Mer om problem med utförsäkringen. Till organisationen Cancerhjälpen sökte man tidigare bidrag för alternativ vård och liknande, men numera handlar ansökningarna mest om bistånd till sådana som fått sina ersättningar indragna enligt denna video från TV4:
Eller läs om Margareta som håller på att lära sig tala, gå, kan inte läsa pga dubbelseende efter en hjärntumör. Man har där bedömt att hon skall till arbetsförmedligen för bedömning.
Och tror ni att Jan 63 med svår Parkinson kan arbeta med något? Det vore väl i så fall ett under men det kan väl inte reglerna för sjukskrivning baseras på?
Ändå har DN en huvudledare som handlar om just den här problematiken. Ingen väg tillbaka skriver man, och det kan jag nog hålla med om. Det är viktigt att man satsar på rehabilitering och arbete men det måste också finnas utrymme för realistiska bedömningar. I artikeln beskrivs hur en läkare talar om att vad som händer en del patienter i det nya systemet. Artikelförfattaren förnekar inte detta men säger " man måste också minnas hur många fler som for illa i det gamla". Vad finns för siffror bakom detta? Jag tror nog att en del kommit åter i arbete och det är bra. Reglerna var inte bra men när artikelförfattaren skriver " Att sjukskriva människor för att de möjliga jobben inte finns är att dölja problemen – inte att lösa dem." så undrar man bara om de nya reglerna löser problemen. Hur skall människor kunna försörja sig när de hamnar mellan penningpungarna.
Jag skulle önska att DN gjorde lite grundligare bakgrundsforskning innan man sätter sig och skriver artikel en ledarartikel i denna svåra fråga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar