Halvårsutvärdering Nyåret 2012/13 : Hur mår jag? OCH...

jag vill samtidigt passa på och önska alla ett Gott Nytt År

Idag blev jag glad. Jag gick förbi en parkeringsplats där jag brukade parkera med hjälp av mitt handikapptillstånd. Jag är så glad att jag inte behöver tillståndet längre. Det är en riktig lycka. Är man tillräckligt tacksam. När gav jag upp körkortstillståndet? 06?

 

Det har av någon anledning gått åt rätt håll de senaste åtta åren, vilket är tidigare än jag började med dieten. Däremot började jag med liten dos D-vitamin 2004 i mars. Dessutom har jag vistats ganska långa tider i soligt klimat under vintrarna och genom det fått mycket D-vitamin. Sedan läste jag Jelineks bok 2006 och därefter har jag successivt ökat dosen D-vitamin. Jag började också med statiner igen våren 2003 och inom några veckor fick jag mycket bättre rörlighet i den högra armen. Kanske en tillfällighet.

2004 var jag också på rehabilitering på Vintersol. Det gav mycket. Bland annat tyckte jag lärde mig en avvägning mellan träning och vila som jag tror har betytt mycket. Det inbegriper åtminstone två saker: Att vila innan jag blir totalt utmattad då man tränar och liknande samt att se till att avlasta den kroppsdel man fått besvär från ( om detta skett ) ganska omedelbart.

I juli skrev jag detta i min halvårsutvärdering.

Beträffande det senaste året kan jag säga att utvärderingen kan göras helt kort: Jag mår bra. Något nytt har inte tillkommit och det har inte försvunnit något. Kostmässigt har jag börjat med mer veganinspirerad kost cirka 3-4 dagar i veckan. Det fungerar väl. Det går att variera ganska mycket. Tyvärr blev det lite väl mycket av traditionell julmat också-jag tror inte man skall fuska så mycket som jag gjort.

Lite nytt relativt nytt om kost och MS

Von Geldern, Mowry skriver i en översikt december 2012 av kost och MS att små kliniska studier visar en liten reduktion i allvarlighet och längd av skov hos MS patienter som får PUFA tillskott, med vilket menas troligen omega -3. Beträffande gluten, mjölkprotein mm behövs fler studier skriver man,

2011 kom ett förslag till vägledning för kost vid MS baserat på vad olika molekyler har för kemisk effekt på cellerna och deras metabolism skriven av P Riccio, Bologna. Citerar:

Det är allmänt accepterat att nutrition är en av de möjliga omgivningsfaktorerna som är involverade i patogenesen av MS,, men dess roll som en komplementär behandling är och oklar och till stor del försummad. För närvarande är inte MS behandling associerat till någon diet troligen pga det är brist på information om effekterna av nutrition på sjukdomen. För att övervinna den misstro som användning av diet kontroll vid MS och för att uppmuntra nutrionell intervention i förloppet av sjukdomen är det nödvänding att utvärdera naturen hos och rollen för de bioaktiva molekylerna i dieten och var de verkar samt fastställa hur en dietkontroll kan påverka ämnesomsättningen i cellerna och öka välmåendet hos MS patienter,
Riccio har skrivit översikten för att ge en vägledning för nutrionsintervention vid MS genom utvärdering på molekylnivå av effekterna av dietmolekyler på de inflammatoriska processerna och autoimmuna processerna som är involverade i sjukdomen. De data som finns idag (2011) att hälsosamma diet molekyler har en pleiotrop roll (verkar på flera olika sätt) och kan ändra cellmetabolismen från anabolism till katabolism (från uppbyggande av vävnad till nedbrytande), de kan nedreglera inflammation, påverka och samspela med enzym, receptorer i cellkärnan och transkriptionsfaktorer. Kontrollen av dysbios (obalans i tarmfloran av bakterier) och kombinationen av lågkaloridiet med speciella vitaminer, spårämnen och olika ämnen som fiskolja och polyfenoler kan sakta ner progressionen av sjukdomen och förbättra välmåendet hos patienten.



2012 kom också en ny Cochranrapport om diet och MS. Här om Cochran från läkartidningen: Cochranesamarbetet startade 1993 i

Oxford. Det är en internationell organisation,vars syfte är att hjälpa läkare och andra behandlare, patienter, politiker

och övriga aktörer att fatta välunderbyggda beslut om interventioner i hälso-och sjukvården. Det gör vi framför allt genom att samla in randomiserade och kontrollerade studier (som vi handsöker i litteraturen), utföra metaanalyser utifrån dessa studier och uppdatera analyserna när det kommer fram nya studier. Cochranesamarbetet är uppkallat efter en brittisk epidemiolog, Archie Cochrane, som för många år sedan kritiserade professionen för att inte varje specialitet

sammanställde sådana uppdaterade sammanfattningar av alla tillgängliga randomiserade studier.

Jag har varit ganska kritisk till en del Cochranrapporter då jag tyckt man ibland fört samman rapporter som egentligen inte handlar om tillräckligt lika faktorer för att summera ihop och också för att man ibland haft alltför strikta kriterier och lämnat ute rapporter som i sig var snillrikt utförda, som exempel på det senare är att man i den aktuella rapporten utelämnar Swank studie som man beskriver som fall rapport, vilket man är en tvivelaktig beskrivning eftersom det rör sig om en prospektiv studie med 144 personer.Cochraninstitutionen är en välrenommerad institution och det kan vara intressant att se vad som finns i denna rapport om Kost och MS. Den är skriven av Mariangela Farinotti Fondazione I.R.C.C.S. Istituto Neurologico Carlo Besta, Neuroepidemiology Unit, Milano, Italy m fl.

Man har gått igenom många studier men finner att de data som finns är otillräckliga för att utvärdera den verkliga positiva effekten eller skadan av fleromättade fetter. Beträffande vitaminer, antioxidanter är det också otillräckligt. Mer komplicerade undersökningar har man inte tittat på som tillexempel de stora studierna om medelhavskost som finns beträffande neurodegenerativa sjukdomar. Man har tittat på progression under två år men fann ingen stor effekt däremot tycks det finnas en moderat effekt på antalet skov av tillskott av fleromättade fetter ( omega-3). Detta är egentligen en ganska stark skrivning för att vara en Cochranrapport. . Det finns en omsvängning här om hur man ser på kost och MS och det är i och för sig sensationellt. Forskarna avfärdar inte angreppspunkten kost och det är väl en del i hur man numera ser på kost och sjukdomar. Man har funnit starka samband mellan olika sjukdomar och vad man äter under de senaste decennierna.

Lite gammalt om kost:

Forskare vid Hormel institute och vid Mayokliniken har tittat på hur fettsyreprofilen i plasma ser ut hos personer med MS jämfört med personer utan MS och fann att MS patienterna hade signifikant färre fleromättade fettsyror än kontrollen och dessutom hade de omättada fettsyrorna i cellerna ersatts av mättade fettsyror. Detta innebar att smältpunkten påverkades så att smältpunkten höjdes med 6.5 grader i genomsnitt hos MS patienterna trots att de fleromättade fettsyrorna delvis ersattes med kortare mättade fettsyror som har lägre smältpunkter. Att detta har betydelse för den så kallade fluiditeten hos plasmamembranen förstår man lätt men vad har det för betydelse för sjukdomen och varför är det så? Är det så att plasmamembranen blir skörare om smältpunkten höjs; naturen själv tycks tro så eftersom den försöker att plantera in fler och kortare fettsyror. Det tycks finnas en brist på fleromättade fettsyror vid MS. Eftersom det är omega 3 som mest är kopplat till att inflammation dämpas ned kan det tyckas logiskt att öka intaget av detta genom helst kost eller genom tillskott.

Jul Snart

Som MS patient har man redan fått några gåvor det här året.

D-vitamin

Framförallt kanske D-vitaminet. Nu har det kommit en studie som visar att som visar att risken att utveckla ytterligare skov och därmed utveckling av MS hos så kallade CIS patienter ( dvs de som haft en första skov men man ej hittat tecken på flera) minskade med 68 procent enl en Iransk studie hos de som fick 50 000 IE i veckan under 12 veckor Det blir 7000 IE per dag. Det här visar vikten av att man tar blodprover så att man verkligen kommer upp i rätt nivåer i blodet. Studien är gjord i Iran fär det inte är brist på sol ( men kanske lite D-vitamin pga mörka kläder och kläder som gör att det inte visas någon bar hud. ) Det var en liten studie, kort tid men det är ändå en studie som talar i samma riktning som flera studier vi sett det här året. Sammantaget tror jag det här är den åttonde studien som visar på samband mellan färre skov och D-vitaminintag. D vitamin är kopplat till flera olika åkommor. Här kan man läsa om att D-vitaminbrist ökar risken för Parkinsons sjukdom.

Nya mediciner

En annat gåva är att det kommit ytterligare en tablett i USA ( Aubagio) vilket väl också innebär att den kommer i Europa. Aubagio har ungefär samma effektivitet som interferon och Copaxone. Senaste tiden har jag inte läst något om ytterligare nya och allvarliga biverkningar för Gilenya trots att alltfler nu står på medicinen. Ytterligare mediciner är på gång.

Forskning om progression

Det tycks även vara finnas en del forskning om progression och man såg ett antal studier om detta på det stora mötet i Lyon. Bland annat fanns en studie om de lipidsänkande medlen statiner, där man vid en fas II undersökning funnit att de tycks minska progression med 40 procent. Men det är som sagt bara en fas II undersökning och där finns ytterligare att göra. Risken är här att det inte finns några pengar att göra på detta eftersom patentet gått ut. (Khan O, Rieckmann P, Boyko A, et al. The MS-STAT trial: high dose simvastatin demonstrates neuroprotection without innume-modulation in secondary progressive multiple sclerosis (SPMS) -- a phase II trial. Program and abstracts of the 28th Congress of the European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis (ECTRIMS); October 10-13, 2012; Lyon, France. Presentation 38a )

Besläktat med detta är att det nu också finns mer forskning avseende progressiv sjukdom.

Och neurodegeneration och reparation

Även redan inträffad skada och reparation av sådanfanns det en del rapporter om.

CCSVI

Beträffande CCSVI skriver man följande på Medline förra veckan. ”A New Drug, a New Test, and a Final Word on CCSVI”. Drogen är teriflunomid, ev en ny tablett som genomgått två stora fas III studier och den kommer sannolikt (med namn Aubagio) Man säger att den testats under ungefär tio så detta skulle kunna vara en säker drog. Det finns en systersubstans som gav en del biverkningar som man inte sett med detta.

Provet man talar om är blodprovet på JC virus, som kommer att kunna tas på patienter som står på natalizumab ( Tysabri). JC virus är det virus som orsakar PML. Tyvärr inträffar att man kan smittas med viruset hela tiden så risken finns i viss mån kvar. Det är alltså så att har man neg test från början finns risken att man kommer att få ett pos prov som visar att man är smittat.

Beträffande CCSVI så har en större studie rapporterats från Italien. Ghezzi A, Annovazzi PO, Amato MP, et al. Endovascular treatment of CCSVI in patients with multiple sclerosis: clinical outcome of an Italian cohort of 462 cases. Program and abstracts of the 28th Congress of the European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis (ECTRIMS); October 10-13, 2012; Lyon, France. Presentation 112.

En annan studie omfattade drygt 2000 patienter (Comi G, Battaglia MA, Bertolotto A, et al. Chronic Cerebro-Spinal Venous Insufficiency (CCSVI) and global venous haemodynamics in multiple sclerosis: the CoSMo study. Program and abstracts of the 28th Congress of the European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis (ECTRIMS); October 10-13, 2012; Lyon, France. Presentation 167. )

CCSVI borta ur bilden nu?

Ingen av studierna gav något stöd för att företeelsen CCSVI har något samband med MS.

Ungefär 50 procent av de som genomgått procedurerna kände sig toppen ( felt great) efter att de genomgått terapi för det men det var borta efter sex månader vilket starkt talar för en placeboterapi.

Jag känner en person som genomgick denna behandling. Läkarna på kliniken sa att det skulle inte hjälpa honom. Han var ganska gravt handikappad. Men ändå gjorde de ingreppet. Han tyckte det kändes lättare i huvudet efteråt. Jag menar att han nog mycket hellre skulle ha kostat på sig en rehabperiod på Vintersol som han fått för en samma summa ( drygt 60 000 med resor och allt) och som i varje fall skulle ha gett honom en angenäm tid, god träning och förhoppningsvis en funktionsförbättring. Det känns inte seriöst när man gör ett ingrepp som man säger inte kommer att hjälpa. Då handlar det om medicinsk turism.

Det känns bra att dessa stora studier kommit som förhoppningsvis gör att färre utsätter sig för detta. Det är okay att göra det inom forskningsram men utanför det är det oseriöst.

Nu kommer vissa att säga att man inte utfört undersökningarna på rätt sätt, enligt den metod man skall göra osv- men då missar man en sak- det är nämligen viktigt för att något skall kunna verifieras inom naturvetenskapen att det går att göra det med flera olika metoder. Vad säger MS sällskapet idag om CCSVI De skrev 2010: Det saknas vetenskapligt stöd för kärlkirurgisk/interventionell behandling vid CCSVI och sammantaget avråder SMSS från den typen av behandling. De nya studierna förändrar nog inte den bedömning.

Jag tittar också på en av de patienter jag följde för något år sedan. Det handlar om Lew. Det är ingen rolig läsning. Men han tror fortfarande på CCSVI för nu har man en förfinad teknik. Jag tror det ligger mycket i det här att lägger man själv ner stora pengar på något blir placeboeffekten mycket stark Sigmund Freund brukade predika att det var viktigt att patienterna betalade själva för att analysen skulle ha effekt.

Synd att det här inte verkar vara något revolutionerande- men bra att de här stora studierna nu kommit. Men vad jag förstår pågår det fortfarande fler stora studier.

Kost aktuellt nu inför julen

Jelinek har redovisat studier som visar att de som deltagit i en retreat omfattande en vecka efter 2 och 5 år var förbättrade både fysisk och psykiskt. Det rörde sig om ganska många patienter, läs om det på hans sajt – se länk i marginalen. Jelinek kurs innebär information om kost, fysisk träning och sambandet kropp själ.

Beträffande kost så har det åtminstone för mig blivit klarare att medelhavsinspirerad kost med mycket grönsaker, frukt, fullkornsprodukter, icke processad mat dvs mat med fibrer, omega-3, litet el intet raffinerade kolhydrater, neddragning av mättade fetter ( och givetvis konstgjorda transfetter) är nyttig kost som minskar på sjukdomar med kroniska inflammationer som hjärt/kärlsjukdomar, vanliga cancerformer, och neurodegenerativa sjukdomar. Nyligen publicerades en stor studie som visade att diabetes hos överviktiga kan gå tillbaka med intensiv livsstilintervention där ju kost är en viktig del. Utifall man återgår till övervikt återkommer sannolikt diabetessjukdomen.

En del av detta med kosten kan vara sambandet mellan de fetter som finns i våra cellmembran. Dessa utgör lagret för våra fria fettsyror. De essentiella fettsyrorna är viktiga för signalsubstanserna i immunsystemet, både omega -6 och omega-3. Det viktiga skillnaden är att i den moderna kosten är omega-3 kraftigt minskad under senaste århundrandet medan omega 6 i ännu högre grad ökat. Omega -6 bidrar till de signalsubstanser som sätter i gång inflammation men en del också till hämmandet. Omega 3 är företrädesvis hämmande. Om då omega-3 konkurreras ut kan detta bidra till att inflammationerna fortsätter och inte stängs av som de egentligen skall göras. Mättade fetter då- de har också ökat under senaste århundrandet. Även detta konkurrerar ut omega-3. Konsumtionen av rött kött är fördubblad. Förr åt man rött kött som mest till söndagsmiddangen. Idag äter vi kött en och två och tre och fler gånger dagligen. Dessutom innehöll det röda köttet förr omega-3 från betande kor medan dagens kor är uppfödda på majs och spannmål som inte innehåller omega-3. Vi äter också ost och liknande i betydligt högre utsträckning än tidigare. Vilket rätt det än är lägger man gärna på ost eller grädde. Förr åt jag köttfärssås med grädde- det blev så mycket godare tyckte jag då och så hör jag ofta kockarna resonera. Men tyvärr forskarna är ganska eniga kost med mycket rött kött och mättade fetter ger ökade hälsorisker för kronisk sjukdom.

En frisk tarmflora och kost

Men det finns även en annan aspekt av kost nämligen att kosten påverkar tarmfloran, de bakterier vi har i tarmen som är oerhört viktiga för vår hälsa. Och immunsystemet är mycket starkt representerat i tarmväggarna, i själva verket så finns en stor del av immunsystemet där. Det finns forskning som tyder på att detta har en betydelse för sjukdomen MS. Här skrev jag om detta. Det här har också aktualiserats vid bl annat Karolinska sjukhuset där man utför så kallade avföringstransplantationer för att läka vissa tarminfektioner. De typer av fetter man äter tycks också påverka vilka bakterier man får i tarmen och hälsotillståndet. Förhoppninsvis får man höra mer om det här under året. Kanske en av terapierna vid kroniska sjukdomar kommer att blir fekala transplantationer?

Stress och MS

Tidigare har man i en dansk undersökning funnit att föräldrar till barn som avlidit hade större risk att utveckla MS än andra föräldrar Forskarna i Danmark (Jiong Li MD, Universitetet i Århus, Danmark använda danska register över befolkningen och letade igenom dem efter barn som dött före 18 års ålder samt deras föräldrar. Sedan identifierade man 15 gånger så många föräldrar som inte förlorat ett barn ur befolkningen och med samma antal barn i familjen och i samma ålder som familjerna vilka förlorat ett barn. Det fanns 21 062 föräldrar som förlorat ett barn och 293 745 som inte förlorar något barn. Föräldrar som hade MS eller misstänkt MS från begynnelsen togs inte med. Föräldrarna följdes under i genomsnitt 9,5 år. Under den tiden utvecklade 28 av patienterna som förlorat ett barn MS medan 230 av de andra föräldrarna fick MS. Risken att utveckla MS var densamma oberoende av ålder eller kön på barnet som dött. Liksom åldern eller könet på patienten.Man fann att av de föräldrar som förlorat ett barn var det 50 % större sannolikhet att få MS än för de föräldrar som inte förlorat något barn. Man fann också att risken att utveckla MS var ännu större för de föräldrar som förlorat ett barn oväntat. Dessa var mer än dubbelt så stor risk att utveckla MS.

. Man har också tittat på föräldrar till svårt sjuka barn och funnit att hade förhöjda proinflammatoriska signalsubstanser i immunsystemet och även förhöjning av CRP en faktor som tyder på inflammation ( tas ofta rutinmässigt om man söker för inflammationer och liknande).

Stress har inflytande på immunsystemet på det sättet att stresshormonerna adrenalin och noradrenalin påverkar immuncellerna som ofta innehåller mycket omega-6 / speciellt med den moderna kosten i det kan bidra till att inflammation stimuleras men stressreaktionerna kan också medverka till att inflammationen dämpas ned och avslutas som den normalt skall då faran ( infektionen, brännskadan eller vad det nu är) är över och skadan läkt. Det är bland annat kortisolet som medverkar till detta. (Kortisol- eller det konstgjorda kortisonet ges vid akuta skov av MS inflammation). Vid långvarig stress, med ständigt förhöjda kortisolnivåer som vid svåra, upprepade kroniska traumata kan emellertid känsligheten för kortisol ( kortisolreceptorerna) bli sämre och risk för långvarig inflammation kan öka. ( Här finns en artikel där detta diskuteras, en del av det är på hypotesstadiet och riktig klart hur det fungerar är det nog inte).

Att ta hand om sin andliga hälsa.

Stress och hur kroppen och själen mår är viktigt för hur man mår och utveckligen av MS. Många med MS har högre grad av oro och ångest, vilket är ganska naturligt. Det har kommit en rapport som pekar på att att vårda sin själsliga hälsa vid MS är viktigt. För Yoga, mindfulness, avslappning och biofeedback (urinblåsebesvär). Jag skrev nyligen om Charlotte Mandrups bok om mindfulness.

Hon har där en övning som hon kallade sanningens ögonblick, där en delfråga var: Om du fick välja helt fritt i livet- hänsynslöst,rått, och egoistiskt- vilka aktiviteter/ förpliktelser / sysslor etc skulle du välja bort och varför.

Det fick mig verkligen att tänka till och jag har faktiskt fastnat för en aktivitet som jag troligen kommer att välja bort- och inte bara till mitt fromma tror jag. Jag går inte in på vad det här men det var en övning som stämde till eftertanke. Ibland går man och gör saker som egentligen inte tjänar något till och man kan bli väldigt stressad av det ibland.

Varför bör man äta mindre kött?

En av de sista korna som fanns på gården där jag bor. Hon fick bara beta gräs och hade det nog ganska bra.

Den moderna köttproduktionen. Inspirerat av TV programmet Älskade Kött

18 procent av all växthusgasproduktion orsakas av köttdjursindustrin

För att producera kött måste man tillföra mycket protein som hämtas från soja och majs. En stor del av detta hämtas till Europa från Brasilien, där delar av Amazonas huggits ner för produktion av soja och kött.

Idisslande ger växthusgasen metan

Transporten av köttet och av soja och majs är starkt beroende av olja. Det är en del av köttproduktionens inverkan på växthuseffekten. Men kor idisslar också och i samband med det produceras metan ( CH₄) som är en betydligt starkare växthusgas än koldioxid. Idisslandet är nötkreaturens och kons sätt att bearbeta födan. I första steget bearbetas det i munnen och går ned i våmmen där bakterier gör att bl a proteiner bildas. Dessa processer gör också att metan bildas. När sedan födan via nätmagen återgår till munhålan tuggas födan igen- kon idisslar- varvid metanet släpps ut. Sedan sväljs födan ner i bladmagen och löpmagen. I bladmagen tas olika nutrienter upp bl annat de proteiner som bildats av bakterierna i våmmen. Slutligen går födan till tunntarm och tjocktarm.

EPA förkortning för USA Environment protection Agency säger metan svarar för en stor del av växthuseffekten och att 60 procent av detta metan kommer från mänsklig verksamhet. En stor del av detta kommer från petroleum och gas industrin men störst är effekten av den moderna jordbruksindustrin, där de idisslande djuren släpper ut metan men också då djurfödan förvaras i cisterner och som ensillage avges metan. Människan producerar också metan genom avfallshanteringen.

Vad är växthuseffekten? Under det senaste halvseklet har man sett att jordens temperatur stiger på ett sätt som inte förklaras av naturlig utveckling. Det sker naturliga förändringar i jordens temperatur som följd av att solens energiutstrålning ändras, havsströmmar ändras men sådana förändringar kan inte förklara den uppvärmning som skett. Den största orsaken till förändringarna tros enligt forskarna vara utsläpp av växthusgaser som koldioxid CO₂, metan CH₄), lustgas N₂O m fl. Lustgasutsläppen kommer också till stor del från matproduktion och jordbruk. Endast två procent är från användning som smärtstillande.

Temperaturen på jorden är beroende av att energi kommer in från solen till jorden och att energi lämnar jorden. Lämnar mer energi jorden än det kommer in går temperaturen ner. Stannar mer energi kvar går temperaturen upp.

När solljuset når jordytan kan den antingen tas upp eller reflekteras tillbaka till rymden som värme (infraröd strålning). Växthusgaserna som vattenånga, koldioxid, metan absorberar energi och minskar den mängd energi som lämnar jorden. Växthusgaserna gör att energi stannar kvar i jordatmosfären och jordens temperatur stiger. Detta kallas växthuseffekten.

Vatten och köttproduktion.

Köttproduktion förbrukar en stor del av jordens sötvatten medan samtidigt miljoner människor lider brist på detsamma.

Olika matproduktion animal kontra växtproducerad ger olika stor mängd växthusgasproduktion men påverkar också tillgången till dricksvatten. Dels ger en stigande temperatur en minskad tillgång till vatten genom att grundvattnet sjunker och källor sinar. Produktion av ett kilo kyckling ger en förbrukning av 3900 liter vatten, för ett kilo fläsk behövs 4900liter och för nötkött krävs 15500 liter. Produktionen av ett kilo kött behöver lika mycket vatten som 200 kg tomater eller 160 kg potatis. Köttindustrin använder 40 procent av allt sötvatten på jorden.

Köttproduktion och jordbruket förorenar vatten.

Östersjön är ett av jordens mest förorenade hav. Tillförseln av kväve och fosfor som näringsämnen för jordbruket har flerdubblats under senaste seklet. Sålänge man använde naturlig gödsel återgick den näring som kor och hästar åt till jorden men i och med konstgödselns intåg har en flerfaldig ökning skett med stigande produktion som följd och med konsekvenser för bäckars, älvars, sjöars och havs hälsa. När ökad näring tillförs sker en ökad produktion av växtlighet i vattnet och detta material kommer inte att hinna brytas ned med följder som syrebrist i vattnet och åtföljande död. Östersjön har lågt utbyte av vatten med andra havssystem och är därför extra känsligt.

Det är inte bara konstgödseln i sig som förorenar vatten. Även djurens gödselproduktion och gödselvatten som sprids ut på åkrar förs ofta vidare till vattendrag och sjöar och slutligen medför det en ökad produktion av gröna alger, som i sin tur vid förruttnelse ger omfattande skador på vatten.

Det moderna köttet bidrar till moderna sjukdomar

Köttproduktion baserad på majs och soja ger också ett sämre näringsvärde än då korna betade gräs och och kanske ibland lin. Den tidigare dieten gav ett kött som var rikare på omega-3 medan den majs och spannmål som producerats på på annat håll och serveras i stora stall i stället är rikare på omega-6. Jag läser på ett ställe att omega-6 i födan har i västvärlden stigit med 250 procent medan omega-3 minskat med 60 procent. ( jag har inte kontrollerat siffrorna men de är samstämmiga med vad jag sett på olika ställen sedan länge). Omega-6 påverkar immunsystemet i proinflammatorisk riktning vad beträffar infektioner med bakterier och virus medan omega-3 är viktiga för produktion av signalsubstanser som sedan skall dämpa ner inflammation. Det har blivit en obalans som kanske medverkar till att kroniska sjukdomar blivit vanligare. ( Det är en av orsakerna till att jag följer en medelhavsinspirerad-numera också veganinspirerad diet). Så tror i varje fall den franske agronomen Pierre Weill. Det finns också studier som tyder på att obalans omega-6 och omega-3 där intaget av omega 6 vinner ger att övervikt och fetma.

Köttindustrin är subventionerad och och en hamburgare kostar egentligen 100 dollar.

2/3 av all åkermark användes för köttproduktion. Detta gör att mark tas bort för produktion av mer traditionell föda och det följden kan ge matbrist förutom vattenbrist. Det går åt 3kg spannmål för att producera kycklingkött 5 kg spannmål för att producera fläskkött och 9 kg för att producera nötkött, vilket innebär att hela 90 procent av kalorierna går förlorade genom omvägen över köttet.

Den moderna jordbrukproduktionen subventioneras och tränger ut inhemsk produktion i bland annat Afrika.

Jordbruksproduktionen är dessutom så frikostig i Europa och USA att man exporterar till fattiga länder med hjälp av bland annat jordbruksstöd från EU. Man slår med detta ofta ut inhemsk produktion i dessa länder och bönderna där får svårare att sälja. Man slår alltså ut produktionen av nyttigare kött med mer omega -3, humanare uppfödningsförhållanden med undermåligt kött från Europa och Förenta staterna med höga halter inflammationsdrivande omega-6. Jordbruksstödet innebär också att man inte betalar för köttet vad det verkligen kostar. Man betalar inte för vattenkonsumtionen i samband med uppfödandet och man betalar inte för hälsoriskerna. Man ger i stället stöd till denna produktion. Skulle man betala vad en hamburgare kostar skulle det vara 100 dollar i stället för 5 dollar säger Olivier de Schutter i programmet Älskade Kött (Olivier de Schutter är FNs specielle sändebud om rätten till mat).

Den moderna jordbruksproduktionen främjar epidemier:

De stora köttproducerande enheterna med många djur av samma typ gör att riskerna för infektionerna ökar. En veterinär berättar att förr kunde han obehindrat gå in på en kalkonfarm genom att ta på sig stövlar men idag måste han ta på mer klädsel för att skydda kalkonerna från att få infektioner. Blir de smittade sprider det sig snabbt. Förutom att djuren är många är de givetvis mer hotade av infektioner pga sin föda rik på omega-6 som främjar inflammation. Detta innebär också att antibiotika är en viktig del i modern djurhållning. Det kan alltså vara en bidragande orsak till att antibiotikaresistens är ett alltmer hotande problem. Amerikaner äter cirka 1500 ton antibiotika per år som medicin men deras djur äter12 000 ton antibiotika. Vid intervju med indiska fjäderfä uppfödare svävar man lite på målet om man ger antibiotika förebyggande eller om det är prebiotika- dvs bakterier och liknande som skall bidra till normal tarmkultur. Epidemier har blivit alltmer vanliga. Varje år kommer nya epidemier säger man i programmet. Fågelfluensa, svininfluensa E coli osv. Hänger det ihop med den här nya djurhållningen. Salmonella- kommer ni ihåg att EU ville tvinga Sverige att tillåta import av salmonellasmittad kyckling? Idag har man behållit förbudet men man kan gå förbi det genom att spruta in saltlake och då är det bearbetat kött och kan säljas som kycklingfile.

Etik och moral

Sedan finns det viktigaste av allt- hur djuren behandlas. Det fordrar ett speciellt kapitel.

Fördelar med att äta mindre animalisk föda

Vegandiet eller snarare att äta veganinspirerad kost, dvs inget eller mindre kött och animalisk föda kanske kan stoppa växthuseffekten- men är det hälsosamt?

Det kan bli stora fördelar om många övergår till en veganinspirerad diet –

• minskar växthuseffekten

• 

  Kycklingar hanteras som de vore saker utan liv i den industriella produktionen

  djurhållningen förbättras om man återgår från djurfabriker till ladugårdar vars kor får beta gräs och äta hö, om de slipper fraktas över halva Europa för att slaktas.
• djur som är betar ger bättre kött med omega 3 och sannolikt också bättre mjölk med omega-3.

Det där skulle kunna hända om köttkonsumtionen minskas. (För inspiration se TV programmet Älskade Kött.)

 Men vegandiet- är inte det extremt? 

 I USA tycks det vara den diet som går framåt mest. Läser en artikel om det US News: Give up Meat? Vegan diet surging in popularity. 

Vegandiet tycks ha stora fördelar men på slutet skriver man om  en del nackdelar från vissa experter:

En kostexpert i New York säger att kalcium är en risk för vegetarianer. Kalcium finns dock i gröna grönsaker, vilket man säger i kommentarerna. Man talar också om vitamin D brist, vilket inte heller är något typiskt för vegetarianer utan för en stor del av befolkningen i solfattiga länder. D vitaminet är för övrigt det viktiga avseende kalcium brist. Har man tillräckligt med D-vitaminer tar man upp tillräckligt med kalcium. Vidare B12 vilket delvis är sant men det kan faktisk tillföras liksom D-vitaminet. Zinkbrist, järnbrist, tas också upp men äter man en allsidig vegetarisk diet får man detta. Omega-3 tas också upp. Dels kan man ta tillskott där men tar man till exempel rapsolja, linfröolja och linfrö, avokado, nötter, mandel får man detta och dessutom en hel del andra nutrienter. Invändningarna är gammal skåpmat kan man säga.

 Men är vegetarisk kost nyttig. Lite av vad som berättas i artikeln.

Diabetes Care Report redovisade att LDL kolesterol sjönk med 21,2 procent hos en grupp veganer jämför med 10,7 procent i en grupp med diet som tillätt kött under 22 veckors försök.

I Oxford Vegetarian Study jämfördes 6000 vegetarianer med 5000 icke vegetarianer i Storbritannien under 12 år. Man fann att veganer hade lägre total och LDL kolesterol än köttätare. Vegetarianer och fiskätare hade värden mittemellan eller liknande. Kött och ostkonsumtion gav högre totalkolesterol och fibrer i dieten gav lägre totalkolesterol.

Efter 12 år var dödligheten cirka halverad jämfört med den som är vanlig i England och Wales.

Efter att man beaktat rökning, BMI, social klass var dödstalen lägre för icke köttätare än köttätare för död genom alla orsaker, död genom ishemisk hjärtsjukdom ( infarkt, angina pectoris (=kärlkramp) etc) samt elakartade tumörer. Ökad dödligheten i ischemisk hjärtsjukdom var också förknippad med totalt animaliskt fett, mättat animaliskt fett och kolesterol i dieten. Andra analyser visade att icke köttätare hade bara hälften så stor risk att utveckla blindtarmsinflammation och vegetarianer i Storbritannien löper risk att få jodbrist.

En studie av 27000 sjundedagsadventister visade att köttkonsumtion var associerat med ökad dödlighet av alla orsaker, hjärtsjukdomar och diabetes. Äggkonsumtion var associerat med alla orsaker till ökad dödlighet hos kvinnor, ischemisk hjärtsjukdom hos kvinnor och tjocktarmscaner hos män och kvinnor samt äggstockscancer. Mjölk konsumtion var associerat med dödlighet i prostatacancer.

I en organisation för studier som kallas CARDIA, där man studerar unga vuxnas risk att utveckla kranskärlssjukdom fann man i en studie att vegetarianer hade förbättrad hjärt/kärlhälsa och lägre risk till hjärtsjukdom. En låg konsumtion av kött var förknippat till en allmämt förbättrad hälsa.

Michael Davidson, läkare i Chicago och chef för förebyggande kardiologi vid Chicago Univeritets Medical Center också en av USA:s 10 bästa läkare under ett antal år, om vegetarisk diet:

Det är en exceptionellt hälsosam diet, speciellt vad gäller hjärtat. Att skära ner på mättat fett och eliminera kolesterol är bara en del av ekvationen, men en nyckel är också det hjärtskyddande: frukter, grösaker, fullkorn som är packade med antioxidanter och andra mikronutrienter som skyddar celler från de farliga fria radikalerna. Och de lösliga fibrerna i den vegetariska dieten sänker kolesterolvärdena.

Själv äter jag veganinspirerat 3-4 gånger i veckan men funderar på att ta en period med längre för att känna vad det kan ha för effekter. Det minskar i varje fall trycket på planeten jorden.

Ytterligare att läsa: Shall we become vegetarian to minimize the risk of coronary heart disease...

Kan man få hjärtsjukdomar att gå tillbaka med diet?

Kan man få hjärtsjukdomar- typ åderförkalkningar i kranskärlen som kan ge kärlkramp eller hjärtinfarkt att gå tillbaka med vegandiet. Det finns en hel del personer som påstår det på nätet.

Man kan titta på videos med biträdande professorn i kardiologi Baxter Gordon där man bl a kan se imponerande angiogram av koronarkärl som är täta av förkalkningar innan behandling och sedan efter en tids behandling med vegandiet så har förkalkningarna blivit mycket mindre.

Neal Barnard välkänd läkare och vegan är en annan som säger samma sak. Esselstyn en tredje. Mc Doughall en fjärde.

Men hur mycket hard facts finns? Den här studien omfattade 28 personer som följdes i drygt ett år. Cirka 80 procent av de som följde en vegetarisk diet fick mindre av förkalkningar i kranskärlen.

Kontrollgruppen förändringar ökade.

Här en studie gjord av Esselstyn där fem av de ursprungliga 22 hoppade av under den två år långa studien. Elva personer följde den ursprungliga dieten som var låg fett diet i fem år och deras förändringar hade då minskat och sjukdomen hade gått tillbaka och de hade inte haft någon ny hjärtinfarkt. Efter 10 år kvarstod sex på dieten och de hade inga nya infarkter men de fem som slutat med lågfettsdieten hade haft tio hjärtincidenter. Här finns ingen kontrollgrupp och det är få personer. ( Om man skall jämföra Swanks studie avseende diet vid MS är det ljusår mellan styrkan i denna studie. Swanks studie omfattade 34 år och 144 patienter.) Här är Esselstyn på Medscape.

Att dålig kost med transfetter, sockrade drycker o dyl, mycket fett ffa mättade fetter och omega-6 mycket kött, mjölkprodukter tycks ökar risken för hjärtsjukdomar är inte kontroversiellt för mig. Rent logiskt borde kanske en bra diet kunna få sjukdomar som arterioscleros att gå tillbaka. Till en början var det så man tittade på D-vitamin och MS. Ett ganska svagt stöd för att det kunde skydda mot utveckling av MS. Här finns ett visst stöd för att en plantbaserad kost kan få arteriosklerossjukdom att minska, men det tycks då vara så att man måste gå en mycket strikt för det och som sagt undersökningarna är små men 10 år och 21 år är imponerande tider. Det finns inte riktigt något sätt att värdera den dimensionen av forskning- man vet inte hur mycket tyngd man skall lägga just på detta. Motsvarar det en dubbelkontrollerad studie med 1000 deltagare under 1 år eller... … motsvarar det ingenting?

Oavsett detta försöker jag äta vegandiet några ggr i veckan. Det är mest för att jag reagerat på hur man hanterar kycklingar. När jag var barn minns jag hur jag blev varm i bröstet då jag såg de små kycklingarna-kanske är det den känslan som  dyker upp nu? Men det här blir svårt när man samtidigt vet att Hitler var vegatarian på grund av ungefär samma skäl.

Om varför man bör äta mer vegetariskt-

Se detta program på Kunskapskanalen Play

D vitamin skyddar men tobak triggar.

står det i NHR:s tidning Reflex idag.

 
Man har lyssnat till forskare vid MS centret på Haukelands sjukhus i Bergen och då speciellt dess ledare Kjell Morten Myhr som säger att D-vitamin både är förebyggande mot sjukdomen men att det också påverkar sjukdomens aktivitet och skovfrekvens. Men det gäller att ta tillräckligt säger han. Man skriver minst 50 helst 100 enheter. Jag är säker på att man har missuppfattat där och menar 50 mikrogram eller 100 mikrogram. 50 enheter det är inte bara att spotta i havet utan snarast i universum. Om man skall tala om enheter, IU motsvarar 50 mikrogram 2000 IE och 100 mikrogram 4000 IE.

Här är Norska MS-råd

• Att äta mat som ökar D-vitaminnivån, som fet fisk och fiskolja

• Att komplettera med vitamintabletter. Läkare i Norge skriver ut  D-vitamin på recept till ms-patienter.

• Att vara ute så mycket som möjligt gärna i solen.

• Att sluta röka

Mindfulness

Det som är bra för hjärtat är bra för  hjärnan

Jag har läst ett antal böcker om olika alternativa eller komplementära terapier- det mesta var så dåligt att jag inte tog mig igenom det ett och annat var ganska bra- men en bok som stod ut var boken  Mindfulness från början av Charlotte Mandrup. Den var riktigt, riktigt bra. En bok som man ville läsa till slutet. Jag är ju tveksam inför det som inte kan förklaras med vetenskapliga metoder och beträffande mindfulness är väl det på väg över från alternativ till medicin baserad på vetenskap.


Samtidigt måste man ju ha en öppenhet för traditionell kunskap och erfarenhet, utan den öppningen- ingen forskning ingen utveckling. Annars innehåller de alternativa terapierna mycket hokus pokus och mystiska vibrationer och vad du vill. Längtan att bli botad är stark att man gärna låter sig manipuleras. Placebokraften är också stark. Tillsammans med hokus pokus kan det ibland kännas kraftfullt men det hjälper inte.
Charlotte Mandrups bok om meditation innehåller inget av de här tokerierna men hjälper till att öka förståelsen för vad det österländska tänkandet med mindfulness kan ge oss. Rekommenderas.

Vegetarisk varm smörgås

Det som är bra för hjärtat är bra för  hjärnan
Den blev faktiskt så god att jag lägger ut vad den innehöll. kryddningen var svartpeppar, chilipeppar och gurkmeja och olivolja är i viss mån också en krydda. Brödet var glutenfritt eftersom jag inte tål gluten.
Det brödet blir riktigt gott då det är uppvärmt eller rostat.
180 grader 8-10 minuter.

D-vitamin och hjärtinfarkt

Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan 
D-vitamin och hjärtinfarkt
En stor metastudie omfattande  19 studier och cirka 65 000 personer undersökte risken för hjärtinfarkt relaterat till D-vitamin halt i blodet.
Man fann ett linjärt samband med ökad risk för hjärtinfarkt ju lägre halt man hade från 60 nanomol/L till 20 nanomol/L. Över 60 skriver man att det behövs fler studier för att se samband, men det tycks alltså som att även hjärt och kärlsjukdomar sammanhänger med D-vitaminbrist.


Vad är hjärtinfarkt. Som följd av försämrad cirkulation i hjärtats egna blodkärl uppstår syrebrist till vävnaderna/ muskelcellerna i hjärtat. Ett symtom på infarkt är bröstsmärtor men det kan också vara mer ospecifika symtom. Det är viktigt att snabbt söka kontakt med sjukvården vid sådana tillfällen. Klokt är att ha delta i någon utbildning om hjälp vid sådana akuta problem så att man vet vad man skall göra.

I filmen ges en schematisk bild av hur kärlförändringar /ateroskleros-åderförkalkning- åderförfettning uppstår, som sedan bromsar upp flödet och kan orsaka att syrebrist dödar delar av hjärtmuskeln.

Risker för arteriosklerosutveckling i hjärtats kranskärl och infarkt är
rökning
om man har yngre personer med infarkt i familjen
högt blodtryck
förhöjda blodfetter
liten fysisk aktivitet-( både stillasittande och brist på motion- det gäller att resa på sig ofta)
diabetes

Även om man har haft en mycket liten skada på hjärtmuskeln kan det leda till farliga rytmförändringar i hjärtat och därför är det viktigt att snabbt komma till  sjukhus med ambulans vid sådana tillfällen.
( Varför ambulans: man kan behandla i ambulansen  om symtom skulle komma och också ge förebyggande behandling i ambulansen)

Beträffande sprayen så är det nitroglycerinspray. Om detta bör man få information av läkare för användning och etc. Det verkar så att det avlastar hjärtats arbete och minskar behovet av syre till musklerna. Används om man har angina pectoris eller kärlkramp.

Kosten kan förebygga hjärtsjukdom men kanske också få det att gå tillbaka
Ni kanske observerade för några inlägg sedan om en undersökning som tydde på att man med kost kunde få arteriosklerosförändringar att gå tillbaka.  Med kost kan man påverka hjärtsjukdom. Jag hittade inte exakt det inlägget jag ville visa. Det var ett inlägg där man kunde se åderförkalkningar i kranskärlen som minskade i samband med att man åt vegetarisk diet. jag tror man kan läsa om studien här.

Goda varma smörgåsar- helt vegetariskt
Apropå vegan diet har jag lärt mig laga goda varma vegetariska smörgåsar utan ost och utan smör. Hemligheten ärolivolja, oatley havregrädde samt tofu, valfria grönsaker, svamp och givetvis kryddning. Det påminner mig om de tidiga studentåren då man ofta åt sådant när man skulle ha det lite mysigt. Det här smakar faktiskt lika bra. När jag tittar på vegetariska mackor på nätet är ofta ost och smör med och då blir det ju knappast vegetarisk. Däremot finns en massa tips av olika bredbara saker ( senap, pesto, krämer av soltorkad tomat, oliver, avokado etc man kan ha på i stället för smör. Som glutenfritt bröd går mycket bra att använda fiberbröd från FI NA. Det blir inte många g mättade fetter man får i sig med en sådan varm macka.

Och D-vitamin kanske inte är så dåligt förebyggande det heller?
Nu har det på en kort stund kommit studier om D-vitamin om MS, Hjärtat, Diabetes både I och II, tandtroll.
Kanske en julklapp?

MS och dödlighet

Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan

 

Påverkar behandling dödlighet i MS?

 En studie gjord av Goodin, Ebers med flera. Ebers är en av dem som forskat mycket kring D-vitamin och MS. (I Storbrittanien skall numera forskningsstudier publiceras i sin helhet för fri tillgång för alla vad jag förstår ( open access) i varje fall om det är allmänna medel. Kanske något för Sverige också för att tillgängliggöra forskning och kanske skall det finnas en bra svensk version.) Denna studie finns att läsa gratis i sin helhet.

Bakgrund och syfte med studien: MS patienter dör cirka 7-14 år i förtid. Forskarna har tidigare skrivit om att att deltagande i en studie för 21 år sedan där man fick interferon Beta 1-b minskade dödligheten med 46-47 procent jämfört med de som fick placebo. Nu ville forskarna ta reda på om dödsorsaken hos de som dött var orsakat av MS. Man gjorde alltstå en långtidsuppföljning. Av ursprungliga 372 patienter lyckades man hitta 366 patienter efter i genomsnittligen 21,1 år från de börjat studien. Man försökte därefter att hitta orsaken till varför patienter dött och om MS var orsaken.

Man tillsatte en kommitte som enligt förutbestämda regler skulle säga dödsorsaken tillhörde vissa kategorier av vilka en var orsakad av MS. Kommittens ledamöter visst inte om patienternas behandling: placebo eller aktivt betainterferon.

Resultat: Man fann 81 dödsfall. Medelåldern vid död 51,7 år. Man kunde finna dödsorsak hos drygt 82 procent (67 personer) av dessa och man kunde bedöma om det fanns relation till MS eller inte.

Studien bestod alltså av 372 patienter (man hittade 366) fördelade på

• placebobehandlade: 123 pers döda 37 (30.6 %) MS relaterad 37%
• Interferon 250 mikrog 124 pers döda 22 (18%) MS relaterad 23%
• Interferon 50 mikrog 125 pers döda 22(17.9%). MS relaterad 17 %.

Det är en ganska stor skillnad mellan både totala antalet dödsfall och MS relation för placebogruppen och de grupper som fick verksam resultat. För icke MS relaterad död är siffran ungefär densamma i alla tre grupperna. Den här studien tyder på att det är viktigt att påbörja en behandling även om man mår bra.

Påverkar Swanks diet dödlighet i MS?

Det kan vara skäl att påminna sig studien om Swanks diet som såg på dödligheten i MS efter 34 år med de som följt den Swanks diet och de som inte gjort det. Studien började 1949 med 150 patienter. Efter 34 år lyckades man finna 144 patienter av vilka hälften följt en diet snål på mättade fetter ( under 20 g per dag). 72 följde dieten och 72 hade dragit ner på fetter och i genomsnitt intog de 35 g per dag. Ändå var det stor skillnad på grupperna.

Bland dem som börjat med ett lågt handikapp ( Swank använde en egen skala eftersom det inte fanns någon EDSS eller liknande på den tiden, skalan O var inget handikapp 1 lågt och 6 var död) var dödligheten låg i MS relaterade sjukdomar- 95 procent hade överlevt om man räknat bort de som dött av andra orsaker och handikappet hade stigit från 1 till 1.9 på de 35 åren. Även de som startade med högre handikapp hade bromsat upp progressionen .

I gruppen där man inte klarade av dieten var resultatet skrämmande. De med lätt handikapp på i genomsnitt 1 låg på 5.5 efter 34 år vilket innebar att de var i rullstol eller säng. Enbart sju (7) procent av de som inte följt dieten var fysiskt aktiva efter 34 år. 58 av de 72 i gruppen var döda och 45 av MS relaterad orsak.

Nu skall man också komma ihåg att man inte tolkat hjärtdöd eller stroke död som MS relaterat men man vet att detta är ökat vid MS och andra sjukdomar typ RA där förmågan att vara fysiskt aktiv är minskat och siffrorna i båda studierna är tror jag högre för MS relaterad död.

Den första studien avseende placebo kontra betainterferon stödjer på ett sätt Swanks studie. Siffrorna för de som ej haft behandling är likartade, vilket kan tyda på att de studerade personerna är representativa för MS gruppen. Och studien får därmed större credibility enligt min privata åsikt men vore jag forskare kanske jag inte skulle dra den slutsatsen.

låg luftfuktighet

Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan

Det är inte bara bildningen av D-vitamin som förändras under vinterhalvåret. När man släpper in kall luft som uppvärms sänks luftfuktigheten i huset. Om man då bor i ett hus som man visserligen försökt isolera men där det ändå kommer in en hel del kall luft via olika vägar både med och mot ens vilja kan det bli ganska torrt.

Jag har märkt att under de perioder jag varit i Sverige då det varit kallt har jag känt en lätt klåda ibland. Det är nog så att när man blir äldre blir huden känsligare för uttorkning och att smörja in med fuktbevarande hjälper. Någon har beskrivit att den låga luftfuktigheten är som en stor svamp som drar åt sig vätska exempelvis från huden. Man kan ha torr hud även om man har fet hud. Fet hud får man via talgkörtlarna bl a. Vid torr hud är det brist på vatten.

I det här huset är det vattenburna värmesystemet gammalt och på radiatorerna har det hängt vattenbehållare avsedda att användas för att höja luftfuktigheten. De användes alltid förr då mina farföräldrar bodde i det här huset- före 1956.

Jag har bott här sedan 99 och under den tiden har de inte använts men nu har de använts i några dagar och de verkar vara ganska effektiva.  Luften tar till sig cirka en liter vatten  per dygn via de åtta behållare som finns.

Det verkar som om det här hjälper.  En så liten förändring tycks skydda mot klådan. Det är i och för sig inget nytt. Torr luft försämrar ofta hudåkommor.
Man får nog se till att man tömmer behållarna regelbundet med tanke på risken för att vattnet kan infekteras. Den allra bäst luftfuktaren är nog att ha mycket växter men här står huset tomt långa perioder och då dör de flesta växterna

D-vitamin mot tandtroll

 Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan

DN har en artikel om karies och D-vitamin. Det baseras på en metastudie av 24 forskningsrapporter, där man funnit att det finns ett robust stöd för att D-vitamin skyddar mot karies.

Karius och Baktus- bok om tandtrollen av Torbjörn Egner

Intressant att läsa lite av kommentarerna. Jag tror mera på tandhygien skriver en person. Motsäger att man tar D-vitamin att man har en god mun och tandhygien? Så fort man kommer till forskningsresultat och liknande blir man plötsligt väldigt smalsynt, kanske till och med när det handlar om hälsa. Varför? Att vara smalsynt eller ha tunnelseende är ju något som är kännetecknande för personer som är stressade. Är hälsa och att diskutera hälsa stressande? Kanske skulle vi må bra av att ta semester från hälsotänk?

 Man förklarar det med att kalcium är viktigt för bildning av emalj. D-vitamin är viktigt för att kalcium tas upp från tarm. Påverkan på immunsystemet kan också vara bidragande.

Med kost kan man påverka hjärtsjukdom enl en ny studie

Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan

På medscape läser jag en ny studie om kost och hjärtsjukdom. Ett stort antal personer (31546) som haft hjärtsjukdom av typ infarkt, koronar hjärtsjukdom, hjärtsvikt och liknande ingick. Man undersökte deras kost och fann att en kost bestående av fullkornsprodukter, fisk, grönsaker, frukt samt nötter jämför med en kost med mycket kött och ägg ledde till att risken att återinsjukna  med död i hjärtsjukdom med 35 %, hjärtinfarkt 14 %, stroke 19% och hjärtsvikt där hjärtats pumpförmåga är otillräcklig med 28%.

Studien verkar stödja att både medelhavskost och vegetarisk kost är nyttigt. Det börjar finnas en hel del stöd för att kosten spelar en väsentlig roll för hälsan. Viktigt för både de som behandlar att veta men också viktig för en allmänhet att ta in. Men där finns problemen. Med all "information" som finns om kost och dunderkurer för att gå ned i vikt vad skall allmänheten egentligen tro på?

Det gäller att inte gå på enstaka studier utan göra en sorts sammanfattning av allt man läser. Kanske läsa vad olika personer kunniga inom området skriver och väga ihop. Hur kommer vi att se på kost om 10-15 år. Är grönsaker och frukt, fibrer fortfarande är nyttigt i mainstreambefolkningen. Eller kommer man att rekommendera LCHF. Fn är det dock inte så om man ser på vad  forskare i och experter på nutrition skriver eller säger vad jag kan se. Man kan till exempel se på länken till studien.Där intervjuas två oberoende experter som inte är förvånade över resultatet. De ser också en del svagheter med studien men resultaten stämmer väl med vad de tidigare trodde. Sedan kan man gå vidare och titta på dessa forskare. Hur tillförlitliga är de? Dr Robert Eckel Colorado- hur mycket har han publicerat. Söker man på pub med finns han med i 147 studier. Han fick bl a en studie om metabola syndromet publicerad i den mycket välrenommerade tidskriften LANCET 2010. Han är professor i medicin med speciell inriktning på arterioscleros sedan 1979. Vad han säger bör ha en viss tyngd. För närvarande är forskningen inriktat på relationen mellan nutrition, insulinets verkning, energibalans och kroppsviktsreglering med experiment både på djur och människor

Gaynor Bussell är den andra experten som tillfrågas. Hon är dietist och talesperson för British Dietetic Association samt författarinna till en bok om kvinnors hälsa polycystiskt ovarialt syndrom. I mina ögon ett inte lika starkt kort men jag känner till för litet. Som talesperson för brittiska dietisters förening är hon att betrakta som expert på området kost.

Hon poängterar något klokt. Patienterna var på optimal behandling men drog ändå nytta av detta. Hon träffar många som står på statiner och som säger att de behöver inte bekymra sig för kosten- tabletten fixar detta. Man kan säga att studien besvarar en fråga jag själv fick om min kost och att jag åt statin. Var jag inte rädd för att bli svältfödd  på fetter?  
På det här sättet kan man gå vidare med de studier man läser om och så småningom kommer ett mönster. Då minskar förvirringen. 


Mer från Gaynor Bussell: Man vill inte förstöra sin bil med att köra på ett bränsle som skadar eller en olja som är fel. När det kommer till den egna kroppen är man dock inte lika noga. Då går det bra att smälla i sig ohälsosam mat och dryck  och samtidigt undra varför man inte mår bra, saknar energi osv