Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Snälla rösta om boktitel. Lämna gärna förslag




START


Translate

söndag, december 16, 2012

Varför bör man äta mindre kött?

En av de sista korna som fanns på gården där jag bor. Hon fick bara beta gräs och hade det nog ganska bra.
Den moderna köttproduktionen. Inspirerat av TV programmet Älskade Kött


18 procent av all växthusgasproduktion orsakas av köttdjursindustrin
För att producera kött måste man tillföra mycket protein som hämtas från soja och majs. En stor del av detta hämtas till Europa från Brasilien, där delar av Amazonas huggits ner för produktion av soja och kött.
Idisslande ger växthusgasen metan
Transporten av köttet och av soja och majs är starkt beroende av olja. Det är en del av köttproduktionens inverkan på växthuseffekten. Men kor idisslar också och i samband med det produceras metan ( CH4) som är en betydligt starkare växthusgas än koldioxid. Idisslandet är nötkreaturens och kons sätt att bearbeta födan. I första steget bearbetas det i munnen och går ned i våmmen där bakterier gör att bl a proteiner bildas. Dessa processer gör också att metan bildas. När sedan födan via nätmagen återgår till munhålan tuggas födan igen- kon idisslar- varvid metanet släpps ut. Sedan sväljs födan ner i bladmagen och löpmagen. I bladmagen tas olika nutrienter upp bl annat de proteiner som bildats av bakterierna i våmmen. Slutligen går födan till tunntarm och tjocktarm.

EPA förkortning för USA Environment protection Agency säger metan svarar för en stor del av växthuseffekten och att 60 procent av detta metan kommer från mänsklig verksamhet. En stor del av detta kommer från petroleum och gas industrin men störst är effekten av den moderna jordbruksindustrin, där de idisslande djuren släpper ut metan men också då djurfödan förvaras i cisterner och som ensillage avges metan. Människan producerar också metan genom avfallshanteringen.

Vad är växthuseffekten? Under det senaste halvseklet har man sett att jordens temperatur stiger på ett sätt som inte förklaras av naturlig utveckling. Det sker naturliga förändringar i jordens temperatur som följd av att solens energiutstrålning ändras, havsströmmar ändras men sådana förändringar kan inte förklara den uppvärmning som skett. Den största orsaken till förändringarna tros enligt forskarna vara utsläpp av växthusgaser som koldioxid CO2, metan CH4), lustgas N2O m fl. Lustgasutsläppen kommer också till stor del från matproduktion och jordbruk. Endast två procent är från användning som smärtstillande.
Temperaturen på jorden är beroende av att energi kommer in från solen till jorden och att energi lämnar jorden. Lämnar mer energi jorden än det kommer in går temperaturen ner. Stannar mer energi kvar går temperaturen upp.
När solljuset når jordytan kan den antingen tas upp eller reflekteras tillbaka till rymden som värme (infraröd strålning). Växthusgaserna som vattenånga, koldioxid, metan absorberar energi och minskar den mängd energi som lämnar jorden. Växthusgaserna gör att energi stannar kvar i jordatmosfären och jordens temperatur stiger. Detta kallas växthuseffekten.

Vatten och köttproduktion.
Köttproduktion förbrukar en stor del av jordens sötvatten medan samtidigt miljoner människor lider brist på detsamma.
Olika matproduktion animal kontra växtproducerad ger olika stor mängd växthusgasproduktion men påverkar också tillgången till dricksvatten. Dels ger en stigande temperatur en minskad tillgång till vatten genom att grundvattnet sjunker och källor sinar. Produktion av ett kilo kyckling ger en förbrukning av 3900 liter vatten, för ett kilo fläsk behövs 4900liter och för nötkött krävs 15500 liter. Produktionen av ett kilo kött behöver lika mycket vatten som 200 kg tomater eller 160 kg potatis. Köttindustrin använder 40 procent av allt sötvatten på jorden.

Köttproduktion och jordbruket förorenar vatten.
Östersjön är ett av jordens mest förorenade hav. Tillförseln av kväve och fosfor som näringsämnen för jordbruket har flerdubblats under senaste seklet. Sålänge man använde naturlig gödsel återgick den näring som kor och hästar åt till jorden men i och med konstgödselns intåg har en flerfaldig ökning skett med stigande produktion som följd och med konsekvenser för bäckars, älvars, sjöars och havs hälsa. När ökad näring tillförs sker en ökad produktion av växtlighet i vattnet och detta material kommer inte att hinna brytas ned med följder som syrebrist i vattnet och åtföljande död. Östersjön har lågt utbyte av vatten med andra havssystem och är därför extra känsligt.
Det är inte bara konstgödseln i sig som förorenar vatten. Även djurens gödselproduktion och gödselvatten som sprids ut på åkrar förs ofta vidare till vattendrag och sjöar och slutligen medför det en ökad produktion av gröna alger, som i sin tur vid förruttnelse ger omfattande skador på vatten.

Det moderna köttet bidrar till moderna sjukdomar
Köttproduktion baserad på majs och soja ger också ett sämre näringsvärde än då korna betade gräs och och kanske ibland lin. Den tidigare dieten gav ett kött som var rikare på omega-3 medan den majs och spannmål som producerats på på annat håll och serveras i stora stall i stället är rikare på omega-6. Jag läser på ett ställe att omega-6 i födan har i västvärlden stigit med 250 procent medan omega-3 minskat med 60 procent. ( jag har inte kontrollerat siffrorna men de är samstämmiga med vad jag sett på olika ställen sedan länge). Omega-6 påverkar immunsystemet i proinflammatorisk riktning vad beträffar infektioner med bakterier och virus medan omega-3 är viktiga för produktion av signalsubstanser som sedan skall dämpa ner inflammation. Det har blivit en obalans som kanske medverkar till att kroniska sjukdomar blivit vanligare. ( Det är en av orsakerna till att jag följer en medelhavsinspirerad-numera också veganinspirerad diet). Så tror i varje fall den franske agronomen Pierre Weill. Det finns också studier som tyder på att obalans omega-6 och omega-3 där intaget av omega 6 vinner ger att övervikt och fetma.

Köttindustrin är subventionerad och och en hamburgare kostar egentligen 100 dollar.
2/3 av all åkermark användes för köttproduktion. Detta gör att mark tas bort för produktion av mer traditionell föda och det följden kan ge matbrist förutom vattenbrist. Det går åt 3kg spannmål för att producera kycklingkött 5 kg spannmål för att producera fläskkött och 9 kg för att producera nötkött, vilket innebär att hela 90 procent av kalorierna går förlorade genom omvägen över köttet.

Den moderna jordbrukproduktionen subventioneras och tränger ut inhemsk produktion i bland annat Afrika.
Jordbruksproduktionen är dessutom så frikostig i Europa och USA att man exporterar till fattiga länder med hjälp av bland annat jordbruksstöd från EU. Man slår med detta ofta ut inhemsk produktion i dessa länder och bönderna där får svårare att sälja. Man slår alltså ut produktionen av nyttigare kött med mer omega -3, humanare uppfödningsförhållanden med undermåligt kött från Europa och Förenta staterna med höga halter inflammationsdrivande omega-6. Jordbruksstödet innebär också att man inte betalar för köttet vad det verkligen kostar. Man betalar inte för vattenkonsumtionen i samband med uppfödandet och man betalar inte för hälsoriskerna. Man ger i stället stöd till denna produktion. Skulle man betala vad en hamburgare kostar skulle det vara 100 dollar i stället för 5 dollar säger Olivier de Schutter i programmet Älskade Kött (Olivier de Schutter är FNs specielle sändebud om rätten till mat).

Den moderna jordbruksproduktionen främjar epidemier:
De stora köttproducerande enheterna med många djur av samma typ gör att riskerna för infektionerna ökar. En veterinär berättar att förr kunde han obehindrat gå in på en kalkonfarm genom att ta på sig stövlar men idag måste han ta på mer klädsel för att skydda kalkonerna från att få infektioner. Blir de smittade sprider det sig snabbt. Förutom att djuren är många är de givetvis mer hotade av infektioner pga sin föda rik på omega-6 som främjar inflammation. Detta innebär också att antibiotika är en viktig del i modern djurhållning. Det kan alltså vara en bidragande orsak till att antibiotikaresistens är ett alltmer hotande problem. Amerikaner äter cirka 1500 ton antibiotika per år som medicin men deras djur äter12 000 ton antibiotika. Vid intervju med indiska fjäderfä uppfödare svävar man lite på målet om man ger antibiotika förebyggande eller om det är prebiotika- dvs bakterier och liknande som skall bidra till normal tarmkultur. Epidemier har blivit alltmer vanliga. Varje år kommer nya epidemier säger man i programmet. Fågelfluensa, svininfluensa E coli osv. Hänger det ihop med den här nya djurhållningen. Salmonella- kommer ni ihåg att EU ville tvinga Sverige att tillåta import av salmonellasmittad kyckling? Idag har man behållit förbudet men man kan gå förbi det genom att spruta in saltlake och då är det bearbetat kött och kan säljas som kycklingfile.

Etik och moral
Sedan finns det viktigaste av allt- hur djuren behandlas. Det fordrar ett speciellt kapitel.

1 kommentar:

  1. Anonym9:57 em

    Bra blogg och reflektioner Sune! Det bästa är att du inte drar några förhastade slutsatser i djungelen av "holy grails".

    Lars

    SvaraRadera