Kosten och autoimmun sjukdom.

Jag har en känsla av att det finns mycket tyckande om det trots att man självsäkert uttalar sig som " jag r känner ingen som att det hjälpt" eller "det finns inga studier som visar att kost är verksamt vid reumatoid artrit". Man kanske har en begränsad bekantskapskrets. Studier om kost vid RA kan man mycket lätt hitta, men man skall inte förväxla det med botar RA. Hörde nu senast om en studie om barn med autism och att begränsning av mjölk och gluten gjorde att det blev en stor förbättring. På P1  i morse.

"En av mina klasskompissar som har MS mådde bra i 25 år och nu fick hon ett skov och det förde henne med fart till sjukhuset och i cortison dropp.Före det kände hon att hennes ena ben inte riktigt ville lyda men hon klarade bra av att gå och cykla skida.Plötsligt slog det till.Så länge kan MS:en vara latent.Nu kommer det att ta en tid förrän hon är på benen igen.Nämnas kan att hon är vegetarian."

Det här skrev en person på en blogg som bevis för att kost inte skyddar mot MS. Jag tycker det är precis raka motsatsen. Vid Swanks undersökning hade de som följde kosten risk att få ett skov ungefär vart nittonde år. Stämmer ganska bra med inlägget ifråga.

Joan Didion fick MS på 60 talet. Dubbelsidig synnervsinflammation. Hon tycks vad man kan läsa i boken Ett år av magiskt tänkande äta precis vad som helst och jag tror inte hon har haft något skov- fast ibland undrar jag om inte vad hon beskriver som fysiska symtom i boken  faktiskt är symtom på  MS, hon beskriver bl a balanssvårigheter.

Utan tarmbakterier ingen autoimmun sjukdom

Tarmbakterier bidrar till matsmältningen och de normala tarmbakterierna förhindrar att bakterier som ger infektioner griper tag i tarmen. Om man tagit antibiotika som påverkat tarmen kan man få inflammation i tarmen med bakterier som är aggressiva och resistenta mot antibiotikat i fråga- det kan bli ilskna infektioner med smärta, diarréer, slem etc-det kallas superinfektioner. De normala bakterierna tillåter inte att sådana bakterier får grepp. Detta är en av tankarna bakom probiotika.
Tarmbakterierna hjälper till med matsmältningen. De gör att fibrerna omvandlas till korta fettsyror som sedan kan påverka immunsystemet. I Indien finns många vegetarianer. När någon går över till vegetarisk diet här gör bristen på kött att man utvecklar B12 brist, men i Indien där vegetarisk kost är vanligt sedan länge sker inte detta. I stället har tarmfloran av bakterier utvecklats så att det tillverkas B12 i tarmen.

1. Möss utan tarmbakterier fick inte artriter. Möss som genetiskt är benägna att få ledinflammationer (artriter), fick utvecklas utan att ha bakterier i tarmen. Det visade sig att de inte fick någon artrit... … … så länge de inte hade några tarmbakterier, men så snart de infekterades med tarmbakterier utvecklade de artrit. Det spelade ingen roll vilken bakterie det var, det räckte med enbart en stam av bakterier introducerades och artriten kom..
   
2. Våra vanliga tarmbakterier och myelin autoantigen samarbetar för att sätta igång autoimmun demyelinisering. Man gjorde studier på möss som genetiskt utvecklar en MS liknande sjukdom. Man behandlade djuren med antibiotika som slog ut bakterierna och de utvecklade ingen MS sjukdom. Däremot de som inte behandlades fick sjukdomen. Sedan introducerade man tarmbakterier hos de möss som hade behandlats med antibiotikum och genast fick de sjukdomen MS.
   
   
   
   

De inflammatoriska förändringarna i centrala nervsystemet åstadkommes med det förvärvade immunsystem- viktiga celler är T och B-lymfocyter, där B-lymfocyterna är viktiga genom att bidra till produktionen av antikroppar mot myelinet medan T- lymfocyterna har flera funktioner bland annat stimulerar andra T lymfocyter och också B lymfocyterna i angreppet på myelinet.
Hur de autoimmuna lymfocyterna utvecklas från normala omognare celler är en gåta man försöker lösa. I rapporten skriver man att detta ofta tillskrivs omgivningsfaktorer speciellt infektioner, men här visar man att den normala tarmfloran ( utan några patologiska bakterier) är viktig för att sjukdomen MS hos möss skulle utvecklas. Man visar att aktiveringen av autoantikroppsproducerande B-lymfocyter är beroende av att det finns ett autoantigen närvarande, dvs det äggviteämne som kommer från myelinet och kallas MOG ( myelin oligodendrocyte glycoprotein) och man påvisar en kedja av biologiska skeenden som sätter i gång den autoimmuna reaktionen.
 Här kan man se autoaktiverade B-lymfocyter i lymfknutor där de aktiveras av T-lymfocyter en process genom vilken antikroppar mot MOG sedan kan ske.

Jag påminns om maskäggscocktailen, dvs utgångspunkten är att att immunförsvaret mot parasiter och liknande inte  verkar via samma vägar som mot virus och bakterier, i stället tycks det  det vara så att de cytokiner som stimuleras vid infektioner med bakterier  och virus hämmas av en infektion med parasiter. Det gäller då de T-lymfocyter som stimuleras av Th1 lymfocyter. Denna biologiska väg tycks också vara den som är aktiv vid autoimmuna reaktioner. Maskäggscocktailen tänks stimulera  Th2 lymfocyter i stället- som ingående i försvaret mot parasiter. Man studerar därför om inte detta kan påverka MS.

En del av historiken bakom maskäggscocktail är att det MS och autoimmuna sjukdomar har blivit vanligare samtidigt som det också blivit ovanligare med parasitinfektioner. I något fall har man också sett att parasitinfektion har påverkat MS patienter positivt. Små maskäggsstudier har också gjorts.
Denna  utveckling att parasitinfektioner blivit ovanligare kallas hygienhypotesen och det skulle lite översiktligt kunna beskrivas som att immunförsvaret har inte tillräckligt att göra i vår rena moderna värld och i stället vänder sig mot kroppen- naturligtvis en helt galen beskrivning vetenskapligt men kanske det finns någon essens i det.

 

INF-gamma hämmar utvecklingen av Th 2 celler,

IL -4 hämmar utvecklingen av Th-1 celler. 

ECTRIMS årliga kongress har pågått i Ansterdam. Det har därför kommit en del presentationer om eventuellt kommande medel mot MS.

Vad som bland annat är nytt är att man börjar se effekter på handikapputvecklingen.

medel	Påverkan skov	Magnetröntgen	Effekt progression	biverkningar
Alemtuzumab ej tablett fas III, men är enstaka behandlingar . kanske 2 år i följd, ur medicinsynpunkt närmast lättare än tabletter	78% symtomfria efter 2 år hälften så många skov som interferon och copaxone		? ej signifikant effekt i aktuell fas III undersökning Tidigare fas II undersökningar visade detta. I den aktuella undersökningen jämfördes med interferon, och det var litet progression även i den gruppen	- autoimmun sköldkörtel sjukdom -ITP, påverkan på blodplättar
Daclizumab ej tablett fas II	Årliga antal skov c:a 0.22 jämfört med placebo0.46	Minskat antal aktiva lesioner	Signifikant effekt	Ett dödsfall på grund av abscess i övrigt var det fler allvarliga biverkningar i placebogruppen
Laquinimod tabl fas III	Ngt bättre än placebo	Ngt mindre atrofi jmf med placebo o interferon	Minskning med 33 % på tre mån jmf med placebo. På sex månader 40, 6%
BG-12 tabl fas III	Minskade skov med c:a 50% jfr placebo	Efter två år sign. minskat antal lesioner,	Minskade 34-38 % jmr med placebo under två år	Flushbesvär, gastrointestinala besvär lika många biverkningar rapporterade i båda aktiv och placebogrupp
teriflunomide (Aubagio) tabl finns uppföljningar upp till nio år	årliga skov 0.18-0.24		de som tog 14 mg per dag hade oförändrat handikapp !!! de som tog 7 mg per dag ngt ökat handikapp	inga allvarliga infektioner eller cancrar som tycktes beroende av medicinen

Ny svensk studie om att konsumtion av socker ger dåliga värden på kolesterol enligt DN. Och det kan ge ökade risker för hjärtsjukdom drar man som slutsats.

Det är en ny studie men knappast knappast nya fynd. American Heart Association (AHA) har rekommendationer om att minska tillsatt socker radikalt. Här från Web. MD.
Mest tillsatt socker får man från sötade drycker och processade matvaror.

Ett glas med söt dryck ger kanske 10 sockerbitar, ett glas apelsinjuice 10-12. Frukostflingor till frukost 4 teskedar socker.AHA rekommenderat att kvinnor skall äta högst 6 teskedar tillsatt socker och män 9. Dricker man ett glas apelsinjuice har man redan överskridit dosen.

Man bör shoppa i periferin av livsmedelsbutiken skriver man på Web.MD: där finns, grönsaker, fullkorn, magra mejeriprodukter och magert kött som ger en kost med lågt tillsatt socker

Om MS och mättade fetter- Swanks studie i original

Fann detta på George Jelineks sajt. Han skriver att Swanks studie var mainstream forskning då den landsattes 1949.  Så var det inte då den kom mer än 35 år senare, varför den nonchalerades. Om man jämför med den forskning  om perniciös anemi som gav Nobelpris så var det en liknande metodik. Allra första studien som är guldstandard nu placebokontrollerade, blindade studier kom 1948.
Här är studien.

Här finns boken The Multiple Sclerosis Diet Book på Amazon.com

Nästan varannan svensk är överviktig eller fet

Jag förstår inte riktigt vad Stephan Rössner säger i DN:s artikel " Kampen mot fetman står still".
Citat Många säger att fetman minskar och så kanske det är, att vi inte får lika många nya feta som tidigare, men i dag är 40—50 procent av svenskarna överviktiga eller feta.

Om man inte får lika mycket nya feta bör det innebära att det sker små framsteg, men  40-50 procent överviktiga eller feta är ju en katastrof eller en tidsinställd bomb, som när alla följdsjukdomar kommer kan knäcka välfärden.

Det har inte kommit någon mirakelmedicin säger Rössner, men egentligen har det väl det. Att röra sig mer och  att äta klokare. Hur man gör denna tulipanaros det är frågan. Men det finns en del vi alla  kan göra och det finns en del som samhället kan göra.

Mera röra på sig- i skola, på fritiden.
Att lära sig gå i stället för att ta bilen.
Ta trapporna i stället för hissen... ... ... Du kan säkert fylla på den här listan

Äta bättre. Mindre tallrikar för mindre portioner. Sluta när man är 80 procent mätt efter tio minuter finns mättnadskänslan där. Äta endast vid köksbordet- inte framför TVn, datorn... ... ...

Dieter kanske är mer finlir, eller

Fetman en bomb i hälso- och sjukvården enligt EU-kommissionen.

Du kan kolla om du har övervikt på BMI mätaren i marginalen. Du kan ställa in den för kilo och centimeter. BMI över 25 ger övervikt och 30 fetma. Men man skall inte lita helt på det. Jag har haft en hel del patienter och sådana som skulle genomgå hälsoundersökningar som låg på åtminstone 26-28 som absolut inte var feta. Det beror också på benstomme, kroppsbyggnad, muskelmassa.

Här är i stort en översättning av ett dokument om dessa frågor från EU kommissionen.

De satsar mycket pengar. Hoppas att det ger nytta. Det här man skriver om bättre information, bättre recept på restauranger mm har det nått fram. Jag läste senast i jag tror det var coops tidning att det inte var farligt att salta på maten men man skulle inte salta på tallriken! Dessutom finns det knappast kvar någon kock eller något matprogram som vill vara försiktigt med fetter. De har helt accepterat att mättade fetter är bra- faktiskt lite emot vad jag tycker att majoritet av forskare ( Jag har i dagarna läst denna deklaration från EU och vad man säger på FN:s konferens om icke smittsamma sjukdomar) och experter säger. Det vore kanske klädsamt med en viss försiktighet. Det finns inga enkla sanningar här och det gäller som sagt en bomb i en mycket central verksamhet. Hälso- och sjukvården och till syvende och sidst välfärden,

Tio nyckelfaktorer om fetma och nutrition

1 Man rör sig för lite och äter för mycket innebärande att det pågår en ständig viktökning inom EU inte minst hos barn och ungdomar och detta får mycket allvarliga hälsokonsekvenser

2 Fetma orsakar en radda av kroniska sjukdomar som diabetes, cancrar och hjärtsjukdomar. Upp till sju procent av EU:s budget spenderas på sjukdomar som är kopplade till fetma.

3 Andelen feta har tredubblats sedan 1980 till 2007 då rapporten skrev enligt WHO. I Europa finns ungerfär 3 000 000 feta barn. Detta innebär att dessa barn får vuxensjukdomar tex. diabetes typ II ( tidigare kallad åldersdiabetes).

4 Samtidigt med ökningen av fetma (BMI över 30) har också andelen överviktiga ökat. Numera uppskattas antalet överviktiga till halva befolkningen i EU och en fjärdedel av skolbarnen, Övervikt som barn tenderar att fortsätta även i vuxenåren. 1999 konsumerade människor 300 kalorier mer per dag än 1970 skriver man,

Orsaken till detta är livsstilsfaktorer och övervikten beskrivs som en bomb i sjuk och hälsovårdssystemet.

5. En av tre europeer motionerar inte alls på fritiden. Genomsnittseuropén sitter stilla mer än fem timmar per dag. Kostnaden för fysisk inaktivitet ( hälsokostnader och låg produktion) uppskattas till en miljard euros.

6. På EU nivå försöker man utväxla goda erfarenheter och ordna projekt som skall främja bättre nutrition och ett hälsosamt leverne.

7. 2006 samlade man ihop 300 bidrag angående hälsosamma livsstilar, nästan alla ansåg att man ville ha ett samordnat arbete från många sektorer och och samordning av riktlinjer från EU. Speciell uppmärksamhet borde ägnas åt barnfetma och bättre konsumentinformation.

8. Man har 2005 lanserat EU plattformen för aktion avseende diet, fysisk aktivitet, och hälsa. Där för man samman industri, icke statliga organisationer och PR branschen. Dessa organisationer har satt igång frivilliga aktioner för att angripa fetmaproblematiken : t.ex. sluta med reklam med sockrade drycker till barn, bättre kostinformation på restauranger, minska salt, socker och fetter i recept, och sponsra sport i skola.7

9. Bättre etiketter som är klara och effektiva. Nya regler för att säkra att krav på hälsa och nutrition typ låg fett, minskat socker etc. avseende mat är riktiga skall snart vara på plats. Dessutom undersöker kommissionen de bästa sätten för att göra födoinformationsetiketterna lättare att använda.

10. Slutligen finansieras ett antal fetma och nutritionprojek avt kommissionens Allmänna

Hälsoprogram ( Public Health Action Program)- ett program kallat European Heart Network har fått 1,7 miljarder Euros och HELENA (Hälsosam Livstil i Europa medelst Nutrition under Adolescensen ( uppväxten) studerar fetma och matvanor hos ungdomar.

Ännu en tablett mot MS ???

Det är nu ytterligare en medicin i tablettform mot MS som närmar sig marknaden nämligen dimetylfumarat eller BG-12 . Resultat från en fas III undersökning: medlet minskade antalet skov cirka 50 procent jämfört med placebo och dessutom minskade det också handikapputvecklingen (progressionen) med 38 procent. Det är en studie DEFINE som presenteras men det finns ytterligare studier på gång.

Vad som är extra intressant är att det finns mycket erfarenhet av dimetylfumarat mot psoriasis:

Fumarsyra utvinns ur örten jordrök, på latin fumaria officinalis. Man har i Tyskland och Nederländerna använd dimetylfumarat i tablettform sedan 1959 mot svår till medelsvår psoriasis. Till svår psoriasis räknar man psoriasis som täcker mer av 25 procent av kroppen.

Vid psoriasis finns en ökad förnyelse av hud. Normalt tar det cirka 28 dagar från att en cell som kallas keratinocyt  bildar en omogen hudcell som vandra upp och förvandlas till de förhornade cellerna i överhuden. Vid psoriasis går den processen på 3-4 dagar. Då man tar medicinen Fumaderm saktas nybildningen av hud ned, immunsystemet påverkas och det vandrar mindre vita blodkroppar in i den ”inflammerade” huden.

Det finns patienter som tagit Fumaderm under mer än 25 år. Det finns alltså en lång erfarenhet av medicinering och det har inte kommit några ovanliga biverkningar i långa loppet förutom de man känner till.

Kan man överföra kunskapen om demetylfumarat från psoriasis till MS

Vilka doser tar man då mot psoriasis? Man smyger in medicineringen från en tablett per dag till åtta veckor då man tar 2 tabletter 3 ggr dagligen.(120 mg dimethylfumarate; 95 mg monoethylfumarate as Ca, Mg and Zn salts). Det innebär alltså att man tar 720 mg dimethylfumarat vid psoriasis som max. dos.

I fråga om MS har man här tagit 240 mg av BG-12 i två till 3 ggr per dag, dvs 480 -720 som dygnsdos. Dvs att doserna förefaller jämförbara. Man bör alltså kunna dra kunskaper om toxicitet och farlighet från behandlingen av psoriasis. Det bör påpekas att man relativt nyligen börjat använda Fumiderm vid medelsvår psoriasis i Tyskland.

Biverkningar:

Vanligast var en form av rodnad och känsla att hetta i huden, MS skov, inflammation i näsa och svalg, magbesvär som diarre o annat, fatigue. Besvären som rodnad,magbesvär var mest besvärande första månaden.

I stort skiljde sig inte inte mängden rapporterade biverkningar från placebogruppen och det var fler i placebogruppen som slutade pga biverkningar.

Biverkningar stämmer med erfarenheterna från Fumadermbehandlingen i Tyskland. Där har man sett allvarliga biverkningar tidigare men det verkar som man gav medlet mera okontrollerat, med noggrannare uppföljning av njurfunktion, lever och blodvärden kan man undvika sådant.

Hur verkar då BG-12?

Det tycks fungera så att det minskar produktionen av cytokiner som främjar inflammation, egentligen på samma sätt som teorin bakom kost med inskränkning av omega-6 fetter och mättade fetter säger. Det minskar syntesen av NO, Interleukin-1 β, TNF-α, samt Interleukin- 6 och dessutom minskar det inflammationen på djurmodeller av MS (EAE)

Det senare, minskning av inflammation i hjärnan, fann man också i den aktuella undersökningen. Magnetkamera visade att antalet inflammatoriska förändringar var signifikant lägre än i placebogruppen.

FN:s konferens för att minska dödligheten i icke smittsamma sjukdomar. .

Non communicable diseases (NCD) är sjukdomar som inte orsakas av smitta. Det varit en konferens i FN (19-20 oktober 2011) om dessa sjukdomar, som utgör 80 procent av dödsorsaken, de vanligaste av dessa är hjärt- och kärlsjukdomar med bland annat hjärtinfarkt och stroke. Som en följd av detta har man på medscape skickat ut en föreläsning om de viktigaste sakerna man kan göra för att minska hjärtsjukdomar.
I generalförsamlingen startade man mötet med att godkänna en politisk deklaration som går ut på att skapa en aktionsplan för att bekämpa NCD-icke smittsamma sjukdomar, i vilken finns en överenskommelse att utveckla en global arbetsram för hur man skall arbeta med icke smittsamma sjukdomar nästa år. Man kan läsa om detta på ACC:s blog (American College of Cardiology) där dess president dr William Zoghbi skriver om det.
Något av det som ingår i deklarationen är detta:

• Att påskynda arbetet med tobakskontroll
  
• Eliminera industriellt producerade transfetter i mat och föranstalta interventioner som minskar konsumtion av salt, socker och mättade fetter.
  
• Bekämpa skadligt bruk av alkohol
  
• Begränsa marknadsföring riktad mot barn av mat med mycket fetter, socker och salt.
  

Samtidigt har i Lancet kommit en artikel om hur man skall bekämpa NCD i utvecklingsländerna. Det är ett stort problem i länder med låga och medel inkomster. I världen finns det 1.3 miljarder som röker, 600 miljoner har högt blodtryck och 220 miljoner har diabetes. Kostnaderna i utvecklingsländerna beräknas till 500 miljarder USD för dessa tre saker. Artikeln i Lancet förespråkar i stort samma faktorer som FN deklarationen nämligen:

• Bort med tobak.
  
• Mindre salt
  
• Främja hälsosam diet ( lågt fett- socker- och alkoholintag)
  
• Främja ökad fysisk aktivitet
  
• Medicinsk farmakologisk behandling för patienter med hög risk för NCD sjukdomar
  
  
  
  

I USA har Michelle Obama lanserat ett program som skall motverka fetma hos barn, Let's move, låt oss röra på oss. Man vill med det motverka sittandet, att vara stilla framför dator, TV, alltid åka bil etc och i stället få barn att röra på sig. Beräkningar av sådana aktiviteter har visat att för varje satsad dollar har man på fem års sikt fått tillbaka drygt fem gånger så mycket.
Vad man på Medscapes information understryker är att det vare sig i u- eller i-länder inte handlar om raffinerade nya instrument och mediciner som är det viktiga i arbetet för att minska den här typen av sjukdomar. Det är enkla jordnära saker: livsstilsfaktorer som att sluta röka, inte missbruka alkohol, bättre kost med mer grönsaker, frukt,fisk och skaldjur inte äta transfetter, minska på mättade fetter, socker och salt. Röra på sig. Jag skulle vilja lägga till att skaffa sig andrum, minska på stress.

Om hur immunförsvaret kan hejdas från att angripa nyttiga bakterier- tolerans

Australiska forskare har funnit en väg som immunsystemet använder för att dämpa inflammationer. Det gäller de dendritiska celler vars upptäckt belönades med Nobelpriset i år. De dendritiska celler som finns i ytligast i huden ( epidermis-överhuden) kallas Langerhanska hudceller. Forskarna har funnit att dessa immunceller används för att förhindra att immunförsvaret angriper vänliga bakterier.

Vi har en hel del bakterier som lever i huden, i munhåla i magtarmkanal och som vi behöver. De delvis deltar i immunförsvaret på det sättet att de hindrar andra skadliga bakterier att angripa. Exempel på detta är bland annat att om man får antibiotika som slår ut de vänliga bakterierna i tarmkanalen kan det ge upphov till symtom från tarmen. Det kan ske inväxt av inte så vänliga bakterier som gör att man får diarreer, smärtor och andra otrevligheter. Bakterierna i tarmen bidrar också till matsmältningen. För cirka ett år sedan kom forskning om att de fibrer vi äter bearbetas i tarmen av bakterier till korta fettsyror. Dessa binds sedan till en receptor på immunceller,GPR43 , och genom detta verkar dessa korta fettsyror antiinflammatorisk. Kan ha en betydelse för exempelvis inflammatoriska tarmsjukdomar. De nyttiga bakterierna är således mycket viktiga och det är viktigt att immunförsvaret inte angriper dem. Här tror man att de Langerhanska cellerna i överhuden spelar en viktig roll och gör immunförsvaret tolerant för dessa bakterier.



Den aktuella studien är gjord på en grupp av möss där de Langerhanska cellerna var det enda som kunde stimulera immunförsvaret. Professor Barbara Fazekas de Groth som arbetar vid Centenary Institute i Sidney säger: Det spelade ingen roll vad vi stimulerade dem med för att aktivera ett immunförsvar, de Langhanska cellerna åstadkom bara tolerans i immunförsvaret.
Detta tycks gå på tvärs med vad man hittills vetat om dendritiska cellerna som ”äter upp” bakterier och virus och sedan vandrar till lymfknutorna och visar upp antigen för T-lymfocyterna för att aktivera ett immunförsvarmot angriparna. Men de langerhanska cellerna tycktes i stället påverka de T-celler som de aktiverade stimulera dem till att förstöra sig själva.
Det kan vara så att kommer bakterierna djupare ned i huden och möter dendritiska celler nedanför överhuden kan dessa dendritiska cellerna , äta upp cellerna, bege sig till lymfknutorna och där stimulera till ett immunförsvar som angriper bakterierna.

Vid inflammatoriska tarmsjukdomar, Crohns sjukdom, ulcerös colit mm är immunförsvaret aktiverat mot tarmbakterna. Upptäckten skulle kunna bli värdefullt i behandlingen av en hel lång rad av sjukdomar exempelvis MS, RA etc. En mycket viktig behandlingsväg där kan vara att göra immunförsvaret tolerant mot de vävnader som det angriper. Kanske kan de Langerhanska cellerna vara viktig aktör där. Kommer vi på vad de Langhanska cellerna gör kan detta bli en mycket viktig väg att behandla många sjukdomar, säger Barbara Fazekas.

Reumatiska sjukdomar-RA

Vad är reumatiska sjukdomar? Reumatoid artrit?

Reumatiska sjukdomar är ett namn för ett stort antal inflammatoriska sjukdomar som drabbar rörelseorganen och där också symtom från andra organ ofta ingår. Exempel på reumatiska sjukdomar är reumatoid artrit, Bechterews sjukdom, SLE.

Om reumatoid artrit(RA) -ledgångsreumatism

Reumatoid artrit(RA) är en ganska vanlig sjukdom som cirka 0.5-1 procent av befolkningen i Sverige har. Det är en autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar angriper den egna vävnaden i lederna. Sjukdomen kan komma i alla åldrar och kan ha ett varierande förlopp. Det finns många olika symtom på sjukdomen. Ett vanligt och typiskt symtom är uttalad värk och stelhet på morgonen. Stelheten och värken beror på inflammation i lederna. Inflammation innebär att en vävnad är svullen, öm, rodnad och varm, och ibland finns alla dessa tecken i leder vid sjukdomen RA.

Förutom de lokala besvären från leder finns ofta en allmän trötthet och sjukdomskänsla. Det finns också symtom från andra organ.

Besvären börjar ofta i små leder som i fingrar men kan sedan med tiden engagera flera och större leder. De inflammatoriska processerna gör att lederna skadas och deformeras.

Diagnos

Hur man skall ställa diagnos har varierat genom åren, förändrats allteftersom nya kunskaper kommit. Det har också blivit allt viktigare att få en tidig diagnos eftersom det kommit effektiva mediciner som kan förhindra handikapp.

 

Då diagnosen ställs utgår man från sju olika grupper av symtom: 1.morgonstelhet, 2.artriter (inflammatoriska förändringar) i tre eller fler leder,

3.artriter som drabbar båda kropphalvorna lika ( symmetriska artriter), 4. artriter i händerna, 5..röntgenförändringar av handskelett, 6..reumatiska noduli ( mjukdelsknutor som bildas i anslutning till inflammerade leder) samt 7. positivt prov på reumatoid faktor (RF). Observera att man kan ha positivt blodprov på RF utan att ha sjukdomen.

Av dessa 7 grupper av symtom skall man ha minst fyra positiva för att diagnos skall kunna ställas och minst ett av symtomen skall ha funnits i mer än fyra veckor för att räknas.

Vård och behandling

Man vill förebygga inflammationer och att lederna deformeras samt lindra och ta bort värk. Det pågår en intensiv forskning om mediciner mot reumatoid artrit och det har också kommit flera mycket effektiva mediciner. Medicinerna är delvis av samma typ som man provar vid MS. Ortopediska operationer med bland annat insättning av proteser i skadade leder har också utvecklats och blivit vanligt.

Livsstil och RA

Livstilsfaktorer har visat sig ha betydelse.

Rökning både ökar risken för RA, kan göra sjukdomens förlopp allvarligare och göra att man inte får samma nytta av de mediciner som används.

Träningen har förändrats vid reumatiska sjukdomar liksom vid MS. Tänket har blivit helt annorlunda säger en person som intervjuas på en reumatikerförbundets träningsblogg: ”Förr skulle man ta det lugnt och vila, tempot var lägre. Idag tränar jag på ett helt annat sätt med högre tempo och belastning.” För något år sedan fanns i läkartidningen en artikel om träning vid RA. Man drog där slutsatsen efter genomgång av ett antal studier att att måttligt intensiv träning kan medföra positiva effekter vid RA utan att sjukdomen förvärras med ökad smärta eller inflammation men att den eventuella nyttan måste vägas mot risker för ökade symtom, ökad inflammation och ökad förstörelse av leder.

Kost Det finns en hel del studier om kost och RA, inte minst från Sverige. Det är ”godkänt” att tala om kostens inverkan vid RA än vid MS. Jag har hört flera svenska kända reumatologer tala om kostens inverkan, baserat på de studier som genomförts. Den dieter som man forskat kring och som har visat sig ha välgörande effekter 'är vegetarisk kost, vegankost och medelhavsdiet.

Andrum

Det forskas också en hel del kring meditation, yoga, tai chi och chi gong och reumatiska sjukdomar. Det finns mängder att läsa om detta på nätet. Om man lever med en smärtsam kronisk sjukdom kan detta ge upphov till att man påverkas emotionellt och psykologiskt. Där kan olika metoder att lära sig varva ner, få andrum hjälpa även om det kanske inte förbättrar sjukdomen i sig. När jag hade ont i mina knän och speciellt höger blev jag mycket bättre av yoga. Det var förstås inte någon reumatisk sjukdom utan snarare artros men ändå.

MS kopplas till skiftarbete

Vilken/vilka är de bakomliggande faktorerna?



En mycket intressant studie har gjorts vid Karolinska Institutet där man funnit ett samband mellan skiftarbete i tidig ålder och sjukdomen MS. Man har inte hittat något samband mellan MS och skiftarbete som inträffat efter 20 års ålder. Där rök mitt jourarbete som en orsak eller? Det finns i en delstudie ett samband för ökad risk vid MS mellan skiftarbete vid 30-32. Kanske det finns en koppling ändå? 
 
Jag tror att jag ingår i studien som omfattar sammanlagt 6472 personer med MS och 7403 kontrollpersoner utan MS (två olika grupper personmaterial). Man har jämfört de personer som haft skiftarbete med de som inte haft det och resultatet blev:
I båda grupperna fann man att det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan att arbeta med skift i ungdomen. (före tjugo år).Det finns flera miljöfaktorer som man sett ett samband med ålder för påverkan av denna miljöfaktor och MS. Exempel är flyttning till ett högriskland före ungefär tretton år, fetma i tonåren har i en studie visat sig påverka risken att utveckla MS senare, körtelfeber (mononukleos, EBV infektion) före en viss ålder likaså. Nu kan man alltså lägga till skiftarbete.
Som alla förstår är det givetvis inte skiftarbetet i sig som kan vara orsaken utan vissa betingelser i skiftarbetet. Skiftarbetet kan vara av många olika typer men har vissa gemensamma egenskaper där väl sömnpåverkan är något gemensamt. Bakom sömnpåverkan kan ligga ytterligare bakomliggande faktorer exempelvis hormoninsöndring. Det diskuteras en del om detta i artikeln. I fråga om studier är det viktigt att hitta den orsakande faktorn till att något inträffar. Om man tittar på exempelvis flytt före tretton års ålder kan den verkliga orsaken vara att det finns olika solbetingelser i länderna med olika risker för MS. Skiftarbete har tidigare kopplats till hjärt/kärlsjukdom, cancer, autoimmun sköldkörtelsjukdom och nu alltså till MS.

Vilka faktorer i skiftarbete kan det då vara. Faktorer man tar upp kan vara att man har sömnbrist, att man har störd sömnrytm- dvs inte sover igenom de olika faserna som finns i en naturlig sömn. Sömn, hormoninsöndringar, beteende, kognition påverkas av vår biologiska klocka. Vår biologiska klocka påverkas av ljus och styr bland annat insöndring av melatonin, ett hormon vars insöndring  är störst under under mörka tiden av dygnet. Melatoninet gör oss sömniga och påverkar vår sömn. Jag har träffat personer som sover väldigt dåligt under den ljusa sommaren i norden men som när de är i länder där det är mörka nätter trots sommarvärme sover alldeles utmärkt. Man kan givetvis tänka sig att D-vitaminet spelar in även här. De som är vakna nattetid och sover då solen står som högsta får mindre dos D-vitamin, men man har försökt att kontrollera detta i studien.

Jag tror att det är så att sömnstörningar är boven i dramat. Själv hade jag en eländig sömn då jag var barn och tonåring. Jag lärde mig sova först då jag kom i militärtjänst. Jag har alltid ansett att den tiden var ett slöseri med resurser och tid men det var ju väldigt bra att jag lärde mig sova. Jag har ibland funderat över om mina sömnstörningar i barndomen kan ha inverkat på att jag insjuknade i MS.

Studien i original.

SR rapportering, man kan höra Tomas Olsson intervjuas där bl a.

DN:s rapportering.

Sydsvenskan .

Dagens Medicin.

LO-tidningen.

Kronisk smärta- ett sjukdomstillstånd i sig

Mindre smärta med sol, fisk och ägg- föredrag med Björn Bragee

Smärtläkaren Björn Bragee talar om smärta ur många olika aspekter. Han berör många intressanta punkter, olika typer av smärta, smärtans mekanismer, han berättar bland annat teorin om ”grindpojken” i nervsystemet som kan förklara varför till exempel massage kan hjälpa mot smärta.

Det finns många beröringspunkter i smärtläkarens föreläsning om smärta med vad som jag skrivit om på den här bloggen om MS och kroniska sjukdomar..

Här är lite från Youtube av föreläsningen.

Lite mer kan man hitta på den här länken från UR kanalen.
Jag tror att det finns ganska många med kronisk smärta och kanske fibromyalgi i åhörarskaran. När han talar om D-vitaminbrist hos samtliga  patienter med kroniskt smärttillstånd bekräftar han vad Michael Holick skrev i boken, The vitamin D Solution, nämligen att fibromyalgi i många fall beror på D-vitaminbrist.

Nyckelord bland annat:

Smärttyper, livsstilsfaktorer som träning, avspänning, sluta röka, D-vitaminer etc,

KASAM, Posttraumatiskt stress syndrom,

Intressant är att Bragee tar upp det här med att ta reda på.

Bragee har också blivit känd efter att han reagerat på den vård han fick som cancerpatient. Han reagerade både på det psykologiska omhändertagandet som bedrövligt men han visade också på att lokaler och städning ur smittosynpunkt var bedrövliga.

Nytta och risker med Gilenya

Det har kommit en översikt av de kliniska försök som gjorts avseende fingolimod. Översikten är gjord av forskare i flera länder och forskare från Karolinska Institutet medverkar.

På MS-sällskapets hemsida finns också en beskrivning av preparatet på svenska.

Vem kommer att få medlet?

Tiden gå och preparatet har nu varit godkänt i ett år i USA. Det börjar alltså komma en hel del erfarenhet. I Europa är det godkänt senare.

I Europa kommer det inte att bli ett förstahandspreparat, det vill säga ett som skall användas i första hand utan först om något av förstahandsmedlen, dvs interferon och glatirameracetat ( Copaxone) inte fungerar och/eller om det är en mycket aggressiv form av MS. I praktiken betyder detta att rekommendationerna är att det skall ges vid enligt samma rekommendationer som Tysabri. Det är effektivare än förstahandspreparaten men samtidigt finns mindre erfarenhet av biverkningar. Man har ännu inte kommit fram till hur nytta/risk profilen kommer att se ut.

Vad är Gilenya-fingolimod

Kanske kan man säga att det är en naturmedicin, ämnet myriocin kommer från en svamp Isaria Sinclairii, som används inom kinesisk örtmedicin. Fingolimod har i sin tur utvecklas ut myriocin.

Fingolimod omvandlas till ett aktivt ämne i levern och det tros kunna påverka på flera sätt vid sjukdomen MS. Det blockerar en receptor S1P, av vilka det finns flera olika typer men dess huvudsakliga kända verkan är att det genom denna blockad hindrar lymfocyter att lämna lymfknutorna.

Man tror också att fingolimod kan ha en neuroprotektiv effekt, dvs en skyddande, bevarande effekt på nervvävnaden. Detta tros komma via andra grupper av S1P receptorer.

Vad gör lymfocyterna i lymfknutorna?

Årets nobelpris handlade delvis om detta. I lymfknutorna möter ”omogna” T- lymfocyter de dendritiska cellerna som har käkat upp inkräktarna bakterier, virus etc och ” smält” dessa på ett sådan sätt att de kan visa upp delar av inkräktarna, som T-lymfocyterna lär sig känna igen. Sedan kan dessa T-lymfocyter T-hjälparceller sända signaler till andra T-lymfocyter att börja angripa inkräktarna en masse.

Vid autoimmuna sjukdomar är det inte angipare i form av bakterier, virus eller parasiter som angrips utan det är den egna vävnaden. Vid reumatisk artrit är det ledbrosket och vid MS är det myelinet. När nu inte T-lymfocyterna kan lämna lymfknutorna dämpas deras verkan och de kan inte gå in till nervvävnaden i centrala nervsystemet och göra sina skador.

Av denna verkan följer också att det finns risker för att skyddet mot bakterier och virus minskar på liknande sätt som det minskar då man har Tysabri.

Biverkningar: Biverkningar kan bero på dels att immunförsvaret minskar, den önskade effekten av medicinen och dels också på att det finns flera typer av S1P receptorer. En av biverkningarna man sett i studierna är att det medlet tycks göra att en del personer får långsam hjärtrytm. Detta beror troligen på att en annan form av S1P receptor påverkas.

Vid studierna fann man också att det fanns en ökad risk för bl a herpesinfektioner. Två dödsfall inträffade dels en hjärninflammation med herpes och dels en generaliserad bältros. Det är inte säkert att dessa berodde på just fingolimod. En av personerna stod på kortison bland annat men det är naturligtvis ett skäl till vaksamhet. Det var också i en högdosgrupp av preparatet som dödsfallen skedde. Medlet är godkänt för en lägre dos.

Medlet omvandlades i levern och man såg också förhöjda levervärden.

Dessutom fann man macula ödem ( svullnad vid ögonnerven på näthinnan), högt blodtryck samt hudcancer.

Vidare fanns ett antal graviditeter i grupperna och medlet skall inte ges till personer som kan tänkas bli gravida.

Hur effektivt är Gilenya?

I en tvåårig studie om drygt tusen personer fann man

ARR årlig skovfrekvens

Årliga skovfrekvensen var för

dosen 0.5 mg 0.18 per år

dosen 1.25mg 0.16

och placebodosen 0.40

Reduktionen av skov jämfört med placebo var 54-60 procent.

Andelen patienter utan skov under de två åren var cirka 70 procent i dosen 0.5 mg och 75 procent i dosen 1.25 och i placebogruppen var 54 procent utan skov.

Progression. Handikappsutveckling:

Man fann även en skillnad i handikappsutveckling då man tog Gilenya jämfört med placebol

Magnetkamera undersökning

Minskad inflammatorisk aktivitet och minskad krympning av hjärna ( atrofi).

I en annan studie jämförde man Gilenya med INF Beta:

Fingolimod i dosen 0.5mg hade en årlig skovfrekvens på 0.16

Fingolimod 1.25mg hade årlig skovfrekvens på 0.20

och de som stod på interferon haden en årlig skovfrekvens på 0.33.

Under andra året fick de som stod på interferon byta till fingolimod och då minskades deras skovfrekvens från 0,31 till 0.22.

Framtiden

Ytterligare studier är på gång ( enligt översikten fick man fram 14 stycket då man sökte via sökmotorer avseende medicinsk forskning- pub med). Det torde alltså kunna komma ett betydligt bredare material avseende denna medicin så att man kan säkrare bedöma risk kontra nytta.

Blir teriflunomide nästa piller mot MS?

Medlet ger hopp, minskar antalet skov, minskar progression och har relativt få biverkningar

Nu har en studie om tabletten teriflunomide presenterats i New England Journal of Medicine. Studien har omfattat 1100 patienter i 21 länder, 800 personer fullföljde den tvååriga studien. På företaget Sanofi Aventis hemsida finner man följande: Det pågår undersökningar av 4000 personer avseende drogen i 5 olika fas III undersökningar i 36 länder. Det är alltså en av de mest välstuderade drogerna mot MS to be, dvs innan den eventuellt blir godkänd.

Tabletter i stället för injektioner:

Injektionerna både av Copaxone och Avonex kan ge en del lokala retningar av huden som kan bli ganska uttalade och gör att en del personer måst sluta med dem. Trots att man försöker sprida de ställen där man ger injektionerna kan huden ändå bli ansträngd. Dessutom är det enklare att ta en tablett i stället för att ge sig injektioner.

Resultat: Skovfrekvensen minskade med 31 procent jämfört med placebo- dvs ungefär jämförbart med betainterferon och Copaxone, MEN dessutom fann man också en minskning på progressionen med 30 procent för den starkarde dosen av medlet som användes och detta är mera osäkert beträffande interferoner och Copaxone även om man på lång sikt funnit att de kanske också ger minskning av progression.

Dessutom minskade områden med aktiv inflammation i hjärnan.

Vad är progression: Utveckling av handkapp. Sjukdomen MS kan beskrivas ha två komponenter: skov utveckling av handikapp. De tycks i viss mån vara oberoende av varandra. Jag är inte säker på att man vet helt hur denna utveckling egentligen är.

Jämförelse med Gilenya:

Om man jämför med interferon och Gilenya minskar fann man 0.31 skov per år för Avonex ( interferon) och 0.22 för fingolimode. Teriflunomide och interferon har ungefär samma verkningseffekt, vilket torde betyda att Gilenya minskar skovfrekvensen bättre än teriflunomide. Däremot minskar progressionen lika cirka 30 procent för båda.

Men biverkningarna tycks vara färre. Det tycktes vara så att biverkningarna hos de som fick verksamt preparat var lika stora som hos de som fick placebo.

Biverkningarna var diarre, illamående, tunnare hårväxt och höjda levervärden.

Allvarliga infektioner: 2.2 procent hos de som tog placebo, 1.6 på de med låg dos, 2,5 på de med högre dos. Detta är viktigt eftersom medlet påverkar immunförsvaret och risken för infektioner kan öka.

Det fanns tre fall av allvarliga njurinfektioner och en (1) av dem gjorde att personen hoppade av.

Verkningsmekanismer: Påverkar immunsystemet snabbväxande celler och tycks minska deras påverkbarhet av de signalsubstanser i immunsystemet som stimulerar inflammation. Någon skiss av verkningsmekanismen har jag inte sett..

Man har lämnat in ansökan till amerikanska läkemedelsverket FDA för en bedömning. Sannolikt kommer det även att gå in till europeiska enheten för läkemedelsbedömning.

Restless legs

Enkäten om obehag från fötterna besvarades av 19 personer med MS.

Det visade sig att alla utom två hade sådana besvär i denna helt ovetenskapliga undersökning.

Jag har själv haft en del besvär och har tyckt mig förstå att det är något som slukar energi. Men kanske är det så att man känner av det mera då man är trött. Vårt nervsystem försöker med alla krafter hålla tillbaka alla symtom på obehag. Mer känt är fenomenet i fråga om tinnitus, där man vid tillfällen då man är trött, nedstämd etc kan känna av tinnitus mera. Är man pigg däremot är tinnitus mindre märkbart. Jag skrev en del om detta i ett inlägg om hjärntrötthet, med exemplet att om man när man är trött eller sliten märker av oljud från exempelvis ventilation, oljud från trafik och liknande bättre. Så kanske varierande obehag av restless legs är ett symtom på att man är trött eller också kanske man blir trött av det.

Vad är restless legs? Egentligen menar man med det symtom från motoriska nervsystemet ( kramper i vad med mera) och från sensoriska nervsystemet som krypningar, domningar, något som i läkarvärlden kallas parestesier.
Andras erfarenheter:
Det finns bra mediciner mot de här besvären. Jag har träffat någon som beskrev skillnaden som att komma till paradiset. Själv har jag inte provat eftersom jag tyckt att besvären gått att hantera.

Resultat av enkäten Har du besvär av stickningar, domningar mm i fötterna?

Svar:	Antal personer	Personer i procent
Nej aldrig	2	Tio procent
Ja. ibland, men besvärar inte	3	Femton procent
Ja besvärande, jag skulle vilja minska dem eller få bort dem	12	Sextiotre procent
Ja, oerhört besvärande	2	Tio procent

Mina erfarenheter

Själv har jag huvudsakligen haft besvär av krypningar, domningar. Men jag har också haft en viss form av upplevd känsellöshet under fötterna ( Upplevd därför att man får inte fram det vid en neurologisk undersökning). Jag läst om en behandling av känselstörningar i fötterna och händerna som handkirurgen Göran Lundborg behandlade med en lokalanestetisk salva och jag skrev om det här. Vad jag inte skrev var att jag tog kontakt med Göran Lundborg för att höra närmare praktiskt hur det gick till för jag tänkte prova behandlingen på mina MS-relaterade upplevelser av känselnedsättning i fötterna.

Det som emellertid stör mig mest av fotbesvären är parestesierna ( myrkrypningarna) och vad jag kanske hoppades på var att det skulle vara något samspel mellan känselstörningarna och de där j-a

myrorna som kröp på fötterna.

Alltnog, jag provade det i drygt en månad. Och jag märkte ganska omedelbart effekt på känselstörningen, som dock kom tillbaka initialt men så småningom blev det permanent bättre. Jag tror inte jag har haft några sådana upplevelser de senaste månaderna nu. Tyvärr gav det ingen lättnad beträffande parestesierna. Tyckte jag men nu är jag inte så säker längre. Det verkar som mina myrkrypningar har minskat. Framförallt verkar de delvis vara påverkbara av exempelvis yoga. Under en yoga övning där man intensivt koncentrerar sig på fötterna verkar det som att de kan försvinna ur medvetandet. Intressant. Tiden får utvisa hur det här blir i fortsättningen.

Att vara fysiskt aktiv( (även i liten utsträckning) befrämjar hälsan!

Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan för alla personer. Det gäller om man är frisk och om man är handikappad. Ibland kanske man inte klarar så mycket men det man klarar är ändå viktigt. Det har jag alltid trott. Man kan motionera på många olika sätt. Det behöver inte heller vara motion i sig. Det allra bästa kanske är om det är inbyggt i samhället, dvs att man i sin verksamhet får utlopp för sitt behov av rörelse.





 Att börja träna fysiskt är också ett sätt att kunna göra något åt sin hälsa, sin kroniska sjukdom själv. Det är därför jag har med fysisk träning i introduktionsbilden. Fysisk bättre kondition förbättar ditt tillstånd och om man får exempelvis ett skov den sjukdom man har, har man ett bättre utgångsläge än om man inte tränat. Dessutom finns det studier som talar för att fysisk träning faktiskt förbättrar sjukdomsbilden, den blir mindre allvarlig. ( Jag går inte in på det här men har skrivit om det på bloggen tidigare med studiehänvisningar. Helt 100-procentigt vetenskapligt bevisat är det kanske inte, men man förbättrar i vilket fall som helst sitt tillstånd i nuet). Faktum är att en hel del av handikapp kan komma av att man inte tränar; man ser det när man till exempel kommer på rehabilitering. I nästa stycke beskrivs en studie som talar om att man har effekt även av en mycket måttfull träning, vilket kan vara trösterikt.

En studie från Taiwan presenteras i veckans Läkartidning. Man har följt 415 175 människor i åtta år och kommit fram till att den grupp lågaktiva som motionerade cirka 92 minuter per vecka ( 15 minuter per dag) hade 14 procents lägre dödlighet. Samma grupp hade också 3 års längre  förväntad tid att leva då de var 30 år än de lågaktiva.
För varje kvart per dag som man lade till de  15 minuterna minskade sedan dödligheten med fyra procent upp till 100 minuter per dag.

Här är länksamling till något jag skrivit om träning och rehabilitering tidigare.

Att se en bit längre ... ... ...

 Tittar ofta på programmet En bok-en författare på Kunskapskanalen. I kväll var det extra intressant då Aina Bergvall  intervjuade Jessica Smaaland författare till boken "Våga arbete! - yrkesliv med stöd av personlig assistans".

Det är en bok vars titel säger vad den handlar om- att arbeta med funktionshinder, där man behöver personlig assistans. Jessica Smaaland är själv i den situationen att hon  behöver personlig assistent för att arbeta. Hon intervjuar i boken flera som arbetar med samma vilkor: de behöver personlig assistans.




Tre av de personer som intervjuas är dels en man som har ett arbete med att samla traktorer och liknande. Han är mycket språkkunnig och var den man som man sökte till det arbetet. Han är ett exempel på vad Jessica lyfter fram att har man spetskompetens underlättar det.

En annan har utbildat sig till sköterska. Det enda som hon inte direkt kunde göra av utbildningen var hjärt lungräddning. I stället fick hon verbalt instruera någon hur denne skulle göra.

En tredje  hade varit missbrukare och råkat ut för en olycka som medförde gravt handikapp. Efter en lång kamp mot missbruket utbildade hon sig till präst.
( Här är en artikel om en annan kvinnlig präst som är rullstolsburen. Den är läsvärd därför att det visar hur omgivningen hyser farhågor för hur det skall gå, hur skall man ta emot någon i rullstol etc, hur fungerar det i sorgsituationer. Det visade sig att det kanske till och med gav en fördel i sådana kontakter)

Jessica talar en del om tillgänglighet. Bland annat en mer flexibel arbetstid.

Jessica Smaaland är välformulerad, som ni kan se på Play. Det skulle vara intressant att läsa boken. I varje fall är intervjun mycket intressant. Jag tror att det är en bok som kan ge hopp och en puff att våga.

Dendritiska celler och Toll liknande receptorer

Forskare som beforskat immunförsvaret har belönats med Nobelpriset i medicin/ fysiologi i år.

Här är en bild av varifrån viktiga celler i immunförsvaret utvecklas ur blodstamceller. Som synes finns det två olika vägar av bildning av dendritiska celler . Det finns alltså flera typer.

Immunförsvaret är uppdelat i dels ett medfött/ospecifikt försvar och ett förvärvat/specifikt försvar.

Det ospecifika försvaret innebär att det angriper alla celler( mikrober som bakterier, virus, parasiter) som inte känns igen som tillhörande den egna kroppen. Det angriper alltså sådant som inte känns igen som kroppseget.

Det specifika försvaret angriper däremot sådana celler som de känner igen som farliga. Och där är den dentritiska cellen en budbärare från det ospecifika försvaret till det specifika. Den dendritiska cellen som finns ute i vävnaden ”äter upp” angriparen ( mikroben, bakterien, viruset, parasiten) och sedan vandrar den i väg via lymfsystemet till lymfknutor,. På vägen till lymfknutan bearbetar den vad den ätit upp på ett sådant sätt att vad som att något som är specifikt för just den angriparen ( mikroben etc) blir tydligt och detta visar den dendritiska cellen upp för omogna T lymfocyter i lymfknutan, som nu lär sig känna igen just den mikroben och denna T lymfocyt kan sedan signalera sin kunskap till andra lymfocyter som kan börja att angripa mikroben i fråga mycket effektivt- ett specialiserat immunförsvar.

Det ospecifika immunförsvaret känner alltså igen att mikrober etc inte tillhör den egna vävnaden Viktiga celler är bland annat granulocyter som är de vanligaste vita blodkropparna. . Det ospecifika immunförsvaret är utrustat med ett antal receptorer som arbetar med att upptäcka kemiska föreningar (signatur molekyler) som är kännetecknande för bakterier, virus och andra angripare. En eller flera av dessa signaturmolekyler finns hos nästan alla mikrober. Toll-liknande receptorer är en av dessa receptorer som känner igen signaturmolekyler hos bakterier, virus etc

Det är viktigt att man inte känner igen fel och tror att någon av kroppens egna molekyler är en signaturmolekyl. De kan immunsystemet börja att angripa den egna kroppens vävnader.

Källa bland annat: Review article TLRs and innate imm

Här är behandlingar som redan pågår vid MS där immunsystemets celler är inblandade.

Nobelpriset, Steinmann, dendritiska celler och deras roll vid autoimmuna sjukdomar

Ralph Steinman  upptäckte de dendritiska cellerna tillsamman Zanvil A. Cohn. Idag ( 2011) tilldelades han Nobelpris för detta.Dendritiska celler är en viktig grupp av immunceller, de har åtminstone två funktioner

1 äta upp

2 presentera

Äta upp

Dendritiska celler är en grupp av vita blodkroppar som är placerade ute i vävnaderna och när individen får ett sår eller på annat sätt blir angripen av bakterier, virus el liknande finns de dendritiska cellerna där och äter upp angriparen (bakterien,viruset i fråga).

Presentera

När de på detta sätt fångat upp den mikroorganism som angripits följer den lymfssystemet till närmaste lymfknuta. På vägen genom lymfkärlen förvandlats den dendritiska cellen och bearbetar det den ”ätit” upp, för att så småningom framme i lymfknutan kunna presentera delar av fienden ( bakterien, viruset, parasiten) i fråga för en annan form av immunceller, nämligen omogna lymfocyter.

När den rätte omogne T-lymfocyten träffar på den dendritiska cellen ( antigenpresenterande cell) startas mognadsprocessen och T-cellen förvandlas till en T hjälpar cell som i sin tur börjar att aktivera andra T-celler och så är immunförsvarets stora krig mot den angriparen igång.

Den dendritiska cellen utsöndrar också cytokiner signalsubstanser som stimulerar utvecklingen av de olika formerna av T-celler som bildas.

Dendritiska celler kan också angripa cancerceller som börjar utvecklas och har även andra funktioner.

De dendritiska cellerna har alltså en central roll i immunsystemet och försvarar oss mot infektioner, cancersjukdomar men det har då också en viktig roll när immunsystemet angriper den egna vävnaden, sjukdomar av typ diabetes typ I, SLE, reumatoid artrit, Bechterews sjukdom, glutenintolerans, MS: det finns en mängd autoimmuna sjukdomar som kan drabba snart sagt alla organ.

Dendritiska celler samlas i hjärnan vid inflammatoriska skador, och de finns i de så kallade lesionerna vid MS. Det finns en typ av celler i hjärnan som heter mikroglia och de kommer möjligen från dessa men de kanske också kommer med blodströmmen till hjärnan. ( Källa medscape Autoimmune MS Disease) Vid EAE ( djurmodellen av MS) har man funnit att enbart dendritiska celler har en mycket stor roll vid både den inflammatoriska processen och för det fortsatta förloppet). Men det tycks inte bara vara så att de dendritiska cellerna kan stimulera inflammation i vissa sammanhang kan de dendritiska cellerna hämma utvecklingen av EAE. Kort sagt här finns mycket att utforska. 

Immunhämmande och tolerans
På minst två tänkbara sätt kan de dendritiska cellerna påverkas vid behandling av autoimmuna sjukdomar.

Vissa typer av dendritiska celler driver på inflammationen vid MS enligt forskningen men andra dendritiska celler har i stället förmågan att påverka toleransen för antigen, så att de antigen som finns i kroppen inte angrips. Det finns ju också antigen i det vi äter exempelvis som vi bör tolerera. Det finns åtminstone två vägar att med läkemedel påverka autoimmuna sjukdomar via dendritiska celler. Det är dels att försöka påverka de proinflammatoriska egenskaperna och dels att försöka stärka den toleransskapande förmågan som de dendritiska cellerna har.