D-vitaminbrist och hjärt/kärlsjukdomar

Människor med låga D-vitaminnivåer har en ökad risk att dö av en hjärtattack och att tidigt av en hjärtkärlsjukdom enligt en stor epidemiologisk undersökning gjord vid Köpenhams universitetssjukhus av bl a Dr Børge G Nordestgaard. En säger att billigaste sättet att få tillräckligt med D-vitamin är att låta solen skina på sin hud med regelbundna intervall, men naturligtvis skall man undvika att bli solbränd med de risker det innebär.
Man kanske skall tillägga att dels behövs inte speciellt lång tid i solen, även då man simmar och är i vatten verkar solen på huden så att det bildas D-vitamin. Däremot fungerar det inte om solen står lägre så att din skugga är längre än din egen kroppslängd. Det innebär att vara i solen till exempel idag även klockan 12 på dagen ger inget D-vitamin. Under den här sommaren har tillfällena till sol varit begränsade och många kommer nog att ha D-vitaminunderskott efter denna regniga sommar.

Dr Børge G Nordestgaard säger att undersökningen säger inte något om orsak och verkan- medan låga D-vitaminnivåer kan leda direkt till hjärtsjukdom och död men det är också möjligt att D vitaminbrist är markör för dålig hälsa. Han anser emellertid att man bör se över råden om solexposition. I Sverige råds man ofta att undvika solen varma tiden på dagen 10-15, men då bildas heller inget D-vitamin utan får se till att få i sig D-vitamin på annat sätt.

10170 personer (hennar eller kanske hens) fick sina Dvitaminvärden ( 25 OH D) mätta mellan 1981-83 i the Copenhagen City Heart Study. Deltagarna följdes sedan i register till nu. Under 29 års uppföljning utvecklade 3100 ischemisk hjärtsjukdom ( förkalkning i kranskärl),1625 hade hjärtinfarkt och 6747 dog.
Forskarna jämförde de 5 % med lägsta nivåer av vitamin D ( mindre än 5nmolI med de 50% högsta (mer än 50 mmol/L). I Danmark är rekommendationen att man bör ha minst 50nmol/L.
De med de lägsta nivåerna hade 40% ökad risk av ischemisk hjärtsjukdom, 64 % hörgre risk för hjärtinfarkt och 57 % ökad risk för en tidig död och en 81% högre sannolikhet att få dödlig ischemisk hjärtsjukdom eller hjärtinfarkt.
Forskarna ville undersöka hur detta stämde överens med andras studier och gjorde en metaanalys av alla tidigare publicerade studier om associationen mellan 25-hydroxivitamin D nivåer och risk för ischemisk hjärtsjukdom och tidig död. Man fann 17 tidigare undersökningar och analyserade dessa och man fann precis samma resultat från dessa som från sin egen studie.
Det pågår också en stor placebokontrollerad studie med 20 000 amerikaner där man ger vitamin D3 och omega-3 för att undersöka riskerna att utveckla cancer, hjärtsjukdomar och stroke hos tidigare friska. Resultat om 4-5 år. Dessutom pågår en studie hos äldre för att utvärdera D vitamintillskott till äldre avseende sjuklighet och dödlighet. Innan man får resultatet från sådana placebokontrollerade studier vill forskaren Børge G Nordestgaard ej rekommendera D-vitamintillskott.

I bland får man inte hela sanningen om forskning

Ben Goldacre är en brittisk läkare som granskar forskning, sätter den under lupp. Hans hemsida heter Bad Science- dålig forskning. I en TED talk föreläsning talar han om att man får en sned bild av forskningen eftersom  studier med negativa resultat inte publiceras som regel. Det finns en bias ( benägenhet) att bara publicera forskning med positiva resultat, vare sig företag eller tidningar är positiva till att publicera forskning som visar att den och den åtgärden inte har någon effekt, det och det medlet har ingen effekt.

Forskning handlar om sannolikhet inte om absoluta sanningar. Man drar slutledningar utifrån de resultat man får från studier. Resultatet bedöms utifrån statistisk sannolikhet. Om man har en studie som visar att  ett medel har  positiv effekt på något med ett p värde på 0,05 innebär det att 95 procent av alla studier sannolikt skulle visa att det har effekt men 5 skulle också visa att det inte har effekt, dvs i ett fall på tjugo. Det innebär att vissa studier kommer att ge negativa resultat även om medlet egentligen har effekt. Men det innebär också att studier där medlet egentligen inte har någon effekt också kommer att tyda på att det har effekt. Antag att man gör flera studier där en del visar att medel A har effekt och andra visar att samma medel A inte har någon effekt: Publicerar man då enbart studier som visar positiva resultat men låter bli att publicera de negativa visas en haltande bild av verkligheten upp.

En annan aspekt på forskning är att det man kommer fram till i en studie skall vara upprepningsbart. Om man kommer fram till ett resultat, exempelvis att omega-3  förebygger att man insjuknar i influensa så skall det resultatet kunna upprepas i nya studier där man gått tillväga på exakt det sättet . Ett positivt och också ett negativt resultat skall kunna vara upprepningsbart. Men publicerar man bara studier med positiva resultat och låter bli att publicera studier som handlar  om att bekräfta eller förkasta de tidigare studierna får man inte heller helhetsbilden. Och Goldacre säger att medicinska tidskrifter har en benägenhet att tacka nej till de senare studierna.

Goldacre tar några exempel.

• Lorcainide- på 80 talet gjorde några forskare en studie på detta medel som en möjlig behandling mot oregelbundna hjärtrytmer, man fann emellertid att det ökade riskerna för att dö, och det blev ingen medicin. Man underlät också att publicera studien. Andra företag arbeta med medel som var liknande och kom fram till mediciner som kunde användas – men det visade sig i längden att dessa medel också ökade riskerna att dö i stället för att minska. Han säger att 1000-tals personer dog pga detta. 1993 skrev forskarna som underlät att publicera lorcainide-studien en rapport där de bad om ursäkt för detta (mea culpa).
• Antidepressiva medel- Goldacre berättar om att forskare tog alla antidepressiva medel som godkänts av amerikanska läkemedelverket under 15 år och letade efter de studier som skulle göras på dessa innan godkännande. Man skall anmäla detta till läkemedelsverket. Man fann ett antal studier. Bara cirka 50 procent av dem var publicerade. När man tittade närmare på vilka som publicerats var det alla de positiva men bara tre med negativt resultat. Tittade man på resultatet för alla dessa studier var det 38 som var positiva men också 36 som var negativa. Publiceringen av bara positiva resultat ger alltså en ganska skev bild. Vad har det här för betydelse för behandling?
• Tamiflu- det antivirala medlet: Ett medel som används för att förebygga komplikationer av influensa. På Teneriffa märker jag att väldigt många av de som fågelbor där under vintern har fått med sig Tamiflu hemifrån och ansvariga myndigheter i Sverige och hela världen är angelägna att ha en reserv av detta medel i fall av influensaepidemier. Det handlar om stora pengar! Men hur verksamt är det? Det finns ett institut som heter Cochran som försöker sammanställa studier för att utvärdera dem och man tar med de studier som uppfyller vissa vetenskapliga krav och gör metastudier av dessa för att plocka ut essensen och också för att få resultat från större antal undersökte. Jag är inte helt överförtjust i metastudier- det kan ibland bli så att man jämför äpplen och päron och det kan också bli så att man tar bort bra studier men som kanske är mer ovanliga.
  Emellertid beträffande Tamiflu fann man att många studier inte var publicerade och då man försökte få tag på resultaten från dessa studier fick man inte resultaten. Det var svårt att få ut studierna från myndigheter och från företag. Man frågar sig då : Hur var resultaten? En genomgång den process man genomgick i försöken att få fram studieresultat finns på PLOS. Det är givetvis mycket viktigt att få en helhetsbild av forskningen kring ett sådant preparat som kan vara så viktigt.
  
  

Ytterligare en komplikation säger Goldacre att registreringen av studier innan de skall göras genomförs ofta inte; International Committee of Medical Journal Editors- internationella kommittén för utgivare av medicinska tidskrifter kom överens om att de skulle kräva att alla studier de skulle publicera skulle vara registrerade men sedan följde de det inte. 2008 visade en undersökning att endast 50 procent av de studier som publicerades var registrerade exempelvis hos FDA, amerikanska läkemedelsverket. 25 procent var inte registrerade alls. För något år sedan kom i USA en lag som sa att alla som genomför en studie skall publicera resultaten inom ett år. Vid kontrolluppföljning av detta i BMJ visade det sig att bara 1 av 5 följde det.

Det behövs mer genomlysning eller transparens.

Kanske nytt sätt att behandla Typ II diabetes och om "polypill"

Det tar tid att ta fram nya medel
Typ II diabetes är en sjukdom som ökar i samhället i takt med att övervikt och fetma ökar.  Vad som sker är att det bl a sker en inlagring av fett i vävnadhttp://www.dn.se/nyheter/vetenskap/svensk-forskning-kan-leda-till-nytt-lakemedel-mot-diabeteserna vilket leder till bl a nedsatt känslighet för insulin,insulinresistens. Jag läser i DN  om  ett nytt sätt att tackla detta.

Tidigare har man funnit att tillväxthormonet VEGF B (Vascular endothelial growth factor B)
  påverkar kroppens transport och lagring av fett i vä påverkar denna inlagring i vävnaderna. Nu visar de i en ny studie att ämnet  2H10 hindrar hormonet från att fungera och man har i laboratorium funnit att man kunnat förhindra TII Diabetes hos djur. Man skall nu försöka göra test på människor för att se om det är en framkomlig väg. Det innebär att det är minst 10 år innan man kan vänta någon medicin i varje fall om läkemedelstestningar kommer att ske på samma sätt som nu- men det skall man inte vara så säker på. Det kan komma att ske snabbare med nyare metoder. Jag har sett att man diskuterar sådana metoder men det är klart-det tar några år innan sådant går igenom - minst 10 år.

Polypill
Ett annat nytt "piller" som jag ser diskuteras på bland annat medscape är att man strävar att få fram ett "polypill" ett piller som skall förebygga många välfärdsåkommor. Det kan exempelvis innehålla lågdos av acetylsalicylika för att förebygga stroke och arterioscleros, lite blodtrycksmediciner som skall förebygga utveckling av det, kanske något som påverkar insulinresistensen. Medicinen skall man alltså ta innan man blir sjuk, börja i så där 49 årsåldern. Kanske kan vi börja operera in kapslar på nyfödda för att förebygga sjukdomar? Och antidepressiva medel skulle man kunna ha i dricksvattnet. Det är lite skämt i det här men också ett visst allvar. Det är så att viktkurvan måste gå nedåt, att det på något sätt skall bli naturligt att vi rör på oss mer. Det  känns inte som en bra väg att gå att ta piller mot sjukdomar som är förebyggbara. Den som löser den problematiska pedagogiken borde få Nobelpriset- kanske i litteratur.

MSa och MSb- möjligen en ny uppdelning av multipel skleros

 

Ett forskningsteam vid Brigham and Women's Hospital extraherade RNA(- nyckelproteiner i bildandet av proteiner utifrån DNAs sekvens, som bestämmer vilka aminosyror som skall användas och i vilken följd för att det skall bli just det proteinet)- från blodkroppar hos MS patienter, Efter att ha undersökt dess prov fann man bestämda uppsättningar av RNA molekyler från proverna. Man fann två uppsättningar som föreföll motsvara två patienttyper- MSa som hade större risk att få skov och MS b som hade mindre risk för skov.

Denna metod kan i framtiden bli en möjlighet att från början säga om man risken att få en MS som är aktiv eller en MS som är mera godartat och ger en möjlighet att skräddarsy eventuell behandling. Behövs dock mer forskning innan, bland annat behöver resultatet upprepas av oberoende forskare.

Källa

MS historik

I förra veckans nummer av läkartidningen finns en historik över sjukdomen MS. Första beskrivna fallet i Sverige kom på 1870 talet. Första gången sjukdomen beskrivs i en medicinsk lärobok var 1916. Det är således en sjukdom som varit känd under ganska kort tid. I artikeln finns också en intressanta bilder där microglia ( celler som har flera egenskaper bland annat tillhör det immunförsvaret och kan fagocytera("äta upp") kroppsfrämmande material) angriper myelin och de myelinbildande cellerna  (oligodendrocyter). På bilden ovan visas var mikrogliacellerna är belägna på bilden.

Injicerad avföring

Det här har jag tänkt skriva om tidigare men nu hann Illustrerad Vetenskap före. Faekal transplantation där man, hos personer som har till exempel fått en förändrad tarmflora efter antibiotikabehandling, som ger dem infektionssymtom, diarreer, så kallad superinfektion, tillför bakterier från frisk person till tjocktarm och sista delen av tunntarm.
Prövas även vid tarmsjukdomar.
Som bieffekt läste jag någonstans att personer med rheumatoid artrit blivit bättre. Jag läste också på nätet att man forskade på denna behandling och insulinresistens.
Tarmkanalen har är en viktig del av vårt immunförsvar och de bakterier man har där spelar en stor roll för vår hälsa. Producerar ämnen vi behöver, hjälper till med matsmältningen mm.

Kanske kan det här bli aktuellt också vid behandling av autoimmuna sjukdomar- Kanske en liknande effekt som maskcocktail?

Kan bromsmediciner ges vid primär progressiv MS?

Det finns en undersökning som vid efteranalys visat att Copaxone kan fördröja utvecklingen av gånghandikapp. I en genomgång av rörelseproblematik vid MS rekommenderar man insättande av Copaxone för en patient med primär progressiv MS med försämring av gången. (Medscape)

Det pågår också en undersökning avseende Gilenya och primär progressiv MS.

Sjukdomsaktivitetsfritt tillstånd

Bloggen Multiple Sclerosis Research Blog skribent neurologprofessorn och forskaren Gavin Giovannoni har varit i Cleveland på konferens och hållit ett föredrag. Han har publicerat dels bilderna och dels hela föredraget.
Föredraget handlar om Sjukdomsaktivitetsfritt tillstånd- dvs att man inte haft något skov eller kliniskt försämring plus att man på magnetkamera inte har funnit någon ny aktivitet.
På bloggen har man en enkät för att titta på detta tillstånd. Gå dit och fyll i enkäten speciellt om du följts av neurolog med EDSS och dessutom gjort MRI.
Bloggen är ett sätt att skapa en större genomlysning av forskning, göra den mera lättförstådd och jag tycker man skall stödja den exempelvis genom att fylla i denna enkät.

Giovannis föreläsning finns här:
 


 Några av hans bilder visar genomgång av exempelvis Aktivitetsfri sjukdom vid behandling av Tysabri, Cladribine, Fingolimode m fl jämfört med placebo.Här är bilden avseende Tysabri:

 
Här är bilden avseende Cladribine- medlet som godkändes först i vissa länder, men sedan inte i USA och EU och som därför drogs tillbaka

Här är bilden avseende Gilenya

Mysteriet med 100-åringarna

Lell-Kajsa blev 89 år

Det har gått ett program som heter Mysteriet med 100-åringarna på Kunskapskanalen. Det sänds idag klockan 23.00 och handlar om två befolkningsgrupper som har många mycket gamla och 100 åringar. Det gäller dels befolkningen på Okinawa och dels Sjundedagsaventisterna i Kalifornien. De har det gemensamt att de äter till stor del vegetariskt och dels att de rör på sig.  Det är inte intressant att bli 100 år om man får ett vegeterande liv utan det viktiga är att ha en bra livskvalitet oavsett hur gammal man blir..
Jag läste en del om Okinawa projektet och fann bland annat den här statistiken hämtad från WHO:s siffor

Hur länge man förväntades leva 1996 enl WHO

rank	plats	Förväntad livslängd	kost	hjärtsjd	Cancer	Stroke	Alla orsaker
1	Okinawa	81.2	Mkt växter 80% mätt	18	97	35	335
2	Japan	79.9	Asiatisk	22	106	45	364
3	Hong Kong	79.1	Asiatisk	40	126	40	393
4	Sweden	79.0	Nordisk	102	108	38	435
8	Italy	78.3	Medelhavsdiet	55	135	49	459
10	Greece	78.1	Medelhavsdiet	55	109	70	449
18	USA	76.8	Amerikansk	100	132	28	520

Sverige finns med i statistiken över befolkning med lång livslängd. Detta var 1996. Vi har längre livslängd än Italien och Grekland trots att de har medelhavsdiet och vi nordisk diet. Det finns andra faktorer som spelar in avseende hur gammal man blir.Dock spelar kosten en viktig roll; man tror till exempel att medellivslängden kommer att bli lägre på Okinawa eftersom snabbmaten har slagit igenom hos yngre med mycket fett, socker och salt. En viktig del av Okinawa kostordningen är hara hachi bu.

Forskaren Craig Willcox säger att detta är nyckeln till de okinawiska matvanorna. Hara hachi bu eller att äta  tills man är 80 procentigt mätt, en tendens att resa sig upp från matbordet med lite utrymme kvar i magen.  Det är ett verkligt hälsosam sätt att leva eftersom de flesta av oss äter allt för mycket mat.  Vi vet att begränsning av kaloriintaget minskar åldringsprocessen. Det är den enda experimentella intervention som visats fungera i många djurförsök med att sakta ned åldrandet.

Ändrar rubriken

Rubriken Tappa inte taget kändes både bra och inte bra. Ibland måste man släppa taget. Göra sig av med barlast. Energislukare. Egentligen är det en viktig del av utveckling.

Rastlösa ben -Ekboms Disease

Vad är restless legs? I översättning blir det rastlösa ben. Egentligen kanske det är samma ord rast-lös= rest-less. Även ordet leg finns i svenskan i till exempelvis fläsklägg eller kalvlägg som är bitar av gris respektive kalvben. Trots att det vanliga namnet är på engelska är det en svensk forskare och neurolog som gjorde begreppet känt. Syndromet kallas också ibland Ekbom syndrom i den engelska litteraturen efter den svenske neurologen Karl-Axel Ekbom som var den förste som beskrev syndromet och kallade det restless legs 1945. I själva verket heter sjukdomen numera Ekboms Disease läste jag någon stans.

 Rastlösa ben är ett syndrom som ibland är en sjukdom i sig och ibland är inslag i en annan sjukdom.Restless legs är synnerligen vanligt och cirka 10 procent har besvär av syndromet vilket innebär att 900 000 personer i Sverige har restless legs. Det finns en förening för personer med restless legs, RLS-förbundet. En del av vad som skrivs här är hämtat ur rapporten The Treatment of Restless Legs Syndrome and Periodic Limb Movement

Disorder in Adults—An Update for 2012: Practice Parameters with an Evidence-

Based Systematic Review and Meta-Analyses.

De fyra kardinalsymtomen¹ på restless legs är:

1. Ett behov av att röra benen som vanligtvis är förenat med krypningar, stickningar, sockerdrickskänsla (parestesier) eller obehagliga känselupplevelser ( dysestesi).
2. Symtom som börjar eller blir värre vid vila.
3. Lindras åtminstone delvis av fysisk aktivitet
4. Symtomen förvärras under på kvällen och natten.

Ofta finns vid restless legs också rörelser i benen under natten och under sömnen. Det kallas periodic leg movements in sleep (PLMS). Dessa kriterier på sjukdomen finns att läsa i denna rapport.

Det finns också ett tillstånd som kallas PLMD- periodic limb (lem, extremitet) movements disorder, vilket innebär upprepade rörelser under sömnen av ben eller armar men vanligen lokaliserade benen inkluderande tår, vrister, knän och höfter. Ibland vaknar man av detta och en följd kan bli att man är mycket sömnig under dagen. Detta tillstånd är mer ovanligt än RLS(restless legs syndrome.

Bedömningsmetoder: Det finns olika skalor för att bedöma besvären av RLS, skalor som kan användas vid forskning och vid utvärdering av hur behandling fungerar. Dessa skalor är subjektiva och utifrån patienternas uppskattning men det finns också utvärderingsmöjligheter av vad som händer under sömnen- benrörelser, uppvaknanden vilka är mer objektiva.

Behandling:

Det finns i princip två behandlingar

• Farmaka
• Icke farmakologisk behandling

Farmakologisk behandling är känd sedan länge medan den icke farmakologiska behandlingen i form av fysisk träning och kognitiv beteendeterapi har kommit under senare tid skriver man. Emellertid tror jag nog att många har hittat på olika sätt att hantera sina besvär eftersom den farmakologiska behandlingen inte alltid varit så effektiv. Det finns en studie där man försökt göra en studie på hur stor placeboeffekten är i farmakologiska studier vid restless legs och man fann den vara 40 procent.

Farmakologisk behandling:

Dopaminerg behandling: Dopaminagonister. Det är mediciner som används vid Parkinson sjukdom, en sjukdom där de nervceller som producerar signalsubstansen dopamin dör, vilket leder till de symtom som sjukdomen dvs rörelsesvårigheter, stelhet och darrningar (vilotremor). Den medicinering man ger där är att försöka återställa halterna av dopamin eller att på något sätt påverka dopaminreceptorerna så att de skall fungera normalt. Mediciner som påverkar dopaminreceptorerna på ett liknande sätt kallas dopaminerga. Man har funnit att dessa mediciner kan ge lättnad avseende symtomen på restless legs-rastlösa ben och då i doser med mindre risk för biverkningar än vid Parkinson. Jag har hållit på med intervjuer av med några personer som har kroniska sjukdomar ( syftet är att det förhoppningsvis skall bli en bok). En man med MS beskrev att han hade svåra besvär av restless legs. Han fick efter mycket tjat pröva dopaminagonisten Sifrol under tio dagar och han beskrev att det var som att komma till paradiset.

Sifrol: I genomgången The Treatment of Restless Legs Syndrome and Periodic Limb Movement rekommenderas pramipexole (Sifril) till standardbehandling vid RLS. Läkare bör behandla med pramipexole skriver man, Man skriver att det finns många studier som visar att det har effekt. Det toleras väl och biverkningarna är begränsade och upphör då man slutar med medlet. Evidensgrad hög.

Adartrel: (ropinirole) har också i studier visat sig ha effekt vid medelsvåra till svåra besvär av rastlösa ben. Samma rekommendation som ovanstående gäller där. Läkare bör behandla RLS med ropinirole. Evidensgrad hög.

Levodopa: Beträffande preparat innehållande detta gäller i viss mån att symtomen kan öka när medicinen förlorat sin effekt, men mot själva symtomen har det effekt. Samma fenomen finns även vid behandling med dopaminagonisterna men är mindre där. Man skriver att läkare kan behandla med levodopa. Levodopa finns i flera olika preparat t ex Madopar och Sinemet. Evidensgrad hög.

Opoidbehandling: är också ett alternativ vid behandling av rastlösa ben. Opoider är ämnen som bindes till opoidreceptorerna (det finns kroppsegna morfiner ) och därigenom påverkar smärtan. Det finns flera olika typer alltifrån morfin till svagare preparat som inte har lika stark tillvänjningsrisk. Tillvänjning risk finns för preparaten och det finns risk för ökad sömnapné om man har detta. Mot RLS är behandlingen dock effektiv. Lägre augmentation än dopaminpreparat-dvs att symtomen återkommer starkare då effekten av medlet går ur kroppen. Läkare kan behandla RLS med opoider. Evidensgraden låg.

Antiepileptikabehandling: Medel för behandling av epilepsi har visat sig ha effekt vid smärtor av neurogent ursprung.

Gabapentin enacarbil är ett ämne som har visat sig ha god effekt vid behandling av måttlig till allvarliga besvär av rastlösa ben. I studier har det visat bra effekt på smärtan, bättre sömnmönster och mindre sömnstörnningar bland annat. Medlet är dock nytt varför en viss försiktighet tillrådes. Evidensgraden dock hög.

Gabapentin. ( bl a Neurontin) är effektiv vid lätt till måttlig RLS ( jämför ovanstående medel). Vid rastlösa ben med smärta har det visat sig ha en god effekt. Evidensgraden är låg. Man skriver att läkare kan behandla RLS med gabapentin. Jag har en personlig erfarenhet av gabapentin mot lokala kramper i en arm, emellertid visade sig att jag måste successivt öka dosen och dessutom augmentation dvs symtomen återkom starkare då effekten minskade.

Pregabalin (Lyrica) Undersökningar visar effekt vid rastlösa ben, emellertid finns det inte mycket långtidsuppföljningar, varför man bör pröva andra medel innan. Pregabalin kan användas vid RLS.

Carbamezepin ( bl a Tegretol) medlet är effektivt vid RLS men har graderats ned, eftersom det finns andra med mer dokumentation, nyttan större än kostnaderna ( cost benefit). Det finns en del biverkningar med carbamezepin som potentiellt kan vara mycket allvarliga.

Clonidine: kan användas men finns biverkningar som bland annat blodtrycksfall och osäker effekt.

Behandling med järn: Vid järnbrist kan möjligen medlet ha effekt på RLS. Frågan är varför man har järnbrist. Blöder man någonstans ifrån?

Benzodiazepiner: rekommenderas inte som behandling i “ första linjen” däremot i vissa fall kan den vara möjlig som tilläggsbehandling. Beträffande benzodiazepiner finns riskerna med tillvänjning som med opoidliknande preparat.

Icke farmakologisk behandling: Sådana behandlingar har rekommenderats i många år som livsstilsförändringar, fysisk aktivitet, kompressionsbehandling, massage mm. Kompressionbehandling har undersökts i flera studier och visat sig ge effekt. Det finns dessutom studier också om fysisk träning

. Själv har jag prövat två sådana behandlingar. Dels en form av kompression med lokalbehandlingsmedel- det gav kanske en effekt för en viss tid. Nu använder jag fotmassage innan jag skall sova. Det gör att symtomen släpper och förhoppningsvis hinner jag somna innan de återkommer. Skulle de återkomma innan man somnar kan man ge sig en ny dos massage. Massage av fötterna kan f ö användas som ett sömnmedel, hur mycket som är placebo vet jag inte. Säkert en stor del, men so what; det kostar inget, det har inga biverkningar.

1De viktigaste symtomen vid en sjukdom.

Tillbaka på femtiotalet

Ser en artikel på DN om  stressforskning där man funnit att stress till stor del kan förklaras med personens gener. Upplever man stress på jobbet skall man inte skylla på arbetsgivaren.Rubriken är Stressad på jobbet? Skyll inte på arbetet.

Hallå! Var befinner vi oss! Är vi tillbaka på femtiotalet  eller när det nu var striden stod som hetast mellan arv och miljö. Finns det idag någon som inte tror att vi är olika känsliga för stress; att vara känslig för stress kan i sig vara en positiv egenskap, en varningsklocka. Dessutom finns det väl knappast någon som inte inte blir stressad bara belastningen- miljöbelastningen är tillräckligt stor.

Forskningen är säkert seriös men vad jag vänder mig mot är tolkningen och speciellt rubriken.

Var misshandeln av mannen på Kortedela torg ingen tillfällighet. I Storbrittanien ökar hatbrott mot handikappade.

Nyligen dömdes tvåtonårspojkar för misshandel av en handikappad man med allvarliga konsekvenser. Bakgrund: Mannen som var 61, hjärtsjuk och med nedsatt prestationsförmåga angreps efter han sagt till en grupp unga som retat hans hund. De hade då pucklat på honom med sådana följder att han efteråt svävade mellan liv och död. Idag har han svårigheter med minnet, han har förlorat ett öga. Var angreppet på honom ingen tillfällighet? Förekommer våld mot handikappade i större utsträckning än vad som är känt? Har förmågan att acceptera andra blivit mindre? Är empatin en bristvara? 
 
En polisorganisation för chefer inom polisen i Storbrittanien har publicerat statistik om hatbrott mot handikappade. Deras talesman Drew Harris säger: Hatbrott mot handikappade har varit kraftigt underrapporterade tidigare. Sådana brott skapar mycket oro hos offer och i de samhällen där det förekommer. Jag läser detta på Politics Home, som också intervjuar Tom Madder vid Föreningen National Autistic Society. Han säger att speciellt autistiska personer som har svårighet med social kommunikation och interaktion löper speciell risk för att bli utsatta på grund av en minskad förmåga att förstå sociala skeenden. 72 procent av alla vuxna med autism har blivit misshandlade eller diskriminerade på grund av sin autism. Det har förekommit massmediaartiklar där de som erhåller handikappersättningar kallas tiggare och det har förmodligen bidragit till att misshandelsfall ökat.
Su Sayer, vid en välgörenhetsorganisation för socialt handikappade United Response, säger sig inte vara förvånad. Vid ett av deras center i London är det alltid fullt av aktivitet men klockan 15 ger sig alla i väg. De vill komma hem innan skolbarnen börjar använda bussarna, då man är rädda för att bli utsatta för mobbning.
I Storbrittanien ökade rapporterade hatbrott mot handikappade med 33 procent från 2010 till 2011. Är situationen samma i Sverige. Inte för så länge såg jag ett inslag på TV där en äldre person blev trakasserad av yngre på bussen. Rån av äldre både i hemmen och på gatan har ökat. Var det så att misshandeln på Kortedala Torg endast var toppen på isberget?

Vad det hela handlar om

Jag skulle inte skriva mer om D-vitamin på en lång stund men det här handlar inte om D-vitamin och MS och autoimmuna sjukdomar utan mera om mekanismer som ligger bakom inflammation, hur olika faktorer kan hänga ihop.
Låga D-vitaminhalter är kopplat till höga nivåer av renin och angiotensin-2 koncentrationer. Se i föregående inlägg om forskning avseende hämmare av renin-angiotensinsystemet avseende Alzheimers Sjukdom ( AD) och MS. Kan det vara så att D-vitaminbrist ger ökade halter av renin och angiotensin och att D-vitamin fungerar som en hämmare av renin-angiotensinsystemet?
NF-kB och samband med D vitamin: Forskning visar också att D-vitamin reducerar NFkappaB aktivitet.

Om NF-kB

NFkappaB är en faktor som påverkar immunsystemet så till vida att inflammatorisk aktivitet ökar och genom att reducera dess effekt kan inflammation minskas. Man har funnit att NF-κB, som kontrollerar många gener som är inblandade i inflammation, är kroniskt aktivt vid många inflammatoriska sjukdomar som kroniska tarmsjukdomar, ledsjukdomar, sepsis och många andra sjukdomar och det är också aktivt vid en del cancersjukdomar

NF-kB eller Nuclear Factor kappa(grekisk bokstav) B är en primär transkriptionsfaktor som finns i alla celltyper och är involverade i det cellulära svaret på faktorer som stress, cytokiner, fria radikaler, ultraviolett strålning samt virus- och bakterie antigen. NF-κB spelar en nyckelroll i regleringen av immunsvaret på en infektion. I linje med denna roll så är felaktig reglering av NF-κB förknippat med cancer, inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar, septisk chock, virusinfektioner och felaktig immunutveckling.

Transkription är den process då cellens arvsmassa DNA översätts till RNA. Budbärar-RNA (mRNA) byggs därvid upp med DNA som mall. Därefter kan Budbärar-RNA gå till de delar i cellen som kallas ribosomer. Detta RNA utgör då mall i sin tur till tillverkningen av äggviteämnen. En transkriptionfaktor är ett protein som medverkar i transkriptionprocessen. Kanske talar om var proteinet skall börja uttryckas och var det tar slut, dvs vilket protein det blir.

Hög aktivitet i renin-angiotensinsystemet är kopplat till äggvita i urinen ( albuminuri), vilket i sin tur kan vara ett steg på vägen mot njursjukdom. D-vitaminbrist är kopplat till hög aktivitet i samma renin-angiotensinsystem. En undersökning av Damasiewicz bekräftade vad man tidigare visste att D-vitamin brist är associerat till albuminuri.
D vitaminbrist är också kopplad till olika grader av kronisk njursjukdom, däremot är sambandet med ett njurfunktionsmått GFR (glomulär filtrationshastighet) mindre klar och i undersökningen fann man inget samband, vilket skulle kunna tolkas som att grad av njurfunktionen inte har samband med om man har D-vitaminbrist eller ej. Kanske är det så att D-vitaminbrist kan påverka utvecklingen av kronisk njursjukdom och korrektion av D-vitaminbrist kan fördröja utveckling av njursjukdom. Det behövs mer utredning enligt forskarna.

Även denna studie fyllde ett litet tomrum, det kanske bildades några nya synapser. Världen blev rikare.

Blodtrycksmediciner vid MS och AD (Alzheimers Disease)

Angiotensinreceptor hämmare är medel mot för högt blodtryck och medlen används även vid hjärtsvikt. Ämnet Angiotensin II bildas i flera steg i kroppen och det finns flera moment på den vägen där angiotensin II:s effekter kan bromsas. Angiotensin har kärlsammandragande effekt, det påverkar också hur mycket vätska som behålls i kroppen. Vid hjärtsvikt har man en tendens att samla på sig vätska och Angiotensin II påverkande preparat användes vid hjärtsvikt. 

Den kände MS forskaren Lawrence Steinmann vid Stanford University, en av männen bakom utvecklingen av Tysabri, fick högt blodtryck för något år sedan och insattes då på ett preparat ur angiotensinpåverkande gruppen.

Angiotensinpåverkande mediciner och MS

Då Steinmann tittade på nätet hur medicinen fungerade ( han använde lisinopril) och fann då att det fanns en del skrivet om MS och angiotensinpåverkande mediciner- han började att titta på detta själv. Bland annat genomfördes obduktioner av patienter med MS och man fann en ökad mängd av Angiotensin II och också enzymet ACE i lesionerna i hjärnan. Sedan undersöktes möss som hade musMS (EAE). EAE framkallas med att man sprutar in kemikalium som gör att det blir en MS liknande sjukdom med bland annat förlamningar. Om man nu gav angiotensinhämmaren lisinopril innan man gav det kemiska ämnet utvecklades inte förlamningen. Lisinopril tycktes ha en skyddande verkan. Man tittade också på om lisinopril påverkade ämnen i kroppen som tyder på att man har inflammation, man fann inga sådana förändringar. Lisinopril tycktes inte påverka immunsystemet i undersökningen. Däremot verkade det som att blockering av angiotensin-konverterande enzym ökade mängden av Treg celler som tros ha en viktig roll i regleringen av immunförsvaret och också på aktiviteten vid autoimmuna sjukdomar.

Angiotensinpåverkande mediciner och Alzheimers sjukdom.

Man har också länge tittat på angiotensinpåverkande mediciners effekt på Alzheimers sjukdom. 2010 kom en undersökning som tydde på att kombinationen av ACE hämmare och angiotensinreceeptor hämmare var mest effektivt. Man fann så stora förändringar som att 55% färre fick Alzheimers sjukdom bland de som behandlades med angiotensinpåverkande medel jämfört med icke behandlade grupper och 70 procent färre intogs på boende för dementa.

2011 presenterades en stor undersökning ( 9197 patienter och kontroller 39166) från England med liknande resultat. Man fann att de patienter som någonsin fått behandling med ACE hämmare eller Angiotensinreceeptorhämmare hade mindre risk att utveckla Alzheimer(AD) och också andra former av demens. Risken att utveckla AD var 53% om man behandlats med Angiotensinreceeptorhämmare. Om man behandlats med ACE hämmare var risken 24 % lägre.

Kanske kan till och med symtom på demens gå tillbaka med angiotensinpåverkande mediciner, vilket den här mindre studien tyder på.

Hur fungerar angiotensinpåverkande mediciner vid Alzheimers sjukdom?

Det verkar alltså som angiotensinpåverkande mediciner har en skyddande effekt mot Alzheimers sjukdom. Man har nu studerat vad detta kan bero på.

Det tycks påverka amyloidmetabolismen. Proteinet β-amyloid anrikas i hjärna och hjärnbark vid sjukdomen. Dessa områden kallas plack. Vid Alzheimer kan man också se en sorts nystan (tangles). Här kan man läsa mer om detta. På vilket sätt detta har betydelse är man inte klar över. Emellertid tycks man kunna se plack i hjärnan många år innan sjukdomen visar sig som dåligt minne mm och skulle kunna användas då man behöver sätta in förebyggande och sjukdomsskyddande behandling.

Nyligen har en studie gjorts som visade att behandling med angiotensinreceptorhämmare gjorde så att det ansamlades mindre β-amyloid i hjärnan. Det blev färre plack. Av 890 patienter behandlades 133 med angiotensinreceptorhämmare och 577 med andra mediciner medan resten var obehandlade. Det var 32-35 mindre risk att utveckla AD för de som fick angiotensinreceeptorhämmare än för de som fick andra medel och också jämfört med de som inte fick behandling alls. Vidare fann man således att det fanns mindre inlagringar i hjärnan i form av β-amyloid plack.

Ger immunmodlerande medel som används vid reumatoid artrit ökad risk för cancer?

Biologic response modifiers( BRMs) är läkemedel som modifierar immunsvaret. De används bland annat vid cancersjukdomar och vid inflammatoriska sjukdomar typ RA, MS, psoriasis. Vid de inflammatoriska sjukdomarna sätt de in för att dämpa inflammation – de är antiinflammatoriska. Vid cancersjukdomar kan man vilja öka inflammationen för att bekämpa cancerceller. Undersökningen är intressant inte bara för de som har reumatoid artrit.För alla som har sjukdomar som behandlas med immunmodulerande medel, vid MS exempelvis med interferoner, Tysabri eller kommande medicinen alemtuzumab, är givetvis undersökningen också intressant.

Monoklonala antikroppar är exempel BMR (immunmodulerare).

Vid RA (reumatoid artrit) har BRM använts längre tid än vid MS. Det finns ett antal medel som används.abatacept, adalimumab, anakinra, certolizumab, etanercept, golimumab, infliximab, rituximab, and tocilizumab.

Vid dämpning av immunsvaret finns risk för att det skall dyka upp sjukdomar som immunförsvaret klarar att hålla i schack då det är opåverkat. Detta kallas opportunistiskasjukdomar. Det kan vara cancersjukdomar och det kan vara infektioner. Vid HIV då immunsystemet är försämrat kan tumörsjukdomen Kaposissarkom dyka upp, en tumörsjukdom som eljest är mycket ovanlig. Vid behandling med Tysabri finns risken för PML.

Nu har man gjort en studie för att se riskerna att utveckla elakartade sjukdomar (maligniteter) vid reumatoid artrit. Studien är en metastudie omfattande drygt 29000 personer. I denna studie fann man inte ökad risk för att få maligniteter om man jämförde med andra medel mot reumatoid artrit och heller inte jämfört med placebo.

Så produceras en monoklonal antikropp

Stress på jobbet ökar risken för hjärtinfarkt.

Jobbstress ökar risken för hjärtinfarkt kan jag läsa i DN. En undersökning visar att stress på arbetet ökar risken för hjärtinfarkt. Studien är en metastudie som omfattar fler än 200 000 människor i sju europeiska länder, där bland andra svenska forskare deltagit.

Man utgick från faktorerna krav på jobbet och kontroll över situationen. Variabler som man sedan länge visat har en stor betydelse för hur stressig man upplever sin arbetssituation.

Ett arbete där man har liten egenkontroll men ändå höga krav bedöms som mer stresskapande än då man har höga krav och hög kontroll. Att jobba vid löpande band sägs vara ett typiskt exempel på detta, men det har också blivit så att så kallade white collar jobs, kontorsarbetet, tjänstemannayrken i flera avseenden förvandlats med följden att många upplever en liknande situation även där. Inom mitt yrke har det skett sådana förändringar så att den individuelle läkaren ofta har ganska låg påverkansmöjlighet. Läraryrket har också genomgått en liknande förändring där lärarens möjlighet att påverka minskas. Andra funktioner går in och styr hur utbildningen skall ske, kraven har ökat från omgivningen men möjligheterna att påverka har minskat. Det är en del av förklaringarna till att en hel del läkare sagt upp sig och i stället arbetar som stafettläkare eller jourläkare. Då slipper man mycket av krav som man inte direkt kopplar till patientarbete.

. Jobb med låg anspänning är där det finns låga krav på jobbet och man har samtidigt förutsättningar att kontrollera och påverka sin situation. Som exempel på detta minns jag att man nämnde präster när jag gick företagsläkarutbildning- det skulle inom något år visa sig bara totalt fel. I samband med att kyrkan och staten skildes sökte inte så få m präster och andra anställda i kyrkan med utmattningssymtom. I aktiva jobb ställs höga krav samtidigt som man har makten att kontrollera och påverka arbetet. I passiva jobb är det låga krav men också liten möjlighet att påverka. I ett sånt arbete blir man lätt uttråkad.

Man kallar detta krav-kontrollmodellen och man kan nästan säga att undersökningen också är ett test på att denna teori är riktig. I den här undersökningen fann man att de som upplevde hög anspänning på arbetet, ett arbete med höga krav och låg möjlighet att påverka hade 23 procent ökad risk att få en akut hjärtinfarkt.. Fysisk inaktivitet och rökning är större riskfaktorer men även stress på jobbet / höga krav -låg påverkansmöjlighet/ är en betydande riskfaktor.

Vad är hjärtinfarkt. Det är en sjukdom som är en följd av arterioskleros i kärlen. Genom arterioskerotiska förträngningar i kärlen uppstår försämrad cirkulation med försämrad syretillgång. Detta leder i sin tur att vävnaden som utsätts för syrebrist dör. Beträffande nervceller går detta mycket snabbt vid total syrebrist, hjärtmuskelceller klarar sig lite längre tid, men vid akuta förträngingar ibåde hjärtats och hjärnans kärl försöker man nu att åtgärda det för att förhindra och /eller begränska skadan När del av hjärtmuskeln dött är det hjärtinfarkt.

Krav-kontrollmodellen är aktuell även vid andra kroniska sjukdomar än arterioskleros. Det finns en del forskning som tyder på att exempelvis multipel skleros kanske kan utlösas av stress. I varje fall är man känsligare för stress i många fall, speciellt om man har kognitiva besvär. Då kan man utnyttja modellen till att förändra arbetssituationen så att man ökar sin möjlighet att påverka eller sänker kraven.

Ny tablett mot MS i USA- Aubagio

Nu godkänns ytterligare en tablett mot MS i USA. Det är teriflunomide (Aubagio).

Medlet är enligt testerna ungefär lika effektiv som Copaxone och Interferon, och det tycks inte heller ha några svårare biverkningar men har alltså fördelen att det är en tablett.

Biverkningar: påverkan på leverprover, diarre, illamående samt håravfall. Skall följas med leverprover och FDA ( am. läkemedelsverket) skriver att detta potentiellt skulle kunna leda till dödsfall. Dessutom kan det finnas fosterpåverkan.

 

Effekt: Minskar skovfrekvensen med drygt 30 procent. påverkar också progressionen.

Medlet är välkommet eftersom det finns en del komplikationer med injektioner. Det kan blir svårt att hitta ställen att injicera om man får stora lokala irritationer. Att slippa de influensaliknande biverkningarna kan också vara skönt. Förhoppningsvis kommer medel i Europa också. Som tablett kasken det också är billigare. Jag såg någon siffra på att Gilenya är billigare än bromsmedicinerna som injiceras. ( Tag detta med en nypa salt för jag minns inte var jag läste det.)

Har vi fått nog av pekpinnar om kost?

I dagens DN har livsmedelsverkets generaldirektör Inger Andersson publicerat livsmedelsverkets undersökning av hur vi äter. Rapporten stämmer överens med vad jag tror. Matvanorna har blivit bättre skriver hon men vad som ffa oroar är att yngre personer äter ganska dåligt, lite med grönsaker och frukt och mycket hamburgare. Det gäller unga kvinnor också men där trodde jag kanske annorlunda men att yngre män skippar grönsakerna och frukten kände jag väl till. Enligt undersökningen visar undersökningen att unga kvinnor äter allra sämst.

Hur vi äter idag (enligt livsmedelsverket)	Kost som i stora undersökningar visat sig nyttig
Åtta av tio äter för lite frukt och grönt	Mycket frukt, mycket grönsaker
Sju av tio äter för lite fisk	lite kött och köttprodukter
Nio av tio äter för lite fullkorn	mycket spannmål(fullkorn)
Åtta av tio äter för mycket mättat fett	hög kvot enkelomättat / mättat fett lite mjölk och mejeriprodukter
Fyra av tio äter för mycket socker
Sju av tio äter för mycket salt
	måttlig alkoholkonsumtion
	mycket baljväxter

Lite intressant är att läsa kommentarerna: En del är bara trötta på påbud och andra vet bättre själv.

• Låt mig gissa. Ytterligare förbud på väg.-Det är hög tid för en gemensam nationell strategi för mat och hälsa- Nej! Det är det verkligen inte! Alla vet vid det här laget att för mycket socker, fett, salt mm inte är hälsosamt.
• Var kommmer siffrorna ifrån? Vad är för lite fisk? Utifrån vilka perspektiv? Miljömässiga? Knappast. Så vad är den stenhårda vetenskapen
• “Modersmjölken är mättat fett och det är vad nyfödda lever på helt och hållet i flera månader. Det är lika svårt förstå varför detta för däggdjur naturliga fett skulle bli farligt för hälsan under nån enda period av livet. Det finns inga undersökningar som visar detta”
• Trots sämre matvanor anser artikelns författare att folk får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler med undantag för D-vitamin. Dock har varken zink, magnesium, selen eller kalcium mätts, trots att kunskap finns om att vi svenskar ofta har brister gällande dessa ämnen”
• När ska de s.k. forskarna m.fl. på SLV (och svenska journalister) lära sig det som står i böckerna av de stora …. Att vara självkritiska och öppna för ny/konkurrerande kunskap? De borde …. lyfta blicken och ställa sig frågan ...
• Låt mig äta och dricka vad jag vill. Så länge som jag inte mår dåligt är det min ensak vad jag stoppar i munnen
• Jag tycker att bara de som blir sjuka av sk "skräpmat" ska låta bli det. För oss andra går det alldeles utmärkt att skippa grönsaker och fisk (varg i veum)
• Mitt tips: Nyttig mat och dryck samt motion, gärna löpning, mellan söndag och fredag lunch. Fredag kväll och lördag kväll får du/jag/man ”go bananas” om man så önskar, inga gränser. Det räcker, faktiskt, med öl/vin, chips/nötter och bea/gräddsås två kvällar i veckan
• - tryck ordet "folkhälsan" på alla matförpackningar. Jag vet att jag åtminstone kommer spy om jag ser det ordet igen. Vad gäller ungas matvanor så ändras det på bästa sätt i skolan, som i mitt tycke blivit rena snabbmatshaket. Vill man att folk ska äta bättre - lär dem laga mat
• logiken och förnuft till ytan EFTER problemet började och infördes, EFTER alla varningar om en försämrad allmän hälsa.. Vi styrs av företag, det görs alla regeringar i världen.. Bannlys snabbmat eller beskatta den enormt då denna typ av marknad inte bara skadar människor utan vår miljö och agrikultur. Beskatta rafinerat vitt socker som kan jämföras med kokain eller heroin om inte värre
• Dock är det vetenskapliga underlaget om att mättat fett skulle vara farligt väldigt tunnt och i en del avseenden felaktigt. LIvsmedelsverket är Sveriges minst trovärdiga myndighet.
• Det stora problemet ligger i att folk äter som de rekommenderas göra - mängder av kolhylhydrater vilket blir socker i kroppen, och det finns i finns i frukt, bröd, pasta,ris, potatis, kakor, glas, bullar och en mängd andra produkter - varav de flesta kallas nyttiga. i butiken eller av livsmedelsverket. Fettman har ökat i världen sedan kostråden infördes på 50talet.

Kanske skulle en analys av kommentarerna hjälpa till med hur man kommer till rätta med problematiken? Jag tycker bra om det här till exempel. tryck ordet "folkhälsan" på alla matförpackningar. Jag vet att jag åtminstone kommer spy om jag ser det ordet igen. Jag tror det finns en känslighet för för många påbud och besserwisserattityder. Jag skrev en artikel på Newsmill om riskerna med stillasittande och då märkte jag på kommentarerna bland annat detta. På något sätt måste vi kanske alla komma fram till vad som är bra. Storasyster Myndighet och storebror Staten kanske bara skall underlätta och ge möjligheterna till en hälsosammare livsföring.

Varför bry sig om vikten?

Efter MS definitivt kommit in i och förändrat mitt liv började jag gå upp i vikt. Jag rörde mig mindre och åt mer. Min insiktsfulle neurolog påpekade detta och då svarade jag ungefär så här: Just nu har jag andra saker att tänka på än min vikt. Något år senare åt jag en hel del kortison för en annan åkomma och då gick vikten spikrakt uppåt, ( men som en biverkan blev min MS bättre). Jag har följt MS och vad som finns att läsa det med stort intresse och visst läste jag om olika koster, som sade sig vara nyttiga för MS. Jag läste om Roger McDoughalls fantastiska historia och också om Roy L Swanks diet, men det ramlade inte ned nån slant. I stället ansåg jag det snarast löjligt. Hur skulle kost kunna inverka vid MS. Först när det visade sig att en besvärlig klåda och utslag berodde på att jag tålde gluten började jag fundera över det här med kost och hälsa. Jag började först med stenåldersdiet som inte innehöll gluten och ej heller mejeriprodukter som ost, mjölk mm. Och efter bara några dagar till en vecka var klådan borta och vikten började gå ned ganska snabbt. Inom några månader var jag nere på den vikt jag hade 14-15 årsåldern. Jag såg resultatet och fick tänka om och det var nu jag läste George Jelineks boken-Taking Control of Multiple Sclerosis och tog till mig hans rekommendationer, som baserades på i stort sett allt som fanns att läsa både av vetenskapliga publikationer och även av alternativa medicinska terapier.

Sedan dess har jag haft en diet med lågt intag av mättade fetter, reduktion av omega-6 och inget rött kött (förutom vilt).,Försökt äta en hel del omega-3 från fisk och vegetarisk kost. Rikligt med grönsaker och frukt.

Kosten LCHF har givetvis givit funderingar. En del av den är ganska självklar-äter man en massa sockrade produkter, söta drycket gör det givetvis att man går upp i vikt, men hur var det med mättade fetter. Är de nyttiga? Hur var det med att de gav stela och rigida cellmembran på grund av att de har en annan smältpunkt än omättade fetter. I någon bok om LCHF beskrevs detta som en nyttig egenskap hos mättade fetter; det föreföll mig besynnerligt. Dessutom fanns ju kunskapen om att omega-3 fetter är utgångsmaterial för antiinflammatoriska cytokiner ( signalsubstanser i immunförsvaret) medan omega-6 och mättade snarare befrämjade proinflammatoriska cytokiner.

Sedan har det kommit alltmer forskning kost och hälsa, kost och kroniska sjukdomar.

Hjärt/kärlsjukdomar, olika cancersjukdomar, neurodegenerativa sjukdomar har i stora undersökningar visat sig ha koppling till köttätande, animalt fett, socker medan kost med mycket grönsaker, frukt, fiber, olivolja, fisk minskar förekomsten- så kallad medelhavskost.

Oberoende av om kosten kan påverka MS i sig är sjukdomar i hjärta och kärl vanligare hos personer med MS och kroniska sjukdomar. Man tror att detta beror på att vi rör oss mindre än andra pga rörelsesvårigheter, värmekänslighet men också nedstämdhet och andra faktorer kan spela in. Kanske röker vi mer. Kanske resonerar man så här, som jag gjorde om vikten- varför bry sig. Dödlighet är ökad vid MS och kan förkorta livet nästan ett decennium. Det är viktigt att förebygga det man kan.

Vid sidan av motion  att minimera soffpotatisandet ( så gott man nu kan), ej röka och D-vitamin är givetvis kosten viktig.Om man inte ser på diet ur MS synpunkt utan ur hjärt/kärlsjukdom, hur skall då en nyttig kost se ut? Jag fann en video som handlade om detta gjord av reportern vid CNN och läkaren Sanjay Gupta där han tittar på utvecklingen av arterioscleros, åderförkalkning i artärer och ffa hjärtats kranskärl.

I videon genomgår Gupta själv undersökningar för bedömning av hur de egna kärlen ser ut. Man får också intervjuer med Bill Clinton och hans sjukhistoria. Han har genomgått två kranskärlsoperationer dels fyra nya kranskärl 2004 samt sedan 2010 fick han inopererad en stent. Gjorde vissa koständringar tidigare men fortsatte i stort med att äta som tidigare. Efter 2010 har han lagt om kosten helt och numera äter han i stort sett veganmat. Han äter fisk men mycket sällan och dessutom en skiva kalkon i samband med Thanksgiving. Efter dietförändringen har han gått ned i vikt till den vikt han hade på college.

En av de undersökningar man använt är kallas kalciumscan och det är en röntgenundersökning som där man försöker hitta arteriosklerotiska plack i artärer.

Andra undersökningar är kontroll av kolesterolvärden, BP.

Förutom Clinton får man också följa en 53 årig man som inte verkade överviktig men som hade alla huvudkärlen i hjärtat fyllda med arteriosklerotiska plack och angina pectoris( kärlkramp). Han opereras en gång men ett av kärlen lyckas man inte med och han fick reopereras. Cirka 12 procent av alla fall finns en sådan komplikation vid.

En kvinna också i femtioårsålderna hade också svår angina. Hon var något överviktig. Hon rekommenderades också operation men ville inte utan beslöt sig för att försöka med diet. Hon övergick till vegan diet där hon också åt mycket lite fetter överhuvudtaget. Ett år senare har hon gått ned betydligt i vikt och mår betydligt bättre. Rör sig besvärsfritt.

Man intervjuar också flera läkare som rekommenderar vegandiet för människor med kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes mellitus. En del av dem rekommenderar en mycket strikt fettfri diet, inte ens omega-3 enligt åtminstone en av dem. Man anser att arterioscleros och andra kroniska sjukdomar kan “botas” med en vegandiet. Mer om vetenskapen bakom detta fanns i videon i detta inlägg.