Astma och allergi

Nya kunskaper i immunologi och hur immuncellerna beter sig kan ge förändra behandlingen av astma och allergi och ge nya sätt att förebygga allergisk sjukdom, skriver professorn i barn och ungdomsallergi vid KIr Gunilla Hedlin i läkartidningens temanummer i detta ämne.

Det handlar om bland annat om TNF (tumour necrosis factor) och blockad av TN'F, monoklonala antikroppar mot de antikroppar som är involverade i allergier (IgE) , mot cytokiner-signalsubstanser i immunsystemet. TNF är en viktig cytokin som främjar inflammation. Som namnet antyder tumör nekros- tumördöd har immunförsvaret en viktig roll vid kroppens egna bekämpning av tumörer.

Det finns flera typer av allergier. Typ 1 allergi är en reaktion som kommer omedelbart efter man träffat på ett allergen ( det ämne som ger upphov till allergin, dvs det ämne man bildat antikroppar mot) Allergen kan vara pollen, nötter, kvalster, pälsdjur mm. Antikropparna vid typ I allergi kallas IgE. De reaktioner som räknas till typ I är anafylaktiska reaktioner ( svår form med blodtrycksfall, svullnad i luftvägar mm och kan leda till döden), astma, eksem och hösnuva. När man som allergiker kommer i kontakt med det ( allergenet) man är allergisk för, kan detta allergen ätas upp av immunceller som kallas makrofager, vilka sedan visar upp allergenet för lymfocyter och så är karusellen igång som resulterar i att det bildas antikroppar mot allergenet och därefter kan så småningom frisättas ämnen i blodet som ger upphov till de allergiska symtomen. Sådana ämnen är histamin men också prostaglandiner och leukotriener. De senare känner man igen från bland annat de fleromättade fettsyrornas metabolism. Det är här som bland annat påverkan av acetylsyra kommer in vid astma och allergier.

Anti IgE blockerar en central astmamekanism är namnet på en artikel i temanumret.

Antikropparna IgE fäster på en vit blodkropp som heter mastcell och det är från denna olika ämnen kan frisättas typ histamin som ger allergiska reaktioner. Detta sker när allergenet i fråga fäster vid samma bindningsställe ( receptor ) på mastcellen. Genom att förhindra att IgE kan fästa sig på mastcellen kan man hejda, dämpa den allergiska reaktionen. Frisättande av mastcellens ämnen ger både akuta och kroniska allergiska reaktioner.

Ig E antikroppar verkar också på flera områden i immunsystemet och kan man på något sätt blockera dess verkan kan detta vara en effektiv behandling mot astma, hösnuva, kost allergier, anafylaktiska reaktioner.

Omalizumab är som det hörs på namnet en monoklonal antikropp (mab) och riktar sig mot just IgE, och den tänks förhindra att Ig E kan binda sig till mastcellerna och därigenom stoppa utsläppandet av histaminer och andra ämnen som ger de allergiska symtomen.

I artikeln beskrivs en metastudie med 4000 personer som visade på en 50%ig minskning av sjukhusinläggningar, akutbesök med mera. Vid svår astma är det en behandling som bland annat skulle kunna minska kortisonbehovet.

Jag skriver detta bland annat för att det visar immunsystemets centrala roll vid olika sjukdomar och man kanske inte skall bara betrakta varje sjukdom för sig utan grundforskningen inom immunologin kan vara gemensam för flera sjukdomar. Jag tror detta kan vara aktuellt när man kommer in på TNF blockad. Det finns en artikel i samma nummer av läkartidningen som diskuterar just TNF blockad vid astma. TNF blockad används vid bland annat reumatoid artrit.