Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Läs boken ATT TA ÅRAN I EGNA HÄNDER av Karin Glasby och Sune Överhagen

Obs boken ATT TA ÅRAN I EGNA HÄNDER KOMMER INTE ATT TRYCKAS. DET ÄR ALLTFÖR FÅ INTRESSEANMÄLNINGAR/ sune överhagen



START


Translate

lördag, maj 14, 2011

Hjärna och Musik

För drygt två månader sedan höll jag en föreläsning om hjärnan och musik hos jazzgruppen, Skandinaviska Klubben i Puerto de la Cruz. Jag lade ut en del av det på nätet. Det tycks  vara svårt att hitta och jag lägger ut det igen. Det är inte svårt att hålla föredrag när man har sådana medhjälpare som  Ella, Louis, Coletrane osv:

      Inledande musik: Ronnie Gardiner
Ronnie Gardiner är förutom trummis upphovsman till en terapi för hjärnskador och har utvecklat det från sitt musicerande. Han har utvecklat terapin bland annat efter kontakter med Sperry, som fick Nobelpriset i medicin 1981 sedan han ökat kunskapen om de två hjärnhalvornas olika funktioner, efter att ha studerat människor som fått förbindelsen mellan hjärnornas två halvor avskuren i samband med operation för mycket svår epilepsi.

Rytmen är basal, säger Ronnie Gardiner, och finns med oss redan från fosterlivet i form av mammans hjärtrytm. I sin terapi idag arbetar han med tre (3) R, rytm, rörelse och röst. Populärt kan behandlingen beskrivas som en elektrisk omkoppling i hjärnan: Man vill lära de intilliggande områdena i hjärnan att ge de impulser som det skadade området inte längre kan ge. Syftet är att stimulera så stora delar av hjärnan som möjligt och att utveckla, förbättra kontakterna mellan båda hjärnhalvorna. För att uppnå detta har Ronnie Gardiner utvecklat ett unikt notsystem för rörelser och rytmer. Ronnie har sett att det förbättrat kroppsspråket, koordinationen av motoriken och förmågan till koncentration hos de strokepatienter som deltagit i rehabilitering. Någon stor utvärdering av det har jag ännu inte sett.
Det finns på youtube videos med Ronnie Gardiner där man visar terapin.

Man kan nog säga att Ronnie Gardiners terapi är ett exempel på hjärnans neuroplasticitet, som kanske är det viktiga i vad jag säger här. Neuroplasticitet är ett ganska nytt begrepp, som står för hjärnans livslånga utvecklingsförmåga, att kunna läka efter skador, att bilda nya nervceller, att bilda nya förbindelser mellan nervceller, nya nätverk i hjärnan. För inte så länge sedan trodde man att inga nya nervceller bildades efter att man vuxit upp, och att det enda som hände var att ett visst antal nervceller i hjärnan dog varje dag, vanligen 10 000. Nu är allmänt accepterat att det finns områden i hjärnan där nybildning ständigt sker. Träning med exempelvis pianospel gör att man får förstorade områden i hjärnan där just centrum för bland annat fingrarnas muskler.
Violinister lika så.Taxichaufförer i London får en viss förändring i hjärnans minnesområden. Allt är exempel på neuroplasticitet.

      Musik Dave Brubeck Take the A train. Träning av pianospel ger vissa förändringar av hjärnan liksom violinspel, speciellt om man börjar för 7 års åder är detta markant.
  1. Det sker en stor tillväxt av hjärnan från man är född till 25-årsåldern. Denna utvecklingsneuroplasticitet är speciellt stor under puberteten. Eftersom den kommer olika tidigt hos olika personer och det också skiljer sig två år mellan pojkar och flickor kan hjärnorna vara på tolvårsåldersstadiet hos en del i en skolklass och hos andra kan det vara på 18 årsstadiet.
  2. En förmåga till förändring finns om en stor skada inträffar exempelvis en stroke, olycka, operation. Då sätter en läkningsprocess igång, som liknar vad som händer då hjärnan utvecklas. Läkningsneuroplasticitet
  3. Slutligen finns en ständigt pågående nybildning av nervceller och omändring av nervceller med nya kontakter mellan dem, nya nätverk mellan nervcellerna. Detta har med inlärning av nya förmågor och minnet att göra. Inlärningsneuroplasticitet.


Heaven Alice Babs och Duke Ellington.





Att hjärna och musik och talförmåga hängde ihop visste man om redan på 1700-talet. Olof von Dahlin skrev 1745 om den dumbe (mållöse) som kunde sjunga. Det handlade om Jon Persson som vid 33 års ålder fick ett slaganfall med förlamningssymtom från högra sidan av kroppen och förlust av talförmågan (afasi). Han kunde inte säga mer än ordet ”ja”. MEN han kunde sjunga psalmer , psalmer som han lärt innan han blev sjuk och detta gjorde han rent och tydligt som när han var en frisk. Han måste dock hjälpas igång av någon annan. Dessutom kunde han på samma sätt läsa kända böner om någon hjälpte honom igång och bönerna lästes med betoning av rytmen.

Musik och rytm tycks aktivera strukturer i båda hjärnhalvorna samtidigt men mer i högra halvan än vänstra. Vid skador på exempelvis talcentrat som finns på vänster sidas hjärnbark kan man med musikens hjälp stimulera neurala resurser( nätverk mellan olika nervceller) för att träna tal, språk eller kognitiv träning som minnesträning.
När man tränar att tala efter en hjärnskada med afasi, kan sjungande som till stor del härstammar från centra i högra hjärnhalvan göra att man smiter förbi skadan i vänstra hjärnhalvans talcenter för att träna patienternas tal. Man har till exempel visat att sång kan göra att man lär sig ord bättre. Vid enbart tal aktiveras till stor del talcentra i vänster sida av hjärnan. Musik plus text engagerar fler hjärncentra på samma gång. Tajmingen är viktig för att text, rytm, motorisk aktivitet skall komma exakt rätt. Det verkar som musiken också kan vara aktiverande vid uppmärksamhetsstörningar pga hjärnskada. Sång och träning av musik på instrument gör också att man utnyttjar betydligt fler olika nätverk mellan celler i hjärnan än enbart tal, eller enbart en motorisk uppgift. Speciellt har man visat att om en musiker börjar träna ett instrument före sju års ålder får mer tillväxt av hjärnan för just de muskler man arbetar med, exempelvis hos violinister, pianister. Ett exempel på hur utvecklingsneuroplasticitet kan påverkas.
Hos människor i allmänhet som inte är specialintresserade av musik, är främst höger hjärnhalva engagerad. Ju mer man går in aktivt för att musicera, att analysera musik desto mer använder man vänster hjärnhalva. Vill man däremot kunna göra syntes, sätta samman saker som att uppfatta harmonier, ackord, melodislingor använder man hö hjärnhalva.
Autumn in New York – Ella och Louis 5:57






Hur kan man veta det här???
  • Först var det efter obduktioner av skadade personer. Personer som haft svårt att artikulera fann man hade skador på vä hjärnhalva i Brocas område osv.
  • Sedan kom studierna på människor som fått förbindelserna mellan hjärnhalvorna avskurna. Höger hjärnhalva står för ordlösa funktioner, uppfattning av rymd, djup, helhetsbild. Man kan lite beskriva det med att en bild säger mer än tusen ord, där vä hjärnan står för ordförståelsen medan höger hjärnhalva står för bildförståelsen.Vänster hjärnhalvas tänkande är analytiskt och orsak-verkan tänkande, medan hö är spatiellt- rumsuppfattande och syntes ( foga samman till enheter).
Under de senaste 20 åren har en stor kunskap om hjärnan tillkommit. Det finns nu flera olika undersökningapparaturer som möjligtgjort detta. På en bild finns en så kallad magnetkamera, Magnetic Resonance Tomography. En utveckling av den gör att man kan studera förändrad cirkulation i hjärnan, något som visar var aktiviteter är på gång. Med hjälp av detta och flera andra metoder kan man nu oblodigt studera skallens inre och hjärna samt ryggmärg. Många har sannolikt gjort magnetkameraundersökning. Man måste då ta bort alla metaller annars far dessa iväg och kan orsaka stor skada. Det dundrar kraftigt och de som har claustrofobi är det svårt för. Ett sätt att motverka sådana känslor är att man kan få ta med sig favoritmusik och spela under undersökningen. Detta är ett exempel på musikens påverkan på hjärnan emotionellt.
Parkers mood – Charlie “Bird” Parker 3:26 (legendarisk blues)



Flera karaktäristika har förslagits påverka musikens emotionsväckande förmåga. Melodier i dur och snabba tempon kan ge lyckokänsla, medan melodier i moll och långsamma tempon kan motsvara ledsenhet. Snabba tempon tillsamman med dissonanser kan ge känsla av oro och fruktan. Dissonanser kanske genomgående i olika kulturer skapar ledsenhet. Till en del är dissonanser kulturbetingade men tycks också vara en inre kvalitet i musiken. Man har studerat spädbarn på fyra månader och funnit att de reagerar negativt på dissonanser ( men samtidigt när man vet att spädbarnen erfarenheter börjar redan i fosterlivet och med moderns upplevelser så är kanske det inte heller helt obetingat till kultur).

Vi skall nu lyssna på Westendblues med Louis Armstrong. En musik som jag skulle kunna använda för att distrahera mig inne i en magnetkamera..

  1. . Man kan ha olika perspektiv eller sätt att se på hjärnan. Ett sätt är att dela in den i höger och vänster hjärnhalva. Vänster hjärnhalva är hos de flesta dominant, eftersom där finns centrum för tal dvs ordförståelse och artikulation, där finns de centra som styr rörelser och uppfattar känsla från den pariga kroppsdel, arm fot man använder mest. Höger hjärnhalva är dock minst lika viktig., Förbindelserna mellan de båda hjärnhalvorna är viktig eftersom hjärnan arbetar som en enhet, nätverkar mellan olika viktiga centra i hjärnan för varje händelse i storhjärnan och hjärnbarken kortex. En bild visade att förbindelsen mellan de båda hjärnhalvorna är kraftigare hos musiker än hos icke-musiker.
    Man skall inte stirra sig blind på detta med olika centra för olika förmågor. Varje förmåga är beroende av att olika nervceller på olika ställen samarbetar. En annan bild visar fMRI bild över olika delar är aktiverade då man lyssnar på musik. För att gå måste man kunna både känna var olika delar av kroppen finns och man måste kunna styra kroppens muskler. Tajmingen är viktig för när man känner när man sätter i en fot och när musklerna gör det. Annars ramlar man. När man lär sig en ny förmåga engageras många olika nervceller på olika ställen och nya förbindelser och nya celler bildas.(inlärningsneuroplasticitet) Exempelvis när man lär sig gå, eller när man lär sig spela piano. Ju mer man tränar en förmåga desto färre hjärnceller engageras. När en proffsmusiker spelar ett stycke använder denne betydligt färre hjärnceller än amatören som spelar samma stycke. När man lärt sig gå blir detta automatisk och omedvetet.

    Musik: Louis Armstrong and Ella Fitzgerald: Här är det nog så att musiken kan tilltala alla människor, njutas av och att höger hjärnhalva användes hos mig. Hos Louis och Ella var det säkert så att vänster hjärnhalva användes. Centra för analysförmåga, tonarter, texter.

  1. En annat uppdelningssätt kan vara utifrån hur hjärnan utvecklats .En bild visar hjärnan hos primitiva djur, hummer, groda, fågel, fisk och människan. Det unika för djur högre upp i evolutionskedjan är storhjärnan och för människan är det hjärnbarkens utveckling. Det är därifrån beteckningen reptilhjärnan kommit, en skämtsam beteckning på när omedvetna krafter styr, vid driftpräglade beteenden och grundläggande biologiska funktioner. Oftast syftar begreppet på hjärnstammen men i vissa fall räknas även lillhjärnan och amygdala dit. Reptilhjärnan är inte ett vetenskapligt begrepp utan används framförallt i massmedier . Många viktiga funktioner finns inom de lägre områdena till exempel är centra för andning, cirkulation och hjärtverksamhet till stor del omedvetna. Stor del av minnesfunktionen är baserad i områden nedanför hjärnbarken. Även primitiva varelser har minne. Eric Kandel fick Nobelpriset för banbrytande forskning om minnesfunktioner hos snäckan Aplysia. Vid utövande av musik ställs stora krav på de olika minnescentra. Då något går från korttidsminne till långtidsminne innebär det att nya förbindelser bildas mellan olika nervceller. Inlärnings neuroplasticitet. Denna form av att utvecklas finns kvar hela livet. Det är till och med så att där är den äldre hjärnan överlägsen den yngre. Den har ofta uppspårade banor där yngre behöver göra nya. Detta kallas i dagligt tal erfarenhet, men det finns ett biologiskt underlag för detta. Där finns något som samhället är dåligt på att utnyttja.
    Ett sätt att hålla hjärnan ung och utveckla hjärnan är att försöka tänka i nya banor, se saker på ett nytt sätt.
    Som att sätta nya texter till gamla melodier, ge musiken ett nytt innehåll.
      Musik Monika Zetterlund As time goes by/ men tiden går
    1. Den ursprungliga romantiska texten har förvandlats till en Vietnamprotest.
  2. Ett tredje sätt att dela in hjärnan är titta på var olika centra för olika funktioner finns. Var talcentrum ( förstå tal) finns har man vetat i mer än 100 år och likaså var Brocas area( att artikulera, att tala) finns. Under senare år har man tilldelat Einstein en egen area, ett område för abstrakt och metaforiskt tänkande. Ett område som inte ligger långt i från området för att förstå tal, och heller inte från det område som är välutvecklat hos musiker- planum temporale- (de som har absolut gehör, absolute pitch har speciell stort på vänstersidan.) Någonstans har jag läst att Einstein spelade fiol då han ville vara kreativ.
    June Night – Svend Asmussen ( jazz på fiol) 2:4
Men egentligen vet man numera att för alla aktiviteter och egenskaper är det nätverk som gäller. När man till exempel tar in information via synen delas den upp i små, små bitar, hur storlekar, lutningar, uppdelningar av färger och mycket mycket mer. När man ser en grön fyrkant så är det egentligen något helt annat hjärnan ser men plockar sedan ihop det till en grön fyrkant. På samma sätt är det med hörseln, när vi lyssnar till musik separeras den i olika delar som sedan via olika nätverk sätts samman så att vi uppfattar en viss musik.
So what – Miles Davis och John Coltrane


Man har börjat studera vad som händer i hjärnan vid improvisation. Man tror ju att improvisation har med kreativitet att göra. Att studera detta i magnetkamerautrustning är svårt eftersom instrument ofta innehåller metaller. Men man har gjort åtminstone en undersökning där man byggt ett keyboard av plast och uppmanade musiker att improvisera. Det är en så kallad pilotundersökning- förstudie. Vad fann man?
Vid improvisation använder man samma hjärnnätverk som man sett då man drömmer.
  1. Först stänger ner en region som är ansvarig för självkontroll; den blev mindre aktiv. Sitter i prefrontalloben .
  2. Ett mindre område i samma prefrontallob blev mer aktivt. Där finns en region knuten till när man berättar sin autobiografiska historia. (jazzimprovisation har många individuella stilar som ofta beskrivs om att berätta den egna musikaliska berättelsen.
  3. Ännu mer fascinerande var att de studerade musikerna också fick ett förhöjt medvetande; regioner som hade med känsel, hörsel, syn förstärktes trots att de som spelade inte såg hörde kände något nytt.





Man får ta mycket av vad jag sagt med en eller flera nypor salt. Att man funnit något i en vetenskaplig studie betyder inte att det man funnit är vetenskapligt bevisat. Det är betydligt större krav än så. Ofta ser man rapporter om att det är si eller så. Grönt te är nyttigt, är farligt osv. Det finns en hel del kvar att studera innan man kan fastställa mycket av vad jag sagt men,
Det är så att hjärnan fortsätter att utvecklas långt efter man fötts och det är inte bara så att 10 000 hjärnceller dör. Man har förresten 1 biljon hjärnceller (inkluderande alla celler i hjärnan), varför man vid 100 år bara har förlorat 0,000 nånting procent och dessutom har det då tillkommit. Tittar man på neruon är det också ett relativt litet antal.
Att hjärnan har en förmåga att förändras och läkas långt upp i åren är också allmänt accepterat. I vissa avseende blir den bättre ju äldre man blir. Det är vad vi kallar erfarenhet men det finns alltså neurobiologiska förklaringar till vad det är.




Vi har nu lyssnat på Ellington som inspiratör: Dave Brubeck. Som ledare och dirigent och för båda sakerna är tajming viktigt. Vi avslutar med Sophisticated lady – Duke Ellington 3:52 (ledarskap,


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar