Stress ingen orsak till MS??

Man har tittat på stress och MS i undersökningarna av amerikanska sjuksköterskor hälsa, Nurses Health Study I som startade 1975 och omfattade 121700 och NHS II startade 1989 och omfattade 116671. Källa Medical Xpress
De skattade själva sin stress i hemmet och på arbetet. Man har inte hittat något samband mellan risken för MS och stress i hemmet, dvs för risken att utveckla MS. Inte en för de som rapporterade övergrepp som barn eller tonåringar.
Dock får man inget svar på frågan om stress senare i livet och MS.
Detta med stress är svårt. I efterhand vill man gärna minnas traumatiska händelser som man tror inverkade, och vi har nog alla en eller annan traumatisk händelse i bakgrunden.Det är därför värdefullt när man som här kan gå vägen att titta på riskfaktoreren stress och se om den påverkar utfallet.
Sedan svarar det inte på om stress kan utlösa skov vid redan etablerad MS.
Det finns en del svagheter i det här, självrapportering är inte så lätt. Man väger in rökning i det här, men frågan är om man inte röker mer om man utsatts för extra mycket stress etcetera.
Slutligen är ju 77 i första gruppen inte speciellt många fall däremot är 292 lite mer hur många man förväntar sig, men tror man att det är flera faktorer som inverkar blir det kanske trots allt ett för litet underlag. Låt oss säga att ungefär 10 procent av fallen beror på stress, 30 procent på ärftlighet, 30 procent infektion, 30 procent på D-vitaminbrist så blir antalet fall i första gruppen 7 och i andra 29. Det blir i så fall långt i från något som talar för att stress spelar in. D-vitamin har man tidigare i dessa undersökningar visar att det spelar en roll, även i så liten mängd som det som finns i en multivitamintablett. Det bör i så fall med mitt resonemang om att det kanske är olika orsaker till MS i olika fall betyda att D-vitamin är en ganska stark faktor.

Countrysångaren Clyde Walker talar om sina erfarenheter av MS: Om emotioner. Medverkande neuropsykologen Rosalind Kalb.

Eftersom MS är olika hos alla personer finns det inga förutstämda förändringar och inget som är fel eller rätt att känna över MS, det finns emellertid några vanliga reaktioner som de flesta med MS kommer att uppleva vid ett eller annat tillfälle under sjukdomsförloppet.( Rosalind Kalb, neuropsykolog ).

Samtalet om emotioner kom mest att handla om vad som händer mentalt då man just fått diagnos.

Det emotionella har varit det svåraste med MS, för Clyde Walker. Det var svårt eftersom han inte visste vad sjukdomen skulle göra med honom. Han uppdelar människan i de tre komponenterna medvetande kropp och själ och försöker ta hand om alla tre komponenterna. Det enklaste är kanske kroppen; han tränar mycket och han tar medicinen Copaxone en gång per dag och har tydligen gjort så i åtminstone tretton år, en tid under vilken han inte har haft några skov. Han försöker ta hand om sitt medvetande, (mind) med en känsla av att kommer att gå okay.

Det viktigaste för honom är hans familj, att ta hand om dem så gott han kan.

Clay Walker: vill helst tala om vad han gjorde för att ta hand om de reaktioner som kom då han var nyinsjuknad. Vilka är de sakerna som gör att man är olycklig. Han tror att vi på något sätt framkallar emotionerna, det som gör att man mår dåligt. Clay började att ändra på dessa mönster som han tyckte var ohälsosamma. Just då han fick diagnosen var Clays karriär på uppgång som en rymdraket och hans undran blev: Kommer sjukdomen ta allt från mig? Så småningom lärde han sig se det på ett annat sätt. Försökte se på det som en fråga om balans i livet, man kan vara alltför högtflygande och man kan vara för låg. Han försökte se det som att MS skapade en balans i livet i stället för att det hotade att ta allt ifrån honom. Det hela är litet besläktat med vad en god vän till mig sa, att sjukdomen gjorde att hon blev tvungen att varva ned, ta bort en massa stress, annars fungerade det inte. Min gode vän tycker att hon bara klarar att ha högst tre saker på gång samtidigt.

Neuropsykologen Kalb:säger att de vanligaste reaktionerna hon möter hos de som fått diagnos är chock reaktion och oro. Det här är inte vad man hade väntat sig skulle komma i deras liv. Speciellt när symtomen kommer och går så blir man orolig och tvivlande: Man kanske inte har MS. Doktorn har satt fel digagnos. Många känner panik inför vad som skall hända.

En mycket vanlig reaktion Kalb ser är sorg. Man sörjer att man inte kan göra saker, sörjer förlorade funktioner. Varje gång sjukdomen förändras ( försämras) inträffar något som man känner sorg över. Att man blir orolig är också en vanlig reaktion. Man mår inte bra av att saker händer som man inte kunnat förutse. Osäkerheten över vad man kommer att kunna göra. Kommer jag att ta mig till arbetet. Hinner jag till toa i tid, osv. När allt är så oförutsägbart är det också vanligt att man blir arg.

Chock, sorg, oro, osäkerhet, ilska är alltså vanliga reaktioner då man insjuknar.

Och ordet chock innebär ju i sig en mängd olika känslor och reaktioner. Sorgen är något normal, säger Kalb. Det är naturligt att känna sig nedåt då något så allvarligt inträffat.

Det är viktigt att tillåta sig känna vad man känner, ta stöd i omgivningen, om man behöver hjälp från proffs se till att man får det. Man skall försöka att inte låta MS ta över hela livet utan låta det vara en del av det.

Om man vill få mer ut av läkarbesöket

I Dagens Medicin kan man läsa om tio saker som man kan göra fel när man går till doktorn

Jag tillåter mig att kopiera det eftersom det är en översättning från CNN : 10 dumb things you do at your doctor's office. Hvad man inte skriver i Dagens Medicin är att artikeln egentligen är tio råd om vad man skall göra för att få maximalt ut av ett läkarbesök. Följer man råden har man en behandlingsplan skriver man på CNN. Det fann också råd om att skriva ett besöksdokument inför läkarbesöket i ett nyhetsbrev jag fått från Patients like Me. Se nedan.

Här listan på saker som patienter gör fel:

1. pratar i mobiltelefon. Det handlar om Din hälsa. Andra samtal kan vänta. 2. Ljuger. Med detta menar den läkare som intervjuas i CNN att man inte skall undanhålla fakta, Man skall berätta om man är gay, man skall berätta om man dricker för mycket, man skall berätta om man har oskyddad sex i tillfälliga affärer etcetera. 3. Struntar i att lägga ned tid och engagemang på att beskriva var de har ont. Man skall lägga ned tid på att beskriva ett symtom exakt läge, hur intensivt det är, om något utlöst det och hur länge det varat. För en dagbok veckan före över smärtor och andra symtom. Använd också tid till vilka frågor du vill fråga din läkare, och vad du vill ha ut av besöket. 4. Låter bli att beskriva samtliga symptom direkt. Om du har ont i örat, du får ont i fötterna då du går och du har skräp i ett öga, berätta det med engång, så vet läkaren vad han måste göra under besöket. 5. Redogör inte för vilka förväntningar de har. Man skall säga vad man förväntar av besöket. Att man skall få antibiokum för örat exempelvis. Om man inte säger vad man förväntat sig blir man besviken om man inte får det. Om man säger det och inte får det får man förhoppningsvis en förklaring. 6. Har ingen koll på vilka mediciner de tar. Gör en lista på medicinerna du tar. Om man tar tillskott eller naturmediciner ta med det. De är inte standardiserade skriver man så det är bättre att läkaren får se innehållsförteckningen, 7. Går hem från besöket med outtalade frågor. Har man gått och oroat sig för något men inte frågar får man inget svar. 8. Lämnar sina journaler och röntgenplåtar hemma. Kanske inte så aktuellt i Sverige.( Men kanske något som kommer, kanske har vi våra journaler på ett ”kort” om några år.) 9. Blir för rädd för att säga emot sin läkare. Om man inte vill ha en medicin exempelvis är det bättre att säga så än att låta tabletterna stå eller slänga ned dem i toan. Det är viktigt att man säger vad man tycker, läkaren är ingen tankeläsare. 10. Tycker inte att behandlingsplanen är bra. Om man följt råden bör man ha en behandlingsplan som man kan tänka sig följa. Om man ändå inte gör det, säg det till doktorn, eftersom denne annars tror att behandlingen inte haft effekt eller haft effekt beroende på utgången.

I ett nyhetsbrev från Patient's like Me ( länk i marginalen) kan man i stället läsa hur man fixar till ett bra besök hos läkaren.
Patienter som är anslutna till Patients like me ( länk i marginalen) gör i genomsnitt fyra läkarbesök om året, och vad man tar med sig från läkarbesöket kan vara skiftande. Man vet sällan hur länge man får vara där, beror på hur lång tid andra patientbesök och andra uppgifter tagit, inte så mycket på att man sitter och diskuterar sin egen lilla värld med övrig personal. Man kanske inte hann med alla sina frågor, fick diskutera sina symtom, problem.
Men skriver man man kan speeda upp det hela lite för att utnyttja tiden bättre, genom att skriva ett besökdokument, Visit sheet.
På Patients like Me kan man få gjort ett sådan dokument men det är förståss på engelska, men det går ju att försvenska det.
Där står alla ens tidigare och nuvarande behandlingar både mediciner och också om man tar några tillskott. Vidare finns behandlingar som sjukgymnastik, diet dvs vad man själv skrivit upp. Det finns också en uppföljning av vad som varit. Hur det fungerat. Varför man slutat med en viss behandling.

Sedan kan man skriva ut sitt besöksdokument eller man kan maila det till den läkare man har som kan kan ta del av det före.

Kan ögonrörelser vara terapi?

Yogaövning som går ut på att man skall titta först på ena axeln och sedan på andra  ( egna axlarna alltså), man skall göra det 20-25 ggr helst flera ggr per dag." sägs" göra minnet bättre- intressant att jfr EMDR

EMDR- eye movement desensitization and reprocessing är effektivt vid behandling av PTSD posttraumatisk stress disorder- posttraumatiskt stress syndrom enligt metaanalyser skriver forskarna Marcel A van Hout med flera i en artikel i J Behav Ther Exp Psychiatry. Den 12 april 2011.

Man skriver om att det eventuellt har med att ögonrörelserna plus att man aktualiserar emotionellt svåra minnen blir alltför belastande för arbetsminnet, med påföljden att de emotionella reaktionerna mattas av genom denna konkurrens om arbetsminnet mellan ögonrörelserna och emotionella minnen. I denna studie använde man en annan teknik som skulle belasta arbetsminnet- räkna baklänges. Och studerade hur det påverkade de emotionella minnet. Vad jag ville visa med detta var att kanske EMDR har effekt vid posttraumatisk stress. Jag fick fram drygt 200 studier om EMDR då jag sökte på Pub med. Och det finns en del forskning även från Karolinska Institutet.

Det är utan tvekan så att en övning som vi gör på yogastunderna nere i Puerto de la Cruz liknar mycket EMDR terapin. Vår yogalärare säger att det är fantastiskt bra för minnet- man är ju lite skeptisk men det har i samband med övningarna hänt att jag kommit på ett par saker som jag förgäves sökt i minnet tidigare. Det har varit helt neutrala saker så att det skulle ha något med emotionellt svåra minnen tror jag inte. Det mest sannolika är väl att det är kombination av slump och placeboeffekteer. Men jag fortsätter att göra övningarna. Yogaövningar gör ju att man lättare fokuserar på nuet och det kan vara en tillräckligt positiv effekt även om det inte skulle hjälpa för minnet.

Yogan var en orsak till att jag tittade på det här, det andra var att jag läste om EMDR i en artikel av Sanna Ehdin. Hon skrev att hon med hjälp av EMDR och med psykologisk kinesiologi tagit bort sina begränsande och negativa tankar och ersatt dem med positiva. Vidare verkar det som hennes negativa minnen försvunnit. Hon kallar det en sorts detoxifiering. Det hela låter ju ganska flummigt och vad hon gör med sin detox är att hon håller sin energinivå hög. Det som är problematisk med det är att det är ett hopkok av naturvetenskap i kombination med ”energinivåer” och andra begrepp.

Kan man göra sig av med lite energislukare är det givetvis bra, för mig är det vad yogan bland annat skall göra, men samtidigt så tycker jag väl inte att jag har så mycket vetenskap bakom detta. Kanske är det nog med vad yogan gör; bättre balans och koncentration, större smidighet och styrka. Sker det något mer är det bara en bonus. Vad man gör med ögonen i den övning jag menar liknar precis vad som man gör vid EMDR.

Videon av Bruce Lipton- den är intressant

Bruce Lipton börjar med att säga att han arbetade med stamceller i mitten av sextiotalet. Han odlade stamceller och såg att om allteftersom man ändrade förhållandena så kunde stamcellerna utvecklas till olika typer av celler som blodstamceller, neurostamceller, muskelstamceller och han reagerade kraftigt på detta. Hur kunde det ske? Stamcellerna var ju genetiskt identiska men utvecklades ändå till olika typer av stamceller!!! Det måste ju bero på att de fick information från omgivningen. Han tänkte; allt är inte genetiskt bestämt, det finns mycket som bestäms av omgivningen, Han rapporterade om detta i ansedda medicinska tidskrifter utan att någon reagerade, men det ledde till att han blev isolerad i forskarvärlden, han hade vänt sig mot det rådande dogmat. Det rådande dogmat var att för cellernas utveckling att det börjar med DNA, sedan RNA för att slutligen bli proteiner. Och vi består av proteiner. Därför bestäms redan då vi föds vad och hur vi blir utifrån hur generna ser ut. Bruce Lipton ville undersöka hur omgivningen kunde påverka celler medan i stort sett alla andra forskare ville undersöka hur gener kontrollerar celler.

Den situationen och den utsattheten Bruce Lipton befann sig i då kan kanske förklara en del av vad han säger, vem han är idag , även sådant som många, däribland jag tycker är tveksamt. Den här videon ingår i en serie som heter World Tapping 2011 där tapping är en metodik som går ut på att man knackar på vissa punkter( akupunkturpunkter) och därigenom kommer man in i ett emotionell situation där man är lättare påverkbar. Själv tror jag ju inte att det finns energikanaler, akupunkturpunkter belägna längs dessa utan tror att akupunktur om det har effekt beror på andra saker, bland annat placebo effekt men det finns även andra möjligheter. Lipton säger sig ha sett effekter av tapping. På en annan video förklarar han hur de utspädda droger som används i homeopatin har effekt. Det är också något som jag inte ser att det finns några som helst bevis för även om man försöker förklara det med kvantfysik. Man kan använda svåra begrepp, svårförståeliga saker till att lägga en svepande skugga kring det oklara och det tycker jag han gör där.
Men den här videon är mycket bra. Pedagogisk. Bruce Lipton berättar om medvetande och undermedvetet, där han säger att det medvetna styr en mycket liten del av det vi gör, och 95-99,9 procent tar det omedvetna hand om. Så är det nog. Han ser det som en förklaring till varför positivt tänkande i sig har ganska små effekter. Medan vi tänker positivt tar det undermedvetna hand om görandet. Det undermedvetna lyssnar inte och tar till sig av vad vi tänker, säger enligt Bruce Lipton. Det är snarare som en bandspelare med spelläget på. Den gör vad som finns på bandet. Skall man verkligen kunna göra förändringar i sitt liv, åt sin hälsa måste man lära sig hitta inspelningsläget på den bandspelaren, inspelningsläget på det undermedvetna. Det undermedvetna är förvisso ingen bandspelare men det är en mycket bra bild av hur det kanske ser ut.
Lipton säger att det underliggande budskapet i forskning säger att generna bestämmer vem man blir, vad man gör och vi kan inte alls påverka detta. Det är helt fel säger han. Utvecklingen kan påverkas. Generna är bara en ritning och en ritning i sig själv gör ingen byggnad och man lägger den på en tomtplats. Det måste till något mer än ritningen.
Det här är bilder, metaforer men jag tror att det ligger en del i det. Det skulle kunna förklara varför mindfulness och mindful meditation är bra. Och jag tycker hans föredrag kan vara en bra introduktion till mindfulness. Mindfulness går som jag uppfattar det ut på att bryta vissa mönster i tänkandet. Man håller på i medvetandet med att tänka olika tankar om varför man gjorde så, vad man skall göra, varför gjorde jag inte det- under tiden detta pågår sköter det undermedvetna om det mesta av vad man gör och vips har man gjort något. Mindfulness går ut på att man skall vara med i medvetandet på vad man gör. Det kan vara att man fokuserar på andningen och försöker att tömma ut allt annat som man har i sinnet, eller man kanske fokuserar på rörelser, sträckningar om det till exempel är yoga och sedan försöker man slappna av fysiskt. Och en fysisk avslappning är också en förutsättning för en psykisk. Och just i det tillståndet är man som mest påverkbar. Kanske man kan förändras.
Enligt Lipton så spelade det undermedvetna in under åren fram till sex år. En period då de elektriska vågorna i hjärnan har mycket är något som är thetavågor. Och dessa thetavågor skall man alltså sträva efter att få fram. Det finns en hel industri om detta från tapping, new age musik. Det finns förmodligen stora glapp i det här, men erfarenhetsmässigt förefaller det som yoga, meditation, mindfulness fungerar och det finns en del forskning som visar att meditation och yoga kanske påverkar hjärnans utseende. Jag har skrivit om detta tidigare i samband med bland annat neuroplasticitet.
Jag tyckte Liptons ” föreläsning” var bra även om jag inte tror på allt vad han säger.
.

Noceboeffekten:

Jag har tittat lite närmare på mitt förra inlägg. Jag skrev om de två sista youtubefilmerna att jag inte hade granskat fakta. Det har jag egentligen inte nu heller, så till vida att jag gått till källorna av studier. Det tycks emellertid vara så att det finns många saker man inte vet om placeboeffekten och ännu mindre tycks det vara beträffande noceboeffekten, jag vill skada effekten. Den kortare videon av de två och de påståenden som finns där om att färgen på piller spelar in, hur många piller man tar, form etcetera har betydelse för effektens storlek återkommer även där det finns källor som beskriver det. Det finns till exempel en engelsk ung läkare som driver ett projekt om humbug och kvacksalveri och då han pratar om placebo beskriver han ungefär samma saker som i videon. Jag är beredd att i stort sett svälja vad som beskrivs i videon utan vidare undersökningar. Och egentligen säger den väl inte mer än att placeboeffekten finns och att den kan varierar i storlek. Se video:

Häxdoktorers dom kan vara dödande:
Det finns många aspekter på det här: Noceboeffekten kan vara social. I New Scientist kan man läsa om häxdoktorer som utfärdat dödsdom över någon i en stam. Och efter ett tag så dör personen. Är det trolldom, noceboeffekt? När man tittade på varför de dog berodde det på att de dog av svält. Det var ingen idé att föda en redan död man.
Så också läkares dom

I samma artikel fick en man besked om att han hade en dödlig levercancer som spritt sig. Och han blev sämre och sämre och dog. När man obducerade honom fann man att tumören var liten och inte hade spritt sig. Han hade dött av beskedet.

Noceboeffekterna är reella, de kan vara handikappande även om det är sockerpiller man får
Noceboeffekten kom upp parallellt till placeboeffekten. Det var de negativa konsekvenserna av ett sockerpiller. Det visade sig att det blev biverkningar även av sockerpiller och det blev fler om man fick information om vad som kunde komma. Erfarenhet av biverkningar av andra mediciner spelar in för att man skall uppleva biverkningar etcetera. Och biverkningarna är reella, de existerar, de kan vara handikappande och ungefär en fjärdedel av de som tar placebo upplever just biverkningar. Detta säger psykiatriprofessornArthur Barsky i en Harvard Magazine artikel.



Man går alltid omkring och känner av kroppen lite, det smärtar till lite här och där, magen kan vara orolig. Det kanske är på gränsen att kännas... … ...

Nocebo beror delvis på att man redan har existerande symtom, som man kanske inte lägger märke till förrän man ökar uppmärksamheten. Man får alltså en förklaring till något man känner genom att göra det till en biverkan. Samma sak kan gälla om man får det verksamma preparatet i en studie, och då kan det göra att man slutar i onödan. Det är därför viktigt att kartlägga eventuella symtom innan så att man vet vilket gäller både vid läkemedelsstudier men också då man skall ta mediciner mot något. Man kanske slutar med medicinerna på grund av misstänkta biverkningar, men i själva verket fanns de där innan. I en studie av en vanlig medicin fann man att av de rapporterade biverkningarna var det bara 11 procent som berodde på medicinen, resterande 89 procent berodde på nocebo. Om detta fanns att läsa i JAMA år 2002 i en artikel av nämnde Barsky med flera. Jag har försökt ( lite grann) att hitta artikeln men lyckades inte. I anslutning till detta skriver man att de flesta av oss går omkring med lite symtom dagligen, lite värk, lite trötthet, kanske orolig mage eller annat och när man får en sjukdom och en medicin är det lätt att tolka våra symtom som biverkningar. För min egen del är det så att när jag känner efter så finns nog ofta lite symtom. Känn efter själv om det stämmer.

Lite mix om noceboeffekten

Vidare skriver man i Harvard Magazine att 75 procent av både sjukvårdsanställda och patienter inte känner till noceboeffekten. Mycket intressant.

Omgivningsfaktorer kan spela in. Vid en del cytostatikumbehandlingar blir man intensivt illamående och man man har funnit att de patienter som upplevt detta kan bli illamående om de kommer in i ett rum som är målat med samma färger som där de fick cytostatika. Hur rummet ser ut där man får en behandling är också viktigt. Om det är en rum med välkomnande atmosfär blir ofta resultatet bättre än där det är en ogästvänlig atmosfär.

Det är många konstigheter kring det här. Många upplevde sig bättre när de fått en pacemaker inmonterad men innan den hade aktiverats. Jag fick en känsla av att många kände en lättnad bara av att komma in på ett sjukhus. Ångesten reducerades.

Noceboeffekten finns givetvis även i situationer där man tror att det här är skadligt. Har man fått negativ information om sin sjukdom ökar detta på symtomen. När countrysångaren Clay Walker fick diagnosen MS sa läkaren att han kommer att sitta i rullstol inom fem år och att inom tio år skulle han vara död. Första åren med sjukdomen mådde Clay Walker mycket dåligt men har nu inte haft något skov på 13 år, se mitt inlägg om honom. Jämför häxdoktorers inverkan och levercancerpatienten.

Vad man säger,skriver kan skada.
En lärdom av detta bör vara att man skall vara försiktig med vad man skriver, vad man säger. Det kan faktiskt påverka negativt. Man skall ha belägg för vad man skriver och inte bara det. Man skall inte generalisera, ett fall är inte lika ett annat. Bloggar och andra sociala media och även ”gamla” media som tidningar kan faktiskt ha noceboeffekter.

Har jag några tankar, föreställningar, vanor som inverkar negativt på hur jag mår?

Man kanske skall leta efter vad man själv har för noceboeffekt inom sig som kan påverka. Jag skall fundera på det.

Placeboeffekten skall man inte rynka på näsan åt

Placebopiller betyder jag vill behaga-piller. Samma ursprung har franskans plaisir i till exempel melodin plaisir d'amour.

Det har gjorts en studie av placeboeffekten vid multipel skleros. Placeboeffekten tas ju med i studierna för att man vet att vi påverkas av att något görs eller att vi gör något för ( eller snarare mot) en åkomma.

Man har sett att placeboeffekten tycks ha förändrats under sedan 80-talet och framåt så att det nu inträffar färre årliga skov som följd av placeboeffekten än det gjorde i de tidigare studierna.

Man har gått igenom placebogrupperna i 26 större studier och fann att i genomsnitt hade de i placebogrupperna en minskning av ARR ( årlig skov frekvens) på 6,2% och p värdet för detta var p<0.0001 dvs att risken att värdet skulle vara en slump var mindre än 1 på 10 000.

Jag läser om detta på George Jelineks sajt. Hans konklusion är; Man skulle kunna översätta detta med att hopp och tro på dig själv och vad du gör med sjukdomen MS kommer sannolikt att resultera i en signifikant minskning i antalet skov helt oberoende vad nyttan är av aktuell behandling, oberoende av vad du gör ( motion, diet, omega-3, vitamin D, meditation , konventionella mediciner, CCSVI och alla andra terapier, alternativa och icke alternativa, kvacksalveri och icke kvacksalveri.)

Jag tror att det här är en siffra på vad känslan av kontroll över sjukdomen innebär, känslan av att sjukdomen inte har kontroll över dig. Kanske är det så att viljan har en viss betydelse.

Jelinek skriver också att om en studie tar tio år att fullfölja skulle detta motsvara en 50 % reduktion av skov frekvens hos de som inte fick någon aktiv behandling. Jag kan inte riktigt följa det resonemanget,

Jag har haft en känsla av att det kan vara så här. Jag träffar på människor som gör olika saker och som upplever positiva effekter av det och de tycks dessutom må ganska bra. Förvisso, nu går det ju inte vetenskapligt att resonera på det sättet men jag har ändå känslan av att det är bra att på något sätt få den känslan att man gör något.

Sen är det ju så att träning av fysiken ( oberoende av vilken nivå man är på) är bra vid olika kroniska sjukdomar. Samma sak gäller att reducera sin stress. Att äta ”nyttigt” är också bra för alla.

Kanske är det till och med så att man placeboeffekterna adderas, att om man minskar stressen, tränar fysiskt, äter bra, har roligt gör detta att effekten blir inte 6.2 % utan 6,2%+6,2% + osv. Önsketänkande får man ju ha.

Och skall man tro på den här youtube videon är det faktiskt så, observera jag har inte granskat fakta:

Här är en lång video. Cirka 8 minuter in handlar det om placeboeffekten, och om noceboeffekten.
Nocebo handlar om att saker man tror är negativa verkar negativt, kan skada hälsan. Obs jag har inte granskat fakta.

Viagra

Viagra

Ett forskar lag från Barcelona har undersökt om potensmedlet Viagra, (som är en vasodilatator, kärlvidgare och är ett medel vid oförmåga till erektion) har någon effekt på EAE, det vill säga en djurmodell av sjukdomen MS.

Man fann att med daglig behandling förbättrades djuren snabbt och det blev total återställning hos 50 procent av fallen. Man fann att de inflammatoriska cellerna i den vita materien i ryggmärgen minskade och därigenom minskade inflammationen.

Man tror att medlet förutom blodkärlsvidgande verkan även kan vara nervskyddande och skulle kunna användas vid stroke och Alzheimers sjukdom. Förra året kom en studie i Journal of Neurochemistry att liknande droger minskade nervvävnadsinflammation och följder av ”olycksfallskador” på djurmodeller.

Källa; Medical News Today

Om du inte lyckas första gången, försök , försök igen. - Att leva hälsosamt med countrysångaren Clyde Walker

Clay Walker: Om jag skulle ge en liten lektion är det denna: Din vilja är viktigare än din attityd, därför att viljan påverkar attityden. Det är därifrån attityden kommer.


Country & Western musikern Clay Walker intervjuas om hur han försökt hantera sin MS sjukdom via NationalMSSociety. I programmet finns intervjuaren Kate Milliken och neuropsykologen Rosalind Kalb, vars bok om kognitiva problem jag skrivit om tidigare,

Programmen finns på Youtube och är uppdelat i tre avsnitt och den övergripande titeln är Healthy Living/ Att leva hälsosamt eller sunt. De tre avsnitten delas upp i

1. Fysisk hälsa
2. .Emotionell hälsa och slutligen
3. Leva med MS

Clay Walker slog igenom 1993 och insjuknade något år senare i MS. Han hade bland annat domningar i ansiktet och svaghet i höger sida. Bland det första han fick höra var att han inte skulle leva länge. Efter cirka ett år fick han börja med Copaxone och han har därefter inte haft några skov. ( På 13 år då programmet spelades in). Han känner ibland av sin MS. I programmet berättar han bland annat att han är känslig för kyla men inte värme. Han kan också känna sig ostadig i bland.

När han var nydiagnostiserad sökte han information överallt och sökte sig bland annat till en läkare som sysslade bara med MS. Han läste också information bland annat från NMMS och inte minst säger han läste han om personer som han tyckte hade klarat sin MS bra. I början av 2000-talet startade han också en organisation Band against MS, som samlar in pengar bland annat genom konserter till olika MS ändamål, bland . Organisationen har också en sajt där det bland annat finns information om sjukdomen samt dessutom finns det berättelser om ”heroes” personer som fått MS och hur de hanterat det.

Clay berättar hur han snarast blivit mer fysiskt aktiv efter diagnosen än tidigare. Han gör någon fysisk aktivitet varje dag, men det kan vara varierande. Han säger att det inte får bli för upplåst utan det är viktigt att han tycker det är roligt hela tiden. Han joggar, spelar golf, lyfter skrot, gör yoga, cyklar, rider, arbetar i trädgården.

Rosalind Kalb säger att en bra fysisk form gör att man klarar de tuffa ”sakerna” med MS bättre. Bland annat hjälper en god fysisk form mot MS-tröttheten, fatigue.

Han är också noga med sin diet och försöker äta allmänt nyttigt. Han rekommenderar bland annat omega-3.

Här berättar också Rosalind Kalb om diet. Man skall äta sådant som man tycker om och som är realistiskt. Hon säger att man bör äta allmänt nyttigt och brain food vilket är nyttigt för alla, och hon räknar då upp bland annat omega-3 men också omega-6 vilket absolut inte ingår i min diet som något jag bör sträva att äta. Restriktion med fett allmänt. Dessutom nötter, grönsaker och frukt för att få vitaminer och övriga nödvändiga komponenter bland annat mineraler. Dieten bör vara balanserad. ( En lite diffus term; det beror på vad man har för utgångspunkt. En balanserad kost i Sverige är inte samma som i Spanien eller i Kina.

Vad som rekommenderas på Clays sajt är att man skall ta en multivitamintablett, vilket nog är tveksamt. Det finns undersökningar som talar för att detta inte är bra. Däremot D-vitamin är en viktig vitamin.

Allmänt är det ett mycket bra program, " balanserat"  och pekar på hur viktigt det är att man är med på noterna när man skall göra någon ändring, maximera sin hälsa, att det känns bra och roligt. Det får inte bli en tvångströja.

Återkommer till avsnitt två och tre.

Ryggmärgskadad kan stå på benen igen./ You tube plus reportage i SR

En ung man Rob Summers som fick en ryggmärgsskada 2006 och därefter varit rullstolsburen har kunnat stå på sina ben igen. Källa : Mail Online

Efter att ryggmärgen skadats totalt kan inte längre hjärnan känna av det område som finns nedanför skadan ( dvs de områden som vars nerver utgår från ryggmärgen nedanför skadan). Summers hade en skada där en viss känsel fanns kvar. En sådan skada gör att hjärnan inte kan kontrollera området nedanför skadan/ tvärsnittslesionen. Man har nu konstruerat ett implantat till ryggmärgen som vidarebefordrar information som känsel och liknande från benen till den del av ryggmärgen som skickar information till benens muskler och område nedanför skadan. Och det visar sig att detta gör att ryggmärgen klarar av att göra en del saker utan hjärnans medverkan. I det här fallet med första patienten ledde det till att patienten för första gången klarade att ställa sig upp, stå på sina ben för första gången sedan skadan. Det har också lett till att han känner av bättre, kan röra tår, vrister, knän och höfter på kommando.

Vad har gjort det här: '

• dels implantatet i ryggmärgen ( epidural stimulering)
• intensiv rörelseträning medan man stimulerade området nedanför skadan med den implanterade stimulatorn. Patientens ryggmärgsbanor stimulerades till att åter kunna samberka för att han skulle kunna stå och också ta steg med hjälp av en rullmatta plus terapeuter.
  .

Andra saker där man kan förbättra situationen är förbättrad sfincterfunktion och sexualfunktion.

Studierna har letts av Susan Harkema och V. Reggie Edgerton. Stålmannens stiftelse, Christopher & Dana Reeve Foundation, för forskning i att behandla ryggmärgsskador har också varit viktigt

Reportage i SR där Lars Olsson professor i neurobiologi och Fogdö intervjuas.

, Graviditet och MS Vitamin D och MS

MS och graviditet

Fallen med MS ökar. Ett forskningcenter i Australien Menzies Research  Institute har tittar på varför och det tycks vara så att graviditer skyddar mot MS. En anledning till att MS ökar hos kvinnor i första hand kan vara att barnen föds numera då kvinnan är äldre. Förr var tonårsgraviditeter och förstagångsfödande betydligt tidigare än numera, då många får första barnet efter trettio. Kan det vara så att de hormonförändringar som sker under graviditeten skyddar mot MS? Läs artikeln.
Varför skulle det vara så att graviditet skyddar? Kanske har det med immunförsvaret att göra. Det tycks vara så att östrogen påverkar immunförsvaret och T lymfocyterna. En tänkbar förklaring till detta kan vara att fostret som inte är kroppseget annars skulle angripas av immunförsvaret och det skulle bli spontanabort. Jag har spekulerat i det  här.



Multipel skleros och D-vitamin
I samma artikeln står också om en ny studie om vitamin D. 200 personer har undersöks och fynden talade för att D vitamin tycks skydda för att man skall få MS men det minskade också antalet skov. jag blev lite osäker om jag skrivit om studien tidigare då jag läst en studie från Menzies och vitamin D tidigare. Det tycks dock ligga så långt tillbaka som 2009 och studien handlade då om 145 personer.

Det tycks således finnas fyra studier numera som tyder på att högre halter av vitamin D i blodet skyddar mot skov av sjukdomen.

Karusellyoga

Karusellyoga, att snurra runt, runt med armarna utsträckta. Jag har praktiserat det en tid, ett halvår. Den yogalärare jag har i Puerto säger att det är en av de övningarna han inte vill vara utan någon dag. De andra övningarna var andningsövningar och en sorts”hjärtmassage”.

Det tog lång tid innan jag lyckades hitta något om ” karusellyoga” , men så småningom kom jag fram till sökorden ”sufi whirling”. Whirling dervishes gav också en del. Vad jag ville veta vad sägs det vara bra för. Jag är ju övertygad om att det finns naturliga förklaringar till det mesta, och jag vägrar tro på energikanaler och liknande som ju kinesisk och indisk medicin utgår från, däremot kan ju vissa saker ge effekt fast teorin bakom är fel. I de fallen tror jag att när man gör forskning på det kommer det att bli evidensbaserad vetenskap, och de delarna av den österländska medicinen kommer att inlemmas i vetenskapligt grundad medicin.
Så länge det inte kostar oskäligt och är ofarligt känns det okay att prova yoga och liknande, och idag känns yogan som ett behov. Det går inte exakt att peka på vad det är, men jag är ganska övertygad om att mina knän fick den slutgiltiga finishen genom yoga; jag blev mjuk och rörlig i knän. Annat som jag tror jag får via yogan är kroppkännedom. I yogan ingår ju att göra en del rörelser långsamt, göra sträckningar och samtidigt känna efter hur det känns. Jag tror att det gör att man bättre förnimmer var och hur kroppen är. Det finns också forskning som visar att de som gör yoga får en tillväxt i hjärnan i just de regioner som har betydelse för hur man förnimmer kroppen. Man har studerat detta med funktionell magnetkamera, fMRI.
Vad jag nu i första hand var ute efter var inte forskning utan snarare vad man säger att karusellyoga är bra för. Jag hittade en del på sajten Full Spectrum Healing. Trots att jag är allergisk mot ordet healing som för mig signalerar bot med icke vetenskapligt grundad metodik hämtar jag en del därifrån.
Man säger alltså att det balanserar flödet av energi både det som går ut och in.

1. man släpper kontrollen och låter huvudet dansa (?).
   
2. Stimulerar tallkortkörteln och hypofysen, frisläpper endorfiner och serotonin (och minskar behovet av antidepressiva)
   
3. ”Grundar” och lyfter upp. Grundar eller grounding är ett begrepp som jag uppfattar som att man stabiliserar psyket.
   
4. Frigör ögonmusklerna från små och rigida rörelser.
   
5. Minskar rädslan för ovanliga sinnesstämningar.
   
6. Återvänder till barndomens oskyldiga upplevelser av glädje.
   
7. Man upplever en total frihet.
   

Vad jag skulle kunna tänka mig är att karusellyoga skulle kunna förebygga en del fall av kristallsjuka, som beror på att det lossnar kristaller i innerörat där de känner av rörelser och sedan framkallar yrselupplevelser. Jag vet inte men en gissning är det ju.

Sen kan det ju tänkas att den här metodiken gör att man på något sätt skärps i sitt medvetande; man är ju onekligen tvungen att vara med hela tiden, annars ramlar man. Jag lyckades inte hitta någon bild av hur det ser ut hur när det snurrar för individen som snurrar, därför tog jag en egen video och höll på att ramla omkull på kuppen. Videon blev sällsynt färglös.

Bromsmedicinerna kommer att bli effektivare och med färre allvarliga biverkningar tror jag.

 Historia om "lyckopiller"

För många år sedan var jag med på ett hörn när man började prova de nya så kallade lyckopillren. (Hoppsan, nu slant visst skrivfingrarna, men lyckopillret kanske är ett etablerat begrepp nu ehuru ett olyckligt namn. Fast kanske, lycka är inte riktigt samma som det var för något decennium sedan. Då var det nästan fult eller i varje fall politiskt inkorrekt, och lyckopillret var en beteckning som skulle nedgradera värdet av medicinerna ifråga.) Det stora med  de så kallade SSRI preparaten var att de hade färre och mindre obehagliga biverkningar än tidigare mediciner mot depression.) Först kom det ett medel som man såg hade mycket goda effekter på patienternas psyke; så småningom visade det sig att medlet gav en hel del allvarliga biverkningar, bland annat Guillain-Barré syndrom  och medlet stoppades. Det sågs inga sådana effekter på den avdelning där jag var utan vi såg bara de positiva effekterna och att patienterna blev mindre depressiva. Det var därför en besvikelse när medlet visade sig ha sådana biverkningar. Men något år senare hade man utvecklat vidare och då kom det ny preparat som visade sig vara behäftade med färre allvarliga biverkningar.


 sker samma utveckling med bromsmedicinerna? 

Kanske är det så med de nya bromsmedicinerna. Här ett exempel på hur man arbetar med Gilenya.

FTY 720 Gilenya verkar på en receptor som kallas S1P sphingosine1-phosphate.

Denna receptor har många funktioner i kroppen och genom närmare analyser av hur medlet FTY720 fungerar på receptorn skulle man kunna komma på biverkningarna- det är i varje fall vad Timothy Hlas forskarlag vid Weill Cornell Medical College i New York strävar till.







Om S-1-P receptorn



S1P är en sphingolipid. Dessa finns i alla mänskliga cellmembran och de är inblandade överföringen av signaler över membranen, tillväxt av celler och rörlighet genom cellmembranen samt också i den så kallade programerade celldöden. Receptorn S-1-P finns med vid bland annat vid infektioner, hörande och utveckling av dövhet, hjärtats utveckling, tumörutveckling, cancer i äggstockar, hjärna, tjocktarm, lungor, bröst, inflammationer, sårläkning, blodplättarnas effekter.(Children's Hospital of Oakland Research Institute)







S1P-receptorn finns i blodet och i de flesta mänskliga celler och har många biologiska funktioner däribland immunitet. Exempel: Bland immunförsvarets olika T celler, finns några som kallas T reg celler som påverkar de T-celler som exempelvis skadar myelin. De motverkar deras aggressivitet så att deras tolerans mot det de angriper ökar, så kallad immunologisk tolerans. Men om T-reg cellerna får verka alltför fritt kan immunförsvaret skadas.



De delar av en medicin som ger biverkningar kanske inte är nödvändiga för att medicinen skall ha en terapeutisk effekt

Timothy Hlas forskarlag har nu försökt klarlägga de kemiska mekanismer som ligger bakom att Gilenya eller FTY 720 biverkning på lungor (hos möss). Man fann en mekanism där FTY 720 gör att SIP receptorn försämras ( degrades) i de celler som ligger nära lungornas blodkärl, och denna minskning av S1P-receptor nivåer gjorde att innehåll i blodkärlen läckte ut i lungorna och skadade deras funktion. Det tycks inte vara så att effekterna av FTY 720 på immuncellerna är beroende av att S1P-receptorn degraderas för att FTY skall ha de terapeutiska effekterna vid MS. Kan man således isolera vad som är gynnsamt vid MS och ta bort de delar som skadar kan en utveckling ske mot bättre medicin. Jag är alldeles övertygad om att detta kommer, om inte det sker något helt annat som är ännu bättre.

Källa Journal of Clinical Investigation

Hjärna och inlärning

Min skola då jag gick i tredje klass. Några gick över skogen i alla väder . Många cyklade och åkte skidor till skolan. En syster till den som hade besvärligast skolväg blev en mycket känd skådespelerska. Fys. aktivitet kanske är bra för kreativiteten också.

Intressant om inlärning- det handlar inte bara om skolan, inlärning pågår hela livet- i Karin Bojs artikel : Så vill hjärnforskarna ändra skolan
.
De barn som är fysisk aktiva presterar bättre i skolan än stolsnötarna. Det har forskarna vetat länge- men i skolan gör man tvärtom. Delvis ändrar man ämnet gymnastik till  Idrott och Hälsa och därigenom blir det delvis ett pluggämne. I och för sig behövs kunskapen om hälsa men den kanske inte skulle tas från tiden för fysisk aktivitet. Att den aktivitet som förr var mest för de redan fysiskt aktiva kan ändras till att passa alla är en annan sak.

Det var bara ett exempel. Det finns ganska mycket som kunde ändras om forskarna skulle bestämma. Det tycks vara så att envägskommunikation ger sämst resultat av pedagogik. Vid en undersökning fick en grupp höra en traditionell föreläsning oavbrutet, en annan grupp fick det uppdelar på fyra kortare intervall, en tredje fick rita konceptkartor ( en sorts mindmaps) och en fjärde fick skriva uppsatser för att kontrollera sig själva efter kortare avsnitt. Den sista gruppen var överlägset bäst.  Det är rimligt. Det engagerade större delar av hjärnans nätverk, skapade fler synapser. Krokar som kunskapen kan hängas på.

Fysisk aktivitet är viktigt inte bara för barns inlärning. Även vuxna och äldre får förbättrad inlärning och minne, Det finns forskning som visar att minnet blir bättre hos de som regelbundet fys.tränar. Demenssjukdomar fördröjs av fysisk aktivitet. Så var ett gott föredöme för dina barn och barnbarn- gör din fysträning. Du har stor nytta av det.

Fett debatten- kan man fortsätta med Jelineks/ Swanks diet?

Inledning

När jag läser fettdebatten blir jag frågande inför Jelineks/Swanks diet, som ju innebär att man försöker minska mättade fetter till under 15 g om dagen. Det kan ju innebära att man ersätter de mättade fetterna med kolhydrater, och kanske snabba. Debatten har fått upp mina ögon för detta.

Det tycks dock vara så att det finns samstämmighet om transfetter, de är skadliga, ger mer hjärt-kärlsjukdomar, omega-3 är nyttigt. Så långt överenstämmelse. Omega-6 där finns också en överensstämmelse. Man skall försöka ligga lågt med det men det behövs också men kanske inte i det överflöd som många debattörer menar finns. Mättade fetter då, där menar LCHF att de är extremt nyttiga, naturliga. Att de gör cellmembranen mera rigida gör dem bara starkare. Själv tror jag nog att cellmembranens flexibilitet gör dem starkare och den ökar med mer inslag av omättade fettsyror. Jämför med andra saker. Under våren då det är mycket sav i träden är det lättare att böja grenar än då de är stelare och torrare. Lite inne på den frågan är dock LCHF också eftersom de hellre vill ha mjök från kor som betar grönt, kött från vilt. Båda innehåller mer omega-3. I det följande skall jag titta på varför man går ner i vikt vid LCHF. Är det fettet?

Jag har läst i flera böcker om LCHF Lifsfeldts fettskrämd, Matrevolutionen av kostdoktorn,, Hjärnkoll på vikten av Ingvar och Eldh, ( kallar den LCHF i detta sammanhang därför att den hävdar att fett är mättande) samt I stället för Doping av Frank Nilsson.

Det är väl ingen tvekan om att exempelvis Lar-Erik Lifsfeldt har gått ned i vikt på sin den diet han beskriver. Men frågan är varför? Själv tror jag att en del av förklaringen är att han tidigare åt kolhydrater med ett högt glykemisk index och på så sätt fick sugningar efter mat pga svängningar i blodsocker och svängande insulin.

Fett släcker hungern bättre än annat?

Lifsfeldt skriver under förklaringar sidan 87: Man äter mindre när man äter fett. Av erfarenhet vet jag att om jag ätit tex en fläskfilé med en sås som inte är fet så kommer hungern ett par timmar senare . Skulle jag däremot ha en fet mascarponeladdad gräddsås till så har man inga problem och slipper leta i skåpen efter något att sätta tänderna i. Han beskriver bland annat en studie( sid 84) med tre tre grupper med olika kolhydratintag. I en grupp kallad lågfettgrupp ( inte lågproteingrupp även om det också var lägre med proteiner) fick männen 1800 kcal och kvinnorna 1500. Det fanns två lågkolhydratgrupper. En fick samma antal kcal som i första gruppen och i tredje gruppen 2100 respektive 1800.

Så här såg det ut:

	Kolhydrater	Proteiner	Fett	Viktnedgång
Låg fett grupp	55 %	15 %	30%	Lyckades sämst
LCHF grupp 2	5%	30%	65%	Lyckades bäst gå ned i vikt.
LCHF grupp 2 med högre antal kcal	5%	30	65	Medelvikt nedgång

Används energin i fett till på ett annat sätt än exempelvis kolhydrater?

Hur förklarar man detta skriver Lifsfeldt. Gäller inte termodynamiken lagar? Först om man ser till vilka som åt olika mängd kalorier så stämmer faktiskt termodynamiken. De som åt minst kcal gick ned mest.

Men i gruppen som åt lika mycket kcal så var det LCHF gruppen.

Men varför gick LCHF grupperna ner mer än lågfettgruppen. Lifsfeldt skriver att kcal är energi. Energi kan ta sig olika former rörelseenergi, värmeenergi och menar att det är det som händer. Det förklarar det inte riktigt tycker jag.

Det finns dock en annan förklaring och det är att de här grupperna fungerar som alla andra grupper de följer inte dieten strikt om de känner sug. Men varför skulle lågfettsgruppen ”fuska” mer? Ja det finns faktiskt en nutrient som de får mindre av förutom fett nämligen proteiner. Kanske är det proteiner som mättar mer?

BBC:s genomgång av Atkins diet.

Bränner man mer energi på fettrik diet?

I BBCs serie the Story of Low Carb(Obs det finns fem avsnitt. Man bör se hela.), går man igenom Atkinsdieten. Där tittade man på om man vid LCHC bränner mer energi än vid låg fettsdiet. Så var det inte Svar Nej,vid LCHF gör man inte av med mer energi.

Blir man mättare av fett, som Lifsfeldt skriver eller som Ingvar/Eldh skriver i Hjärnkoll på vikten/”när matfettet bryts ned i tarmen bildas ämnen som förstärker mättnadskänslan bl a enterostatin” eller ”trots att fett är energirikt tycks det inte skapa beroende på samma sätt som socker”. Det senare motsägs av forskning av bland annat Sara Ward vid universitetet i South Carolina, Chapel Hill. Jag har skrivit om det här. Enligt den forskningentycks socker, fett och salt samtliga skapa beroende. I BBC program tittade man också på om fett minskade mättnadskänsla. men det var tvärtom istället stimulerades aptiten. Svar nej, fett stimulerar aptit.

Protein tycks verka mättande.

I BBS program redogörs för en dansk studie (A. Astrup ) där en grupp fick äta kost med hög halt kolhydrater och andra gruppen fick kost med mycket proteiner,, en kost som på det sättet liknade Atkins men var låg på fett. Resultatet blev att de på kost med hög proteinhalt gick ner betydligt i vikt. Studien tyder på att det är protein som gör att man upplever mättnadskänsla och äter mindre. Arne Astrup intervjuades i expressen förra året. Bli smal utan att räkna kalorier artikel i Expressen .

Orsaken till att LCHF fungerar tycks vara att protein mättar bättre. Fett i sig stimulerar hunger och det stämmer bättre med grundforskningen på råttor att både kolhydrater och fetter stimulerar till att äta mer liksom salt. Tyvärr har jag inte sett någon forskning på av den typen på proteiner.

Slutsats:

Det tycks vara så att fettet inte är det som minskar suget efter mat huvudsakligen utan snarare proteinet. Men så kallade snabba kolhydrater framkallar sug genom att det ger snabb höjning av insulin med följande blodsockersänkning och sug efter mer, en del av det som kallas sockerberoende. Dock framkallar även fett sug och det är i stället protein som tycks ge mättnad.

Jag kan alltså fortsätta med min diet med låga mättade fetter men bör ännu mera titta på det här med snabba sockerarter. Den kost som Astrup rekommenderar i Expressen är i många stycken lik min diet. Jag skall försöka öka på linser, bönor och ärter för att få mer protein.

I grönsaksandet finns nu både ärtor och bönor.

Hjärna och Musik

För drygt två månader sedan höll jag en föreläsning om hjärnan och musik hos jazzgruppen, Skandinaviska Klubben i Puerto de la Cruz. Jag lade ut en del av det på nätet. Det tycks  vara svårt att hitta och jag lägger ut det igen. Det är inte svårt att hålla föredrag när man har sådana medhjälpare som  Ella, Louis, Coletrane osv:

Inledande musik: Ronnie Gardiner

Ronnie Gardiner är förutom trummis upphovsman till en terapi för hjärnskador och har utvecklat det från sitt musicerande. Han har utvecklat terapin bland annat efter kontakter med Sperry, som fick Nobelpriset i medicin 1981 sedan han ökat kunskapen om de två hjärnhalvornas olika funktioner, efter att ha studerat människor som fått förbindelsen mellan hjärnornas två halvor avskuren i samband med operation för mycket svår epilepsi.

Rytmen är basal, säger Ronnie Gardiner, och finns med oss redan från fosterlivet i form av mammans hjärtrytm. I sin terapi idag arbetar han med tre (3) R, rytm, rörelse och röst. Populärt kan behandlingen beskrivas som en elektrisk omkoppling i hjärnan: Man vill lära de intilliggande områdena i hjärnan att ge de impulser som det skadade området inte längre kan ge. Syftet är att stimulera så stora delar av hjärnan som möjligt och att utveckla, förbättra kontakterna mellan båda hjärnhalvorna. För att uppnå detta har Ronnie Gardiner utvecklat ett unikt notsystem för rörelser och rytmer. Ronnie har sett att det förbättrat kroppsspråket, koordinationen av motoriken och förmågan till koncentration hos de strokepatienter som deltagit i rehabilitering. Någon stor utvärdering av det har jag ännu inte sett.

Det finns på youtube videos med Ronnie Gardiner där man visar terapin.

Man kan nog säga att Ronnie Gardiners terapi är ett exempel på hjärnans neuroplasticitet, som kanske är det viktiga i vad jag säger här. Neuroplasticitet är ett ganska nytt begrepp, som står för hjärnans livslånga utvecklingsförmåga, att kunna läka efter skador, att bilda nya nervceller, att bilda nya förbindelser mellan nervceller, nya nätverk i hjärnan. För inte så länge sedan trodde man att inga nya nervceller bildades efter att man vuxit upp, och att det enda som hände var att ett visst antal nervceller i hjärnan dog varje dag, vanligen 10 000. Nu är allmänt accepterat att det finns områden i hjärnan där nybildning ständigt sker. Träning med exempelvis pianospel gör att man får förstorade områden i hjärnan där just centrum för bland annat fingrarnas muskler.

Violinister lika så.Taxichaufförer i London får en viss förändring i hjärnans minnesområden. Allt är exempel på neuroplasticitet.

Musik Dave Brubeck Take the A train. Träning av pianospel ger vissa förändringar av hjärnan liksom violinspel, speciellt om man börjar för 7 års åder är detta markant.

1. Det sker en stor tillväxt av hjärnan från man är född till 25-årsåldern. Denna utvecklingsneuroplasticitet är speciellt stor under puberteten. Eftersom den kommer olika tidigt hos olika personer och det också skiljer sig två år mellan pojkar och flickor kan hjärnorna vara på tolvårsåldersstadiet hos en del i en skolklass och hos andra kan det vara på 18 årsstadiet.
2. En förmåga till förändring finns om en stor skada inträffar exempelvis en stroke, olycka, operation. Då sätter en läkningsprocess igång, som liknar vad som händer då hjärnan utvecklas. Läkningsneuroplasticitet
3. Slutligen finns en ständigt pågående nybildning av nervceller och omändring av nervceller med nya kontakter mellan dem, nya nätverk mellan nervcellerna. Detta har med inlärning av nya förmågor och minnet att göra. Inlärningsneuroplasticitet.

Heaven Alice Babs och Duke Ellington.

Att hjärna och musik och talförmåga hängde ihop visste man om redan på 1700-talet. Olof von Dahlin skrev 1745 om den dumbe (mållöse) som kunde sjunga. Det handlade om Jon Persson som vid 33 års ålder fick ett slaganfall med förlamningssymtom från högra sidan av kroppen och förlust av talförmågan (afasi). Han kunde inte säga mer än ordet ”ja”. MEN han kunde sjunga psalmer , psalmer som han lärt innan han blev sjuk och detta gjorde han rent och tydligt som när han var en frisk. Han måste dock hjälpas igång av någon annan. Dessutom kunde han på samma sätt läsa kända böner om någon hjälpte honom igång och bönerna lästes med betoning av rytmen.

Musik och rytm tycks aktivera strukturer i båda hjärnhalvorna samtidigt men mer i högra halvan än vänstra. Vid skador på exempelvis talcentrat som finns på vänster sidas hjärnbark kan man med musikens hjälp stimulera neurala resurser( nätverk mellan olika nervceller) för att träna tal, språk eller kognitiv träning som minnesträning.

När man tränar att tala efter en hjärnskada med afasi, kan sjungande som till stor del härstammar från centra i högra hjärnhalvan göra att man smiter förbi skadan i vänstra hjärnhalvans talcenter för att träna patienternas tal. Man har till exempel visat att sång kan göra att man lär sig ord bättre. Vid enbart tal aktiveras till stor del talcentra i vänster sida av hjärnan. Musik plus text engagerar fler hjärncentra på samma gång. Tajmingen är viktig för att text, rytm, motorisk aktivitet skall komma exakt rätt. Det verkar som musiken också kan vara aktiverande vid uppmärksamhetsstörningar pga hjärnskada. Sång och träning av musik på instrument gör också att man utnyttjar betydligt fler olika nätverk mellan celler i hjärnan än enbart tal, eller enbart en motorisk uppgift. Speciellt har man visat att om en musiker börjar träna ett instrument före sju års ålder får mer tillväxt av hjärnan för just de muskler man arbetar med, exempelvis hos violinister, pianister. Ett exempel på hur utvecklingsneuroplasticitet kan påverkas.
Hos människor i allmänhet som inte är specialintresserade av musik, är främst höger hjärnhalva engagerad. Ju mer man går in aktivt för att musicera, att analysera musik desto mer använder man vänster hjärnhalva. Vill man däremot kunna göra syntes, sätta samman saker som att uppfatta harmonier, ackord, melodislingor använder man hö hjärnhalva.

Autumn in New York – Ella och Louis 5:57

Hur kan man veta det här???

• Först var det efter obduktioner av skadade personer. Personer som haft svårt att artikulera fann man hade skador på vä hjärnhalva i Brocas område osv.
• Sedan kom studierna på människor som fått förbindelserna mellan hjärnhalvorna avskurna. Höger hjärnhalva står för ordlösa funktioner, uppfattning av rymd, djup, helhetsbild. Man kan lite beskriva det med att en bild säger mer än tusen ord, där vä hjärnan står för ordförståelsen medan höger hjärnhalva står för bildförståelsen.Vänster hjärnhalvas tänkande är analytiskt och orsak-verkan tänkande, medan hö är spatiellt- rumsuppfattande och syntes ( foga samman till enheter).

Under de senaste 20 åren har en stor kunskap om hjärnan tillkommit. Det finns nu flera olika undersökningapparaturer som möjligtgjort detta. På en bild finns en så kallad magnetkamera, Magnetic Resonance Tomography. En utveckling av den gör att man kan studera förändrad cirkulation i hjärnan, något som visar var aktiviteter är på gång. Med hjälp av detta och flera andra metoder kan man nu oblodigt studera skallens inre och hjärna samt ryggmärg. Många har sannolikt gjort magnetkameraundersökning. Man måste då ta bort alla metaller annars far dessa iväg och kan orsaka stor skada. Det dundrar kraftigt och de som har claustrofobi är det svårt för. Ett sätt att motverka sådana känslor är att man kan få ta med sig favoritmusik och spela under undersökningen. Detta är ett exempel på musikens påverkan på hjärnan emotionellt.

Parkers mood – Charlie “Bird” Parker 3:26 (legendarisk blues)

Flera karaktäristika har förslagits påverka musikens emotionsväckande förmåga. Melodier i dur och snabba tempon kan ge lyckokänsla, medan melodier i moll och långsamma tempon kan motsvara ledsenhet. Snabba tempon tillsamman med dissonanser kan ge känsla av oro och fruktan. Dissonanser kanske genomgående i olika kulturer skapar ledsenhet. Till en del är dissonanser kulturbetingade men tycks också vara en inre kvalitet i musiken. Man har studerat spädbarn på fyra månader och funnit att de reagerar negativt på dissonanser ( men samtidigt när man vet att spädbarnen erfarenheter börjar redan i fosterlivet och med moderns upplevelser så är kanske det inte heller helt obetingat till kultur).

Vi skall nu lyssna på Westendblues med Louis Armstrong. En musik som jag skulle kunna använda för att distrahera mig inne i en magnetkamera..

1. . Man kan ha olika perspektiv eller sätt att se på hjärnan. Ett sätt är att dela in den i höger och vänster hjärnhalva. Vänster hjärnhalva är hos de flesta dominant, eftersom där finns centrum för tal dvs ordförståelse och artikulation, där finns de centra som styr rörelser och uppfattar känsla från den pariga kroppsdel, arm fot man använder mest. Höger hjärnhalva är dock minst lika viktig., Förbindelserna mellan de båda hjärnhalvorna är viktig eftersom hjärnan arbetar som en enhet, nätverkar mellan olika viktiga centra i hjärnan för varje händelse i storhjärnan och hjärnbarken kortex. En bild visade att förbindelsen mellan de båda hjärnhalvorna är kraftigare hos musiker än hos icke-musiker.
   Man skall inte stirra sig blind på detta med olika centra för olika förmågor. Varje förmåga är beroende av att olika nervceller på olika ställen samarbetar. En annan bild visar fMRI bild över olika delar är aktiverade då man lyssnar på musik. För att gå måste man kunna både känna var olika delar av kroppen finns och man måste kunna styra kroppens muskler. Tajmingen är viktig för när man känner när man sätter i en fot och när musklerna gör det. Annars ramlar man. När man lär sig en ny förmåga engageras många olika nervceller på olika ställen och nya förbindelser och nya celler bildas.(inlärningsneuroplasticitet) Exempelvis när man lär sig gå, eller när man lär sig spela piano. Ju mer man tränar en förmåga desto färre hjärnceller engageras. När en proffsmusiker spelar ett stycke använder denne betydligt färre hjärnceller än amatören som spelar samma stycke. När man lärt sig gå blir detta automatisk och omedvetet.

Musik: Louis Armstrong and Ella Fitzgerald: Här är det nog så att musiken kan tilltala alla människor, njutas av och att höger hjärnhalva användes hos mig. Hos Louis och Ella var det säkert så att vänster hjärnhalva användes. Centra för analysförmåga, tonarter, texter.

1. En annat uppdelningssätt kan vara utifrån hur hjärnan utvecklats .En bild visar hjärnan hos primitiva djur, hummer, groda, fågel, fisk och människan. Det unika för djur högre upp i evolutionskedjan är storhjärnan och för människan är det hjärnbarkens utveckling. Det är därifrån beteckningen reptilhjärnan kommit, en skämtsam beteckning på när omedvetna krafter styr, vid driftpräglade beteenden och grundläggande biologiska funktioner. Oftast syftar begreppet på hjärnstammen men i vissa fall räknas även lillhjärnan och amygdala dit. Reptilhjärnan är inte ett vetenskapligt begrepp utan används framförallt i massmedier . Många viktiga funktioner finns inom de lägre områdena till exempel är centra för andning, cirkulation och hjärtverksamhet till stor del omedvetna. Stor del av minnesfunktionen är baserad i områden nedanför hjärnbarken. Även primitiva varelser har minne. Eric Kandel fick Nobelpriset för banbrytande forskning om minnesfunktioner hos snäckan Aplysia. Vid utövande av musik ställs stora krav på de olika minnescentra. Då något går från korttidsminne till långtidsminne innebär det att nya förbindelser bildas mellan olika nervceller. Inlärnings neuroplasticitet. Denna form av att utvecklas finns kvar hela livet. Det är till och med så att där är den äldre hjärnan överlägsen den yngre. Den har ofta uppspårade banor där yngre behöver göra nya. Detta kallas i dagligt tal erfarenhet, men det finns ett biologiskt underlag för detta. Där finns något som samhället är dåligt på att utnyttja.
   Ett sätt att hålla hjärnan ung och utveckla hjärnan är att försöka tänka i nya banor, se saker på ett nytt sätt.
   Som att sätta nya texter till gamla melodier, ge musiken ett nytt innehåll.

   Musik Monika Zetterlund As time goes by/ men tiden går Den ursprungliga romantiska texten har förvandlats till en Vietnamprotest.

2. Ett tredje sätt att dela in hjärnan är titta på var olika centra för olika funktioner finns. Var talcentrum ( förstå tal) finns har man vetat i mer än 100 år och likaså var Brocas area( att artikulera, att tala) finns. Under senare år har man tilldelat Einstein en egen area, ett område för abstrakt och metaforiskt tänkande. Ett område som inte ligger långt i från området för att förstå tal, och heller inte från det område som är välutvecklat hos musiker- planum temporale- (de som har absolut gehör, absolute pitch har speciell stort på vänstersidan.) Någonstans har jag läst att Einstein spelade fiol då han ville vara kreativ.

   June Night – Svend Asmussen ( jazz på fiol) 2:4

Men egentligen vet man numera att för alla aktiviteter och egenskaper är det nätverk som gäller. När man till exempel tar in information via synen delas den upp i små, små bitar, hur storlekar, lutningar, uppdelningar av färger och mycket mycket mer. När man ser en grön fyrkant så är det egentligen något helt annat hjärnan ser men plockar sedan ihop det till en grön fyrkant. På samma sätt är det med hörseln, när vi lyssnar till musik separeras den i olika delar som sedan via olika nätverk sätts samman så att vi uppfattar en viss musik.

So what – Miles Davis och John Coltrane

Man har börjat studera vad som händer i hjärnan vid improvisation. Man tror ju att improvisation har med kreativitet att göra. Att studera detta i magnetkamerautrustning är svårt eftersom instrument ofta innehåller metaller. Men man har gjort åtminstone en undersökning där man byggt ett keyboard av plast och uppmanade musiker att improvisera. Det är en så kallad pilotundersökning- förstudie. Vad fann man?

Vid improvisation använder man samma hjärnnätverk som man sett då man drömmer.

1. Först stänger ner en region som är ansvarig för självkontroll; den blev mindre aktiv. Sitter i prefrontalloben .
   
2. Ett mindre område i samma prefrontallob blev mer aktivt. Där finns en region knuten till när man berättar sin autobiografiska historia. (jazzimprovisation har många individuella stilar som ofta beskrivs om att berätta den egna musikaliska berättelsen.
   
3. Ännu mer fascinerande var att de studerade musikerna också fick ett förhöjt medvetande; regioner som hade med känsel, hörsel, syn förstärktes trots att de som spelade inte såg hörde kände något nytt.
   

Man får ta mycket av vad jag sagt med en eller flera nypor salt. Att man funnit något i en vetenskaplig studie betyder inte att det man funnit är vetenskapligt bevisat. Det är betydligt större krav än så. Ofta ser man rapporter om att det är si eller så. Grönt te är nyttigt, är farligt osv. Det finns en hel del kvar att studera innan man kan fastställa mycket av vad jag sagt men,

Det är så att hjärnan fortsätter att utvecklas långt efter man fötts och det är inte bara så att 10 000 hjärnceller dör. Man har förresten 1 biljon hjärnceller (inkluderande alla celler i hjärnan), varför man vid 100 år bara har förlorat 0,000 nånting procent och dessutom har det då tillkommit. Tittar man på neruon är det också ett relativt litet antal.

Att hjärnan har en förmåga att förändras och läkas långt upp i åren är också allmänt accepterat. I vissa avseende blir den bättre ju äldre man blir. Det är vad vi kallar erfarenhet men det finns alltså neurobiologiska förklaringar till vad det är.

Vi har nu lyssnat på Ellington som inspiratör: Dave Brubeck. Som ledare och dirigent och för båda sakerna är tajming viktigt. Vi avslutar med Sophisticated lady – Duke Ellington 3:52 (ledarskap,

Stress kan ge stroke- stroke kan förändra livet en del till och med till det bättre- men den förändringen borde kunna ske utan stroke.

Trebarnsmamman Annika Grundfors fick en stroke för två år sedan. Hennes tre barn var mellan sju månader och femton år och hon arbetade då som byråchef, marknadschef och projektledare och beskriver det som att livet rusade på i 180, enligt en artikel i DN.
Det var inget aneurysm som brustit. Någon orsak till hennes stroke kunde läkarna inte hitta; ingen infarkt, ingen blödning. Själv är hon övertygad om att det var stress. Hon sa aldrig nej till någonting. Man är böjd att hålla med henne.
Artikeln beskriver bra vad som hände efter hennes stroke, hur hennes kognitiva funktioner som minne, förmåga att läsa, hålla flera saker i luften samtidigt försämras. Hon blir fortfarande mycket trött av att läsa en tidningsartikel. Jag känner igen allt det där. Hon beskriver också den trötthet, fatigue som kom efter stroken. Oavsett vad hjärnskadan beror på blir symtomen ofta likartade.
Annika Grundfors arbetar nu på hjärnfonden och samordnar kontakter med donatorer och forskare.



Artikeln är ett bra exempel på vad som händer efter att man insjuknat i en svår sjukdom. Det blir både ett skeende som beror ett biologisk skeende, vid stroke och andra hjärnsjukdomar beroende på att nervvävnad skadas, men det inträffade leder också till en psykologisk kris, som man måste arbeta sig igenom.
Annika Grundfors har förändrats och hon har inte samma kapacitet som tidigare, vilket lett till att hennes liv förändrats. Förr hade hon andra saker i huvudet då hon lekte med sina barn och hon kände ständig press. Hon var aldrig glad. Idag är det förändrat. Hon är mer närvarande i vad hon gör och hon är gladare. På ytan syns inte att hon har förändrats och de problem hon har, vilket inneburit att hon blivit tvungen att lära sig säga nej. Hon anser att hon borde ha genomfört de här förändringarna i sjukdomen kom.
Jag skulle önska att folk tog till sig den här artikeln och genomförde förändringar i sina liv innan de drabbas av sjukdomar till följd av stress. De kanske läser det artikeln och håller med, men sedan lägger man tidningen åt sidan och fortsätter som vanligt. Men det finns ett ordspråk som lyder: en vattendroppe urholkar stenen- kanske information också i längden ger förändringar i livsstilen.