett antal videos på YouTube från ett möte med bland annat Haake, Scaflani med flera. Det är ett möte för att samla ihop pengar till CCSVI forskning. Fundraising for CCSVI in Warren Michigan den 7 augusti. Jag har lyssnat till Scaflani ett par gånger och det är lite svårt att sammanfatta men nedan är en del av vad han säger. Haake är ännu svårare för man har svårt att se de OH bilder man visar. Scaflani talar på video ,3,4,6,7,8. Jag bäddar in trean. De övriga hittar man genom att klicka på 16 videoclips, så kommer dessa fram. Förutom forskare och läkare som sysslat med det finns också några patienter som genomgått liberation therapy. Länkarna kan man också finna på Allt om CCSVI och dessutom på..
Han berättar bland annat om olika orsaker till avflödeshinder i vena jug int.,
det kan bero på skador av kateterisering i halskärl vid exempelvis dialyser, detta kan orsaka att det blir stenoser, förträngningar och pat får då fatigue och mental konfusion.
det kan bero på att man har en ökad levringstendens i blodet pga sjukdom
det kan bero på ett högt blodtryck i a-v shunt, dvs man saknar kapillär mellan små artärer och små vener och det höga trycket från artärerna kan fortplanta sig till vener och orsaka skador där. ( detta kan också leda till akuta bristningar i dessa shuntar, man kunde läsa om det i Jill Bolte Taylors bok, min stroke. Hennes stroke berodde på en sådan bristning.
Tumörer i nackregionen kan ge avflödeshinder, och blir det ett avancerat hinder svullnar huvudet och dessa patienter blir medvetandepåverkade.
Lymfadenopati, svullnade lymfkörtlar kan utöva tryck på vener.
Strålning kan ge skador som orsakar stenos.
Scaflani säger att det finns fall från literaturen med sådana hinder och som har symtom som fatigue, mental konfusion men de har inte MS. När man åtgärdet deras hinder har symtomen lindrats.
Han talar också om hur man gör testen av CSVI ( han har strukit första C:t). I de första 20 patienterna gjordes ultraljudsundersökning av dessa och i inget fann man någon ”insufficiens) i venösa återflödet, men när Scaflani undersökte patienterna ( förmodligen med venografi ) fann han i samtliga fall två eller tre tecken på insufficiens. Jag kan inte hitta inledningen på en studie han talar om, men han beskriver en studie där forskarna använt en teknik som Zamboni säger man inte skall använda och man fann ingen patologi. Utifrån detta sade man sedan att Zambonis teorier har ingen bärighet.
Överhuvudtaget är Scaflani ganska klar över att det inte finns några 100 procentiga metoder. Olika ultraljudsundersökningar har sina fördelar, MRV och även CT venogram har vissa fördelar. Tidigare har han ansett att katetervenogram med kontrast varit metoden att använda, men nu använder han ett intravasalt ultraljud, det vill säga han går in i kärlen med ultraljudsutrustninginstrument bl a för att undersöka kärlväggarna som han inte kan göra med kontrast. Dock är venografi det hittills säkraste sättet, där man ser flöde och reflux, stenoser, andra icke normala förändringar i kärlet,enda sättet att undersöka vena azygos och vener i ländryggsregionen.
Stenoser och flödeshinder kan se ut på många olika sätt, och det finns mycket att undersöka inom detta fält. Han anser att det är alldeles för tidigt att göra randomiserade försök; man vet i dagsläget alldeles för litet för att genomföra dessa.
Han berättar också om ett antal personer Zamboni såg som ung doktor som hade patologiska klaffar i halsvener som gjorde att de utvecklade aneuryms i området. När han följde upp dessa hade alla utvecklat MS. Han beskriver och visar ett antal fall där man finner förträngningar med experimenterande tekniker, där det kan vara att titta på kärlen från olika vinklar. Han visar på en båge på azygosvenen som om man ser på den rakt framifrån döljs i en i själva kurvaturen, på bilden han visar finns tre stenoser i anslutning till klaffar. Jag förstår inte riktigt detta eftersom man jag trodde att man alltid tittade på organ röntgar man från olika vinklar men det kanske inte är vanligt vid kärlröntgen av den här typen man kanske har en fast vinkel som rutin??? av praktiska skäl, man följer blodet via kontrasten. Summa summarum blir att det finns mycket i teknikväg här som behöver utvecklas enligt Scaflani.
Nånstans på föredraget säger också Scaflani att tills det här började var han inne på att pensionera sig men nu fick han en ny strid att ta. Han har tidigare varit involverad i att man inte skall ta bort skadade mjältar utan försöka att dels behandla skadade mjältar konservativt- observera-följa och också sy ihop skadade mjältar eller ta bort delar. Han avslutar med att han inte skall sluta med detta förrän det fixar sig.
Personligen känner jag bara att det behövs mer vetande om detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar