Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Snälla rösta om boktitel. Lämna gärna förslag




START


Translate

söndag, oktober 16, 2011

Nytta och risker med Gilenya



Det har kommit en översikt av de kliniska försök som gjorts avseende fingolimod. Översikten är gjord av forskare i flera länder och forskare från Karolinska Institutet medverkar.
På MS-sällskapets hemsida finns också en beskrivning av preparatet på svenska.

Vem kommer att få medlet?
Tiden gå och preparatet har nu varit godkänt i ett år i USA. Det börjar alltså komma en hel del erfarenhet. I Europa är det godkänt senare.
I Europa kommer det inte att bli ett förstahandspreparat, det vill säga ett som skall användas i första hand utan först om något av förstahandsmedlen, dvs interferon och glatirameracetat ( Copaxone) inte fungerar och/eller om det är en mycket aggressiv form av MS. I praktiken betyder detta att rekommendationerna är att det skall ges vid enligt samma rekommendationer som Tysabri. Det är effektivare än förstahandspreparaten men samtidigt finns mindre erfarenhet av biverkningar. Man har ännu inte kommit fram till hur nytta/risk profilen kommer att se ut.

Vad är Gilenya-fingolimod
Kanske kan man säga att det är en naturmedicin, ämnet myriocin kommer från en svamp Isaria Sinclairii, som används inom kinesisk örtmedicin. Fingolimod har i sin tur utvecklas ut myriocin.
Fingolimod omvandlas till ett aktivt ämne i levern och det tros kunna påverka på flera sätt vid sjukdomen MS. Det blockerar en receptor S1P, av vilka det finns flera olika typer men dess huvudsakliga kända verkan är att det genom denna blockad hindrar lymfocyter att lämna lymfknutorna.
Man tror också att fingolimod kan ha en neuroprotektiv effekt, dvs en skyddande, bevarande effekt på nervvävnaden. Detta tros komma via andra grupper av S1P receptorer.





Vad gör lymfocyterna i lymfknutorna?
Årets nobelpris handlade delvis om detta. I lymfknutorna möter ”omogna” T- lymfocyter de dendritiska cellerna som har käkat upp inkräktarna bakterier, virus etc och ” smält” dessa på ett sådan sätt att de kan visa upp delar av inkräktarna, som T-lymfocyterna lär sig känna igen. Sedan kan dessa T-lymfocyter T-hjälparceller sända signaler till andra T-lymfocyter att börja angripa inkräktarna en masse.
Vid autoimmuna sjukdomar är det inte angipare i form av bakterier, virus eller parasiter som angrips utan det är den egna vävnaden. Vid reumatisk artrit är det ledbrosket och vid MS är det myelinet. När nu inte T-lymfocyterna kan lämna lymfknutorna dämpas deras verkan och de kan inte gå in till nervvävnaden i centrala nervsystemet och göra sina skador.

Av denna verkan följer också att det finns risker för att skyddet mot bakterier och virus minskar på liknande sätt som det minskar då man har Tysabri.

Biverkningar: Biverkningar kan bero på dels att immunförsvaret minskar, den önskade effekten av medicinen och dels också på att det finns flera typer av S1P receptorer. En av biverkningarna man sett i studierna är att det medlet tycks göra att en del personer får långsam hjärtrytm. Detta beror troligen på att en annan form av S1P receptor påverkas.
Vid studierna fann man också att det fanns en ökad risk för bl a herpesinfektioner. Två dödsfall inträffade dels en hjärninflammation med herpes och dels en generaliserad bältros. Det är inte säkert att dessa berodde på just fingolimod. En av personerna stod på kortison bland annat men det är naturligtvis ett skäl till vaksamhet. Det var också i en högdosgrupp av preparatet som dödsfallen skedde. Medlet är godkänt för en lägre dos.
Medlet omvandlades i levern och man såg också förhöjda levervärden.
Dessutom fann man macula ödem ( svullnad vid ögonnerven på näthinnan), högt blodtryck samt hudcancer.
Vidare fanns ett antal graviditeter i grupperna och medlet skall inte ges till personer som kan tänkas bli gravida.

Hur effektivt är Gilenya?
I en tvåårig studie om drygt tusen personer fann man

ARR årlig skovfrekvens

Årliga skovfrekvensen var för
dosen 0.5 mg 0.18 per år
dosen 1.25mg 0.16
och placebodosen 0.40
Reduktionen av skov jämfört med placebo var 54-60 procent.
Andelen patienter utan skov under de två åren var cirka 70 procent i dosen 0.5 mg och 75 procent i dosen 1.25 och i placebogruppen var 54 procent utan skov.

Progression. Handikappsutveckling:
Man fann även en skillnad i handikappsutveckling då man tog Gilenya jämfört med placebol

Magnetkamera undersökning
Minskad inflammatorisk aktivitet och minskad krympning av hjärna ( atrofi).

I en annan studie jämförde man Gilenya med INF Beta:
Fingolimod i dosen 0.5mg hade en årlig skovfrekvens på 0.16
Fingolimod 1.25mg hade årlig skovfrekvens på 0.20
och de som stod på interferon haden en årlig skovfrekvens på 0.33.
Under andra året fick de som stod på interferon byta till fingolimod och då minskades deras skovfrekvens från 0,31 till 0.22.

Framtiden
Ytterligare studier är på gång ( enligt översikten fick man fram 14 stycket då man sökte via sökmotorer avseende medicinsk forskning- pub med). Det torde alltså kunna komma ett betydligt bredare material avseende denna medicin så att man kan säkrare bedöma risk kontra nytta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar