Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.




Translate

tisdag, maj 10, 2011

Stresshormonet kortisol är det som är farligt med stress.



När vi blir uppjagade av något, det kan vara en fysisk fara eller något som känns fysiskt skrämmande reagerar vi på samma sätt. ”Faran”uppmärksammas med sinnesorgan och hjärna och omedelbart sätter en reaktion igång som skall rädda oss. Snabbt skall vi ställa om oss till samurajer med alla sinnen helskärpta och vår kropp skall kunna göra det yttersta. Det är en perfekt reaktion om vi skall springa ifrån ett lejon som rymt från Kolmården, men handlar det om att vi blir stressade i en bilkö, att vi arbetar med något långtråkigt och utan möjlighet att påverka eller att vi blir påhoppade verbalt fungerar det inte så bra. Och om detta pågår länge kan det vara förödande på snart sagt alla möjliga sätt. Det som orsakar detta är hormonet kortisol.

Kortisol är nyttigt vid akut stress men på lång sikt livsfarligt
Kortisolets roll är mindre känt än stresshormonet adrenalin, vilket gör att hjärtat kan pumpa ut mer blod i kroppen för att ge muskler, hjärna med syre och andra substanser till den energi som behövs för att vi skall kunna försvara oss eller springa iväg. Kortisol är också viktigt för att denna omställning. En kedja av hormoner och signalsubstanser via sinnesorgan, hjärna, hypofys, blod och binjurebark gör att kortisolproduktionen stiger i kroppen när man upplever fara och vi lyckas förhoppningsvis rädda livhanken. Pågår den upplevda faran en längre tid är den en risk för livet och orsaken är kortisolet.

Kortisolet medverkar till att
  • hjärt-kärlfunktioner skärps genom att syrehalten i blodet kan utnyttjas bättre, men på sikt leder detta till blodtrycksstegring på sikt
  • Tankeverksamheten fungerar bättre. Men på långsikt dödas nervceller
  • matsmältningen blockeras, sår i magsäck och tolvfingerstarm, tarminflammationer är följder
  • tillväxt processer hämmas - dvärgväxt
  • reproduktion stängs av - ägglossningsstörning, libido, impotens
  • immunsystemet undertrycks- och sjukdomsrisken ökar
  • och mycket, mycket mer


Kortisol stänger av alla processer som inte är livsnödvändiga
När en hök har siktet på en höna gör den klokt i att strunta i äggläggningen
























När vi flyr undan det där förrymda lejonet är det många energislukande processer i kroppen som inte behövs för att vi skall rädda oss. Det är inte tiden att njuta av mat eller sex. Immunförsvaret kan inte heller göra mycket i kampen med lejonet. Kortisolet är det hormon som till stor del stänger av dessa processer. I det akuta skedet är detta bra och livräddande men pågår det en lång tid är det förödande. Och det är just vad det gör i det moderna samhället. Det är vanligen inte lejon som du och jag förföljs av utan det är snarare klockan, att ständigt vara uppdaterad, att jaga iväg till än det ena och än det andra. Man har mätt kortisolet och sett att det tenderar att stiga från morgon fram till kvällen. Hos en del går det inte ned till normal nivå och speciellt har man sett det hos kvinnor. Som motvikt är östrogen skyddande mot skador av stress på exempelvis nervceller.

Hur skall den inre bomben kortisol bekämpas
Skall vi bekämpa stress måste vi på något sätt börja leva så att kortisolnivåerna normaliseras. Det är lätt att säga tulipanaros men svårare att göra en. Ändå måste det vara målet. Det kanske inte handlar om stresshantering till var och varannan individ utan är kanske mer en politisk fråga. Hur kan samhället förändras för att en mängd människor inte skall gå omkring med den inre bomben.


Källor:
Föreläsning National Institutes of Health med Robert Sapolsky: Stress and Health

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar