Von
Geldern, Mowry skriver i en översikt december 2012 av kost och
MS att små kliniska studier visar en liten reduktion i allvarlighet
och längd av skov hos MS patienter som får PUFA tillskott, med
vilket menas troligen omega -3. Beträffande gluten, mjölkprotein mm
behövs fler studier skriver man,
2011 kom ett förslag till vägledning
för kost vid MS baserat på vad olika molekyler har för kemisk
effekt på cellerna och deras metabolism skriven av P
Riccio, Bologna. Citerar:
Det är allmänt accepterat att nutrition är en av de möjliga
omgivningsfaktorerna som är involverade i patogenesen av MS,, men
dess roll som en komplementär behandling är och oklar och till stor
del försummad. För närvarande är inte MS behandling associerat
till någon diet troligen pga det är brist på information om
effekterna av nutrition på sjukdomen. För att övervinna den
misstro som användning av diet kontroll vid MS och för att
uppmuntra nutrionell intervention i förloppet av sjukdomen är det
nödvänding att utvärdera naturen hos och rollen för de bioaktiva
molekylerna i dieten och var de verkar samt fastställa hur en
dietkontroll kan påverka ämnesomsättningen i cellerna och öka
välmåendet hos MS patienter,Riccio har skrivit översikten för att ge en vägledning för nutrionsintervention vid MS genom utvärdering på molekylnivå av effekterna av dietmolekyler på de inflammatoriska processerna och autoimmuna processerna som är involverade i sjukdomen. De data som finns idag (2011) att hälsosamma diet molekyler har en pleiotrop roll (verkar på flera olika sätt) och kan ändra cellmetabolismen från anabolism till katabolism (från uppbyggande av vävnad till nedbrytande), de kan nedreglera inflammation, påverka och samspela med enzym, receptorer i cellkärnan och transkriptionsfaktorer. Kontrollen av dysbios (obalans i tarmfloran av bakterier) och kombinationen av lågkaloridiet med speciella vitaminer, spårämnen och olika ämnen som fiskolja och polyfenoler kan sakta ner progressionen av sjukdomen och förbättra välmåendet hos patienten.
2012 kom också en ny Cochranrapport om diet och MS. Här om Cochran från läkartidningen: Cochranesamarbetet startade 1993 i
Oxford.
Det är en internationell organisation,vars syfte är att hjälpa
läkare och andra behandlare, patienter, politiker
och
övriga aktörer att fatta välunderbyggda beslut om interventioner i
hälso-och sjukvården. Det gör vi framför allt genom att samla in
randomiserade och kontrollerade studier (som vi handsöker i
litteraturen), utföra metaanalyser utifrån dessa studier och
uppdatera analyserna när det kommer fram nya studier.
Cochranesamarbetet är uppkallat efter en brittisk epidemiolog,
Archie Cochrane, som för många år sedan kritiserade professionen
för att inte varje specialitet
sammanställde
sådana uppdaterade sammanfattningar av alla tillgängliga
randomiserade studier.
Jag
har varit ganska kritisk till en del Cochranrapporter då jag tyckt
man ibland fört samman rapporter som egentligen inte handlar om
tillräckligt lika faktorer för att summera ihop och också för att
man ibland haft alltför strikta kriterier och lämnat ute rapporter
som i sig var snillrikt utförda, som exempel på det senare är att
man i den aktuella rapporten utelämnar Swank studie som man
beskriver som fall rapport, vilket man är en tvivelaktig beskrivning
eftersom det rör sig om en prospektiv studie med 144
personer.Cochraninstitutionen är en välrenommerad institution och
det kan vara intressant att se vad som finns i denna rapport om Kost
och MS. Den är skriven av Mariangela
Farinotti Fondazione
I.R.C.C.S. Istituto Neurologico Carlo Besta, Neuroepidemiology Unit,
Milano, Italy m fl.
Man har gått igenom många studier men
finner att de data som finns är otillräckliga för att utvärdera
den verkliga positiva effekten eller skadan av fleromättade fetter.
Beträffande vitaminer, antioxidanter är det också otillräckligt.
Mer komplicerade undersökningar har man inte tittat på som
tillexempel de stora studierna om medelhavskost som finns beträffande
neurodegenerativa sjukdomar. Man har tittat på progression under två
år men fann ingen stor effekt däremot tycks det finnas en moderat
effekt på antalet skov av tillskott av fleromättade fetter (
omega-3). Detta är egentligen en ganska stark skrivning för att vara en Cochranrapport. . Det finns en omsvängning
här om hur man ser på kost och MS och det är i och för sig
sensationellt. Forskarna avfärdar inte angreppspunkten kost och det
är väl en del i hur man numera ser på kost och sjukdomar. Man har
funnit starka samband mellan olika sjukdomar och vad man äter under
de senaste decennierna.
Lite gammalt om kost:
Lite gammalt om kost:
Forskare vid Hormel institute och vid
Mayokliniken har tittat på hur
fettsyreprofilen i plasma ser ut hos personer med MS jämfört
med personer utan MS och fann att MS patienterna hade signifikant
färre fleromättade fettsyror än kontrollen och dessutom hade de
omättada fettsyrorna i cellerna ersatts av mättade fettsyror. Detta
innebar att smältpunkten påverkades så att smältpunkten höjdes
med 6.5 grader i genomsnitt hos MS patienterna trots att de
fleromättade fettsyrorna delvis ersattes med kortare mättade
fettsyror som har lägre smältpunkter. Att detta har betydelse för
den så kallade fluiditeten hos plasmamembranen förstår man lätt
men vad har det för betydelse för sjukdomen och varför är det så?
Är det så att plasmamembranen blir skörare om smältpunkten höjs;
naturen själv tycks tro så eftersom den försöker att plantera in
fler och kortare fettsyror. Det tycks finnas en brist på
fleromättade fettsyror vid MS. Eftersom det är omega 3 som mest är
kopplat till att inflammation dämpas ned kan det tyckas logiskt att
öka intaget av detta genom helst kost eller genom tillskott.
Pratade med en kvinna för ett tag sedan som går någon slags näringslärakurs för Paulùn och tydligen så är även han/de kritiska mot mejeriprodukter och gluten om jag förstod det rätt. Jag har inte kollat upp detta närmare själv, men otroligt intressant om det börjar komma rekommendationer även från detta håll.
SvaraRaderaGott nytt!
Patrizia