En av de sista korna som fanns på gården där jag bor. Hon fick bara beta gräs och hade det nog ganska bra. |
Den moderna köttproduktionen. Inspirerat av TV programmet Älskade Kött
18 procent av all
växthusgasproduktion orsakas av köttdjursindustrin
För att producera kött måste man
tillföra mycket protein som hämtas från soja och majs. En stor del
av detta hämtas till Europa från Brasilien, där delar av Amazonas
huggits ner för produktion av soja och kött.
Idisslande ger växthusgasen metan
Transporten av köttet och av soja och
majs är starkt beroende av olja. Det är en del av köttproduktionens
inverkan på växthuseffekten. Men kor idisslar också och i samband
med det produceras metan ( CH4) som är en betydligt
starkare växthusgas än koldioxid. Idisslandet
är nötkreaturens och kons sätt att bearbeta födan. I första
steget bearbetas det i munnen och går ned i våmmen där bakterier
gör att bl a proteiner bildas. Dessa processer gör också att metan
bildas. När sedan födan via nätmagen återgår till munhålan
tuggas födan igen- kon idisslar- varvid metanet släpps ut. Sedan
sväljs födan ner i bladmagen och löpmagen. I bladmagen tas olika
nutrienter upp bl annat de proteiner som bildats av bakterierna i
våmmen. Slutligen går födan till tunntarm och tjocktarm.
EPA förkortning för USA Environment
protection Agency säger metan svarar för en stor del av
växthuseffekten och att 60 procent av detta metan kommer från
mänsklig verksamhet. En stor del av detta kommer från petroleum och
gas industrin men störst är effekten av den moderna
jordbruksindustrin, där de idisslande djuren släpper ut metan men
också då djurfödan förvaras i cisterner och som ensillage avges
metan. Människan producerar också metan genom avfallshanteringen.
Vad är växthuseffekten? Under
det senaste halvseklet har man sett att jordens temperatur stiger på
ett sätt som inte förklaras av naturlig utveckling. Det sker
naturliga förändringar i jordens temperatur som följd av att
solens energiutstrålning ändras, havsströmmar ändras men sådana
förändringar kan inte förklara den uppvärmning som skett. Den
största orsaken till förändringarna tros enligt forskarna vara
utsläpp av växthusgaser som koldioxid CO2, metan CH4),
lustgas N2O m fl. Lustgasutsläppen kommer också till
stor del från matproduktion och jordbruk. Endast två procent är
från användning som smärtstillande.
Temperaturen på jorden är beroende av
att energi kommer in från solen till jorden och att energi lämnar
jorden. Lämnar mer energi jorden än det kommer in går temperaturen
ner. Stannar mer energi kvar går temperaturen upp.
När solljuset når jordytan kan den
antingen tas upp eller reflekteras tillbaka till rymden som värme
(infraröd strålning). Växthusgaserna som vattenånga, koldioxid,
metan absorberar energi och minskar den mängd energi som lämnar
jorden. Växthusgaserna gör att energi stannar kvar i jordatmosfären
och jordens temperatur stiger. Detta kallas växthuseffekten.
Vatten och köttproduktion.
Köttproduktion förbrukar en stor del
av jordens sötvatten medan samtidigt miljoner människor lider brist
på detsamma.
Olika matproduktion animal kontra
växtproducerad ger olika stor mängd växthusgasproduktion men
påverkar också tillgången till dricksvatten. Dels ger en stigande
temperatur en minskad tillgång till vatten genom att grundvattnet
sjunker och källor sinar. Produktion av ett kilo kyckling ger en
förbrukning av 3900 liter vatten, för ett kilo fläsk behövs
4900liter och för nötkött krävs 15500 liter. Produktionen av ett
kilo kött behöver lika mycket vatten som 200 kg tomater eller 160
kg potatis. Köttindustrin använder 40 procent av allt sötvatten på
jorden.
Köttproduktion och jordbruket
förorenar vatten.
Östersjön är ett av jordens mest
förorenade hav. Tillförseln av kväve och fosfor som näringsämnen
för jordbruket har flerdubblats under senaste seklet. Sålänge man
använde naturlig gödsel återgick den näring som kor och hästar
åt till jorden men i och med konstgödselns intåg har en flerfaldig
ökning skett med stigande produktion som följd och med
konsekvenser för bäckars, älvars, sjöars och havs hälsa. När
ökad näring tillförs sker en ökad produktion av växtlighet i
vattnet och detta material kommer inte att hinna brytas ned med
följder som syrebrist i vattnet
och åtföljande död. Östersjön har lågt utbyte av vatten
med andra havssystem och är därför extra känsligt.
Det är inte bara konstgödseln i sig
som förorenar vatten. Även djurens gödselproduktion och
gödselvatten som sprids ut på åkrar förs ofta vidare till
vattendrag och sjöar och slutligen medför det en ökad produktion
av gröna alger, som i sin tur vid förruttnelse ger omfattande
skador på vatten.
Det moderna köttet bidrar till
moderna sjukdomar
Köttproduktion baserad på majs och
soja ger också ett sämre näringsvärde än då korna betade gräs
och och kanske ibland lin. Den tidigare dieten gav ett kött som
var rikare på omega-3 medan den majs och spannmål som producerats
på på annat håll och serveras i stora stall i stället är rikare
på omega-6. Jag läser på ett
ställe att omega-6 i födan har i västvärlden stigit med 250
procent medan omega-3 minskat med 60 procent. ( jag har inte
kontrollerat siffrorna men de är samstämmiga med vad jag sett på
olika ställen sedan länge). Omega-6 påverkar immunsystemet i
proinflammatorisk riktning vad beträffar infektioner med bakterier
och virus medan omega-3 är viktiga för produktion av
signalsubstanser som sedan skall dämpa ner inflammation. Det har
blivit en obalans som kanske medverkar till att kroniska sjukdomar
blivit vanligare. ( Det är en av orsakerna till att jag följer en
medelhavsinspirerad-numera också veganinspirerad diet). Så tror i
varje fall den franske agronomen Pierre
Weill. Det finns också studier
som tyder på att obalans omega-6 och omega-3 där intaget av omega
6 vinner ger att övervikt och fetma.
Köttindustrin är subventionerad
och och en hamburgare kostar egentligen 100 dollar.
2/3 av all åkermark användes för
köttproduktion. Detta gör att mark tas bort för produktion av mer
traditionell föda och det följden kan ge matbrist förutom
vattenbrist. Det går åt 3kg spannmål för att producera
kycklingkött 5 kg spannmål för att producera fläskkött och 9
kg för att producera nötkött, vilket innebär att hela 90 procent
av kalorierna går förlorade genom omvägen över köttet.
Den moderna jordbrukproduktionen
subventioneras och tränger ut inhemsk produktion i bland annat
Afrika.
Jordbruksproduktionen är dessutom så
frikostig i Europa och USA att man exporterar till fattiga länder
med hjälp av bland annat jordbruksstöd från EU. Man slår med
detta ofta ut inhemsk produktion i dessa länder och bönderna där
får svårare att sälja. Man slår alltså ut produktionen av
nyttigare kött med mer omega -3, humanare uppfödningsförhållanden
med undermåligt kött från Europa och Förenta staterna med höga
halter inflammationsdrivande omega-6. Jordbruksstödet innebär
också att man inte betalar för köttet vad det verkligen kostar.
Man betalar inte för vattenkonsumtionen i samband med uppfödandet
och man betalar inte för hälsoriskerna. Man ger i stället stöd
till denna produktion. Skulle man betala vad en hamburgare kostar
skulle det vara 100 dollar i stället för 5 dollar säger Olivier de
Schutter i programmet Älskade Kött
(Olivier
de Schutter är FNs specielle sändebud om rätten till mat).
Den moderna jordbruksproduktionen
främjar epidemier:
De stora köttproducerande enheterna
med många djur av samma typ gör att riskerna för infektionerna
ökar. En veterinär berättar att förr kunde han obehindrat gå in
på en kalkonfarm genom att ta på sig stövlar men idag måste han
ta på mer klädsel för att skydda kalkonerna från att få
infektioner. Blir de smittade sprider det sig snabbt. Förutom att
djuren är många är de givetvis mer hotade av infektioner pga sin
föda rik på omega-6 som främjar inflammation. Detta innebär också
att antibiotika är en viktig del i modern djurhållning. Det kan
alltså vara en bidragande orsak till att antibiotikaresistens är
ett alltmer hotande problem. Amerikaner äter cirka 1500 ton
antibiotika per år som medicin men deras djur äter12 000 ton
antibiotika. Vid intervju med indiska fjäderfä uppfödare svävar
man lite på målet om man ger antibiotika förebyggande eller om det
är prebiotika- dvs bakterier och liknande som skall bidra till
normal tarmkultur. Epidemier har blivit alltmer vanliga. Varje år
kommer nya epidemier säger man i programmet. Fågelfluensa,
svininfluensa E coli osv. Hänger det ihop med den här nya
djurhållningen. Salmonella- kommer ni ihåg att EU ville tvinga
Sverige att tillåta import av salmonellasmittad
kyckling? Idag har man behållit förbudet men man kan gå förbi
det genom att spruta in saltlake och då är det bearbetat kött och
kan säljas som kycklingfile.
Etik och moral
Sedan finns det viktigaste av allt- hur
djuren behandlas. Det fordrar ett speciellt kapitel.
Bra blogg och reflektioner Sune! Det bästa är att du inte drar några förhastade slutsatser i djungelen av "holy grails".
SvaraRaderaLars