Vad handlar min blogg om?

Den har börjat bli ohanterlig och svåröverskådlig. Det finns möjlighet att samla ihop det till tio huvudgrupper; så vad handlar min blogg om? Du som läst  den nångång ge gärna synpunkter:
Finns det något som skulle vara intressant som jag missar

Här är vad jag snabbt kom på

Kost och att äta

Hantera stress

Kroniska och Autoimmmuna sjukdomar

Mediciner och behandling

Neuroplasticitet

Fysisk träning och rehabilitering

Forskning

Aktuella frågor

Stress och stresshantering

Introduktion till stress






.

Kosten och att äta

Kosten innehåll är viktigt; om det är de flesta överens men inte om vad den skall innehålla.
Personligen tror jag att det inte bara är vad man äter som är viktigt utan också hur vi äter. I Carl Honorés bok SLOW-Lev livet långsamt berättar Jessie Joffe, att hon brukade äta sin lunch framför datorn, eftersom hon trodde att hennes chef inte gillade att hon tog långa(!) luncher. Hon arbetade på en bokföringsfirma. En dag när hon satt och åt sin lunch framför datorn fick hon läste om en mening sex gånger utan att minnas vad som stod. Då beslöt hon sig för att varje dag gå ut på lunchen och äta, vilket hon sedan gjort. Följder hon sett av detta är att hon har gått ned ett par kilo, hon har mer energi på eftermiddagarna och får mer gjort vilket också uppmärksammats av hennes chef. En rätt så gräslig historia men den visar att det är inte bara vad vi äter utan också hur vi äter, som har betydelse.

om kost och MS

Boken till vänster är skriven av John Pageler som följde Swanks diet under ett antal år. Först mycket motvilligt.

 Boken finns på nätet här. Den går att läsa med viss möda på svenska med googleöversättning, om man har fantasi och överseende med en del konstigheter. Jag vill inte säga att jag delar alla synpunkter som står där men det är  intressant.

Här finns Dr John McDoughall på en video. Han propagerar också för Swanks kost och har bland annat intervjuat Swank och man kan se en del film med Swank där. Jag har lite svårt för det här, bland annat tar J McDoughall avstånd från medicinering och förnekar att de har någon effekt. Jag skulle inte ha börjat med Swanksliknande diet om jag lyssnat på den här mannen.





Här berättas om den forskningsrapport om uppföljning av patienter som följt Jelineks program. I genomsnitt förbättrades de. Det hjälpte inte alla men i genomsnitt blev en förbättring.

Är försämrat blodflöde från hjärnan en följd av MS i stället för en orsak.

Buffalo ligger inte långt från Niagarafallen

En studie från Buffalo, NY visade att CCSVI inte är unikt för MS, enl forskaren som ledde undersökningen Robert Zidaninov vid University of Buffalo School of Medicin and Biomedical Sciences.
Det deltog 499 personer i undersökning. 56 % av de med MS uppfyllde kriterierna för CCSVI, men 46 % av de med andra neurologiska åkommor uppfyllde också dessa kriterier liksom 23 % av de friska.

MS patienter	56% uppfyllde kriterierna för CCSVI
Patienter med annan neurologisk sjd	46% uppfyllde kriterierna
Friska	23% uppfyllde kriterierna

Zidanov som är ordförande för the International Society for Neurovascular Disease. Den internationella föreningen för neurovaskulär sjukdom, säger att detta betyder att CCSVI inte är unikt för MS och inte dess orsak.
Professorn i klinisk neurovetensakp vid universitet i Calgary Peter Stys säger att fynden pekar på att CCSVI kan vara en reaktion på det sätt som venerna har tömts under åren man haft MS eller annan inflammatorisk sjukdom i hjärnan. Han liknar det vid att en svullen vrist är inte orsaken till en underliggande fraktur och att operera in stentar vid CCSVI kurerar inte MS mer än at kyla ned den svullna vristen med is.
I en åtföljande kommentar till tidskriften som presenterar detta sägs att det var en ökande prevalens av CCSVI beroende på patienternas stadium av sjukdom, vilket ger möjlighet att CCSVI kan spela men bidragande roll i sjukdomen eller vara en konsekvens av sjukdomen, eller den kan vara ålderrelaterad.
Zivadinov som varit i tidigare undersökningar från Buffalo och som också är väl insatt i Zambonis metoder kommenterar: Det finns ett antal faktorersom kan vara skälet till att de med avancerad MS mer sannolikt har CCSVI, kanske att de är mindre rörliga och måste använda rullstol. Vi bör fortsätta att undersöka varför människor med progressiva former har detta fenomen oftare.
Anthony Traboulsee som är neurolog vid UBC Hospital MS Clinic säger att studien visar på betydelsen av oberoende forskning på varje ny teori. Det här ställer viktiga frågor kring tidigare rapporter som visade att alla med MS hade CCSVI jämfört med att det inte fanns hos frisk befolkning och det finns felkällor både med tidigare och nuvarande studie som har med hur de ultraljudundersökningarna utförs teknisk, tidsmässigt, vinklar och patienternas lägen.
Det är på gång studier som sponsras av MS society of Canada som beaktar dessa svårigheter säger Traboulsee.

Vilka roller har de olika fettsyrorna?

Det här är ingen recension av Matrevolutionen utan snarare lite funderingar jag har då jag läser den.

När jag läser Matrevolutionen av Andreas Eenfeldt så saknar jag något, nämligen analys av fettsyrorna. Mättade fetter, "naturliga" fetter som han skriver   kan bidra till att man blir friskare av inflammationer.  Om biologiska membran skriver han att där mättade fetter minskar  på bekostnad av fleromättade kanske detta kompenseras av att cholesterolet i membranen ökar. Jag har lite svårt att tro detta eftersom kolesterolet och de mättade och fleromättade fettsyrorna fyller olika funktioner i uppbyggnaden. Detta är rätt centralt för hur man skall se på kost i samband med till exempel MS men också andra inflammatoriska sjukdomar. Har det någon betydelse vilken fluiditet membranen har. Är det så att membranen har en bättre kvalitet om det är en lägre kokpunkt, mer vätskeliknande eller är det bättre ju hårdare membranen: i boken Fettskrämd av Lifsfeldt förs den åsikten fram.

Det finns lite grundforskning om detta som visar att vid MS har man färre fleromättade fettsyror i plasmalipiderna än hos friska personer. Det finns också en studie som visar likartade förhållanden i röda blodkroppar och i fettväv hos MS patienter.

Man tittade på bland annat phospholipiderna i blodplasma, det är bland annat de som bygger upp biologiska membran, och som gör att membranen får en barriärfunktion , där vatten eller fettlösliga ämnen inte fritt kan flöda mellan cellens inre eller yttre. De har en lipofil del som attraherar ämnen som är fettlösliga och en hydrofil del som attraherar vattenlösliga ämnen, Phospholipiderna byggs upp bland annat upp av fettsyror, mättade och fleromättade.

I en studie jämförde man 14 patienter med MS och 100 friska patienter beträffande phospholipider och man fann då att typen av phospholipider skiljde sig åt. Beträffande de fleromättade omega-6 fettsyrorna hade den kortaste typen lika värden både hos MS patienterna och de friska kontrollerna men för de mer långkedjade var värdena under normalt för MS patienterna. Samma gällde omega-3 fettsyrorna. Dessutom där värdena var låga för omega-3 och omega-6 hade dessa ersatt av mättade fettsyror. Detta senare sänkte längden på kedjorna totalt och höjde smältpunkten vilken kunde leda till minskad fluiditet hos biologiska membran. Denna abnorma profil av fettsyror vid MS liknade hur det kan se ut vid andra syndrom inkluderande virusinfektioner.

Den andra delen jag saknar i analysen av fetterna och inflammation. Hur påverkar de olika fetterna signalsubstanserna i immunförsvaret. Man vet att omega-3 plus någon omega-6  är viktiga för de antiinflammatoriska signalsubstansernas bildning. Övriga omega-6 är proinflammatoriska. Hur påverkas detta av att man ökar mättade fetter om man har en inflammatorisk sjukdom? Påverkar de mättade fetterna att det blir mindre av antiinflammatoriska på samma sätt som omega-6 gör. Det borde ju göra det om de biologiska membranen laddas med mättade fetter på bekostnad av fleromättade fetter av typ omega-3 och GLA.

För mig är detta viktiga frågor eftersom det är i grunden varför jag äter reducerat med mättade fetter och omega-6. Jag äter inte så för att gå ned i vikt; snarare är det så att man går ner för mycket i vikt då man denna typ av modifierad medelhavsdiet ( Swanks kost). Det är bland annat det här som gör att jag tror inte vi är framme vid den slutgiltiga sanningen om dieter och kost.

Det här med insulinssvängningar i samband med intag av snabba kolhydrater  och åtföljande hungerkänslor har jag inga svårigheter med att acceptera; Det är egentligen något som finns med sedan jag läste fysiologi

Apropå sjukförsäkringsreformen.

Intressant artikel i läkartidningen om situationen för patienter med utmattningssyndrom  efter att reformen genomfördes 2008. Kommer de här stresskadade patienternas situation att förbättras efter de senaste förändringarna. Läs artikeln här.

Graviditet, omega3 och D-vitamin

Graviditet och omega-3
Omega 3 under graviditeten påverkar både modern och barnets hälsa enligt Michelle Price Judge vid University of Connecticut School of Nursing Hon har i en tidigare undersökning visat att i fall där modern tagit omega-3 under graviditeten har effekten suttit i upp till 9 månader och gett barnen en utvecklingsfördel. Nu har hon studerat omega-3 under graviditeten och förlossningsdepression. Hon undersökte 52 kvinnor som fick antingen placebo ( majsolja) eller fiskoljekapslar med 300 mg av DHA fem dagar i veckan under 24-40 veckan. Det var för få kvinnor i undersökningen för att konstatera ändrad förekomst av post partum depression men i svaren som angavs när man skattade skalan hur de mådde hade kvinnorna signifikant mindre svar ( poäng) som tydde på depression. De hade mindre ångest bland annat.




I sammanhanget kan påpekas att metabolismen förändras under graviditeten så att kvinnorna lättare tillgodogör sig omega -3 även från vegetabilier om jag minns rätt. I andra fall är det ganska låg procent av denna omega-3 som omvandlas till de former av omega-3 vi behöver. Ser man till att man har laddat upp med tillräcklig vegetabiliskt omega-3 utgör denna låga procent ändå tillräckligt för att vi skall få behovet av omega-3 tillgodosett även via vegetablier som avocado, nötter, mandel, rapsolja etc. Vid graviditet är dock omega-3 så viktigt att jag skulle satsa på flera hästar för att vara säker.

En bra källa till omega-3 är givetvis fisk men man bör då se till att det är en fisk som inte innebär hälsorisker för barnet.


Graviditet och D-vitamin
I Australien har man screenat gravida kvinnor för D-vitamin och funnit att 41 procent hade värden på 50 nmol/L eller lägre. ( Och 50 betraktas i dag som ett lågt värde i sig av många experter). Det finns misstankar om att låga D-vitaminvärden kan leda till MS, typ I diabetes med mera hos barnen.
Ibland råder man i Australien gravida kvinnor att sluta med D-vitaminsubstitution men detta är är helt fel enligt artikeln och också enligt min mening. Detta läser jag på Jelineks sajt: Overcoming Multiple Sclerosis.

Piller mot MS- några till ... ... ...

Ytterligare kandidater för tabletter mot MS väntas. Det finns BG-12 som håller på att utvecklas av Biogen. Där finns Teriflumid som väntas bli klar under 2012. För teriflumide har rapporterats en 31 procentig reduktion av skov, och 30 procentig reduktion av handikapp progression. Biogen har också rapporterat om att de resultat som är på gång är positiva.
En tredje kandidat är dimethyl fumarate,där man också släppt ut information att medlet haft förvängtade effekter och att biverkningsprofilerna är låga.



Det är således minst fyra kommande bromstabletter mot MS. Sedan finns dessutom cladribine som mött motstånd på grund av biverkningar men som till exempel är godkänd i Ryssland.

Det lär alltså uppkomma en konkurrenssituation vilket är positivt ur synpunkterna vilket medel är effektivast, har  minst biverkningar och priset borde det också påverka.

Laquinimod: ytterligare en tablett vid MS

En placebokontrollerad studie om 1106 personer med RRMS ( skovförlöpande MS) avseende laquinimod har genomfört. Den pågick under två år och 80 procent av de som tog verksamt medel genomförde studien mot 78 procent i placebogruppen.
Biverkningarna var också få och i stort sett jämfört med placebogruppen. En ökning av leverenzymen sågs i behandlingsgruppen jämfört med placebogruppen. Dessa förändringar var övergående och gick tillbaka och det fanns inga tecken på problem med levern, enligt Comi, som ledde studien och chef för avdelningen för neurologi och institutet för experimentell neurologi vid ett universitet i Milano.
Resultatet då?

Årlig skovfrekvens	23% minskning
Utveckling av handikapp	36% minskning
Hjärnatrofi ( död av nervceller i hjärnan)	33% minskning

Det anmärkningsvärda med detta är givetvis minskningen av progressionen och atrofin plus vad som tycks en hög säkerhetsprofil, och där skiljer den sig från exempelvis betainterferon och Copaxone. Och dessutom är det då fråga om en tablett.
Om man jämför med Tysabri och Gilenya så är det betydligt lägre påverkan på årlig skovfrekvens men beträffande utveckling av handikapp ( påverkan på EDSS skalan) och på hjärnatrofin är skillnaderna mindre. Sedan är då biverkningarna så långt man kan se nu betydligt färre.
En plats för laquinimod finns säkert med tanke på att injektionerna kan bytas mot tabletter, och dessutom kan det ju vara så att medicinen kan ha en påverkan på vissa former av MS där interferon har en dålig effekt. Jan Hillert delade upp MS i bland annat MS som svarade på interferon och MS som inte svarade på interferon. En möjlighet är ju att en del av de som inte svarar på interferon svarar på laquinimod.
Verkningmekanism
Jag läste en undersökning om undersökning på möss med EAE, dvs en experimentell form av MS även kallad mice MS. Man fann att laquinimod minskade kliniska tecken, inflammation och demyelinisering. Man fann exempelvis att inflammationsstimulerande cytokiner minskade (bl a IL-17). Man fann också att vidhäftningsförmågan ( förmågan att fästa vid kärlväggarna och blodhjärnbarriären och passera in i CNS) för lymfocyter påverkades. I EAE lesionerna fann man mindre akut skada på axonen än hos icke behandlade, vilket skulle kunna tyda på att laquinimod skyddar myelinet. Exakta verkningsmekanismen verkar inte klarlagd.
Källa physorg.com, 

Presskonferens med socialförsäkringsministern Ulf Kristersson med anledning av att sjukförsäkringen skall reformeras.

I natt publicerades på DN debatt en artikel från  socialförsäkringsminister och borgerliga ledamöter i socialutskottet om reformering av sjukförsäkringen. Detta är efterlängtat och nödvändigt men också ytterligare en del i förändringskulturen. den förändringskultur som i sig lett till en hel del sjukskrivningar och liknande. 

Ulf Kristersson säger att grunden i sjukförsäkringen är att man till följd av sjukdomen inte kan arbeta. Grundpelare är rättsäkerhet och rättvisa.

Kärnan i sjukförsäkringsreformen är rehabiliteringkedjan

Hälften så många sjukskrivna idag som nuvarande försäkringsregler infördes. Sedan dess har

antalet nya förtidspensionärer har sjunkit från 73000 till 10 000. Bara summan i sig är mycket väcker många frågor både om vad som har hänt men också om hur tidigare regler fungerade.

Förändringar som skall komma.

1. Oskälighetsprövning. Det skall ske individuella bedömningar, oskälighetsprövningar om man skall lämna FK. En professionell möjlighet se till en persons sammansatta situation. Idag skall man i princip ligga på sjukhus för att bli undantagen från tidsbegränsningen av sjukskrivningen.
   Om man inte kan se att det finns någon möjlighet att klara att få jobb via arbetsförmedlingen skall man inte dit.
2. .Det ska finnas en ökad ekonomisk trygghet för de som lämnar tidsbegränsad förtidspension. Det kompletteras med ett nytt bostadsstöd som tar hänsyn till försörjningsbörda. Det handlar om de så kallade nollklassade, som saknar en sjukförsäkrad inkomst så att de får en chans att komma tillbaka till försäkringen.

3. Det skall bli bättre samarbete mellan myndigheter. Färre skall falla mellan stolarna. Arbetsförmedligen skall komma in efter ett år.
4. Bred väg tillbaka. Arbetsförmedlingen får pengar till 3000 personer med nedsatt arbetsförmåga.
5. Man skall öka försäkringskassan förtroende kapital. Tilltron till FK måste förstärkas. Bland annat skall kommunikationen mellan läkarkåren och försäkringskassan förbättras. Den medicinska professionen och försäkringsprofessionen skall tala samma språk.
   

Andreas Eenfeldts Matrevolutionen

 Jag håller på att läsa Kostdoktorns mot Matrevolutionen. Det finns givetvis från början en skepticism mot detta eftersom jag sedan snart sex år drar ned på mättade fetter till helst under 20 g /dag på grund av min MS och jag dessutom har tyckt att jag mått väldigt bra av det. Under den här tiden har nästan allt blivit bättre- så det är klart att jag är skeptisk. Samtidigt så är det inte helt motsatta dieter helt och hållet- lite i periferin kan jag nämna att Eenfeldt avslutat med min käpphäst D-vitaminet och när jag läser de recept har har så ser jag att de kan modifieras till att fungera även för mig. Jag tänker inte skriva någon recension nu utan vill avvakta med den. Jag fick också en annan bok för snart ett halvår sedan som också handlade om LCHF och jag tänkte jag skulle läsa om den och skriva om den samtidigt. Ungefär så här tycker jag mitt förstående av vad Eenfeldt beskriver är just nu:

Jag försöker läsa parallellt vad Mats Reimer skrivit på sin blogg avseende genomgången av de studier  Eenfeldt refererar till; när man sedan läser kommentarerna på Reimers blogg blir allt ganska förvirrat.

Det här om stenålderkost som bevis för att något är bra eller inte det  kan vem som helst bevisa vad som helst med, även om jag tror att till exempel alla är överens om att gluten och mjölk efter modersmjölken knappast ingick i stenålderskosten;  och det var väl just den stenålderskosten jag började med och min hudceliaki försvann.

Beträffande fetter så läser jag boken med intresse men jag förstår att där skiljer sig mycket åt:
synen på transfetter, och kanske också på omega-6 och omega-3 överensstämmer dock.
Däremot kostens inverkan på bildandet av proinflammatoriska och antiinflammatoriska "signalsubstanser" i immunsystemet  verkar överhuvudtaget inte finnas med i boken.
Vad typen av fetter i kosten har för inverkan på biologiska membran finns heller inte så mycket att läsa om.

Boken är lättläst och stimulerar till vidare funderingar-
skall försöka att återkomma till en recension

Det finns ingen nivå av alkohol som kan antas vara säker.

Den 8/4 2011 publicerade British Medical Journal förkortat BNJ en stor studie om alkohol och risken att få cancer. Man tillskrev ungefär tio procent av cancer hos män och tre procent av cancer hos kvinnor deras tidigare och nuvarande alkoholkonsumtion.

Undersökningen är gjord utifrån en stor datainsamling i Europa ( European Prospective Investigation into Cancer= EPIC)) och från data om alkoholkonsumtion insamlat av WHO.
Man undrar vart tog ett glas rött vin om dagen vägen? efter att ha läst detta.
Forskaren Naomi Allen vid Oxford som är medförfattare i studien säger, att detta stöder den evidens som redan finns att alkohol orsakar cancer och att risken ökar även med moderat konsumtion. ( Medscape Internal Medicine).
EPIC studien som fortfarande pågår är en studie om diet cancer. Den omfattar mer än en halv miljon europeer. Aktuella data om alkohol insamlades 1992-2000 och omfattar knappt 364 000 människors dryckesvanor för tio år sedan. 2/3 delar är kvinnor
Förekomsten av cancer ( incidens) fick man genom olika register från cancercenter, försäkringsregister och dödsbevis.
Information om alkoholkonsumtion var insamling via ett detaljerat formulär.



Forskarna misstänkte samband mellan alkohol och cancer i övre mag-tarmkanalen (vilket inbegriper munhåla, svalg, talorgan och matstrupe), lever cancer, samt bröstcancer och tjocktarmscancer. Undersökningen visade samband mellan de olika cancerformerna;

Cancerform	Män	Kvinnor
cancer i övre delen av magtarm	44%	25%
levercancer	33%	18%
tjocktarmscancer	17%	4%
bröstcancer		5%

Dessa siffror avser till stor del konsumtion mer än vad som World Cancer Research Fund rekommenderar sov övre intag, dvs två glas( 28 g alkohol) per dag för män och ett glas för kvinnor. Ett standardglas rödvin är cirka 15 gram alkohol. Större konsumtion än detta beräknades bidra till mellan 57-87 procent av alkoholrelaterad cancer hos män, och motsvarande siffror för kvinnor var 20-98 procent.
Många cancerfall skulle kunna undvikas om man begränsade konsumtionen till detta , sa huvudförfattaren till studien Madlen Schûtze vid Deutches Institut für Ernährungsforschung Potsdam-Rehbrücke, Nuthetal i Tyskland. Övriga fall beror på att man dricker det rekommenderade eller under.
Att dra ned på alkohol är en av de viktigaste vägarna till att minska risken för cancer tillsammans med att inte röka och hålla normalvikt, kommenterade Sara Hiom informationschef vid en cancerforskningsorganisation i Storbritannien. Man kan läsa kort om det i Dagens Nyheter men på SVT kan man istället läsa om att en expertgrupp säger till Folkhälsoinstitutet att det finns inget vetenskapligt underlag för olika alkoholrekommendationer till kvinnor och män. Sällsynt illa tajmat att detta "arbetsmaterial" läckt ut. Samtidigt är det en lite intressant nyhet som läckt. Skall man verkligen låta vad folk "tycker" styr rekommendationer baserade på vetenskap.

Nåväl, kontentan av det här: kanske mindre risk för hjärtsjukdomar med måttlig alkoholkonsumtion medan samma alkoholkonsumtion ökar risken för cancer. Största risken med alkohol är nog ändå just alkoholism. Det är den enda dödliga sjukdom man oftast inte vill bli botad från.

Enkäten om mobil och bilkörning färdig.

Blir man en sämre förare om man pratar i mobilen samtidigt som man kör

svar	Nej påverkar inte	Nej , inte om man använder handsfree.	Ja man blir mindre uppmärksam även om man använder handsfree,	Ja, motsvarar påverkan av exempelvis alkohål
Antal svar /procent	0/0	2/6	19/59	11/34

Om du inte gjort uppmärksamhetstestet rekommenderar jag att du gör det innan du läser det här inlägget. Videon visar två lag som spelar boll. Din uppgift är att följa med vad det vita laget gör och räkna hur många passningar de gör till varandra. Gör det här uppmärksamhetstestet. Du skall räkna hur många passningar som spelare i vita laget gör.

Man skall nog inte köra bil och tala i mobiltelefon samtidigt vare sig man har handsfree eller inte. Det ökar riskerna med bilkörningen. Den eventuella effektivitet jag vinner på det går snabbt förlorar OM det är skulle hända. Om något skulle dyka upp medan jag talade i mobilen. Något som kanske skulle förändra mitt eller någon annans liv för alltid. Vinsten är betydligt mindre än förlusten.

Allt skall gå mycket snabbare och allt skall bli mycket effektivare är en av trenderna i dagens samhälle. Ibland får jag en känsla av att man använder en sorts nyspråk för att förverkliga detta effektivitetens samhälle. Att vara sjuk blir att vara i utanförskap. Det finns snabbsagor till barnen så att man kan korta av nattningarna och skynda sig tillbaka till vad... Vad förlorar man inte med det? Att tala i mobilen och köra bil går i de flesta fall bra eftersom det oväntande inte kommer ständigt. Där jag kör dyker det då och då upp älgar på vägkanten. Det gäller att vara snabb om man skall hinna reagera. Om jag pratade i mobilen skulle jag kanske inte upptäcka älgen överhuvudtaget oavsett om jag har handsfree eller inte. Jag är inte uppmärksam med händerna.

Såg du gorillan? Jag såg den inte andra gången jag tittade på filmen. Då var jag helt koncentrerad på att räkna passningar.

Så länge man har båda händerna på ratten och ögonen på vägen kommer man att reagera adekvat i alla omständigheter? Att så är fallet håller man på att ta beslut om i Sveriges riksdag, nämligen att det skall vara tillåtet att köra bil och tala i mobil om man använder handsfree- men tyvärr stämmer det inte.

Det finns mycket forskning om bilkörning och att prat i mobil. Att använda mobilen under bilkörning försämrar bilkörningen lika mycket som om man är alkoholpåverkad, skriver Chris Chablis och Dan Simons i boken THE INVISIBLE GORILLA- and other ways the intuition decieves us. Här laboratorieforskning där man använd simulator: (A comparison of the cell phone driver and the drunk driver DL Strayer 2006) Jag citerar från denna rapports inledning.

När förare talar i mobiltelefon är det större risk att inte ser växlingarna i trafiksignaler eller när föraren framför bromsar in, att man reagerar senare på de varningssignaler som de upptäcker och de löper större risk att köra in i framförvarande fordon. Detta enligt en undersökning av Strayer med flera från 2003. Dessutom även om man tittar rakt på föremål i körfältet ser man dem ändå inte när man talar i mobilen, därför att uppmärksamheten är inte på den yttre omgivningen utan riktad mot den inre, det man talar om i mobilen. Handsfree är ingen förbättring. Tvärtom skulle det kanske ge en falsk trygghet. Uppmärksamheten finns i hjärnan och inte i händerna eller för den del i ögonen heller.. Handsfree kan vara bra ur andra synpunkter.

Uppmärksamheten sitter inte i händerna utan i hjärnan. En delad uppmärksamhet är inte lika effektiv som odelad. Såg du gorillan i uppmärksamhetstestet. Det har gjorts en likartad undersökning där man fick uppgiften att vara uppmärksam på en uppgift, och det kom in något oväntat i bilden. I en grupp gjordes det utan att man talade i mobil. Då missade 30 procent det oväntade men när gruppen som talade i mobiltelefon undersöktes missade de 90 procent. (Talking on a cellular telephone dramatically increases ‘sustained inattentional blindness)

Delad uppmärksamhet blir sämre. Det här med simultankapacitet finns det mycket litet forskning bakom skriver Chabris och Simons i sin bok. Man gör bättre i från sig om man fokuserar på en uppgift.

Men hur är det då om man pratar med någon i bilen. Det finns undersökningar om det också och det verkar inte vara lika farligt. Det kan till och med vara en fördel ibland läser jag i samma bok.

Mobiltelefoni, bilkörning, stress och risken att bli sjuk.

Grundläggs här ett kroniskt handikapp?

Mobil och bil:

• 71 procent vill ha en lag om att man skall använda handsfree när man talar i mobil vid bilkörning
• 51 procent vill ha totalförbud mot att tala i mobil vid bilkörning
• 41 procent säger att de har smsat eller skickat e-post när de kört bil.

Allt enligt en undersökning som företaget Kalix Tele24 gjort.

Trafikutskottet i riksdagen vill att regeringen skall utreda forskning om mobilanvändning och bilkörning. Man genomförde inget förslag om förbud mot sms eller att man skall använda handsfree när man talar i mobilen.

Man kan fråga sig vad har det här på en blogg om kronisk sjukdom att göra:

Två skäl: Man kan få ett kroniskt handikapp av olyckor i trafiken.

Även de som har en kronisk sjukdom lever i samhället under likartade förhållanden som alla andra.

Därför är det också intressant att fråga sig vad är Kalix Tele24 för företag. Det har erhållit pris som Sveriges bästa arbetsgivare 2010 och ett år tidigare utsåg Korpen företaget till Årets friskaste företag 2008. En intervju med ägaren finns att läsa här. Man satsar mycket på den psykosociala arbetsmiljön och friskvård. En god arbetsmiljö för alla minskar enligt min tro risken för att människor skall få en kronisk sjukdom. Jag tror till exempel att det finns ett samband mellan stress och att insjukna, och det finns en del forskning som stöder det.

Detta med stress hänger ihop med mobilanvändning i bilen. Man vill göra två saker på en gång, vara effektiv, spara tid. Att man själv inte mår bra av det hinner man inte att notera och man upptäcker inte hur andra mår heller. Simultankapacitet är ett dåligt beforskat område. Många ”vet” att kvinnor har större simultankapacitet än man. Det sa bland annat vice statsministern Margareta Winberg. När jag var företagsläkare fick jag en känsla av att simultankapacitet möjligen är en kvinnofälla; kvinnor ”skall” kunna göra flera saker på en gång. Jag tror att ett sådant krav bidrar till utmattningssyndrom och kronisk trötthet. Och jag tror också att det kan bidra till att man insjuknar i en kronisk sjukdom. I vilket fall som helst  kan det göra attvi inte observerar våra symtom i tid. Att sätta in motkrafterna i tid är viktigt; det gäller mediciner, det gäller rehabilitering och friskvårdsaktivitet, det gäller stresshantering. Allra bäst är det att sätta in motkrafterna innan det finns några tecken på sjukdom. Det är i det här sammanhanget mobil och bil kommer in. Åtta timmar kvar att rösta.

Gör ett uppmärksamhetstest

Apropå uppmärksamhet, bil och mobil.

Gör det här uppmärksamhetstestet. Du skall räkna hur många passningar som spelare i vita laget gör.

Om meditation och smärtor:

Knappt en timmes meditationsträning kan minska upplevelsen av smärta och man kan se det med en form av magnetkamera.

Meditation kan ge större reduktion av smärta än till och med morfin eller andra smärtstillande mediciner, säger forskaren Fadel Zeidan vid University of North Carolina, Charlotte. Man fann att smärtans instensitet minskade med 40 procent jämför med de 25 procent som vanliga smärtstillande ger.
Man undersökte med en form av magnetkamera ASL MRI, med vilken man som visar hjärnans blodflöden och vad som händer i hjärnan under längre perioder som till exempel meditation.
I studien deltog 15 friska vuxna som aldrig mediterat förr i 4 sessioner om 20 minuter där de lärde sig en meditationsteknik, en form av mindfulness meditation därman fokuserar sig på andningen och att släppa distraherande tankar och känslor från medvetandet. Före och efter meditationstärning undersöktes de med den aktuella magnetkameratekniken.

Man utsatte de femton för smärta under tiden de undersöktes med magnetkameran. Ett föremål placerades på deras högre ben och detta upphettades under fem minuter i ett litet område till 120 grader Fahrenhet( ungefär 49 grader Celsius) vilket de flesta brukar tycka gör ont.
Det visade vid undersökningarna med magnetkamera efter meditation att deltagarna uppskattade att de hade mindre smärta, mellan 11 till 93 procent och samtidigt visade också magnetkameraundersökningarna minskad hjärnaktivitet i vad som kallas primära somatosensoriska hjärnbarken, dvs det område där vi förnimmer olika delar av kroppen. Bilden  ovan visar var detta område är beläget, och hur mycket område varje del av kroppen har. Tungan är mycket stor där, handen likaså.
I det här primära somatosensoriska området, där vi känner av kroppen, minskade meditationen kraftigt aktiviteten. Då man gjorde undersökningarna före meditation var aktiviteten där kraftig, men under meditationen kunde man inte se någon aktivitet där.

Samtidigt ökade aktiviteten i hjärnan i bland annat anterior cingulate cortex, anterior insula och orbito-frontala cortex: ”Dessa områden medverkar till hur hjärnan bygger upp upplevelser av smärta från nervsignaler som kommer från kroppen” enligt Roger C Coghill biträdande professor i neurobiologi och anatomi och medförfattare till studien. ”... ju mer dessa områden aktiverades av meditation ju mer reducerades smärta, Ett av skälet till att meditation kan ha varit så effektivt i att blockera smärta var att det verkade inte bara på ett ställe i hjärnan utan reducerade smärta på flera nivåer”.
Eftersom så lite träning behövdes tror Zeidan och hans kollegor att meditation kan ha stora möjligheter att användas i praktisk sjukvår.
Det här var effekter av kortvarig träning av meditation. De som mediterar med mindful meditation mer än 30 minuter om dagen i åtta veckor har mätbara förändringar i den gråa vävnaden i områden som avser minne, självkänsla, empati och stress. En studie från 2006 visade också att mindful meditation ger tjockare hjärnbark.

anterior cingulate cortex

This file is licensed under the Creative Commons Attribution-Share Alike 2.1 Japan

Förbud mot SMS vid bilkörning.

Apropå den pågående enkäten. Av de som svarat hittills framkommer klart att de som svarat på enkätet anser att uppmärksamheten inte finns i händerna, så verkar dock inte motormännens riksförbund resonera och kanske inte riksdagsmännen. Skall bli spännande att se hur resultatet blir till slut.
Se artikel i SVD.  
Fyra dagar kvar att rösta, se enkät i marginalen.

Mer om utförsäkring

Mer om problem med utförsäkringen. Till organisationen Cancerhjälpen sökte man tidigare bidrag för alternativ vård och liknande, men numera handlar ansökningarna mest om bistånd till sådana som fått sina ersättningar indragna enligt denna video från TV4:

Eller läs om Margareta som håller på att lära sig tala, gå, kan inte läsa pga dubbelseende efter en hjärntumör. Man har där bedömt att hon skall till arbetsförmedligen för bedömning.

Och tror ni att Jan 63 med svår Parkinson kan arbeta med något?  Det vore väl i så fall ett under men det kan väl inte reglerna för sjukskrivning baseras på?

Ändå har DN en huvudledare som handlar om just den här problematiken. Ingen väg tillbaka skriver man, och det kan jag nog hålla med om. Det är viktigt att man satsar på rehabilitering och arbete men det måste också  finnas utrymme för realistiska bedömningar. I artikeln beskrivs hur en läkare talar om att vad som händer en del patienter i det nya systemet. Artikelförfattaren förnekar inte detta men säger " man måste också minnas hur många fler som for illa i det gamla". Vad finns för siffror bakom detta? Jag tror nog att en del kommit åter i arbete och det är bra. Reglerna var inte bra men när artikelförfattaren skriver " Att sjukskriva människor för att de möjliga jobben inte finns är att dölja problemen – inte att lösa dem." så undrar man bara om de nya reglerna löser problemen. Hur skall människor kunna försörja sig när de hamnar mellan penningpungarna.
Jag skulle önska att DN gjorde lite grundligare bakgrundsforskning innan man sätter sig och skriver artikel en ledarartikel i denna svåra fråga.

Debatten om utförsäkrade

101 läkare skrev en protest, där de hävdade att svårt sjuka patienter blev utförsäkrade med ytterligare försämringar och andra otrevligheter som följd. Den ansvarige ministern delade inte deras uppfattning om läget och anklagade dem för att skrämma upp sjuka.
Nu skriver en av läkarna Bengt Annebäck ett svar till ministern Ulf Kristofferson, där han bland annat tar upp en kvinna med svår fibromyalgi och kronisk trötthet som blivit förklarad för frisk för att vara sjukskriven men för sjuk för att arbetspröva. Läs gärna artikeln i SVD.

Att vara sjuk med symtom av kroniskt utmattning, fibromyalgi och andra sjukdomar där man inte kan visa det med  några prover är mycket svårt i dessa tider. Vid MS och andra sjukdomar kan man finna typiska förändringar på flera sätt vilket på ett sätt kanske känns tryggare.


Det vore dags nu för en riktigt utvärdering av vad som följt i spåren av att sjukförsäkringsvillkoren ändrades. Kanske något för en sociologinstitution eller socialhögskola. Är något sådant på gång. Man har hört om en del fall nu men det borde gå att göra studier.

Användning av marijuana hos MS-patienter kan öka de kognitiva skadorna

Källa : Neurology, 29 mars 2011



Jag läser på physorg.com att den lindring av ”smärta” och andra problem vid MS som användning av marijuana kan ge skulle kunna suddas ut av de negativa effekterna på förmågan att tänka som marijuanan ger.
Man får inte glömma bort att det kan finnas en tendens här att förminska effekterna eftersom man skriver att vissa kliniska försök har rapporterat en ”mild” godartad effekt på smärta, blåsfunktion och spasticitet och just ordet mild i sammanhanget kan vara ett sätt att dämpa ned effekten. Det kan ju vara så att vad man hittat är att det har god effekt på en del personer och mindre eller inget på andra men som resultat kommer då fram ”mild” effekt. På samma sätt som att beta-interferon har god effekt på vissa personers MS men inte på allas
Man undersökte två grupper på 25 personer mellan 18 och 45 med MS. En grupp använde marijuana medan den andra gruppen inte använt det på många år. Man använde urintester för att se vilka som använde icke använde. ( Med urintest kan man se användning senaste månaden inte längre).
Gruppernas individer var matchade så att inte skulle vara olikheter avseende ålder, kön och utbildningsnivå, IQ före diagnos, grad av handikapp och hur länge man hade haft MS
I genomsnitt hade användningen av marijuana varit 26 år. Cirka 72 procent av användarna rökte hasch ( egentligen marijuana som inte riktigt har samma styrka som vad vi kallar hasch) dagligen medan 24 procent gjorde det en gång i veckan och en person gjorde det två ggr i veckan.
Man testade deras kognitiva förmåga ( ung tankeförmåga) Man fann att de som använde marijuana var statistiskt signifikant sämre vad gällde uppmärksamhet, hastighet att tänka, exekutiva funktioner ( organisera , ledarskapsfunktioner etc) och spatiell bedömning med synen. Till exempel var de som använde marijuana ungefär 1/3 sämre beträffande att tänka snabbt. De som använde marijuana hade också dubbelt så stor risk att vara skadade avseende två eller flera kognitiva förmågor, vilket man kallade global kognitiv skada.
Forskningen är gjord av Anthony Feinstein med flera vid Sunnybrook Health Services Center och vid universitetet i Toronto, Ontario.
Källa : Neurology, 29 mars 2011




Egentligen inget förvånande resultat eftersom användning av hasch ger välkända sådana effekter. Förhoppningsvis skall man inte få dessa effekter med exempelvis Sativex eller andra mediciner som är utvecklade för att påverka det endocannabinoida systemet.





Lite om de möjligheter som kan finnas beträffande det endocannabinoida  systemet

Om bilen och mobilen

Jag funderar på hur pass säkert det är med att tala i mobilen och köra bil. Att man måste ha delar av uppmärksamheten på annat håll än på bilkörningen är väl ganska klart. Men minskar den uppmärksamhet man har på omgivande trafik om det kommer in ett störande moment. Eller är det att man inte kan använda båda händerna som är störande. Vad tycker du. Jag skriver en enkät om detta och skall  försöka ta reda på vad det handlar om.

Om man har uppmärksamheten riktat åt flera håll, till exempel att titta på blondinen i bilen, prata i automobilen och att titta på trafiken, blir då sämre uppmärksamhet på till ex trafiken?

Min enkät om besvär från fötterna har jag inte skrivit mycket om. Själv försöker jag att påverka dessa obehag med yoga; men hjälper det? Tidigare försökte jag med inclined bed therapy, men det tyckte jag inte hjälpte. Jag har ytterligare en metod på gång men vill inte säga något om den förrän jag provat.

Ampyra Fampridin- vad jag tidigare skrivit om detta

”Läckage” om Fampridine-SR, som i sin tur stoppar ett annat sorts läckage.

Ett nytt medel för MS, fampridine-SR som inte är en bromsmedicin, men som kan hjälpa en del med gångsvårigheter, exempelvis vid primär eller progressiv MS. Medlet kommer sannolikt att godkännas i USA snart enligt en artikel som finns på Multiple Sclerosis Resource Center News. Man kommer troligen att godkänna medlet, men med en varningsetikett för att kramper är en biverkan. Papperen från amerikanska läkemedelsverket kommer att bli officiella den 12 oktober, varav man drar slutsatsen att läckage finns både inom svenska polisen som FDA. 
Hur verkar medlet?: Man har funnit att nervtransporten förbättras i nervtrådar, axon där myelinet skadats. Det handlar om att jonkanaler för som pga grund av skadan försämrats och som läcker ut kalium. Detta medel täpper till ”kaliumjonkanalerna” vilket gör att nervimpulsen leds bättre. På den här sidan kan man se illustrationer av hur detta sker samt dessutom en kort video. Detta har hos en del av de patienter som varit med i kliniska studier lett till en förbättring av gångförmågan. Kritik har riktats mot medlet att det hjälper i mindre än hälften av de undersökt. I en fas III studie blev förbättringen 25% jämfört med 8,3 % för placebo. I en annan studie blev förbättringen 42 % mot placebo 9, nånting %. Det har också i studierna visat sig att en del patienter var uppvisat jag citerar dramatiska svar på medicinen.

Vilka svarar på behandlingen: Man vet inte detta med säkerhet. Dr Robert Lisak, chef för neurologiska institutionen vid Wayne State University School of Medicine , som deltagit i studien säger att personer som är värmekänsliga sannolikt kommer att få nytta av detta. Uthoffs fenomen försämring av symtom, syn efter stark ansträngning eller ökad värme skulle kunna vara en sådan grupp. Man talar också om dubbelseende i artikel.

Vilka grupper av MS är kandidater för detta medel?:
Alla typer av MS Skovförlöpande, primär och sekundär progressiv MS.


Biverkningar:
Kramper är alltså en allvarlig biverkan. Den var upptill 2 % i en tvåårig studie eller ett kramptillfälle per 100 patientår. Framtill den juni 2008 omfattade antalet patienter motsvarande 1100 patientår som stått på dosen Fampridin SR 10 mg x2, och förekomsten av kramp som biverkan motsvarade det som man finner i placebogrupper i långtidsstudier av bromsmediciner skriver företaget i sin information. Det verkar som inte FDA har samma bedömning, om det nu är så att de kommer att ha speciella restriktioner. Man kommer troligen att godkänna medlet med vissa förbehåll, bland annat varningstexter om kramper.


Andra biverkningar:

Biverkan	Verksamt medel (%)	Placebo (%)
Urinvägsinfektion	17,4	8,4
Fall (ramla omkull)	11,7	16,8 *
Insomningssvårigheter	10	1,7
Huvudvärk	9,2	0,8
Fatigue (trötthet)	8,3	4,2
Yrsel	8,3	0,8
Illamående	8,3	0,8
Ryggvärk	5,8	2,5
Balanssvårigheter	5,8	1,7
Övre luftvägsinfektion	5,8	6,7
Ledsmärtor	5	4,2
Näs och svalgbesvär	5	4,2
Parestesier ( myrkrypningar)	5	1,7

Att andelen fall reduceras kan väl inte vara en biverkan??*
Kostnaden blir sannolikt ganska hög har jag läst någonstans, men det finns andra företag som arbetar med liknande medel så företaget får snart konkurrens.

.