Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Snälla rösta om boktitel. Lämna gärna förslag




START


Translate

lördag, augusti 22, 2009

Citat : En hälsosam lågfettsdiet är klart hjälpsamt som tillägg till sjukdomsmodifierande medicin.


National MS Society har en tidskrift Inside MS/Momentum som kommer ut cirka 3-4 gånger per år. Det är intressant men kanske en tillfällighet att de två senaste numren av tidskriften skrivit om kost och MS. National MS Society har alltid haft en restriktiv hållning avseende kost och MS, och hävdat att nyttig kost för alla är nyttigt för även MS sjuka. Jag tycker det är en helt riktig hållning. Vad jag oftast kritiserat avseende rådgivning om kost är att man hävdat att försök visat att kost inte har någon som helst betydelse; då är man nämligen ute och cyklar och vet inte var man är. Jag har inte läst någon forskning som stärker sådana rekommendationer. Jag tror att det för en sådan organisation som NMSS är viktigt att hålla sig till vetenskapliga fakta och där vet man för lite idag för att kunna utfärda rekommendationer.

Alltnog för mig är det lite förvånansvärt att man i denna organisation tidskrift nu skrivit om kost i sektionen Healthy Living, att leva sunt. Två gånger kan vara en tillfällighet men kommer en tredje artikel snart är det nog inte så. I senaste numret av Moment skriver Marcella Durand The skinny on Swank MS Diet. Här är delvis översättning och delvis egna synpunkter.

Varför stödjer inte MS forskare att man rekommenderar dieter som Swansks eller McDougall lågfetts dieter. När allt kommer omkring, skriver Durand så är det visat att alla mår bra av att äta mer grönsaker ( säger till och med fettentusiasterna LCHC) och mindre pommes frites och chips och feta såser. Om det är bra för hälsan för alla varför inte vid MS?

Medan lågfettsdiet är nyttigt för hälsa överhuvudtaget är det inte klart hur fetter påverkar MS, skriver Durand. Speedar mättade fetter upp bildandet av lesioner i hjärnan och skyddar omättade fett hjärnvävnad. Och om det är så att mättade fetter påverkar MS-förloppet, hur strikt bör man vara. Är det tillåtet med en tårtbit på födelsedagspartin eller går det direkt in i hjärnan?

Man har visat att diet kan påverka andra sjukdomar som osteoporos eller högt blodtryck men de det gäller MS och diet finns inte alla data där... än. (Durands mening). John Richert chef för forskning vid NMSS säger : Det har inte gjorts någon studie avseende diet som gett ett definitivt svar på våra frågor om MS och diet.

Swanks diet föreslogs för över 50 år sedan. Forskare håller fortfarande leta igenom lågfettsdieter efter förbindelser mellan diet och MS och svaren fortsätter att komma.

Roy Swank, MD, PhD, gjorde långtidsstudier avseende de som följde hans diet, emellertid fanns ingen magnetkamera då som kunde mäta MS aktivitet och dessutom saknades bra kontrollgrupper. Därför är det svårt att säga huruvida mänskors MS förbättrades pga diet eller av andra faktorer. ( Det är intressant att man skriver förbättrades eftersom Roy Swank dels ju arbetade i Oregon där NMSS är verksamt, det är ju ganska osannolikt att just de 72 som håller diet förbättras. Jag tycker det svåraste med studien är om den är fabricerad, om Swank var en humbug. Jag har inte funnit något som tyder på det. Och är det så att han inte har fabricerat data, då är studien stark trots inte så bra kontrollgrupp (mina kommentarer). Här förefaller man ta på allvar resultaten i studien dvs att så och så många utveckladedes så.)

Det behövs b'ttre studier avseende hur MS och diet och forskare på både östkusten och västkusten I USA arbetar med detta.

Vijayshree Yadav vid Oregon Health & Sciences University skall göra en ettårsstudie om MS och diet.

Vi hoppas visa att mänskor som iaktar vad de äter kommer att att ett bättre utfall på en kort tid säger hon. Vi har ambiösa planer”.Diet är baserad på McDougall programmet som är mycket strikt och tar bort allt från djurvärlden, inklusive mejeriprodukter. Man ligger lågt med vegetabiliska oljor. Totala intaget av fett är 10 procent av dagliga kaloribehovet.. 20-35 % brukar rekommenderas vid exempelvis arterioskleros.

En sådan diet att svår att börja med, säger Yadav så därför kommer man gå att gå en kurs för att lära sig den. Men hon tror folk kommer att vilja göra förändringen. Man kommer att följa med magnetkamera. Förutom kurs kommer också rådgivning per telefon att ske under studien. Detta är skall vara ett stöd för att kunna fortsätta dieten,



På östkusten, närmare bestämt i Buffalo nära Niagara har forskaren Atif Awad nyligen publicerat en studie avseende phytosteroler som finns i växter. När vi äter växter tar vi en ett ämne som heter β-sitosterol, vilket påverkar hur kolesterol tas upp. Β-sitosterol finns i oljerika växter som olivolja och jordnötsolja. Ju mer obearbetat desto bättre, säger Awad. Men vad kan det ha med MS att göra.? Forskning visar att β-sitosterol hämmar tumörutveckling på möss och inflammation i vävnad och därför beslöt vi att jämföra effekterna av statiner och β-sitosterol på MS.

Vi tpg makrofager från människor med MS och från en kontrollgrupp och behandlade dm med statiner eller β-sitosterol för att se hur de påverkades. Resultaten från studierna visade att statinerna hade kraftfullast effekt men reducerade både proinflammatorisk och antiinflammatorisk aktivitet MEN β-sitosterol minskade bara den proinflammatoriska aktiviteten. Nu vill dr Awad undersöka detta på möss med modellsjukdomen av MS, EAE.


2005 publicerade Bianca Weinstock-Guttman, MD en undersökning, där man jämförde MS patienter som tagit antingen fiskolja eller olivolja som tillägg till en lågfetts diet plus deras vanliga MS terapier. Studierna var små men med några förvånande resultat. Man fick själv rapportera hur man mådde och det var bättre i fiskoljegruppen men i olivoljegruppen minskades trötthetsupplevelsen, fatiguen. I båda grupperna fann man ökande halter av omega 3 ( DHA).

Detta kan ha berott på andra mediciner som deltagarna tog, kanske nånsorts påverkan av dessa i kombination med dieten. Man fann dessutom att halten av mättade fetter i deltagarnas blodprover var direkt i samband med nivån på trötthet, och det antydde att en minskning av mättade fetter kan ge förbättra MS fatiguen.


Dr. Weinstock-Guttman vill göra mer studier om diet och diet tillägg som fytosteroler ( hon samarbetade med Awads studier). ”Swank hade inte stor kontroll över sina patienters diet intag. Man måste vara mycket objektiv och ha kontroll över det dietära intaget, säger dr Richert ( vicechefen för forskning vid NMSS). Och kontroll under en studie är en sak. Men hur har man kontroll över vad mänskor äter varje dag i åratal. Det kan låta bra säger Weinstock-Guttman ” Verkliga livet är inte så . Vi måste kunna ge rekommendationer som folk kan hålla under ett långt liv. Under vår ettårsstudie gick de flesta ned i vikt och kände sig bättre. En hälsosam lågfetts diet är klart hjälpsamt som tillägg till sjukdomsmodifierande medicin.”


Vad Richert och Weinstock-Guttman säger i föregående stycke tyder på att de inte har multipel skleros. I varje fall jag är nog beredd att hålla en ganska strikt diet om det håller min sjukdom i schack... och Weinstock-Guttman säger ovan:

En hälsosam lågfettsdiet är klart hjälpsamt som tillägg till sjukdomsmodifierande medicin.


I sommarnumret av Inside MS/ Momentum handlar det om Att anpassa fettintaget-bidrar lipiderna till MS?

Vad sätter igång attackerna på hjärnan och ryggmärg vid MS. Man talar mycket om proteiner men myelin – den substans som omger nervutskotten består till stor del av fett och är huvudmålet för attacken. Det är svårare att arbeta med dem än proteiner eftersom de inte löses i vatten. Först nu har kommit metoder som underlättar dessa undersökningar och nu gör forskarna framsteg skriver man ( jag kan inte riktigt hitta författaren. Möjligen ovanstående Richert eller Sarah Bernstein).

Studerandet av dessa fettmolekyler kan leda till ( a lean, mean strategy) en smal, elak strategi för att attackera MS. Myelinlipider och proteiner har ett komplicerat förhållande. Låga elektriska urladdningar som passerar mellan dem är viktiga för att få myelinet att hålla fast vid nervfibrerna och det hjälper i sin tur nervcellerna att leda impulser. Även små förändringar i denna samverkan mellan protein och myelinlipiderna kan göra att myeliderna förstörs

.

Jennifer Kanter har gjort stora framsteg i att förstå MS lipiderna tillsammans med Bill Robinson och Larry Steinman vid Stanford. Hon arbetar numera vid Harvard, Boston. Hon har skapat en metod microarray av lipider so, hon använder för att testa blodprover eller prover från spinalvätska.

Microarrays är små glasskivor( objektglasliknande) med hundra-tusental molekyler , I detta fall är molekylerna lipider som man funnit i myelinslidan och som är möjliga mål för en attack av immunsystemet vid MS.

Då ett blod eller spinalvätskeprov placeras på skivan, och om antikroppar som finns som reagerar mot dessa lipider , kommer de att fastna vid sina målmolekyler. För första gången har dr Kanters team visat på reaktionsförmåga till vissa hjärnlipider från spinalvätska vid MS. Som uppföljning gav man möss MS liknande sjukdom (EAE) genom att injicera en kombination av myelinproteiner och lipider. Man fann a allvarligare sjukdom genom att injicera kombinationen i stället för blott injektion av proteiner.

Det finns således starka bevis för att lipider spelar enviktig roll vid MS. Men immunsvaret på lipider kan variera hos människor med olika former av MS, enligt en ny studie där man använde hjärnvävnad från MS Lesion Project. Man har funnit fyra olika typer av lesioner ( märken av sjukdomsaktivitet eller skada). Genom att undersöka prover från 62 personer och jämföra resultat med microarray, fann man att unika antikroppsmönster hängde i hop med olika lesioner, Ett mönster karaktäriserades av närvaro av antikropper mot sju lipider ( bla 3 kolesterol derivat) Sedan gav man dessa derivat/ kolesterolderivat till möss med MS likande sjukdom och detta försämrade sjukdomen.

Vad betyder detta för MS terapi?

Om kolesterol spelar någon roll i att reducera en MS attack kanske kolesterol sänkare ( mediciner) kan hjälpa vid MS. Kliniska försök med sådana ( statiner) har varit aktuella i flera år vid MS, men inte nödvändigtvis i dess roll som kolesterolsänkare utan på grund av att dessa farmaka har visat sig påverka immunsystemet. Studierna har visat blandat resultat kanske pågrund av att statiner också kan minska immunceller och proteiner som kan skydda människor vid en attack av MS. Här kommer Awads studie med fytosteroler in igen.

Fingolimod som är aktuell avseende medicinering mot MS( fas III studier) är ett annat exempel som kan ha med lipider att göra. Fingolimod fäster vid immuncellerna (sphingosine-1-phosphate receptor, eller S1P receptor) och hindrar dessa celler från att komma in i hjärnan. Fästet S1P receptorn är ett signalämne. Att fästa vid dessa signalvägar vara en nyckel i forskningen enligt forskare (Calabresi) vid John Hopkins i Baltimore, som jämförde hjärnvävnad från prover på personer med aktiv MS, inaktiv MS och ingen MS. Vid aktiv MS var sphingolipidinnehållet ökat. Forskarna föreslog att fingolimod kanske återställer S1P receptorn signaler som är skadat vid MS på grund av en mycket aktiv ämnesomsättning. Fingolimod kan genom att återställa S1P signalfunktionen lösa denna obalans.

Forskaren Calabresi är för övrigt involverad i ett annat projekt om d-vitamin som omskrivs i samma PDF. D-vitamin har ju även det med kostfrågan att göra även om det är svårt att via kosten får tillräckligt med solskensvitaminet.

8 kommentarer:

  1. Visst kan även strikt diet kännas motiverat om det håller en besvärlig sjukdom lugn. Själv är jag dock (helt icke-expert som jag är ;)) tveksam till att gå så lågt som 10E%. Jag låg nog högre än så när jag följde högkolhydrat-lågfett-diet mot mina magproblem och jag rasade som sagt i vikt och mådde inte bra i kroppen. Det var ett evigt uppskattande av fettmängder dessutom som kan vara ganska jobbigt. Svårt när man inte lagar maten själv men knepigt även när man gör det. (Ok, jag får ta ett par matskedar sås men inte mer. et.c.) Nu gällde det inte någon allvarlig sjukdom för min del, men däremot livskvaliteten. Nu fungerade inte min mage helt tillförlitligt trots dieten men jag hade visst hum om vad jag kunde göra för att förbättra chanserna. Det handlade om att våga sig utanför dörren eller inte. Men ändå jobbigt med så restriktiv diet. Men som sagt - det är något som man måste ta ställning till själv. Jag vet många med t.ex. inflammatorisk tarmsjukdom som inte ens bryr sig om att testa dieter trots gott om personliga berättelser om att det fungerat för vissa personer. Det tycker jag är dumt, men som sagt - det är vars och ens ensak att bestämma.

    Däremot tycker jag att alla metoder som ger individen en känsla av att ha makten i egna händer är bra, vare sig det gäller kost, motion, KBT eller liknande.

    SvaraRadera
  2. För min del tycker jag inte att dieten är speciell svår numera. Jag har dock aldrig mätt och vägt utan bara uteslutit vissa saker ur min diet som innehåller mycket mättade och omega-6 fetter för att inte tala om transfetter. Höll det väldigt strikt första åren, men kan numera "synda" vid enstaka tillfällen men försöker att göra det sällan.
    Jag har förstått att många tycker detta är svårt och jag kan förstå det. Har man snålt om tid kan det vara svårt att hinna med att välja rätt varor etc. Det är ett pussel.
    Beträffande din slutrad om att metoder som ger individen en känsla av att ha makten i egna händer är bra, håller jag helt med dig. Det är i stort vad George Jelineks bok "Taking Control of Multiple Sclerosis" går ut på.
    hälsningar
    Sune

    SvaraRadera
  3. Anonym1:56 em

    Hej Sune!

    Du verkar väldigt insatt i ämnet autoimmuna sjukdomar. Jag tror precis som du att vi kan påverka dessa med hjälp av kosten, men jag tror dessutom att kosten är en del av det som orsakar sjukdomarna.

    Min kusin har blivit av med sin ulcerösa kolit (som klassas som autoimmun) genom att ta bort mjölk, spannmål, glutamat och jäst ur sin kost. Hon började experimentera efter att ha läst Ursula Jonssons bok "Nu räcker det!". Det finns mer att läsa på hemsidan: www.motkroniskabesvar.se. Fru Jonsson kallar det för basallergi eftersom teorin går ut på att vi är "allergiska" mot vissa baslivsmedel.

    Jag har även hittat andra som beskriver samma sak. En berättelse lik den min kusin genomgick finns att läsa på följande sida: www.lagerhorn.com.

    Det vore intressant om du kunde ge en kommentar kring basallergiteorin.

    Det finns även en österrikisk läkare som tydligen har hjälpt en massa patienter att bli "friska" genom förändrad diet, främst då kolhydratrestriktion. Läkaren ifråga heter Wolfgang Lutz, men jag har inte lyckats få tag på några skrifter av honom även om jag vet att det finns.

    med vänliga hälsningar,
    Martin Ehn

    SvaraRadera
  4. Hej Martin,
    Tack för din kommentar. Jag vill inte påstå att jag är väldigt insatt i ämnet immunsystemsjukdomar ( jag vill inte direkt skriva autoimmuna sjukdomar, eftersom det åtminstone beträffande MS inte är helt säkert att det rör sig om en dylik; till en del beror det på hur man definierat det. För mig är det ganska klart att immunceller och immunsystemet angriper egen vävnad men hur det börjar vet jag inte).
    Jag tror som du skriver att sådana sjukdomar kan påverkas av kost i en del fall.
    Beträffande glutenallergi finns vad jag vet en autoimmun mekanism klarlagd) och vad avser celiaki är det ju helt säkert att kost spelar in. Ateroskleros är väl även det idag ganska klarlagt att kosten inverkar. En viss procent av ledgångsreumatism påverkas av kost. Nyligen kom en artikel om ulcerös colit och omega6 i läkartidningen.
    På samma sätt har det kommit rapporter om många andra sjukdomar och kost, men underlaget där är hitintills inte så starkt att man kan säga att det har vetenskapligt evidensvärde.
    Beträffande MS som är av naturliga skäl är mitt huvudintresse kan väl inget med säkerhet sägas, men jag är där restriktiv med mättade fetter och omega-6 plus äter tillskott av omega 3 samt när solen är otillräcklig d-vitamin.

    Jag har läst i dina länkar och det finns en del intressant att läsa där. Jag kan dock inte rakt av ge något omdöme om dem. Beträffande homeopatisk medicin har jag nyligen skrivit en hel del. Det inslaget i Ursula Jonsson teorier gör mig ganska skeptisk. Utan att göra någon bedömning tror jag att rekommenderade koständringar kan fungera utan att för den delen teorierna är riktiga.
    MVH
    Sune

    SvaraRadera
  5. Anonym8:28 fm

    Hej Sune!

    Jag håller med dig angående homeopatidelen av det som står på sidan mot kroniska besvär.

    Jag håller för övrigt på att testa om det fungerar på mig själv. Själv har jag en sk autoimmun sköldkörtelinflammation. Jag fick den diagnosen i februari och har bestämt mig för att besegra den.

    Jag har fortfarande bra produktion av sköldkörtelhormon och har inte behövt ta några mediciner. Jag har dock varierat lite i antalet antikroppar (akTPO tror jag det kallas). Jag har gjort tre provtagningar och värdet på akTPO har varit 58, 56 och 90 i den ordningen. Lite nedslående att värdet har gått upp kan tyckas, men i ljuset av att det sista värdet togs ungefär 2 veckor efter en utlandssemester där jag åt en del bröd och drack en del öl skulle det kunna vara en helt normal reaktion om basallergiteorin stämmer.

    Jag har i vilket fall sedan i början på juli tagit bort spannmål, jäst och glutamat helt ur min kost. Det skall bli spännande att se vad detta får för utslag nästa gång jag testar mig. Mängden mjölkprodukter har jag dragit ner på men inte tagit bort helt och hållet. Det blir enklare att ta ett steg i taget.

    Jag kanske skall berätta lite om vad jag äter. Jag äter en paleolitisk variant av LCHF, där fokus ligger på att äta lite kolhydrater samt att få i sig den största mängden energi från naturliga fetter. Till skillnad från dig äter jag gärna upp fettranden på kotletten. Jag försöker att äta mycket omega3-rik mat och undvika omega6-rika livsmedel.
    Här finns en kort beskrivning av den kostmodell jag följer eller åtminstone avser att följa fullt ut. Jag har inte kommit hela vägen än. http://www.marksdailyapple.com/press/the-primal-blueprint-diagrams/

    Jag letade lite efter Wolfgang Lutz som jag nämnde igår och hittade lite info kring honom och hans arbete.
    http://www.second-opinions.co.uk/ms.html
    http://www.zoominfo.com/people/Lutz_Wolfgang_4031849.aspx

    Med vänliga hälsningar,
    Martin Ehn

    SvaraRadera
  6. Hej Martin,
    Tack för dina länkar. Jag skall kolla din kost och läsa om Wolfgang Lutz.

    Hälsningar
    Sune Ö

    SvaraRadera
  7. Hej Sune!
    MS tillhör sjukdomarna som beror på intolerans mot mjölk eller mot både mjölk och våra fyra sädesslag. Intoleransen uppstår när spädbarnet får dessa födoämnen före halvårsåldern. Detta gäller alla s.k. autoimmuna sjukdomarna. Jag skriver s.k. därför att autoimmunitet egentligen är en myt, men det omfattar här i alla fall en speciell grupp sjukdomar, de flesta kroniska sjukdomarna.
    En motsvarande kostomställning befriar från symtomen, de homeopatiska rhinoplexpreparaten botar. Tyvårr har Läkemedelsverket förbjudit dem.
    Men du kan tillverkar dem själv. Vill du ha receptet kan du önskar det per mejl:
    forening.kroniskabesvar@kramnet.se
    P.g.a. min höga ålder - 84 år - år mitt minne nedsatt, därför bör du berätta om det här mejlet och närmare sammanhanget.
    Jag har skrivit en bok om det. "Nu räcker det! Så befriar du dig själv från Kronisk Sjukdom." Se www.motkroniskabesvar.se och "motkroniskabesvar.blogspot.com." Det senare är en alldeles ny blogg, som är under uppbyggnad.
    Kanske är adressen inte helt korrekt.
    Med vänlig hälsning
    Ursula Jonsson

    SvaraRadera
  8. Fortsättning:
    Då det handlar om en intolerans har en låg eller hög andel fett i kosten ingen betydelse, inte heller LCHF. Bara sådana kolhydrater och andra födoämnen bör uteslutas som fanns i babyflaskan. Ris och potatis brukar gå bra. Inom hälsorörelsen rekommenderas ofta ris- eller potatisfasta. Försök och se vad bra ni mår.
    Ursula Jonsson

    SvaraRadera