Om hur immunförsvaret kan hejdas från att angripa nyttiga bakterier- tolerans

Australiska forskare har funnit en väg som immunsystemet använder för att dämpa inflammationer. Det gäller de dendritiska celler vars upptäckt belönades med Nobelpriset i år. De dendritiska celler som finns i ytligast i huden ( epidermis-överhuden) kallas Langerhanska hudceller. Forskarna har funnit att dessa immunceller används för att förhindra att immunförsvaret angriper vänliga bakterier.

Vi har en hel del bakterier som lever i huden, i munhåla i magtarmkanal och som vi behöver. De delvis deltar i immunförsvaret på det sättet att de hindrar andra skadliga bakterier att angripa. Exempel på detta är bland annat att om man får antibiotika som slår ut de vänliga bakterierna i tarmkanalen kan det ge upphov till symtom från tarmen. Det kan ske inväxt av inte så vänliga bakterier som gör att man får diarreer, smärtor och andra otrevligheter. Bakterierna i tarmen bidrar också till matsmältningen. För cirka ett år sedan kom forskning om att de fibrer vi äter bearbetas i tarmen av bakterier till korta fettsyror. Dessa binds sedan till en receptor på immunceller,GPR43 , och genom detta verkar dessa korta fettsyror antiinflammatorisk. Kan ha en betydelse för exempelvis inflammatoriska tarmsjukdomar. De nyttiga bakterierna är således mycket viktiga och det är viktigt att immunförsvaret inte angriper dem. Här tror man att de Langerhanska cellerna i överhuden spelar en viktig roll och gör immunförsvaret tolerant för dessa bakterier.



Den aktuella studien är gjord på en grupp av möss där de Langerhanska cellerna var det enda som kunde stimulera immunförsvaret. Professor Barbara Fazekas de Groth som arbetar vid Centenary Institute i Sidney säger: Det spelade ingen roll vad vi stimulerade dem med för att aktivera ett immunförsvar, de Langhanska cellerna åstadkom bara tolerans i immunförsvaret.
Detta tycks gå på tvärs med vad man hittills vetat om dendritiska cellerna som ”äter upp” bakterier och virus och sedan vandrar till lymfknutorna och visar upp antigen för T-lymfocyterna för att aktivera ett immunförsvarmot angriparna. Men de langerhanska cellerna tycktes i stället påverka de T-celler som de aktiverade stimulera dem till att förstöra sig själva.
Det kan vara så att kommer bakterierna djupare ned i huden och möter dendritiska celler nedanför överhuden kan dessa dendritiska cellerna , äta upp cellerna, bege sig till lymfknutorna och där stimulera till ett immunförsvar som angriper bakterierna.

Vid inflammatoriska tarmsjukdomar, Crohns sjukdom, ulcerös colit mm är immunförsvaret aktiverat mot tarmbakterna. Upptäckten skulle kunna bli värdefullt i behandlingen av en hel lång rad av sjukdomar exempelvis MS, RA etc. En mycket viktig behandlingsväg där kan vara att göra immunförsvaret tolerant mot de vävnader som det angriper. Kanske kan de Langerhanska cellerna vara viktig aktör där. Kommer vi på vad de Langhanska cellerna gör kan detta bli en mycket viktig väg att behandla många sjukdomar, säger Barbara Fazekas.