Armlös, benlös och Makalös

Se filmen om Mikael Andersson som föddes utan armar och ben. Tappar man hoppet och lusten kan man hitta nytt hopp här. Filmen visades idag onsdag men återkommer även den 29/5 i Kulturkanalen natten mot lärdag 00.05. Tycker man kunde sända den en lite mänskligare tid i repris.

En gång såg en man som var på väg att ta sitt liv Mikael som ung pojke, det fick honom att ändra sig. Mannen trummisen Ronnie Gardnerr och blev inspirerad att utveckla något som heter rhythm therapy efter det mötet, något som skulle kunna hjälpa deprimerade. Man kan se det på programmet Fråga Doktorn; det kommer cirka 8 minuter in i programmet. Länk till Ronnie Gardner Rhyth Music finns här.

Mount Everest besegrat

Lori Schneider 52 år, diagnos MS 1999, har nu i maj bestigit Mount Everest.

En studie om kost och hjärtsjukdom

36019 kvinnor i åldrarna 48-83, som deltagit i mammografi, fick fylla i enkäter om bland annat diet i samband med detta. (Kvinnorna var svenska med den som utvärderat materialet har bland annat varit dr Emily Levitan vid Beth Israel Medical Center i Boston). Man har utvärderat kosten utifrån vad som kallas DASH Diet, en förkortning för Dietary Approaches to Stop Hypertension / metod att via diet stopp högt blodtryck/ en diet som innebär högt intag av frukt, grönsaker, fullkorn samt litet intag av fett och mejeriprodukter. Studien finns att läsa i Archives of Internal Medicine från den 11 maj, 2009.

Kvinnor som haft hjärtinfarkt eller hade diabetes togs inte med i studien.

Man delade in kvinnorna i fyra grupper utifrån vilken typ av kost de åt. Den fjärdedel av kvinnorna vars kost mest liknade DASH åt måltider som innehöll frukt 3 ggr, grönsaker 3,5 ggr, 5.1 gånger fullkorn, 1,6 måltider med lågfettsmejeriprodukter, 0,1 sötad drygg och 0,8 ggr röd eller processat kött. Kvinnorna i den fjärdedel som åt minst likt DASH åt måltider med frukt 1.4 ggr, grönsaker 1,8 ggr, 3,3 ggr fullkorn, 0,6 ggr lågfettsprodukter samt 0,4 ggr sötade frukter samt 1,3 ggr rött eller processat kött.

Huruvida man drabbades av hjärtsjukdom eller dog inhämtades från svenska register. Man följde patienterna mellan 1998 till 2004. Under den tiden fick 443 personer hjärtsjukdom. Man delade upp hur dessa fördelade sig beroende på vilken diet de följde. I första gruppen följde man DASH dieten minst och i fjärde mest. Man fick då denna fördelning och utifrån det räknade man ut den relativa risken,

DASH diet	Minst lik			Mest lik
Hjärtsjukdom	162	87	105	89
Relativ Risk	1	0.85	0.69	0.63

Emily Levitan säger att det är första gången man det visats att DASH är associerat till lägre risk för hjärtsjukdom ( heart failure), man har tidigare funnit tecken på minskad risk för hypertoni och stroke.

Telemedicin TIA och Stroke

Meddelande om TIA och stroke från Medscape. TIA kan man säga är en övergående attack pga grund av syrebrist i hjärnan, och definitionen har tidigare varit att symtomen skall ha försvunnit på ett dygn. Vad som är nytt nu är att man( American Heart Association (AHA)/American Stroke Association (ASA) ) ändrar definitionen till ” övergående episod av neurologisk dysfunktion orsakad av syrebrist fokalt i hjärna, ryggmärg eller näthinna utan att akut infarkt ( permanent skada) föreligger”.

Tidigare har TIA varit en signal, ett varning om att en större skada kan komma att inträffa och gjort att man velat förebygga detta genom att utreda det, åtgärda med eventuella operationer i kärl, sätta i strokeförebyggande behandling. I det nya meddelanden ges nu skärpta riktlinjer avseende TIA eftersom man funnit att TIA följs av stroke i högre omfattning än man trott tidigare. Man skriver att mellan 10-15% insjuknar i stroke inom tre månader efter TIA och cirka hälften av dessa inom två dygn. Som följd av detta vill man nu försöka snabba på, akutisera omhändertagandet av TIA.( Och också stroke).

En behandling som kan vara aktuell att sätta in är så kallad tPA, proppupplösande medel som bör sättas in helst inom 3-6 timmar, efter vilket det inte har någon effekt. Detta är medel som ges intravenös och detta bör ske efter specialistbedömning.

För att kunna utreda vilken typ av sjukdom som föreligger, stroke kan bero på en proppbildning i kärl eller på blödning, behövs tillgång till magnetkamera eller datortomografi. Att sätta in proppupplösande medel vid en blödning i hjärnan är givetvis helt fel och det är viktigt att man har säker diagnos. Vad man skriver i de nya riktlinjerna är att man här kan utnyttja de telemedicin för att kunna snabba på det akuta omhändertagandet. Det kan finnas datortomografi och MRI på orter där inte specialist finns och med hjälp av nya digitala möjligheterna kan man här koppla in specialst på annan ort som får bedöma fallen på avstånden och dirigera omhändertagandet. Denna form av telemedicin kan också leda till operativa åtgärder där man till exempel vill minska trycket inne i det skadade området.

Jag tror att vi här har ett område som kommer utvecklas mer och mer i Sverige, i Europa. I själva verket är nog detta en del av vad vi kan förutse kommer att hända. Det mesta kan i varje fall inte jag förutse. Jag tror också att det kanske blir en del av lösningen på de ekonomiska problemen som sjukvård i dagens samhälle dras med. Troligen snabbas det upp av krissituationen; det verkar i varje fall som att krispaketet i USA kommer att leda till bland annat uppsnabbning och effektivisering av digitala medicinen; i varje fall vill man det.

Ansökan av godkännande av Sativex

Företaget GW Pharmaceuticals har lämnat in ansökan om godkännande av Sativex mot spastiska besvär vid MS i Storbrittanien och Spanien. Det väntas att ett svar kommer i slutet av detta år eller början av nästa. Medlet är godkänt i Canada mot neuropatisk smärta. Sativex är ett cannabisbaserat spray som utvecklats i syfte att få ett effektivt medel mot bland annat smärta och spasticitet. Här kan man läsa litet om de undersökningar som ligger bakom ansökan.

Jämförelse vegetariska dieter och icke vegetarisk

Vegetariska dieter skyddar mot diabetes typ 2 och övervikt enligt studie publicerad på Medscape

97 000 Sjundedagsadventister i USA har följts under 4 år och fått besvara formulär om hälsa, levnadstil och man har utifrån det materialet studerat övervikt och risk för typ 2 diabetes utifrån deras diet. Man har försökt hålla variabler som ålder, kön, etnicitet, utbildning, inkomst, fysisk aktivitet, tv tittande, sömnvanor och alkoholintag under kontroll.

Att det rör sig om individer med någorlunda liknande levnadsvanor kanske man kan gissa sig till på grund av samfundstillhörigheten, men utifrån de människor jag känt av olika trostillhörigheter är jag nog inte beredd att tro det. Jag tycker man hittar många olika människor på alla håll och kanter, ateister, olika kristna, judiskt troende, muslimer. Jag har bara känt en sjundedagsadventist ( som jag vet) och han levde inte olikt många andra jag känt.

Man delade dieterna i veganer, ägg-mjölkprodukt vegetarianer, fisk vegetarianer, halvvegetarianer(?) och icke vegetarianer.

	veganer	ägg-mjölkprodukt vegetarianer	fisk vegetarianer	Halv vegetarianer	icke vegetarianer
BMI body mass index	23,6	25,7	26,3	27,3	28,8
Diabetes typ 2 prevalens	2,90%	3.2%,		4.8%	6.1%

Dubbelt så hög risk för icke vegetarianer som veganer att utveckla diabetes typ 2.

BMI , ett mått på övervikt visar också stor skillnad.. BMI kan dock slå helt fel för en vältränad person med mycket muskler. Under en lång följd av år följde jag brandmäns hälsotillstånd och där kunde man ofta se vältränade personer som fick BMI, som klassade dem som överviktiga trots att de inte var det.

jorden är rund

Bilden föreställer antal fall per 100 000 av MS på 55 olika platser jorden runt och hö del är norra halvklotet, vä södra halvklotet. Man får alltså en bild av att jorden är rund. Kan det bero på att just detta speglar hur mycket d-vitamin man bildar av solljuset beroende på latitud? Klicka på bilden kommer du till källan. Om du bara är intresserad av MS delen gå till de 8 sista bilderna.

Finns samband med d-vitamin och diabetes typ 1?

I denna video finns en intressant sekvens om eventuell skada på barriärer mellan kärl och vävnad som kan sammanhänga med d-vitaminbrist. här som exempel på hur de langerhanska öarna vid diabetes typ I kan skadas och bli åtkomliga för infekterande agens, men även för immunceller. Idén kanske har tillämplighet även på blod hjärnbarriären?

Det ges en bild av ökning av antalet fall av unga med diabetes typ I i Finland och de sänkningar man gett i tillskott av d-vitamin. Kan givetvis bero på andra saker och man har uppenbarligen inte funderat på det som en bidragande faktor.
I Sverige har man sett en ökning i ungdomsdiabetes sedan början på 90 talet. Jag får inget grepp om hur många barn som verkligen får tillskott i Sverige. Vad jag förstår är den rekommenderade dosen till små barn samma som i Finland, men det verkar som det ges lite hipp som happ och bara för att minska risken för rakit. Att det skulle kunna finnas andra bristsjukdomar på grund av för låg d-vitaminhalt verkar man inte vara inne på

läser Fettskrämd

Håller just på att läsa boken fettskrämd av Lars-Erik Litsfeldt. Letar därför lite mer efter information om fetter.
Till en del stämmer vad han föreskriver överens med exempelvis den kost jag tillämpar, medan annat går på tvärs. Vi är dock ganska överens om omega-3 och omega-6 och enkelomättade oljor. Beträffande mättade fetter skiljer det sig en hel del.
Det skiljer sig bland annat om sättet att se på dess egenskaper, det verkar som man tycks anse att anhopning av mättade fetter i till exempel biologiska membran enbart är positivt, de blir fastare, mer rigida medan de omättade ger dem en instabilitet. Där tror jag man faktiskt har fel. Även de omättade har sin plats i cellmembranen och detta ger dem en ökad plasticitet, böjbarhet, töjbarhet och därmed styrka. Det fleromättade fettet är viktigt som underlag för bildning av olika ämnen som signalsubstanser i immunsystemet, omega-3 för antiinflammatoriska huvudsakligen och omega -6 för proinflammatoriska huvudsakligen. Och där prioriteras kanske inte omega-3 utan snarare omega-3 fettsyror och mättade fettsyror när man tampas om plats i membranen och även vid tillverkningen av cytokiner. ( Enligt G Jelinek). Så för mycket mättade fettsyror är nog inte bra om man har en inflammatorisk sjukdom typ MS.(Och givetvis gäller detta även omega-6).
Sedan finns ju Swanks studier i botten avseende mättade fetter och MS och det är en studie som jag tycker är stark och för min del har den dieten inte lett till någon besvikelse men det kan ju i sig vara utvecklingen. MS kan ju utvecklas väldigt olika.

Jag var ute på nätet och skulle leta efter information om fettinnehållet i växter. Omega-3 fettsyror tillverkas i växter och på något sätt kom jag via detta in på en sajt som skrev om skillnaden mellan kött från gräsbetande kreatur och kreatur som uppföds på spannmål och i viss mån hö. Jag lämnar inga referenser är för jag tror man kan söka på de olika sakerna ganska lätt för att se om det stämmer eller inte.

Kreatur som föds upp på bete och inte på spannmål är ganska magert, dvs det innehåller ungefär samma mängd fett som kött från vilt eller kyckling utan skinn.

Kött från de gräsbetande nötkreaturen har mindre innehåll av kalorier, energi. En amerikan äter i genomsnitt 33 kg kött per år och 16642 kalorier ( man brukar säga kalorier men avser kilokalorier) och bara genom att övergå till kött från sådana djuir som äruppfödda på spannmål kan man gå ned nåt kilo.

Omega 3 kan vara upp till 10 ggr mer i kor som betar på gräs, och kvoten mellan omega 3 och omega 6 är gynnsammare än i spannmålsuppfödda kor. I USA har ungefär 20 % så låga omega-3 halter att det knappt kan mätas. Man kan alltså se att djurvänlig djurhållning också är mera människovänlig.
Våra kroppar kan inte tillverka omega 3 fettsyror, omega -3 kommer faktiskt från växtvärlden. Även omega-3 från lax och annan fisk kommer från alger och det är inget fiskarna kan producera själva. Därför så undrar man hur mycket omega-3 de odlade laxarna innehåller?
Konjugerad linolen syra (CLA) är en omega-3 fettsyra som man finner i kött från kreatur, lamm och mejeriprodukter, och som man tror kan verka positivt mot cancer, hjärtsjukdom och övervikt, diabetes. Man har visat att möss som fått CLA hade lägre LDL kolesterol och mindre arteriosklerotiska pack i aorta. I djur som fått beta gräs innehåller köttet 3 ggr så mycket CLA som i djur uppfödda på spannmål.
Och hur har vi det med vitaminerna?
A vitamin.- betakaroten som i bland annat frukt och grönsaker och ger upphov till den oranga färgen, omvandlas i kroppen till vitamin A. Betakaroten är säkert att ta men A-vitamin intag i för hög dos kan bli toxiskt, men i lämlig halt nödvändig . A vitamin deltar i immunfunktionen. Halten av vitamin A är dubbelt så stort i nötkreatur som betar i stället för att uppfödas i stall på spannmål.

Även E-vitamin, som också är fettlösligt liksom A och D. Det är effektivt antioxidantium och det mest aktiva kallas alfa-tokoferol. Detta vitamin finns i tre gånger högre halt hos betande kreatur.

ska försöka förkovra mig lite mer i yoga

Går en kurs nu i sommar. Har tränat det varje (nästan) morgon men tycker kanske att det börjar bli lite enformigt. Läste att man kanske borde göra lite yoga på kvällen. Deltog i skandinaviska klubbens yoga grupp i vintras.
Har funnit en sida sida med övningar för de som har rörelsesvårigheter, skall söka mer bland annat om Eric Smalls metoder. Eric Small, jag vet inte hur gammal han är nu, men vid 21 års ålder blev han diagnosticerad med MS , som progredierade rätt snabbt. Han började att praktisera yoga och nu mer än 40 år senare är han fortfarande alert och leder yoga kurser. ( Men som alltid gäller, MS är en sjukdom som vanligen går i skov; och en svala gör ingen sommar).



bild från tyska wikipedia
Man har gjort en vetenskaplig undersökning med Smalls metodik, där man jämförde 3 grupper, dels en som gick i en yoga klass, dels en grupp med allmän träning för MS klass och dels en grupp som var uppsatt på vänte lista. Man fann effekter på fatigue i båda aktiva grupperna jämfört med väntelistegruppen. Man kan läsa det publicerade resultatet här. Man kanske kan dra slutsatsen att träning är bra jämfört med att vara uppsatt på en väntelista.

Obama om hälsovårdsreformen

Förra måndagen träffade sex huvudaktörer president Obama för att diskutera sjukvårdsreformen, nämligen fackföreningar och handelsföreningar från sjukhusvärlden, läkare, läkemedelsdistributörer, försäkringbolag, och kom överens om att medverka till att sänka kostnaderna til så mycket som 2 biljoner dollar fram till 2019. Dessa grupper motsatte sig den reform som Clinton försökte sjösätta 2003.
I onsdags träffade han också viktiga politiker, bland annat talmannen i representanthuset Nancy Pelosi som lovade att detta skall upp tas upp före sommaruppehållet i augusti.
Mycket att hälsovårdsreformen skall bekostas av besparningar, enligt vissa beräkningar så kan nästan en tredje del av de årliga kostnader som vården innebär i USA, 700 miljarder dollar av 2,3 biljarder dollar, enligt vissa beräkningar går detta till onödiga behandlingar som inte gör någon friskare och som kanske till och med skadar. 98 000 amerikaner dör varje år pga skador i vården. Brist i sjukvårdsförsäkring bidrog till 22 000 dödsfall 2006. Det finns en stor grupp oförsäkrade och 2007 fanns mer än 20 miljoner kvinnor som saknade sjuk och hälsovårdsförsäkring och ytterligare 14 000 hade bristfällig samtidigt som sjukvårdens kostnader i USA är enorma (2,4 biljarder dollar per år.)

Varför skriver jag det här? Jo, det är därför att jag tror att mycket som sker här är en spegelbild av vad som sker USA. Även här kämpar sjukvården med enorma kostnader och ändå finns det brister. Om det är privata eller offentliga aktörer spelar kanske ingen roll om man går till ursprungskostnaderna- det är ändå vårdkonsumenterna som betalar till sist, vare sig det går över skatt eller i avgifter till försäkringar. Vad som är den stora skillnaden är att alla omfattas av försäkringen här och det är kanske vad Obama nu kanske lyckas genomföra i USA i en eller annan form.

det här är jag-jag har MS-vad är MS

malignt melanom och solning

I Dagens Nyheter den 12 maj finns debattartikel som varnar för ökad solning. Det är Ann-Louise Eksborg, generaldirektör på Strålsäkerhetsmyndigheten, Lars-Erik Holm, generaldirektör på Socialstyrelsen, och Bengt Westermark, professor och ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd som skrivit artikeln och de vill varna för ökad solning och varnar för ovetenskapliga råd om att sola mer. Bakgrunden är att man sett en ökning av maligna melanom och mellan 1990-talet och 2006. Forskaren Christer Lindholm, som dessutom är ansvarig för ett riksregister över insjuknande i malignt melanom vid onkologiskt centrum i Linköping, säger "under 2000-talet har det dessvärre skett en nästan 3-procentig årlig ökning av melanom hos personer över 55 år"
Från registret: Sedan 1990 har 26 000 maligna melanom registrerats i en rikstäckande databas, som finns . Det är 97 procent av alla diagnostiserade fall. 1996 drabbades 1 500 personer av malignt melanom i Sverige. 2006 var siffran drygt 2 100.

Det hela handlar naturligtvis om d-vitamin, diskussionen därom och kanske framförallt de forskningsresultat som kommit om d-vitamin och koppling till olika sjukdomar bland annat andra cancerformer som tjocktarmscancer, men också hjärt-kärlsjukdomar och en hel del andra sjukdomar typ MS. Där håller jag inte med artikelförfattarna när de skriver "vi anser, liksom bland annat världshälsoorganisationen, WHO, att människor genom normal utevistelse och med vitaminberikad kost på vinterhalvåret som komplement väl kan täcka behovet av D-vitamin, " däremot kan instämmer jag helt och hållet i detta "människor bör även i fortsättningen avrådas från överdrivet solande eftersom det ökar risken för hudcancer".

Jag tror nog att normal utevistelse under sommarhalvåret kan vara tillräckligt, men knappast under vinterhalvåret och då är tillskott i födan inte nog, speciellt inte om man inte äter eller dricker mejeriprodukter men även då är det sannolikt otillräckligt. Men det där får framtiden utvisa. Jag nöjer mig med att säga att man kan ta tillskott av d-vitamin i viss mängd ( Se tidigare inlägg), och att det inte inte alls behövs någon lång tid ute i solen för att få tillräckligt med d-vitamin under sommaren. Det kan räcka med en 10-minuters simtur, eller en halvtimmes promenad.
Som ofta efterlyser man lite balans i debatten- vi behöver både d-vitamin och vi behöver skydda oss mot överdriven solning. Men det finns även andra saker som sker i huden vid solning som har med melatonin att göra men det vet jag alltför litet om, men jag vet att bara att någon definitiv facit har vi inte.
Så jag tänker inte solariesola, inte bränna mig i solen men ändå vara ute i lämplig mängd och fortsätta ta tillskott av d-vitamin och jag fortsätter efterlysa balanserade artiklar både i detta och i fett-kolhydratdebatten. Sedan finns en del man kanske kan säga om materialet som presenteras men det tar ju inte bort riskerna med malignt melanom, däremot stärker det min önskan om adekvat information. Alarm är sällan bra sätt att informera.

kan en enskild person påverka?

ja, här har du chansen!

var på NHR möte i Örebro, ett möte som ingår i deras kampanj NEURO 2009, en kampanj som syftar till att förbättra svensk neurosjukvård.
Första halvan av dagen var dels en presentation av syftet med mötet att förbättra neurosjukvården, som enligt NHR är en av de sämsta i Europa. En läkare från Örebro presenterade detta landstings neurosjukvård, och gick också igenom neurosjukdomarna MS, Parkinson och Stroke, som kampanjen fokuserar på.
Också en genomgång av hälsoekonomin, där man bland annat visade på att det var ekonomiskt lönsamt att satsa på rehabilitering , medicinering av exempelvis MS. Slutligen presenterade Ylva Nilsagård doktorerad sjukgymnast rehabilitering vid MS, parkinson och stroke.
MEN, det är egentligen andra halvan som var viktig, en halva där man hade gruppdiskussioner, gruppdiskussioner där bland personer från vårdsidan, POLITIKER, NHR centralt, samt NHR från Örebro län deltog. Det är där man har chansen att påverka:
Först fanns ett rundabordssamtal med cirka 8 pers i verje grupp med temat tillgänglighet, vårdprogram, behandling och medicinering.
Det andra rundabordssamtalet handlade om rehabilitering,-medicinsk, arbetslivsinriktad och livsinriktad.
Det är där jag menar man kan faktiskt kan påverka genom att delta i den här konferensen NEURO 2009.
Den 11 juni sker den i Umeå,
22 sept i Halmstad,
24 september i Jönköping,
Karlstad 8 oktober,
Falun 22 oktober,
Östersund den 3 november och Eskilstuna den 10 november.

Delta. förbered innan. Det är absolut viktigt att vara förberedd och jag kommer kanske att gå igenom de frågor man hade vid rundabordssamtalet i ett senare inlägg.

Fisk diet förhindrar demyelinisering, kliniska symtom och tecken på aktivitet vid magnetkameraundersökning-

i varje fall på möss som fick äta cuprizone vilket ger förändingar av typ demyelinisering.

Därefter fick några av dem äta lax, eller torskleverolja eller sojaböneolja. De som fick äta lax hade minst viktförlust och var mer aktiva än de andra grupperna. De hade också mindre tecken på inflammationer i hjärnan vid undersökning, mindre demyelinisering ochmidre mikroglia celler.

De som åt fisk hade alltså bättre skydd mot demylinisering än

de som åt torskleverolja trots att både essentiella fettsyror och d vitamin finns båda.

Jag undrar om det möjligen är så att när man får dessa "inbakad" i födan och inte som tillskott som det fungerar; eller innehåller fisken något mer, eller...

Studien fra Bergen, Norge presenterad på AAN:s möte i Seattle.

Du trenger ikke gå till jobb- bare du kommer

är devisen för Telenors rehabiliteringsprogram.

jag undrar om inte jakarandans blåa blommor är något av det vackraste jag ser

På NHR:s hemsida kan man läsa om Pia och hennes MS historia och om företaget Telenors satsning OPEN MIND. Verkar vara ett förhoppningsvis inspirerande projekt, inspirerande så till vida att det kan inspirera andra arbetsgivare till att öppna sina sinnen.
Det hela började i Norge i samband med att en man var med om en trafikolycka och insåg att den kunde helt ha förändrat hans liv, det kanske inte gjorde det men han fick idén till att starta projektet, som syftar till att öppna ett arbetsliv för människor med handikapp. Han kanske drog konsekvensen av olyckan, livet kan förändras mycket plötsligt för var och en av oss. Jag märker att jag egentligen skulle behöva arbeta med den här texten, men jag föreslår att ni går in på NHR:s hemsida och klickar er vidare.
Här är länken till NHR
Här är länken till svenska Open Mind Telenor
Här är länken till norska Open Mind Telenor.

Ett herpesvirus och störning av glutamatupptaget i CNS

Humant herpes virus 6, HHV-6 kan ge störning av glutamatupptaget och transporten av glutamat i hjärnan. Detta virus som ger upphov till barnsjukdomen tredagarsfeber och n kan sedan stanna latent i CNS. Man har sett samband med att viruset aktiveras igen, enligt en forskningsrapport, i samband med neurologiska sjukdomar. Under laboratorieförhållanden har man sett att HHV-6 funnits i astrocyter och att det kan infektera astrocyter, och man har spekulerat i att HHV-6 har en dragning till denna typ av celler och kan påverka deras funktion. Astrocyterna är bland annat viktiga för glutamatupptaget, det glutamat ( glutamat fungerar som en signalsubstans) som frisätts från nervcellerna vid överföring av nervsignaler och som sedan skall åter tillbaka till nerverna. Om det finns mycket fritt glutamat i fria utrymmet mellan cellerna kan detta verka giftigt på nervceller och skada dem. Enligt samma rapport spekuleras i om inte detta kan vara fallet vid både epilepsi och MS. I den aktuella studien visade man glutamat upptaget i astrocyter infekterade med HHV-6 och att det var olika effekter vid akut infekterade celler och sådana som var mer kroniskt infekterade, där viruset så att säga övervintrade. Akut infekterade astrocyter visade ett ökat upptag medan celler där viruset övervintrade hade ett skadat glutamat upptag. Man fann också att det fanns ett ökad expression av det protein som transporterar glutamat in i astrocyten akut medan det skedde en minskning vid övervintrande infektion.

Det är ju intressant att ett annat herpesvirus, dvs Epstein-Barr har visat en mycket stark koppling till MS.

Om kost och hjärtsjukdom

medelhavsdiet helt förenlig med Swanks diet

här kan man äta medelhavsdiet och lyssna på gladjazz

En metastudie om kost och hjärtsjukdom omfattande en genomgång av 200 undersökningar publicerades i Archives of Internal Medicine den 13 april 2009. Om detta kan man läsa på medscape.
Seniorforskaren bakom studien Sonia Anand i Hamilton, Ontario sa: Vi fanns starka bevis för att Den västliga dieten som består av mycket processad mat, rött kött, smör, ägg, raffinerat socker, fettrika mejeriprodukter är kopplat till koronar hjärtsjukdom, så man bör säga till sina patient att närma sig en mer övervägd ( prudent) diet eller en medelhavsdiet, som båda är rika på frukt och grönsaker, fullkorn, bönor, nötter, fisk. ( Jag gissar man med övervägd kost menar de allmänna råden man gett om kost till alla).
Man fann starka bevis för ökad koronar sjukdom och konsumtion av transfetter och mat med högt glykemiskt index som vit potatis, socker, vitt ris och vitt bröd. Läkare bör råde sina patienter att minska intag av transfetter, mättade fetter, och också bevaka de enkla kolhydraterna på grund av att de är riskfyllda också.
Man studerade dels 146 prospektiva kohortstudier, dvs där man följt individer avseende kost och hjärtsjukdomr framåt i tiden. Vid studiens slut jämförs andelen individer som insjuknade. Man undersökte också 43 slumpmässigt kontrollerade studier (RTC).
Minskad risk för hjärtsjukdom fann man i kohortstudierna för både den ”övervägda” kosten och medelhavsdieten.Medelhavskosten karaktäriseras av högt intag av grönsaker, bön och baljväxter, frukt, nötter, fullkorn, ost eller yoghurt, fisk, enkelomättat fett i stället för mättat medan övervägd kost består av mycket grönsaker, frukt, fullkorn, fisk och annan sjömat. Det fanns starka bevis för nyttan av enkelomättat fett, olivolja och mat som grönsaker och nötter samt skadan av transfetter och mat med högt glykemiskt index.
Däremot fann man bara stöd för minskad hjärtsjukdom i de slumpmässigt kontrollerade studierna för medelhavskosten.

Kan man som enskild person påverka forskningen??

Funderingar

Delta i möten, konferenser

Varför hände detta?

Vad kommer att hända nu?

Vad ska man göra åt det?

När man blir sjuk i en kronisk sjukdom ställer man sig dessa frågor enligt Lars Klareskog, och han menar att det är bland annat forskningens uppgift att besvara dem. Jag kan hålla med om frågorna, visst vimlar det av tankar kring varför, var det kost, stress, infektion? Vad kommer att hända, blir jag helt beroende av andra,( vilka tankar föder sådana tankar?), eller kommer det inte att påverka mitt liv alls och sedan tankar i alla valörer däremellan. Kan man göra något åt det? Mediciner? Kost? Kan jag förhindra att anhöriga insjuknar? Visst har tankarna kring dessa frågor funnits där.

Lars Klareskog talar om reumatologisk forskning, jag för över det till att handla om forskning överhuvudtaget kring kroniska sjukdomar, ett lagomt luddigt begrepp som kan omfattar mycket.

Vad som kännetecknar en bra forskning är att kunna ge nya och bättre svar skriver han, inte bara upprepa tidigare. Samtidigt kan jag tycka att detta med att kunna upprepa, finna resultat som stöder tidigare forskning är väl så viktigt, men kanske inte så glamoröst och ger kanske inte några nobelpris. Men visst utan nya tankar-stagnation.

En forskare bör kunna berätta vilka frågor som han/hon vill lösa- i och för sig en självklarhet då det oftast ingår i den naturvetenskapliga studien att ställa sådana frågor men det är nog inte det Lars Klareskog menar. Dels kanske det är att ha förmågan att ställa rätt frågor men kanske också att kunna föra fram sitt budskap, att vara en bra pedagog om vad man forskar. Och där sviktar det ofta; många forskare har varit ganska tillbakalutade inför det här, men i dagens samhälle har det blivit nästan så att det snarast handlar om att vara pedagog och PR makare för att kunna finansiera sin forskning att det kanske inte blivit så mycket över till forskningen. Men han har alldeles rätt; det är viktigt att kunna föra fram sin forskning och övertyga oss, patienter och andra om att just den forskningen är något att satsa på. Organisationer som reumatikerförbundet, för att inte tala om National MS Societies är viktiga när det gäller att få anslag respektive forskningsområde. ” Att tydligt kunna presentera vad forskningen går ut på är.ett av kvalitetsmåtten den forskning.som bedrivs” De olika institutioner som delar ut pengarna måste i sin tur kunna presentera för sina medlemmar, sina givare, sina skattebetalare att det gäller viktig forskning.

Sverige har unika försutsättningar för medicinsk forskning skriver Klareskog också genom vår samlade sjukvård med stor enhetlighet, som gör att det blir lättare att följa upp till skillnad från exempelvis USA där det finns svårigheter avseende detta på grund av mängden av olika aktörer. Det ligger naturligtvis något i detta, men samtidigt är det svårt att jämföra USA och Sverige. USA består av över 50 stater av vilka flera är betydligt större än Sverige och som i sig är väldigt olika uppbyggda vad beträffar exempelvis vård, omsorg och skola. Det går nog lika bra att argumentera för att USA har unika förutsättningar för forskningen, däremot tror jag det ligger mycket i del två av argumenten, nämligen att genom att svenska forskare är med i olika samarbetsprojekt om utprovning av nya terapier kommer svenska patienter att dra fördel av detta genom att ganska snabbt får tillgång till de nyare och bättre medlen som kommer. Det är nog viktigt att ligga på här avseende forskning, försöka ta reda på vad som är seriöst och angeläget, och i grunden är det vi patienter som har en del av makten till sist genom våra organisationer. Det gäller kanske också lite att bevaka organisationerna. Ger de understöd till bra projekt? Ett bra sätt kunde kanske vara att delta i deras konferenser.

Lite om NHR:s konferenser. Just att jag skrev det här, fick mig att anmäla mig till Neuro 2009 - för neurosjukvårdens upprustning – Örebro den 12 maj. Samma konferens finns i Umeå den 11 maj och den 29 maj finns en konferens om muskelsjukdomar i Stockholm.

Eftersom allt det här är inspirerat av reumatikerförbundets fina broschyr om reumatologisk forskning lämnar jag även länk till deras sida, så kan man surfa vidare om olika aktiviteter där.

Jag skall för övrigt på vårlunch med NHR Arvika på lördag.

Ja, längre kom jag inte ikväll; det som jag egentligen ville skriva om själva forskningen, dit hann jag inte.

Får jag göra reklam för broschyren

Reumatologisk läkemedelsforskning?

utgiven som bilaga till Reumatikertidningen av Reumatikerförbundet

Vad är forskningen bra för är titeln på Lars Klareskogs, reumatologiprofessor vid KI, inlägg . Han börjar med några frågor som många ställer sig när de blivit sjuka i en kronisk sjukdom:

Varför hände detta?

Vad kommer att hända nu?

Vad ska man göra åt det?

Han fortsätter med att detta är frågor som inte går att lösa blott genom att tillföra mera resurser eller genom omorganisation. Svaren på frågorna som kommer fram genom forskningen påverkar inte bara patienterna utan de leder också till att sjukvården måste omorganiseras för att ta vara på den nya kunskapen. Här bränner det redan till i mitt neurala nätverk, är detta något som landstingen, kommunerna klarar av? Lite av den problematiken kommer fram i vice ordföranden i reumatikerförbundets David Magnussons inledande artikel om LFN, läkemedelsförmånsnämnden, som består av ett kansli med 30 anställda plus en expertgrupp med specialistkunskaper i medicin och ekonomi och patientrepresentanter.

LFN är den myndighet som skall besluta vilka läkemedel som skall subventioneras och gör det utifrån läkemedelslagen. Dessutom skall LFN bestämma priset(!!) och reglera apoteksmarginalen.

Vid avvägningen vilka läkemedel som skall subventioneras skall man blan annat tillämpa behovs- och solidaritetsprincipen, vilken innebär att de som har störst behov skall ha företräde inom vården. Man skall också ta hänsyn till människovärdesprincipen, principen om alla människor har lika värde inom vården. Syftet med verksamheten är att få ut så mycket hälsa som möjligt för varje skattekrona. Ett mycket krasst syfte kan det tyckas men kanske det som till syvende och sist är det bästa ur effektivitetssynpunkt. Man har att väga kostnad för läkemedel contra nyttan. De nya medlen av typ monoklonala är dyra men så effektiva att det ändå blir en samhällsnytta. De här frågorna har varit på tapeten för något år sedan då man hade bromsmediciner mot en mycket sällsynt sjukdom och medlet nekades först en individ. Man hade inte tillräckligt tagit hänsyn till behovs- och solidaritetsprincipen.

Parentesen

Jag kommer här att tänka på hur datoriseringen och digitaliseringen av sjukvården gått till och undrar om det inte borde finnas något centralt organ för detta också. Magasinet The Economist från 18 april har en specialsektion om hälsovård och teknologi som heter Medicine goes digital. Genom de digitala journalerna kommer man att kunna utnyttja sökfunktionen på ett kreativt och effektivt sätt, man kommer att kunna smarta till utvecklingen av mediciner , man kommer genom mobiltelefonerna att få en doktor i fickan så småningom. Ett litet exempel på vad som komma skall Reuma Direkt, men det är nog på T-fordstadiet fortfarande..Så länge jag var med i vården så hade knappast journalsystemen underlättat verksamheten och av vad jag såg i något TV program häromdagen har det knappast blivit bättre. Men det här är givetvis barnssjukdomar; hoppas bara inte sjukvården går bankrutt innan vändpunkten kommer och man kan börja skönja fördelarna. I samband med krispaketet i USA kommer det bland annat att bli en stor satsning på digitaliseringen av vården. Kanske kommer vågorna av detta att även svepa över Europa och Sverige?

Johan Magnusson skriver, jag citerar : ( om beslutsfattande hade ) Helhetssyn på individ och samhälle skulle det bli mycket bättre och effektivare vård och rehabilitering. Det jag menar är att LFN tar hänsyn till alla samhällsområden såsom arbete, livskvalitet, sjukskrivning och hälsokostnad och därför blir besluten inte så stuprörsaktiga som exempelvis arbetsförmedlingen, försäkringskassan, landstingen och kommun som ofta arbetar var för sig och inte tar hänsyn till varandras område. Det händer ofta att man skyfflar över kostnaden eller ansvaret på någon annan myndighet.

Det finns mycket läsvärt i broschyren; det handlar inte bara om forskning utan också om vilka mediciner som används i reumatologin., en användningstrategi vilka mediciner som används först och sedan vidare på trappstegen. Man kan till exempel läsa om skillnaderna mellan de ”gamla” farmaceutiska” medicinerna och de nya biologiska medicinerna, typ monoklonala antikroppar.

Det finns en del om den den immunologi som ligger bakom medicinerna och detta kan vara läsvärt även om det inte är en reumatisk sjukdom man har eller är intresserad av.

Vid American Academy of Neurologie´s årliga möte i Seattle har det presenterats flera nyheter om Tysabri.

Om Tysabri

Man har rapporterat om att förekomsten av PML tycks mer ovanlig än de 1 på 1000 som man tidigare trott. Enligt Carmen Bozic ansvarig för hanteringen av riskerna med medicinen och medicinens säkerhet är snarare risken 1.2 per 10 000 personer,Tysabri finns nu godkänd i 40 länder mot sjukdomen MS, i USA är den även godkänd vid tarmsjukdomen Crohn.

Det kom också rapporter och utvärdering av hur patienter som deltar i en studie om bland annat livskvalitet hos patienter som får Tysabri. En majoritet säger att de är mindre trötta och tänkte klarare samt hade en bättre livskvalitet överhuvudtaget enligt William Stuart vid Multiple Sclerosis Center of Atlanta. Studien går ut på utvärdering av olika aspekter av livet hos MS patienter.

I den aktuella studien kommer man att utvärdera före behandlingens början, efter tredje, sjätte och tolfte injektionerna. 78,4 procent är kvinnor och medelåldern 45,3 år och man har varit sjuk i genomsnitt i 10 år.

Livskvalitet

Redan efter tredje infusion finner man på en skattningsskala över det allänna hälsotillståndet att detta förbättrats. Likaså undersöktes patienterna med en skattningsskala avseende MS specifik hälsa och även där rappoterades förbättringar. Båda skalorna speglar både kroppsliga och psykologiska aspekter på livskvaliten och resultaten var statistiskt signifikanta p<0.001>

Dessa resultat stämmer överens med tidigare resultat från studier.

Undersökning av kognitiv förmåga och fatigue.

Efter tre infusioner rapporterade patienterna bättre kognitiv funktion, vilket jag snabbt skulle översätta med tänker bättre. Även beträffande tröttheten/fatigue rapporterade man förbättring.

Kognitiv funktion utvärderades med ett speciellt test liksom fatigue. Även här fann man förbättrade resultat.

Remyelinisering?

62 patienter som tog natalizumab /Tysabri och 25 i en kontrollgrupp följdes i ett år i en studie som leddes från Buffalo New York ( inte så långt från Niagarafallen) av Robert Zivadinov. Man tyckte sig finna att remyelinisering skedde i MS lesioner i hjärnan och att hjärnvävnad tycktes normal enl preliminära bedömningar..

Om detta kan visas i större studier kommer man att behöva omvärdera risker kontra nytta av medicinen skriver man. Man kan läsa mera om det i Dagens MedicinO

Ett lite bekymmersamt fynd är dock att det tycks som om herpesvirus infektion kan vara vanligare vid behandling med Tysabri. Hherpes virus är dels vanliga herpesvirus oral (mun) herpes och genital herpes, men också Epstein- Barr virus som bland annat ger mononukleos. Vattkoppsvirus som också ger bältros. Samtidigt kanske det inte är så förvånande med tanke på att medlet påverkar immunförsvaret och kan ge upphov till infektioner. Enligt tidigare anteckning börjar EB virus mer och mer kopplas till MS. I senaste undersökningen fanns det i serum antikroppar mot EB virus hos alla med diagnos MS och före diagnos i en undersökning. Observera att före puberteten kan infektion med detta virus vara mycket lindrig och inte alls som en mononukleos.

Ämnen som törhända påverkar glutamatets giftiga påverkan på nervceller

EGCG -Epigallocatechin-3-gallate är en polyfenol som finns i grönt te. EGCG tyx kunna skydda mot glutamats neurotoxiska effekter enligt denna länk. Överhuvudtaget tycks EGCG vara ganska potent medel som ger påverkan på bland diabetiker med bukfetma ( se om grönt te i DN ) . Om man söker på EGCG på google får man 604 000 alternativ och där finns mycket om grönt tes goda effekter på hälsan, det finns för att speeda upp fettmetabolismen och det finns i choklad.. Utan att på något sätt vilja bevisa det, finner jag att man skriver om hälsoeffekter av grönt te beträffande sjukdomar i hjärta och kärl, man talar om sänkning av det skadliga kolesterolet-det som lagras som plack i våra kärl- blodets levringsförmåga påverkas genom att trombocyterna inte klumpade ihop sig lika lätt.

Beträffande dödlighet i hjärtsjukdomar publicerades 2006 en studie i JAMA av 40530 personer som följdes under 11 år. De personer som drack 5 koppar grönt te eller mer hade 26% lägre risk att dö på grund av sjukdom i hjärtat och 16% för att dö i ta vilken sjukdom du vill, med undantag av cancer. ( I jämförelse med de som drack mindre än en kopp dagligen). Kanske skulle man skaffa sig ett extra starkt the? Grönt te och påverkan på övervikt och fetma, ökad fettförbränning, mindre risker för ledinflammationer vid reumatoid artrit, överhuvudtaget diskuteras effekt på inflammatoriska sjukdomar. Mindre risker för att åldras mentalt, skydd mot bröst- och prostatacancer.

Det kan också finnas andra saker som man misstänker kan påverka glutamatets toxiska effekter på nervceller.

D-vitamin

Vitamin D kan spela en skyddande roll i samband med glutamatoxicitet

Minocyklin-antibiotikat tycks ha nervskyddande effekter vid sidan av sina antiinflammatoriska effekter genom att minska glutamatets toxicitet.

Minocycline vid autoimmun inflammation i hjärnan.

om kommentarer

Jag ser att jag fått en del kommentarer som jag inte läst. Jag kopplade bort meddelanden via e-mail om kommentarer då jag var bortrest en längre tid. Jag ber om ursäkt för att jag inte svarat eller sett dessa kommentarer på tidigare inlägg. Jag har försökt koppla meddelanden till min email igen men inte lyckats hittills.
Sune

Epstein-Barr virus mer och mer kopplat till MS

bild från wikipedia
två virupartiklar med runda kapslar , genetiskt material inslaget i protein, och sedan omslutet av ett membran

Så var det då dags att börja sammanfoga två trådar i gåtan MS. EB virus och d-vitamin.

På MRSC news finns idag en artikel om Epstein-Barr virus och MS, där slutklämmen lyder ” vi tror att EB virus högst troligt utlöser MS hos genetiskt disponerade personer i samverkan med omgivningsfaktorer. Vi tror att en av de omgivningsfaktorerna kan vara d-vitaminbrist. Då blir min fråga givetvis: vad bygger man det på?

Epidemiprofessorn Alberto Ascherio vid Harvard School of Public Health i Boston har medverkat i flera forskningsrapporter om detta. En ny studie nu gör att han säger, att utan att vara infekterad med Epstein-Barr virus får man inte MS. 100 procent av de patienter som hade MS i vår studie var infekterade med EB virus.

Studien använde sig av blodprover som finns deponerat under amerikanska försvarsdepartetmentet.

Man hade tillgång följdaktligen tillgång till ett stort antal prover och man kunde identifiera 305 personer som fått diagnosen MS där det fanns tillgång till åtminstone 3 prover innan de fick diagnos. Man uttog också en jämförelsegrupp på drygt 600 personer.

I det första provet hade 10 ( 3.2 %) personer av de med MS diagnos ett blodprov som inte var positivt för EB virus och 32 (5,3%) stycken av de andra utan utveckling av MS. ( Man undersökte om man utvecklat antikroppar mot viruset, serologi). Men alla 10 som initialt ej testade positivt gjorde det innan de utvecklade neurologiska symtom med ett genomsnitt av 4 år innan de fick första symtom, däremot var det bara 30% av de som inte fick sjukdomen som utvecklade tecken i blodprovet på att de var infekterade med EB virus.

Dessutom visade blodproven en 50 faldig ökning av risken att få MS hos de som hade högsta halterna av antikroppar mot EB virus jämfört med de som hade lägsta.

Just kopplingen d-vitamin och EB-virus får jag inte fram mycket om i artikeln.

Vad är EB virus?

mer om glutamat

Glutamat och glutamin är två viktiga neurokemikalier i CNS. Glutamat metaboliseras i neuron och frisläpps i presynaptiska nervänden i synapsklyftorna, där det binder sig till postsynaptiska receptorer. För att få bort glutamat från synapsutrymmet mellan två nervceller tas det upp i astrocyter, som fungerar som har en städfunktion. I astrocyterna ombildas det till glutamin, och i form av detta återgår det till neuronen. Detta glutamin omvandlas sedan till nytt glutamat inne i neuronen igen och kan återigen fungera som transmittorsubstans. Förvandlingen från glutamin till glutamat sker med hjälp av ett enzym som kallas glutamas.

Glutamat är en transmittorsubstans som medverkar i att överföra en nervsignal från ett neuron till ett annat via det tomrum som finns mellan de två nervcellerna. Hela området där denna överföring av signal sker kallas synaps och tomrummet mellan de två nervceller, är en spalt som kallas synapsklyfta. Detta sker normalt.

I bland kan överflöd av glutamat uppstå, vilket kan ge upphov till skador i hjärnan. Detta överflöd av glutamate tros verka giftig för nervceller och tros medverka till skador vid många sjukdomar i nervsystemet.Glutamat som finns i synapsklyftan transporteras till astrocyter, ( och också gliaceller och oligodendrocyter). De ämnen som transporterar dem kallas glutamattransportörer. Det finns ideer om att syrebrist eller annan skada på hjärnan kan få just dessa transportörer att fallera och göra att det blir en giftig mängd glutamat i synapsområdet. (Neurotoxicitet) Förluster av glutamattransportörer misstänker man kan vara bidragande vid olika nervcellsförstörande sjukdomar som Alzheimet, Huntington, Parkinson, ALS. (Maragakis, Rothstein) . Men det finns också forskning som tyder på en ökning av glutamatransportörer vid andra neurologiska sjukdomar som MS, där det förefaller finnas en ökning som svar på att det finns ökad mängd glutamat i CNS vid inflammation. Vallejo-Illarramendi m.fl. Det kan också bli så att det blir för mycket glutamat i astrocyterna, som gör att astrocytkompisar kallas in och inte ens detta räcker. Det kan leda till att det blir trångt i synapsområdet, vilket i sin tur gör att signaler som skall gå från en nerv till en annan inte avfyras normalt. Sådant kan hända vid stroke, inflammationer, det kan hända vid tillstånd som ger hjärntrötthet typ utmattningssyndrom. Se trött i Hjärnan, eller se artikel i läkartidningen Rönnbäck m.fl.

Det som ger skadorna av glutamat är troligen ett kraftigt inflöde av kalciumjoner som följd av att glutamatreceptorerna blir överstimulerade. Man har också visat att vid inflammatoriska sjukdomar i hjärnan typ MS kan de inflammatoriska cellerna frisätta glutamat som också medverkar till skadorna. Pitt. Werner, Reine. Vid HIV associerad demensutveckling tros också glutamatet spela en roll för hur avancerad skadan blir och man har hittat ökad produktion av extracellulärt glutamat i infekterade vita blodceller. J. Zhao m flera. Med utgångspunkt från glutamin-glutamatomsättning forskar man på de olika delarna av processen för att hitta terapier. Det kan gälla att hitta medel som hindrar glutamatet från att verka, det kan gälla medel som förhindrar glutamatet från att bildas genom att till exempel blockera enzymet glutaminas. Andra exempel på sjukdomar där man tror att glutamamat spelar en viktig roll är t.ex. ALS där medlet Riluzole som använts som en bromsmedicin vid ALS antas fungera genom påverkan på glutamatmetabolismen i nervvävnad. Jeffrey Goldstein. Enligt FASS är verkningmekanismen oklar.

Kan då glutamat som finns i mat påverka glutamathalterna inne i hjärnan? Passerar glutamat hjärnbarriären. Det tycks vara så att BBB är en effektiv gräns och oftast finns bara en bråkdel i hjärnan jämfört med i plasma. Quentin R Smith. Samtidigt finns det undersökning på unga råttor att höga halter av glutamat i blodblasma kan ge nervcellsskador i hjärnan. Detta kan ju bero på att hos unga individer är inte BBB mogen. Kan då ett ökat glutamat innanför BBB ( dvs glutamat producerat i hjärnan) skada blodhjärnbarriären. Det finns mängder av studier där man talar om glutamat induced BBB disruption så jag antar det kan vara så. Och om det redan finns en BBB skada vid exempelvis nervsjukdom typ MS, borde väl också glutamathalten i hjärnan kunna öka? Som ett bifynd i att få tag på lite allmänt om glutamin fann jag att ett statinläkemedel kan minska BBB skador. (Labförsök) Zink är också intressant i sammanhanget. Men i det stora hela så kanske inte det här säger så mycket om vad man kan göra i levande livet angående det här just nu, men att vara observant på glutamatintag tror jag kan vara klokt.

Om glutenintolerans

i vetenskapsradion. Man tar upp att många är odiagnosticerade, hur vanlig sjukdomen är, behandling. Man tar också upp sådana saker som ökade kostnader för mat, svårigheterna med besök på krogar, gå på fester. Dessutom tas riskerna upp med sjukdomen, förutom att då man är obehandlad går omkring och mår onödigt dåligt finns det också ökade risker för tumör sjukdomar.
Just det där att det finns andra saker som kan påverkas om man är glutenintolerant, typ leversjukdomar, hudsjukdomar och neurologiska sjukdomar är föga känt, och i programmet rekommenderas en frikostigare provtagning av markör.
Just detta att det inte bara är en tarmsjukdom finns mer om här.

Äppelkrig

Jag föredrar det här äppelkriget

En studie där man undersökt ett antal överviktiga personer för att se hur de påverkades av drycker med tillsats av antingen glukos och fruktos har blivit en stor nyhet idag och finns i artiklar i DN, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet . I artiklar tolkas detta som risk med att äta frukt.. Tillsatsen var ungefär 150 g av det ena eller det andra. En tillsats fruktos i den mängden motsvarar ungefär 25 äpplen per dag eller 28 bananer enligt livsmedelsverkets Ulf Bohmans bemötande i DN. Jag tror inte heller att det är nyttigt att äta 25 äpplen om dagen, det är inte heller nyttigt att dricka 10 liter vatten eller överhuvudtaget inta något på ett obalanserat vis. Studien var avsedd att undersöka hur metabolismen påverkades av glukos och fruktoskonsumtion och avsåg inte at studera hälsoeffekter av till exempel drycker med tillsatser eller hälsorisker med frukter enligt vad en av de ansvariga för studien Peter J Havel säger i NY Times. Vidare säger han, att fynden inte betyder att man skall undvika frukt, eftersom frukt har bara litet fruktosinnehåll men innehåller många andra viktiga näringsämnen.

lite om hur immunförsvaret kan tänkas angripa de grå cellerna

Äggviteämnet Contactin-2 finns i både den vita substansen i nervvävnaden och i Dorothy Sawyers grå celler och detta äggviteämne kan attackeras av ett lite galet immunförsvar säger vetenskapsmannen Edgar Meinl i München. Det kan till och med vara så att protein som finns i både den vita och gråa substansen är viktigt för hela immunattacken. Detta presenterades i Science Daily i går.

Det har under senaste åren först blivit känt att de gråa celler att de grå cellerna angrips i ett tidigt skede, säger Meinl. Det är skadorna på axonen som ger handikappen.

Det har också varit okänt vilka molekyler som styr immunsystemet att angripa de grå celler, och man har nu forskat efter vilka proteiner i den mänskliga hjärnvävnaden som MS patienternas antikroppar går mot i stället för att angripa yttre fiender som virus. I samband med dessa studier har man nu funnit Contactin—2 vara ett sådant antigen som angrips av antikropparna vid MS. Det finns både i myelinskidan och i neuronen, och sätter igång en immunreaktion i vilket T celler och antikroppar angriper den.

På en försökmodell på djur,där man försökt efterlikna förhållandena hos människan fann man att T-cellerna åstadkom en inflammation i hjärnan. Man fann även att dessa öppnade blod-hjärnbarriären som egentligen skall stänga ute de flesta molekyler och celler.Nu vill man utforska huruvida detta sker i hos människor också vid MS.

Dorothy Sawyers deckarförfattare och skaparen av deckarhjälten Lord Peter Wimsey

Kortisonterapi

I KOMBINATIONSBEHANDLING

Att lägga till kortison till konventionell behandling handlar en studie omfattande 341 patienter med skovförlöpande MS om. De fick kortison i form av metylprednisolon i tre doser i tre dagar en gång i månaden i tillägg till interferon beta-1a. En annan grupp fick interferon och placebo. Studien pågick i tre år.

Resultat:

Deet visade sig att de som tog kombinationen hade 38% färre skov än de som tillhörde placebogruppen, Gruppen med kombinationsbehandling visade en lätt förbättring när man testade invaliditet medan den andra gruppen visade en viss försämring.

Författaren är . Mads Ravnborg, vid Köpenhamns Universitetssjukhus och det presenterares vid AAN:s möte i Seattle .

Källa AAN:s news release.

Dessa resultat stämmer faktiskt med min erfarenhet, en erfarenhet som jag fick lite av en slump i samband med att jag fick en relativt hög dos av kortison i samband med en allergisk reaktion,( men det var inte de höga doser man brukar få vid MS skov) . Det visade sig att nästa dag när jag gick upp på morgonen kändes min vänstra fot helt normal då jag gick. Sedan höll det här i sig under kuren men försvann efter ett tag. Till saken hör att jag hade haft besvären från foten i flera år. Sedan tog jag en sådan kur upprepade gånger en gång i månaden för att se om samma effekt kom igen och det gjorde den. Så småningom fick jag inte tillbaka besvären. Det är en erfarenhet som fått mig att tro att detta med kortison är en för litet utforskad behandling om vilket man inte vet tillräckligt. Jaghar tidigare skrivit om en rapport avseende primärt progressiv och MS här. Här är om metylprednisolon och MS inspirerat av artikel i läkartidningen, där man också konstaterar samma sak, att det finns bristfällig forskning om detta, det ger inte tillräcklig med inflöde av cash. Man får därför vara extra tacksam för dessa studier.

Plasmaferes -

Ett hopp vid MS,( primär och sekundär MS)

Weiner som skrivit boken -ett hopp vid MSCuring MS tar upp plasmaferes och MS där. Han har genomfört studier som visade att plasmaferes hade effekt men att det inte var någon kvarstående verkan. Nu har en studie presenterats på konferensen i Seattle som kanske visar att om man är tillräckligt envis med behandlingar så har det visst effekt även på längre sikt.

Vad är plasmaferes?

Blodet består av blodkroppar och blodplasma. När man tagit bort alla celler utan att blodet få koagulera är det blodplasman som finns kvar. Den består till stora delar av vatten men det finns även en hel del ämnen i det, sådant som skall finnas som salt, restprodukter från celler, äggviteämnen som immunglobuliner, dvs antikroppar och faktorer som kan få blodet att stelna, koagulera. Dessutom innehåller det då också andra ämnen som följd av vad man på olika sätt fått i sig exempelvis förgiftningar.Vad man vill vid plasmaferesbehandling av MS och andra sjukdomar, där man tror att sjukdomen har samband med sjukdomsframkallande antikroppar, är att ta bort just dessa antikroppar.

Plasmautbytet sker genom att patientens blod går genom en centrifug som separerar ut plasma. Plasmat ersättes av en syntetisk vätska och blodet skickas tillbaka in i patienten. Plasmaferes testar man som behandling vid PML som biverkan av Tysabri, där man vill få ned koncentrationen Tysabri så fort som möjligt.

Det här skrev jag efter att ha läst Weiners bok:

”Vad man vill vid plasmaferesbehandling av MS och andra sjukdomar, där man tror att sjukdomen har samband med sjukdomsframkallande antikroppar, är att ta bort just dessa antikroppar. Weiner gjorde en sådan undersökning beträffande MS och fann att det en del patienter faktiskt blev bättre men efter någon månad återgick deras tillstånd till det tidigare. Personligen tycker jag det verkar som vissa patienter svarar på viss behandling och andra inte. Hur skall man tolka det. En viss del av det är placebo, men samtidigt kan ju alla objektivt se hur olika sjukdomen utvecklas. Man förvånas inte över att man svarar olika på behandlingar heller. Jag tror nog att det så småningom blir så att behandlingarna även beträffande själva sjukdomen kommer att skräddarsys efter individuell genetik, status, MRI bild, blodprover, jo nejm it eller också blir det så att man helt sopar bort sjukdomen, på ett sätt som man har tänkt med Revimmune.

Plasmaferes förekommer idag som behandling av MS även om det inte är vanligt och inte så dokumenterad”

Under 25 år har Bhupendra Khatri vid Aurora St. Luke's Medical Center följt 271 patienter med diagnoserna chronic och progressive multiple sclerosis, med vilket förmodligen menas sekundär och primär kronisk MS , han har följt patienter som inte svarat på farmakabehandling och som utvecklat både försämrad motorik och talsvårigheter, Patienterna fick behandling med en plasmaferes i veckan i 10 veckor. Av de 271 patienterna fick 217 eller 80 procent en långtidsförbättring av handikappet. Då Bhupendra Khatri rapporterar detta uttrycker han sig entusiastisk: Det finns ingen annan behandling som ger en sådan förbättring vid MS. Denna behandling kan ge livet en ny vändning.Vid undersökningen fann man inga allvarliga biverkningar utan behandlingen tycktes säker.

Patienterna tillstånd har inte bara stannat upp utan de har blivit bättre, svaga ben och armar blev starkare, balansen och talet bättre. En del av patienterna kunde återvända till arbetet. Låt mig gissa att ju tidigare man sätter in behandling desto bättre.