Plasticitet är hjärnans förmåga att anpassa sig och förändras under hela livstiden. Förr trodde man att hjärnan hade maximalt antal celler då man föddes eller i varje fall mycket tidigt och sedan gick det utför. Nu vet man att hjärnan inte är fullt utvecklad förrän i 20-årsålder. Man har funnit att detta tycks spela en roll hos barn med MS. Det verkar som de kan reparera skadorna bättre än vuxna, och skov i barnaåren lämnar mindre spår än hos vuxna i form av handikapp. Tidigare sa man att mängder av nervceller dog varje dag och att det var oåterkalleligt. Numera vet man att det inte är så. Det finns ställen i hjärnan där det bildas nya celler. Nya förbindelser mellan olika nervceller pågår ständigt. Det är på detta sätt exempelvis inlärning sker och minnet fungerar.
Vid Dallas Center för BrainHealth kan man testa sin hjärna om man har en skada. Det kostar 600USD. Testet består av olika uppgifter och frågor vars syfte är att kartlägga skadan. Utifrån resultatet utformar man sedan ett personligt program, ett program som detaljerat visar vad man behöver att träna
Programmet består av tre komponenter:
Strategisk uppmärksamhet, med vilket man menar förmågan att fokusera på vad som är viktigt och negligera oviktiga moment. Övningar kan vara att undersöka sin omgivning och finna de saker som verkar disttraheter och att rensa bort dessa saker. Övningarna kan också bestå i att göra upp en daglig lista av saker som skall prioriteras.
Resonerande om sammanhang; förmågan att se teman, budskap i vad man tittar på, hör, läser eller gör. Övningarna kan handla om att reflektera över en bok man läst, en film man sett och att skriva ned hur man tolkar dessa.
Förnyelse: Förmågan att se sammanhang och mönster och komma fram med nya ideer, nya perspektiv, att ha flera lösningar på problem. Övningarna kan vara att finna flera lösningar på uppdykande problem, tala med andra människor för att få nya perspektiv. Stiga åt sidan eller bakåt för att få ny problem. Jag kan berätta om ett exempel på detta från nyligen. Det regnade här i Puerto de la Cruz på lördag morgon. Vid Skandinaviska klubbens hus hade man målat en cementerad gång ner till trädgårdenen. Men det visade sig att detta gjorde gången halkig och en person dråsade på ändan. Det skulle vara vernissage på eftermiddagen med mycket folk i omlopp. Allas pannor rynkades för att hitta på en lösning på hur man skulle förhindra att folk ramla. Vad kunde man behandla gången med så där akut? Tills en person tog ett steg tillbaka och tittade på hela huset. Det fanns en väg till att gå ner i trädgården, en trappa. Kort sagt den hala gången stängdes av och man fick gå trappan ned i trädgården i stället. Men det behövdes att man såg problemet med ett anna perspektiv. Tog ett steg tillbaka.
Scott Hayner från Texas har varit med åtminstone två hjärnskador, dels som barn och dels som på en fotbollsmatch. Efter det senaste förvandlades han från en framgångsrik börsmäklare till en person som hade svårt att fokusera och konversera samlat. Efter att ha genomgått ett program på Dallas Brain Health Center återfick han självförtroendet och började återfå sina gamla färdigheter.
Det finns liknande centra i norden. Jag vet en person som genomgått behandling på ett center i Köpenhamn med syfte att rehabilitera hjärnan, träna hjärnan. Möjligen var det detta center.
Följande bör man undvika om man vill vårda sin hjärna: ( enligt Dallas BrainHealth Center):
sömnbrist, göra många saker samtidigt, stress, hjärnskakning, vissa mediciner och sömnmedel, allmän narkos och man bör inte försumma att söka hjälp om man märker minnessvårigheter, oförmåga att koncentrera sig och fatta beslut mm.
Källa: Phys org.com 5 mars
Lite om melatonin
| Jag skriver om det för att se hur man skall betrakta det hur immunförsvarssynpunkt. På vilket sätt påverkar det immunförsvaret? Hur kan det påverka ”autoimmuna” sjukdomar? Jag har inte svaret då jag börjar skriva detta och sannolikt inte i slutet heller, men förmodligen vet jag lite mer.
Melatonin är ett hormon som sedan kopplas till corpus pineale, talgkortkörteln, och jag har framtill nyligen trott att det var enbart där det bildades men så är inte fallet. I själva verket bildas melatonin i större mängder i mag-tarmkanalen. Enligt en artikel jag läste-ROLE OF MELATONIN IN UPPER GASTROINTESTINAL TRACT bildas det 500 gånger så mycket där som i tallkottkörteln. Melatonin kopplas till den biologiska klockan och styrs bland annat av mängden ljus som träffar ögats näthinna. Ljus hämmar bildningen av melatonin i talgkottkörtel och mörker stimulerar bildningen. Melatonin används som sömnmedel och finns som registrerat läkemedel. I USA säljs det som hälsokost men så inte i Sverige. Halten melatonin i blodet är högst då det är som mörkast och lägst dagtid. Den mängd som finns under dagtid kommer huvudsakligen från produktionen i mag-tarmkanalen. Melatonin är fettlösligt och kan nå olika vävnader i kroppen snabbt. Ju äldre man blir ju mindre melatonin produceras och variationen med topp under natten tenderar att försvinna, och kan vara mycket liten då man nått 60 års ålder. Melatonin är inte bara aktör i olika funktioner i kroppen som varierar med dygnets ljus. Det är med och styr bland libidorytmen hos djur som varierar med årstiderna. Denna rytm kan också anas hos människor om man studerar statistik över födelsetal och liknande. När björnar skall gå i ide spelar troligen också melatoninet en roll. Melatonin har många uppgifter. I övre delen av tarmkanalen deltar det i olika funktioner som har med kroppsrytmen att göra. Exempel på detta skulle kunna vara deltagande i reglering av vad slemhinnecellerna i magsäck och tarm producerar, bukspottskörtel osv. Melatonin är också en stark antioxidant och är väl så starkt som andra kända sådana också. Vidare har melatonin en roll i immunförsvaret och medverkar till att småsår och liknande i tarmen läker. Immunförsvaret består av ett medfött och ett förvärvat immunförsvar. I detta försvar spelar de vita blodkropparna en viktig roll. Men immunförsvaret verkar inte isolerat utan det påverkas av hormoner från det endokrina systemet och det påverkas av centrala nervsystemet. Det har också visat sig att yttre faktorer, så kallade miljöfaktorer kan påverka immunförsvaret, och ljus är en sådan faktor som påverkar det. Från näthinnan går inte bara nervbanor till syncentra utan det går också till nervkärnor som har med de neuroendokrina systemet att göra och som bland annat via melatonin påverkar olika funktioner i kroppen och bland annat immunsystemet. Som tidigare nämnts finns det melatoninproduktion som regleras av ljus, men det finns till med produktion av melatonin i vissa vita blodkroppar, något som i sig talar för en koppling mellan immunsystem och melatonin. Hormoner som är känsliga för den biologiska klockan rytm är tillväxthormon ( produceras under djupsömn), sköldkörtelhormon, kortisol, sköldkörtelstimulerande hormon och man funnit att melatonin tycks ha både egenskaper som främjar den inflammation som skall ta död på mikroorganismer som kommit in i cellerna, men det finns också påverkan på de celler som skall medverka i att stoppa upp denna inflammatoriska aktivitet då hotet är under kontroll och passerat. Min slutsats tills vidare blir att man skall ha respekt för melatoninet. Kanske speciellt om man har en autoimmun sjukdom. Det verkar finnas skäl till att man inte släppt melatoninet som hälsokostmedel. Det här var ett skummande på ytan. källa
|
När jag skrev detta om de som var sist med i förändringar och nämnde d-vitamin, tänkte jag på att det finns en del undersökningar som speglar hur mycket sol man kommer i kontakt med och riskerna för attt man skall få olika cancrar. Det finns mängder av cancrar, tjock och ändtarmscancer, olika lymfom, bröstcancer, prostatacancer, blåscancer, cancer i livmodern, magsäckscancer, gallblåsecancer och säker många fler som jag inte kommer på just nu, där förekomsten är mycket vanligare ju längre från ekvatorn man bor. Man får inte automatiskt tro att detta beror på brist på d-vitamin utan det kan ju vara många andra orsaker. Inte minst finns ju hormonet som bildas i talgkottkörteln och som också är beroende av solljus. Sedan finns kost och många andra saker om man börjar funderar på det. Det behövs alltså fler och andra typer av studier för att få fram säkra samband. Det är förresten intressant att de hormoner som produceras i hypofysen MSH och ACTH har jag tror det var samma kemiska uppbyggnad vad beträffar de 14 första aminosyrorna. MSH är förkortning för melanocytstimulerande hormon, stimulerar pigmentproduktionen i huden medan ACTH stimulerar binjurebarkens bildning av kroppens egen kortison, kortisol. Att de på något sätt samarbetar är alldeles klart. Kortisolet brukar gå ned under natten och ha höjdpunkterna då man är aktiv. Melatonin har en annan kurva. Det har också en antiinflammatorisk effekt. Detta bildas i tallkottkörteln, epyfysen. Där är det snarare mörkret som stimulerar och detta melatonin motverkar pigmenteringen. Det finns alltså ganska mycket som kan spela in. Kroppen producerar även d-vitamin och jag tror* inte man producerar både kortisol och d-vitamin för att utöva samma uppgifter. Jag har inte helhetsbilden av hur det här inverkar på inflammationer klar för mig men att det finns en interaktion mellan de olika hormonerna förefaller ”claro”.
Tro ger fördomar medan kunskap ger vetenskap, sa Hippokrates en gång.
Beträffande flera sjukdomar börjar sådan kunskap att komma. Beträffande MS finns många undersökningar om var man bor i förhållande till ekvatorn och liknande, men det börjar även komma stöd från andra håll för d-vitaminets roll. Inte minst finns det nu tre mindre undersökningar som visar på att ju högre halt av d-vitamin man har i blodet desto mindre risk för att få skov. Jag har tidigare skrivit om dessa undersökningar varav en har kommit ganska nyligen. Undersökningarna är dock små och man kan inte generalisera från dem. Däremot tycker jag mig ana att man funnit ett så kallat dos respons samband i studierna mellan d-vitaminhalt och risk för skov, dvs ju lägre halt ju större risk, och det i sig stärker sambandet. Även större undersökningar lär vara på gång som man kan generalisera från. Problemet är att det finns inga pengar att göra på dessa. Här hänger det faktiskt på våra myndigheter och politiker och inte minst på oss själva och våra organisationer.
Ibland säger de som drabbats av en kronisk sjukdom att det gett dem mycket. George Jelinek är en av dem som säger så. Det har fått honom att stanna upp och ta vara på livet på ett helt annat sätt, om jag förstår rätt vad han menar. Jag har haft väldigt svårt för det där att känna tacksamhet över sjukdomen. Jag har diskuterat det med en annan person här nere som också har MS, och hon säger att hon är tacksam för att hon fått MS.
MS gjorde att hon förändrade sitt liv; blev tvungen att varva ned, inse att det fungerade inte att göra flera saker på en gång. Detta ledde såå småningom till att hon tyckte att hon vunnit mycket på det. Jag kan förstå att sjukdomen tvingar fram värdefulla förändringar, som man egentligen skulle ha genomfört ändå, att vara mer i nuet, inte ständigt ha många bollar i luften och kanske aldrig något riktigt fast i handen. Kanske uttrycket bättre en fågel i handen än tio i skogen uttrycker detta; eller psalmen blott en dag ett ögonblick i sänder.
Kanske hör det här till stöllighetera i vala som Fröding skriver om. Dä ä att sö konstit s'att vell skratte lell. Men det kan nog vara så att de kognitiva svårigheterna faktiskt också kan innebära något positivt om man tittar på dem på detta sätt. Annars är de kognitiva svårigheterna den dolda biten av sjukdomen; den märks inte vid ytlig kontakt och kanske inte ens vid nära kontakter. De kan vara komplicerade att förklara. Hur skall man kunna förklara något som man inte ens begriper själv. Det är svårt även för anhöriga ibland att förstå när man är lite långsammare med vissa saker; vilket jag upplever i bland.
Det finns studier som visar att de som bara har MS med fysiskt handikapp oftare har arbete och anställning än de som har kognitiva problem. (Rao m.fl Cognitive dysfunction in multiple sclerosis; frequency patterns and prediction. Neurology 1991;41:685-691) En annan studie jämförde de som enbart hade MS lesioner i ryggmärgen med de som bara hade dem i hjärnan. De som hade skador i ryggmärgen hade större fysiska handikapp men det var ändå de som hade störst sannolikt att vara i arbete (Wild m fl Psychosocial impact of cognitive impairment in the multiple sclerosis patient. J Clin Exp Neuropsychol 1991;13:74). Det dolda kognitiva handikappet är alltså inte på något sätt ett bifynd utan en högst påtaglig realitet.
Personligen tycker jag att jag förbättrats påtagligt även beträffande de kognitiva besvären nu, kanske är det att jag lärt mig leva med dem. Dessutom ställs ju inte alls samma krav på mig i dag som då jag var i arbete. Men det där med att vara tacksam, jag inser varför man kan vara det men är ändå tveksam. Får fundera vidare.
Jag lägger nu till en kategori i högermarginalen, nämligen CCSVI. Kroniskt sviktande venös cirkulation i vener från hjärna och ryggmärg. Jag skall försöka att länka vad jag tidigare skrivit om CCSVI dit. En länk till ytterligare en person som fått CCSVI åtgärdat. Denna gång i Polen.
Är synen på d-vitamin på väg att ändras?
arbetsmaterial och håller på att utformas
Engelska sjukan
Man har sedan länge vetat att barnsjukdomen rakit eller engelska sjukan beror på brist på d-vitamin. Denna upptäckt belönades 1928 med Nobelpriset. Sjukdomen fick namnet engelska sjukan eftersom det var en vanlig sjukdom i de mörka kolgruvedistrikten. Barnen vistades där i mörka utrymmen och kanske var det till och med så att luftföroreningar gjorde att dagsljuset och solen hade svårigheter att tränga igenom. Sjukdomen yttrades sig i en dålig skelettutveckling med kortvuxenhet, svagt skelett med deformiteter. Man upptäckte att sjukdomen kunde lindras och botas om barnen fick vistas uti i sol. Så småningom fann man att det var brist på d-vitamin, vilket gjorde att skelettet inte utvecklades normalt. D-vitaminbrist hos vuxna kan också ge svaghet i skelettet med bristande bennybildning och mineralisering. Denna sjukdom kallas hos vuxna osteomalaci. Förenklat kan man säga att d-vitamin gör att man tar upp kalcium från tarmen. Om en person har låga halter av d-vitamin uppstår brist på kalcium som behövs för skelettuppbyggnaden.
Solskensvitaminet
solen skiner på huden börjar där bildas d-vitamin. På engelska ser man ibland att d-vitaminet kallas solskensvitaminet, sunshine vitamine. . Det bildas ur ett ämne som finns i hudens djupare lager nämligen 7-dehydrokolesterol. Detta skall sedan förvandlas i flera steg i kroppen innan det blir den aktiva formen av d-vitamin, som påverkar kalciumupptaget i tarmkanalen. Förmågan att bilda d-vitamin påverkas av hur mycket av färgpigmentet melanin som finns i huden. Har man höga halter av melaninet får solens ultravioletta strålning svårare att tränga igenom och mindre d-vitamin bildas. För mörkhyade personer kan det behövas flera gånger så lång tid för att bilda d-vitamin än för den ljushyade som har mindre melanin. Det hela har med evolutionshistorien att göra. De vars förfäder vistades mycket i solrika trakter året om blev tvungna att utveckla ett skydd mot solen och fick därför mycket melanin, medan de förfäder som vistades i solfattigare områden utvecklade en blekare hy med mindre melanin. Det hela var ändamålsenligt och fungerade bra tills människornasuppfann möjligheter att resa och flytta långt bort. Då hann inte evolutionen med längre och vi människor sprang ifrån oss själva i vissa stycken. Evolutionen går långsamt och vi har haft 100 000 tals år på oss att utvecklas.Våra föregångare som för ett antal tusen år sedan kom utvandrande från Afrika och så småningom till Europa förändrade kanske sin hudfärg efter hand så att den motsvarade deras d-vitaminbehov. Idag kan denna flytt ske på några timmar och denna magnifika utveckling har ett pris. Utvecklingen av vårt samhälle springer i från evolutionen och det får vi sannolikt betala med olika åkommor och symtom på ohälsa. Vi kanske tror att det inte finns några gränser för vår tänjbarhet. Människans kropp och själ kan anpassa sig till mycket men inte till allt. Förmodligen är vår förmåga att bilda d-vitamin en sådan faktor där evolutionen inte hinner med när vi beslutar oss för att skaffa ett bättre liv i solen eller i den snöiga nord.
Svenska sjukan
Hudfärgen är således en av de faktorer som påverkar förmågan att tillverka d-vitamin i huden. Men det är beroende av flera faktorer. Det är viktigt vilken typ av ultraviolett strålning det rör sig om. För att d-vitaminen skall bildas måste det vara den ultravioletta strålning som har en viss våglängd och som kallas UVB. Detta kan vara en viktig orsak till att man får brist på d-vitamin. På platser långt från ekvator kan inte d-vitamin bildas i huden därför att UVB-strålningen inte förmår tränga fram genom atmosfären. Som tumregel kan man använda att detta sker när solen står så lågt att ens egen skugga blir längre än vad man själv är. På stora delar av jordklotet kan man därför inte få dagligt d-vitamin genom solens strålning. Sedan de stora invandringar börjat till Sverige har det kommit många invandrare från sydligare länder med mörkare hudfärg. Man har nu observerat att detta börjat ge spår i hälsotillståndet. Redan på 90-talet skrev man om sjukdom hos kvinnor med mörkare hudfärg, vilka av religiösa skäl använde mycket kläder för att skydda huden1. Det finns ofta en viss klokskap i religioner, och i länder med intensiv sol kan sådan klädsel vara viktig för att skydda sig. Mycket har troligen blivit religion som från början var hälso- och hygienråd. Att inte äta griskött i länder där det ofta är infekterat med trikiner är en sådan regel som förvandlats till religion. På platser långt från ekvatorn bidrar inte dessa regler till bättre hälsa utan kan i stället få stora konsekvenser. Somaliska kvinnor i Sverige föder betydligt fler barn med autism än vad somaliska kvinnor gör i Somalia. Man tror att orsaken till detta kan vara att mödrarna har brist på d-vitamin under graviditeten på grund av den mörkare hyn och också på grund av bruket av klädsel som täcker en stor del av huden. De somaliska mammorna säger att de autistiska barnen har den svenska sjukan. Men detta börjar mer och mer verka som toppen på ett isberg, där isberget är d-vitaminbrist som man endast ser en ytterst begränsad del av. Det har nämligen i och med den svenska sjukan kommit in en annan aspekt på d-vitaminet. En aspekt som förvisso inte är ny. Det gäller nu inte en sjukdom som rör skelettet. Det är inte bristande uppbyggnad av ben och mineralisering som vid rakit eller osteomalaci ej heller åldrandets sjukdom skelettskörhet, osteoporos. Det gäller autism som sitter i ett helt annat organ nämligen nervsystemet. Utanför Sverige har det kommit rapporter om samband mellan depression och d-vitamin eller schizofreni och d-vitamin varför frågeställningar om sjukdomar i hjärnan har kommit fram som nya toppar på isberget av d-vitaminbrist.. I själva verket finns numera ett stort antal sjukdomar utanför skelettet, där det finns rapporter om samband med d-vitaminbrist. Lite längre fram kommer en sammanställning av några rapporter.
Det finns ett antal sjukdomar där man ser en variation i förekomst med var i förhållande till ekvatorn som människor bor2. Man har spekulerat i olika orsaker till detta. En av tankarna är att det beror på att människor äter olika kost i på olika breddgrader. Men man finner sådana sjukdomsskillnader även Förenta Staterna, där kostvanorna är ganska lika i de olika staterna. Det kan vara infektionssjukdomar som förekommer i varierande grad på de olika breddgraderna. Och inte minst har man varit inne på tankar om d-vitaminets beroende av solen. Man brukar kalla denna faktor med olika sjukdomsförekomst för nord-sydgradienten. Sjukdomar som där man finner en sådan nord-sydgradient är diabetes typ I, inflammatoriska tarmsjukdomar, psoriasis och multipel skleros.
Om man tittar på länder som Sverige och möjligheten att det kan utvecklas brist på solskensvitaminet här finns flera saker att fundera över. D-vitaminet bildas i huden vid solbestrålning och enligt ovannämnda tumregel börjar sannolikt svårigheterna att bilda d-vitamin redan i september och oktober. Detta kvarstår i nästan ett halvår framtill mars och april. D-vitaminet kan också tillföras via födan. Det är främst fet fisk som ger d-vitamin men det fordras att man äter det i stora mängder för att man skall få tillräckligt. I praktiken har man därför infört d-vitaminberikning av vissa födoämnen exempelvis lättprodukter av mejerivaror. Till spädbarn rekommenderas tillförsel av både A och D. Det senare för att förebygga rakit, den engelska sjukan. Det verkar som man borde införa även något förebyggande mot den svenska sjukan, men det måste i så fall ges till de gravida kvinnor. Men frågan är om det bara gäller om det bara gäller dessa. Hur är det med våra egna lager av solskensvitaminet fram i mars? Kan d-vitamin lagras och hur länge finns lagren kvar? Hur mycket skall de lagren innehålla? Med andra ord vilka halter av d-vitamin skall vi ha för att sjukdomar på grund av d-vitamin skall förebyggas.
copyright S. Överhagen
1Läkartidningen 97
2 Mats Humble. D-vitaminbrist kanske vanligare än vi trott. Läkartidningen nr 11 2007 volym 104
Detta är ingen studie utan snarare en summering av hur man arbetar och vad man gjort. Det finns ingen uppföljning vilket är en svaghet
Det polske läkaren Simka har nu kommit med en preliminär rapport om de undersökningar och behandlingar av vensystemet från hjärna och ryggmärg som gjorts vid EuroMedicVascular and Endovascular Surgery Department Katowice i Polen. Rapporten presenterades vid Chronic Cerebral Spinal Venous Insufficiency (CCSVI) and Multiple Sclerosis (MS) Workshop den 7 februari 2010.
Multiple Sclerosis (MS) Workshop Katowice ligger inte så långt från gränsen till Tjeckien.Om jag minns rätt var Katowice ökänt tidigare som ett av de ställen där nazisterna hade ett utrotningsläger.
Rapporten finns att läsa här. (PDF) Rapporten är rikt illustrerad.
Undersökningar:
Man började med undersökningar med hjälp av ultraljud, färgad Doppler i maj 2009 och sedan oktober kan man också göra undersökningar med magnetkamerateknik, kallat MRV, med vilket man avbildar venerna. Det var också i oktober man började med att kirurgiskt korrigera de olika förträngningar man fann.
| C:a 250 patienter har undersökts med ultraljudsundersökning, färgad doppler | 95% av dessa befanns ha fel av typ förträngningar i aktuella vener |
|
| C:a 100 patienter har undersökts med MR venografi, det vill säga undersökning av vener med magnetkamerateknik |
| Vanligaste fynd: förträngningar i övre eller mittersta delen av v.jug.int. Man fann också tecken på försämrat utflöde. Man kunde endast finna sjukliga klaffar eller membran i ett fåtal fall. |
Sammanlagt har man ”opererat” ett 90-tal patienter och gjorde i samband med detta en intraoperativ venografi, dvs man följde behandlingen med avbildning under operationen, och det var också under denna undersökning som man definitivt avgjorde om man skulle operera eller inte.
Före operationerna gjorde man således dopplerundersökning och MRV ( magnetkameraavbildning av vener) för att kartlägga hur venerna såg ut och för att identifiera problemet.
Man utförde stenting bara om ballongvidgning inte lyckades och om det var säkert ( dvs i områden där diametern inte ökar vid valsalva. Valsalva kan man åstadkomma genom att hålla för näsan och blåsa så mycket man kan. Detta ökar trycket i skallen bland annat i luftvägarna och är en gammal teknik för att öppna örontrumpeten om man har lockkänsla för örat. Men det kan givetvis öka även trycken i kärl. En vanlig utlösande orsak till att man fått en aneurysm blödning är att man suttit på toiletten med förstoppning och tagit i så att det utlöst en blödning i dessa aneurysm ( säckliknande missbildning i kärl, som är svagare). Jag har inte haft så förfärligt många patienter med detta, men en gång under en medicinjour kom det in tre patienter med samma åkomma inom en halvtimme.
Stentning, man inför en stent -rörformad bildning - i aktuella kärlet, för att laga det defekta kärlet och få blodflödet att fungera normalt.
Åtgärder:
I tre procent -3 patienter fann man inget att åtgärda
57 patienter, dvs 63 % gjorde man endast ballongdilatation ( ballongvidgning av kärlen). 31 fick en intern jugularisven åtgärdad. 26 patienter fick båda åtgärdade.
19 patienter-21 procent fick stentar. 18 av dem i en intern jugularisven och 1 patient i båda.
12 patienter- 13 procent fick stentar i en intern jugularisven och ballongvidgning i den andra.
Hos 6 patienter gjorde man också åtgärder åt vena azygos som tömmer en annan del av nervssystemet. (i vena azygos töms vensystem från ryggmärgen)
Hos två patienter gjorde man ballongvidgning av en ven som heter vena brachiocephalica.
Slutligen omopererades tre patienter.
Komplikationer
Två dagar efter operationen fick en patient en liten blödning från kärlet man punkterade då man gick in i ljumsken. (På This is MS forum skriver den patient det rör sig om att det berodde på att han/hon stod på heparin, blodförtunnande och då detta sattes ut slutade blödningen)
En patienter fick en vecka efter operationen en blödning från mag-tarm. ( Möjligen en biverkning av clopidogrel)
Övergånde huvudvärk hos några patienter
Inte mycket smärtor
Inga nervskador
Inga problem som hänförs till stentarna.
Behandlingar som inte lyckades.
Hos en patient lyckas inte att placera en stent i det defekta området i övre vena jugularis interna.
Hos tre (3) patienter lyckades inte ballongvidgningen i mellersta delen av v. jug.int. på grund av tryck utifrån på kärlet ( troligen).
Hos två patienter var ballongvidgningen av de brakiocefala venerna mindre framgångsrika.
Svagheter; uppföljning finns bara tillgänglig för några patienter. Kanske på grund av att de kommer från utlandet ( min kommentar)
Intrycket skriver man är att de flesta patienter rapporterade förbättring. I allmänhet ju mindre handikapp desto större förbättring. Ingen förbättring eller återkomst av symtom kan bero på förnyad förträngning.
Om omedelbara förbättringar
Man skriver precis som Zamboni att en del rapporterar nästan omedelbara förbättringar, händer som tidigare käns kyliga blev varma, och bleka ansikten återfick färg. Blåskontrollen förbättrades inom en dag efter operationen.
Man säger att det är svårt att förklara detta med förbättrad nervfunktion- snarare kanske det beror på att en signalsubstans frisläpps i blodbanan. ( angiotensin ??, skriver man. Då borde det gå att ta bort detta med blodtrycksmedicinerna ACE-hämmare) 
En ACE hämmare är Lisinopril, som beforskas avseende MS.
- hjärtkirurgen Gianfranco Campalani
Min källa är MSRC news. Se länk i marginalen.
En av Paolo Zambonis patienter som behandlats för CCSVI är själv kärlkirurg, närmare bestämt hjärtkirurg. Han arbetar på Nordirland men kommer från samma stad i Italien som Zamboni.
Gianfranco Campalani är framstående hjärtkirurg i Nordirland. 1986 insjuknade han i MS och han försämrades successivt under åren därefter. Han kunde med svårighet gå mer än 50 yards vilket är något kortare än 50 meter och använde därvid käpp. Han hade svårigheter att lyfta sina ben.
Ungefär 2007 mötte han Zamboni då han var på besök i sin hemstad, där Zamboni också finns. Zamboni erbjöd då sin kollega att bli testad för CCSVI på sin klinik. Man fann att han hade förändringar och året efteråt blev hans vener åtgärdade. Medels en ballongvidgning fick man förträngningarna i kärlen att vidga sig och blodflödet från CNS inklusive hjärnan att normaliseras. Han var vaken under behandlingen. 5 tinmar efter ingreppet gick han upp och gick utan sin käpp. Han kunde lyfta sina ben. Kunde sträcka på ryggen och blev längre. Under veckorna efter förbättrades flera funktioner han haft besvär med.. Hans sambo skrek till då hon såg honom efter operationen. Hon hade aldrig sett honom gå så bra.
Förra året återkom besvären. Ny undersökning visade då att förträngningarna återkommit. Han fick då förträngningarna åtgärdade av sina kollegor i Belfast och han blev ånyo förbättrad. Man har således gjort en sådan ballongdilatation av CCSVI även på Nordirland.
Tårtan finns att köpa på Cortes Inglés/ det engelska snittet-
Det här är ett arbetsmaterial och utdrag ur en längre text varför det kanske i bland kan vara lite svårt att förstå vad jag talar om ibland, men lämna gärna synpunkter.
Just den här texten är copyright Sune Överhagen i övrigt är det som tidigare sagts fritt fram att kopiera
Förmodligen inte så nyttiga fetter
men en härlig tårta är det.
Jag fick en liknande på min 6-årsdag för mer än ett
halvsekel sedan
Det här med mättade fetter och kost är idag mycket aktuellt i en debatt mellan LCHF-anhängare (LCHF= låga kolhydrater- höga fetter) och bland annat med representanter för livsmedelsverket. Jag tror mig följt debatten om kost tillräckligt länge för att våga säga, att vi har inte den slutliga sanningen idag. För mig väger Swanks undersökning och det stöd den har från andra studier betydligt tyngre avseende kost och sjukdomen MS än vad denna debatt gör. Det verkar som det finns en viss samsyn beträffande både omega-3 och dess antiinflammatoriska effekter, liksom omega-6 inflammationsdrivande verkan. Däremot är stridsfrågorna de mättade fetterna och mängden av kolhydrater.
Ibland frågar jag mig vad man debatterar? Är det LCHF som bantningsmedel? Där har jag ingen anledning att betvivla att det faktiskt verkar. Det är säkert så vilket också studier visar, att denna typ av kost kan ge god viktreduktion. Men det gäller nog många dieter om man håller dem strikt. Jag hade strax innan jag började med min minskning av mättade fetter och därmed ökning av kolhydrater en alldeles för hög vikt efter MS orsakad inaktivitet och kortisonbehandling bland annat på grund av mina utslag. Jag gick dock ned ordentligt i vikt och hamnade på den vikt som jag hade som mager 14 åring. Detta var på en sorts motsatt LCHF diet, där jag åt en hel del kolhydrater varav en hel del var snabba, dvs sådana som snabbt höjer blodsockret. Med denna diet med reduktion av mättade fetter går de flesta ner ordentligt i vikt. Tidvis är det på gränsen till att man måste vara observant på undervikt. Numera försöker jag vara mer observant på detta med snabba och långsamma kolhydrater och försöker styra mot de långsamma och i viss mån öka proteinintaget.
Debatten bygger mycket på så kallade metastudier där man utifrån vissa kriterier slår ihop ett antal studier, som man anser uppfylla dessa kriterier. Det innebär att en viss ursållning sker. Swanks studie om MS och kost skulle sopas iväg omedelbart eftersom det inte är en randomiserad dubbelblind studie och inte innehåller någon riktig kontrollgrupp. Det vill säga att undersökarna har vetat vilken behandling som getts liksom patienterna, och grupperna har inte utvalts slumpmässigt för att göras jämförbara. Ändå är det faktiskt en studie som ger mycket. Det finns ytterligare svårigheter med metastudier. De studerade faktorerna är inte exakt desamma i studierna och inte heller mätningarna. Man jämför studier som inte är upplagda på samma sätt.. Det blir alltid lite av att man jämför äpplen och päron.. För mig är de starkaste studierna de fall där man upprepar samma typ av studie och får samma resultat. Naturligtvis kan det komma ut kunskap ur metastudier, men de är ingen garanti på den slutliga sanningen.
Vad beträffar de andra argumenten om mättade fetter känns debatten lite uppskruvad. Man tolkar studier lite på det sätt som stöder den egna uppfattningen. Man plockar lite fakta här och lite fakta där som om man handlade i ett snabbköp. Det finns skäl att komma ihåg att vi med all sannolikhet inte vet den slutliga sanningen om kosten och dess effekter även om man av temperaturen på debatten tycks ha minst två sanningar.
Grönköpingsaktig blir debatten då man börjar tala om vad människor i stenålderskulturer äter. Är det animaliska produkter från dödade mammutar eller är det rikligt med kolhydrater och fibrer från växter. Det finns nu levande folk som lever och äter i likhet med båda alternativen (nåja, mammutar) . Men vad är sann stenålderskost? Det finns också en prägel av grönköpingsmentalitet då man etiketterar till exempel medelhavskost som antingen det ena kosten eller andra. Det har under senare år kommit ett flertal studier som pekar på nyttan av medelhavskost. Men vad är det som är nyttigt? Är det fibrerna i grönsakerna och frukten? Är det omega-3 i fisk och skaldjur? Är det de mättade fetterna som finns i de goda ostarna, korvarna eller skinkorna? Eller är det rentav den rikligt förekommande olivoljan? Är en blandning av alltihop kanhända bra, speciellt om man äter maten i en miljö som ger mycket d-vitamin? Jag raljerar lite, men man har en tendens att ur varje studie plocka ut det som passar med de egna idéerna. På det sättet låser man snarast debatten- en debatt som skulle kunna vara fruktbar och utvecklande. I diskussionerna lär man sig och utvecklas.
Slutsatsen av den aktuella fett- och kolhydratdebatten blir för mig, att det finns en hel del gemensamt. Man kan nog säga att synen på kolhydrater är tämligen gemensam; man skall ligga lågt med de snabba kolhydraterna. De höjer blodsockervärdet snabbt vilket stimulerar insulininsöndring och utlöser hungerkänslor. Detta kan främja en ond cirkel av viktuppgång diabetesutveckling med mera. Att de snabba kolhydraterna inte är ett bra inslag i kosthållningen verkar de flesta vara tämligen överens om. De kan vara bra då man behöver tillgång till energi snabbt som vid kraftiga kroppsansträngningar eller då blodsockret av någon anledning gått ned kraftig vid exempelvis för mycket insulin. De kanske också kan vara bra för en stunds njutning, men det är en njutning som inte bör ske för alltför ofta. Men på sexårsdan är det definitivt tillåtet. Beträffande de långsamma kolhydraterna är det delvis skilda uppfattningar, men det finns också där en viss samsyn om fibrernas värde för tarmfunktionen och för att fiberrik kost tillför vitaminer, mineraler och andra näringsämnen vi behöver. Fibrer går ganska opåverkade genom tunntarmen men bearbetas av tarmbakterier vilka omvandlar dem till korta fettsyror. Dessa korta fettsyror har en inflammationsdämpande effekt enligt en studie publicerat 20101.
Synen på de fleromättade fetterna omega-3 och omega-6 är gemensam, då det gäller deras påverkan på immunsystemets signalsubstanser, de så kallade cytokinerna. De proinflammatoriska (inflammationsfrämjande) metaboliterna från omega-6 fettsyrorna konkurrerar om de kemiska vägarna med de antiinflammatoriska från omega-3 fettsyrorna. Att de bildade metaboliterna från omega-3 är antiinflammatoriska har visats vid inflammatoriska sjukdomar typ eksem, psoriasis, irritabel tjocktarm och reumatoid artrit där man vid tillskott av omega-3 funnit minskad sjukdomsaktivitet.
Huruvida kvoten mellan omega-3 och omega-6 är viktig är för mig oklart. Livsmedelsverket skriver på sin hemsida att det inte finns någon övervikt av omega-6 i den svenska kosten, en syn som de baserar på bland annat på att man undersökt vad som finns i matkassar och kanske inte vad människor konsumerar. Vad som finns i matkassar speglar troligen inte de där extrainköpen av godis, snacks och andra impulsköp styrda av hungerkänslor. Bland dessa varor finns både snabba kolhydrater och omega-6. Däremot tycks samsynen finnas om att omega-6 främjar inflammation. I de här frågorna är det viktigt att hålla i minnet att den del av immunsystemet som skyddar oss mot infektioner är livsnödvändig, och de som lever ett defekt immunförsvar får stora problem. Det handlar om balans mellan ett system som främjar inflammation och ett system som dämpar inflammation. Ju mer man går in på detaljer desto mer komplicerat och också outforskat blir immunsystemet. Jag tycker mig dock finna en allmän mening bland expertis och forskare att att det finns proinflammatoriska signalsubstanser och antiinflammatoriska substanser . Om detta råder konsensus med ett fint ord. Vid sjukdomar, där det finns en inflammation som exempelvis skadar egna vävnaden, är det av värde att försöka minska den inflammationen. I det syftet används olika antiinflammatoriska mediciner dit man kan räkna allt från de vanliga värktabletterna till nyutvecklade bromsmediciner mot sjukdomar som ledgångsreumatism och MS. I det perspektivet kommer de fleromättade fettsyrorna in. Det är den balansen mellan systemen man försöker påverka i inflammationsdämpande riktning genom att öka omega-3 och minska omega-6. Detta är den bild man målar upp idag av immunsystemet, men bilden kommer att förvandlas successivt under tiden kunskapsmassan växer.
De mättade fetterna utgör ett tvisteämne. Där går en skiljelinje mellan grupperna, där en gruppering driver att forskningen visar det mättade fettets skadliga effekter på hjärtat, blodkärlen och att det medför även andra sjukdomar. LCHF- grupperingen hävdar i stället det mättade fettets oskadlighet och välgörande inverkan på hälsan. Utifrån vad jag funnit finns det en hel del studier, som visar på att mättade fetter ökar riskerna för olika sjukdomar som arterioskleros, en del cancersjukdomar och autoimmuna sjukdomar. Huruvida detta är ett direkt samband som ger dessa effekter är oklart. Att mättade fetter och omega-6 dominerar över omega-3 i cellmembranen tycks i varje fall vid sjukdomen MS vara helt klart enligt studier som gjorts. Detta gäller även de patienter som står på Swanks kost enligt undersökningar som Jelinek gjort. Om jag inte hade MS, om jag inte använde Swanks diet slulle jag i den här situationen har en mer tillbakalutad attityd men nu gäller: Så låg mängd mättade fetter som möjligt.
När man talar om snabba kolhydrater talar man om kolhydrater som har ett högt glykemiskt index. Det glykemiska indexet (GI) är ett mått på hur snabbt ett livsmedel höjer blodsockret. Ett livsmedel med högt glykemiskt höjer blodsockret snabbt. Ett livsmedel med lågt glykemiskt index höjer blodsockret långsamt, vilket ger längre mättnadskänsla och bättre hälsa
1Maslowski et al. Regulation of inflammatory responses by gut microbiota and chemoattractant receptor GPR43. Nature, 2009; 461 (7268)
I ska vänje er å mä te skratt,
för en lever bar för te dö,
ôm dan ska en tänke på natt,
i sol ska en tänke på snö,
du ska gråte, når live ä glatt,
å int ska du vell dä du vell,
dä ä allt så stôllit, satt
en allt vell skratte lell.
Gustav Fröding
Jag kämpar med att ta till mig mindfulness; bara användandet av ordet kämpa avslöjar väl en del av hur jag lyckats för de som är bekanta med ämnet. Det handlar om tankar bland annat, bland annat automatiska tankar. Varje gång jag ser någon i rullstol tycks tanken automatiskt komma; när hamnar jag där? Det är en tanke som inte måste komma. Det är ju inte den vanligaste utgången av sjukdomen MS även om den inte heller är ovanlig. Men man måste med automatik inte ha den tanken.
Ungefär där började jag tänka på Frödings dikt, som alltså är en sorts omvänd mindfulness eller kognitiv beteende terapi.
Detta tänkte jag igår på promenaden; idag tänkte jag på vad Jon Kabat Zinn säger om tankar, att de är som moln på himlen som kommer och går, eller våra hörselintryck. Det man tänker är inte absoluta sanningar utan sådant som dyker upp i vår hjärna, mattas av precis som vågor, moln. Det man tänker är inte nödvändigtvis jag.
Här finns en del personer som håller sig med duvor. De släpper ut dem varje dag på sina promenader. De kommer cirklande i flockar överhuset försvinner ibland och återkommer om och om igen. För mig var det typiska metaforer för hur tänkande går till enligt mindfultänk.
