jungfrun i det gröna |
lär Muhammed ha sagt. Det gäller svartkummin eller Nigella Sativa.
Jag minns att min mormor odlade en växt som hette Jungfrun i det
gröna, och den är släkt med Nigella Sativa. Den heter Nigella
Damascena, Nigella från Damaskus. Jag vet inte om hon använde den
som någon sorts krydda eller hälsobefrämjande ört. Den innehåller
ämnen som är giftiga.
Nigella Sativa eller svartkummin har
använt i Östern under ett par tusen år mot ett stort antal
sjukdomar, därav talesättet att den hjälper mot allt utom döden.
När jag söker Nigella Sativa på Google Scholar får jag mer än
8000 napp och söker jag på Pub
Med får jag 400 studier som resultat. Söker man på en av de
viktigaste substanserna i Nigella Sativa thymoquinine får jag 276
napp. Det tillhör alltså en av de naturmediciner som man bedriver
modern forskning kring.
Bland de effekter man sett är bland
annat hypoglykemiska effekter- blodsockersänkande, anti tumör
effekter samt immunpåverkande effekter. ( Winkler
et al)
Vidare finns en anti oxidant effekt,
det tycks påverka kroppens system att omhänderta fria radikaler,
sådana molekyler som bildas i kroppen i samband med
energiframställning, ämnen som genom att de är kemiskt reaktiva-
bildar lätt föreningar med andra ämnen- och därför lätt kan
skada vävnadskomponenter om de får verka ohämmat. Populärt brukar
man jämföra sådana skador med att plåt rostar av kontakt med
syra. Det kan vara så att Nigella Sativa kan öka kroppens kapacitet
att omhänderta dessa fria
radikaler.
Winkler
et al skriver också att man visas att Olja från Nigella Sativa och
thymoquinine har visat sig besitta potenta antiinflammatoriska
effekter på många modeller av inflammatoriska sjukdomar exempelvis
experimentell encephalomyelit, colit (
tjocktarmsinflammationsmodell), artriter med flera. Det
tycks vara så att makrofagernas ( ätarcellerna i immunsystemet)
bildande av nitritoxid hämmas vilket kan vara positivt. Nigella
ökade produktionen av signalsubstansen IL-1B samt tycks minska
NF-κB.
NF-κB
är en transkriptionsfaktor, dvs den är
involverad i transkriptionen- överförande av DNA:s information till
RNA som sedan leder till att proteiner bildas. Vid bland annat
sjukdomar i immunsystemet, cancersjukdomar spelar NF-κB
en viktig roll. Anledningen till att till exempel gurkmeja har blivit
populärt hos många är att det tros hämma NF-κB
verkan.
Sammanfattningsvis
skriver Winkler et al om sin studie attextrakt från nigella sativa
påverkar biokemiska vägar inom immunsystemet som har med cytokinen
INF-gamma att göra. Detta kan vara en förklaring till de
hälsoeffekter man trott sig se av nigella sativa.
Då
jag läser igenom titlarna på de studier som gjorts är det så vitt
jag kan se grundforskning i laboratorier avseende cancer,
inflammatoriska sjukdomar. Vid snabb genomgång hittar jag inga
kliniska studier på pub med. Men att det här finns farmakologiskt
aktiva ämnen speciellt thymoquinine är helt klar; om och hur detta
kan användas i framtiden inom medicin baserad på forskningsrön kan
jag inte bedöma.
Hej! Har med intresse följt bl a din serie om vitamin D. Jag har substituerat i flera år för egen del. Nu tog jag till mig rönen beträffande Thymoquinone och var på vippen att rekvirera en burk, då jag fann denna artikel: http://www.plosone.org/article/info:doi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0012124 .
SvaraRaderaAnser du att man kan acceptera lite förkortade telomerer om man får revenue i andra änden?
Vänligaste hälsningar,
Ulf Söderbäck
Hej Ulf,
RaderaNigella Sativex eller thymoquinone skulle jag inte använda-jag hittade bara grundforskning om det. Överhuvudtaget skall man vara försiktig med alla medel och också tillskott. D vitamin känns för min personliga del väl beprövat vad beträffar risker, och till viss del beträffande effekt. Söker man på PubMed finner man 54000 artiklar och ändå är det nog lång väg kvar innan man är framme vid stor sannolikhet.
Riskerna med tillskott exemplifieras väl av de negativa effekter man funnit med vitamintillskott i ex. multivitaminpiller.
Nej, thymoquinone är nog inte aktuellt att ta; jag skrev om det därför att det är ett intressant medel som i framtiden kanske kommer att användas vid en del sjukdomar. Men dit är det mycket långt. När och om det väl börjat prövas kliniskt tar det ett femtontal år innan det är framme att släppas som läkemedel om det nu kommer så långt.
Hälsningar
Sune