Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Snälla rösta om boktitel. Lämna gärna förslag




START


Translate

fredag, juni 10, 2011

Man kan själv påverka kroniska sjukdomar, åtminstone till en viss del. Träning kan skydda hjärnan:


Om ”åderförkalkning” arterioscleros slår till mot hjärnan kan det ge upphov till flera olika typer av tillstånd; förändringarna i kärlväggarna kan leda till att cirkulationen stryps och det uppstår brist på syre och näring. Nervceller klarar bara att vara utan syre någon minut, därför är det viktigt med hjärt och lung räddning snabbt vid hjärtstillestånd. När vävnad dör på grund av nedsatt cirkulation och syrebrist kallas detta infarkt.
Vid stor infarkt ger det upphov till symtom men vid mindre skador finns kanske inte några uppenbara symtom men de är där ändå och när det blir flera skador ”lesioner” kommer symtomen och kan bland annat ge upphov flera olika symtom beroende på exakt var hjärnan drabbas. Om mindre kärl drabbas kallas detta småkärlsjukdom och då drabbas ofta områden som är tystare neurologiskt, dvs ger upphov till mindre synliga symtom men det är en vanlig orsak till demens på grund av kärlsjukdom ( vaskulär demens). Upprepade små infarkter som drabbar större blodkärl i hjärna kallas storkärlsjukdom. Ett vanligt område där det finns ateroskleros i hjärnan är arteria carotis interna. Ibland kallas demens pga upprepade infarkter i de större kärlen för multiinfarktdemens.
Andra symtom än demens på tysta strokes kan vara nedsatt rörlighet, balans och fallproblem (benbrott), minnesstörningar.
Det har nu kommit en studie som visar fysisk träning kan förebygga de små ”tysta” infarkterna. Studien presenterardes i Neurology den 8 juni 2011.Studien är gjord av Joshua Z Willey vid Columbiauniversitetet i NY.
1 238 personer deltog i studien. De fick fylla i ett frågeformulär om hur ofta de motionerade och hur intensivt i början av studien. Cirka sex år senare gjordes magnetkameraundersökningar och de var då i genomsnitt 70 år.
43 procent gjorde ingen regelbunden träning.
36 procent lätt träning golf, promenader bowling, dans
21 procent tränade moderat till mer intensivt som tennis, simning, cykel, joggning mm.
197 procent av deltagarna eller 16 procent hade små infarkter på magnetkamera, tysta infarkter. De som deltog i moderat till intensiv träning hade 40 procent lägre förekomst av infarkter. Resultaten kvarstod även efter man hade tittat på andra risker som högt blodtryck, rökning, högt kolesterol.
De som gjorde lätt träning hade ingen skillnad mot de som inte gjorde något.
( jag är lite undrande inför det resultatet)
Ännu ett fynd i studien: de som inte hade någon sjukförsäkring eller de som hade stöd i form av Medicaid ( dvs hade det så dåligt socialt att de var berättigade till Medicaid, får hjälp till betalning av sjukhusräkningar och liknande). Willey sade om detta: Deras liv kanske är så fyllt av svårigheter att dessa sopar bort de skyddande effekterna av träning.



Jag undrar om inte träningen skyddar vid andra former av hjärn”lesioner” till exempel MS. Det har kommit studier om det men det behövs större studier för att veta säkert. Jag tror det kan vara så att man faktiskt kan göra en del själv för hur utfallet blir av sjukdomen- inte alltid men en del personer kan påverka sin sjukdom- det finns alltför många fall som beskriver hur man varit ganska dålig under en lång tid- så lång tid att det inte kan kallas skov- och där man sedan med olika åtgärder tycks ha vänt situationen. Samtidigt finns det många som gör allt lever sunt, motionerar, äter bra, har det bra men som ända drabbas.
Samma saker gäller vid många andra kroniska sjukdomar- man kan påverka dem positivt åtminstone till en viss del.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar