Vad är medelhavsmat

Se bildspelet vad man åt på Kreta 1948? Från SvD.

Demens

1. Om demens: intervju från TV4


 

 2 Om studie att förebygga demens. Ljudklipp från Vetenskapsradio

Forskning från The Institute of Environmental Medicine vid Karolinska om kost.

Jag bor på en fd mjölkgård. Det här var sista kon tror jag.

Lågfettsprodukter från komjölk och Stroke

En stor studie från Karolinska institutet omfattande 74 961 svenska män och kvinnor som var friska i hjärta och kärl och inte hade cancer presenterades för 10 dagar sedan på nätplatsen Stroke. Dessa fyllde 1997 i ett frågeformulär omfattande 96 frågor avseende kost. Man följde dem sedan från 1998 till 2008 genom att registrera utskrivningdiagnoser från sjukhus. Data tydde på att de som åt mest lättprodukter av mjölk hade minskad risk att utveckla stroke. Huvudförfattare är Susanna Larsson bitr. professor vid The Institute of Environmental Medicine vid Karolinska. Hon intervjuas på Medscape och säger: Nyttan av lågfettsprodukter av mjölk kan bero på de vitaminer och mineraler de innehåller typ kalcium, kalium, magnesium och D-vitamin. ”Det är möjligt att D-vitamin i lågfettsprodukterna kan förklara den minskade risken för stroke i den här studien på grund av dess möjliga effekt på blodtrycket.”
Man kontrollerade andra riskfaktorer för stroke men resultaten kvarstod, men vi kan inte helt utesluta möjligheten att okända riskfaktorer kan till en del förklara resultatet. Det finns många möjliga biologiska mekanismer genom vilka lågfettsmat kan minska risken för stroke, till exempel genom att sänka blodtrycket, säger Susanna Larsson. Det är få studier som undersökt sambandet mellan lågfettsmat och risken för stroke.
Man frågade bland annat utbildning, vikt, längd, rökning, fysisk aktivitet, användning av salicyl, blodtryck, diabetes, ärftlighet för hjärtsjukdom före 60, alkoholvanor och diet. Man har därför kunnat kontrollera avseende detta.
Under 10årsperioden inträffade 3159 hjärninfarkter, 583 hjärnblödningar och 347 strokes som ej specificerades. Resultaten visade att ju mer lågfettsprodukter från mjölk man åt ju lägre var risken för strokes totalt och för hjärninfarkter ( den vanligaste typen av stroke). Man kontrollerade för ålder, kön, rökning, utbildning, BMI, fysisk aktivitet, användning av acetylsalicylsyra, om man haft blodtryckssjukdom, diabetes, infarkter i familjen, totalintag av energi, alkoholvanor, kaffe, rött kött, processat kött, fisk, frukt och grönsaker.
Man fann ingen koppling mellan observerad konsumtion av fullfett mjölk, ost, youhurt, eller andra mejeriprodukter och stroke risk.
Kommentar på Medscape av Rachel K. Johnson, professor i nutrition and professor i medicin vid University of Vermont, Burlington, dessutom talesperson för American Heart Association: En spännande studie som stärker lågfettsmejeriprodukter betydelse i att minska stroke.
-Det är viktigt att notera att det var lågfettsprodukter från mjölk som gav skydd mot stroke,sa hon. Men vad i detta som skyddar vet man inte. Kalcium, vitamin D, kalium och magnesium är alla kända för att sänka blodtrycket. Det är viktigt att konsumera lågfettsprodukterna av mjölk, därför att vitamin och mineraltillskotten kanske inte ger samma skydd.

Susanna Larsson forskar om livsstil och relation till risk för kronisk sjukdom. På Karolinska Institutets webbplats kan man läsa om hennes forskning. Hon har huvudsakligen fokuserat på sambanden mellan livsstilsfaktorer, diet och risken att utveckla cancer och hjärt-kärlsjukdom

För tjocktarm och ändtarmscancer finns ökade risker med rött kött och hemjärn Minskad risk är associerat till höga intag av folsyra, vitamin B 6, magnesium, kalcium, konjugerad linolsyra, , mejeriprodukter och fullkorn. Man har också noterat färre cancrar av denna typ vid mer fysisk aktivitet och långtidsanvändning av acetylsalicylsyra (exempelvis Trombyl eller annan lågdos).

Bukspottskörtel (pancreas) cancer: Ökade risker vid rökning, fetma, diabetes, hög konsumtion av rött kött, socker, läskedrycker. Minskad risk med högt intag av folat och metionin i mat, båda viktiga i DNA syntesen bl a.

Magcancer: Vi har sett minskade risker vid intag av frukt och grönsaker, caroteoider, retinol och vitamin A sam en ökad risk vid stor konsumtion avprocessat kött.
Bröstcancer: öökad risk vid diabetes typ II, konsumtion av stekt kött och minskad risk vissa A vitaminer alfakaroten och betakaroten i mat hos rökare.
Stroke Minskad risk vid konsumtion av fisk, choklad, kaffe och ökad risk vid konsumtion av processad mat. Höga intag av kalium och magnesium är också associerat med mindre risk.
Plus nu då lågfettsprodukter från mjölk.
Levercancer: minskad risk vid konsumtion av kaffe
Diabetes typ II minskad risk vid intag av magnesium.

Mat gjord på vårprimören nässlor tycks inte vara helt fel.

Risken för PML

Multiple Sclerosis Research blog har gjort en uppdatering av risken att uveckla PML,

• dels utifrån om man har antikroppar mot JC virus /en mycket stor del av oss har detta
• dels utifrån om man tidigare behandlats med immunmodulerande medel
• och slutligen utifrån hur länge man behandlats.

Läs här  
Uträknat utifrån Biogen-Idecs data

DN jämför koster

DN skriver om olika "bantningsmetoder" med rubriken  Färre kolhydrater-då minskar vikten snabbt.
Man skriver att man gjort grundlig genomgång av stora undersökningar för att komma fram till vad som är bäst.  Egentligen kommer man fram till att man går ner med alla dieterna men efter en period  följer man inte dieten lika strikt och viktnedgången planar ut eller går tillbaka.

Lågfetts diet sänker LDL mest av dieterna ( det kolesterol som brukar kallas det onda) Kostdoktorn har dock en annan syn på det, han skriver: Fettsnålt sänker LDL i genomsnitt (men ger farligare små LDL-partiklar – dåligt). Lågkolhydratkost ger motsatt effekt). Låg fett diet sänker triglycerider litet skriver DN . Kostdoktorn skriver Lågkolhydratkost sänker triglycerider (bra). Lågfettskost ger motsatt effekt.  Man kan hitta argument för alla synpunkter om man vill.

Jag tror LCHF har vissa fördelar. Dels är det pedagogiskt och dels tar hänsyn till att det finns en beroendeproblematik i överätandet. Men man missar att förutom fett och salt finns det också en beroendeframkallande faktor hos fett. Den stora nackdelen med LCHF är att en strikt LCHf där man strukit både snabba och långsamma kolhydrater kan sannolikt leda till brister av antioxidanter, fibrer vilket vi också behöver. Sen finns det stora studier som kopplar sjukdomar som de vanligaste cancersjukdomarna till mängd rött kött.

Medelhavsdieten har däremot visat sig kunna skydda mot cancersjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och degenerativa sjukdomar i centrala nervsystemet. Det är inte bara viktnedgång som är viktig. I artikeln tror man att det är den kost som är lättast att hålla på sikt. Kanske men det visar sig att den snabbmaten med pizzor, pommes frites och liknande ökar snabbt  i medelhavsländerna liksom fetma. Jag tycker jag ser fler överviktiga ungdomar på Teneriffa än jag ser i Sverige.

Jag skrev för något år sedan om en studie med jämförelse mellan olika dieter från kolhydratsnål till fettsnål. Det visade ungefär vad som stod i artikeln. Man gick snabbast och lite mer med Atkinsdieten, med tiden var det dock i genomsnitt inte så stora skillnader 2-3 kg. För alla dieterna fanns det patienter som gick ned mycket och dessa var det  givetvis bra för men väger man 20-40 kg för mycket eller mer har 2-3 kg en mindre betydelse men visst något. Det ger knappast diabetesläget bättre eller knälederna eller orken.
Nedan en bild från hur det såg ut. Man följde dieten bra till en början sedan jämnade skillnaderna ut sig.
Sen- apropå rubriken : Är det bra att gå ned snabbt. Hormonerna leptin och ghrelin tycks fortsätta verka mycket lång tid åtminstone sex år.

Vill man veta mer om studien och bilden  klicka här. Egentligen kommer man fram till att man går ner med de olika dieterna, men på ett lite olika sätt.

Kontentan av artikeln blir lite frågor i huvudet.  Fetma, dieter är en hel vetenskap. Berne säger i artikeln i DN att nästa år kommer SBU ut med en rapport om olika dieter.

Det här med övervikt är inte en sak, det är vad man äter, hur mycket man motionerar men än mera kanske vardagsrörelserna- gång i trappor, hur mycket man står, etc, god sömn, hur man trivs med tillvaron. U name it!

Kan omega-3 hjälpa vid MS?

Om omega-3 studien där man inte kunde visa någon positiv verkan vid skovförlöpande sjukdom

George Jelineks kommentarer ( här): Dosen 7 g omega-3 är för liten. Det han rekommenderar är 20 gram fiskolja per dag, vilket bland annat är baserad på en studie av Gallai som visade att denna dos gav en påverkan på immunsystemet så att det skedde en minskning av de inflammationsframkallande signalsubstanserna.

Placebokapslarna innehöll omega-3 oljor som i tidigare undersökning visats påverka progression vid MS.

Dessutom skriver han att i tidigare studier har man sänkt mättade fetter bland annat. Det är en punkt, men jag tycker kanske det är bra att man koncentrerat sig på en sak. Hade man dessutom manipulerat med mättade fetter hade man undersökt en annan sak. Däremot innebär detta att man inte kan säga om omega-3 kan påverka bland annat biologiska membran om det ges förutsättningar för det, dvs balansen mellan de olika fetterna i membranen gör att det får en annan kvalitet, blir mer smidigt, plastiskt. Studien kanske visar att det räcker inte med att bara stoppa i sig några kapslar med omega-3.

Han skriver att studien är väl utförd. Det tycks den vara men jag saknar två saker. Dels hittar jag ingen bortfallsanalys, varför hoppade ett antal av är viktigt. Om några hoppade av pga skov kan det ha betydelse för utfallet. Dessutom borde det finnas en diskussion om grupperna var likvärdiga från början. Fördelningen är utförd med hjälp av slumpen men speciellt vid så små grupper ( 92 personer)  kan det bli så att de är olika. Om man tittar på grupperna finns det skillnader mellan grupperna.

Gruppen som fått omega -3 har haft sjukdomen något kortare tid men fick diagnos tidigare, vilket kanske kan tala för att de har en mer aktiv sjukdom. För detta talar att de har lite fler kliniska skov, lite fler lesioner på MRI. Deras EDSS var också något högre då studien inleddes. Sammantaget kan det antyda att de har en aktivare sjukdom.

Dessutom hade några i placebogruppen fått tidigare behandling med interferon eller glatirameracetat. Detta kan också ha en betydelse.

Slutligen det slutar fler i placebogruppen. Jag saknar en bortfallsanalys. Varför. Den som slutade i omegagruppen gjorde det på grund av graviditet, men i placebogruppen. Ibland avbryter man en behandling för att man inte tycker den hjälper, kanske skov. Man borde ha analyserat detta.

Eftersom det är en liten grupp 92 personer sammantaget , spelar siffror som 1-2 personer in. Om det var så att bortfallet innehöll två personer som fick skov blir resultatet annorlunda. Antalet lesioner efter 24 månader hade varit annorlunda om det fanns skov i bortfallsgruppen.

Så kanske blir man inte klokare av det här.

Lundadocent talar om D-vitaminbrist och dess eventuella konsekvenser

Lundadocenten vid Labmedicin Skåne Johan Malm talar om att D-vitaminbrist kan bidra till många sjukdomar på nedanstående video. ('Tack Buster för länken). Man har också intervjuat honom på Diabetesportalen, där han bland annat talar om D-vitaminet kända verkningar, koppling till diabetes, om hur man får det via solen utan att bränna sig och risker hudcancer, slutligen berättar han om risken att ta för mycket. Det känns bra att det kommer från olika håll detta. Det blir mera trovärdigt ( evidensen ökar). Dock rekommenderar han en väldigt låg dos , den som finns i multivitaminer. Dessutom är multivitaminer snarast kopplat till  ökad dödlighet enligt senare studier.   I den här artikeln i Sydsvenskan rekommenderar han dock minst 1000 IE per dag. I artikeln i Sydsvenskan står också om mätningar av D-vitaminhalt som del Johan Malm gjort men också Humble. Det visar på låga värden under vinterhalvåret här i nord.

tre undersökningar om bär, ffa blåbär

Tre undersökningar om bär, bl a blåbär:

Att äta blåbär som innehåller flavonoider tycks skydda mot kognitiva försämringar hos äldre kvinnor. Denna studie är gjord på data från ”amerikanska sjuksköterskor” där man under lång tid samlat material med blod prover och intervjuer. Vitamin D förebygger troligen MS var ett resultat från detta material.

Nu visar det sig att bär , speciellt blåbär tycks skjuta upp det kognitiva åldrandet med något år.

Bär tycks också kunna förebygga Parkinson

undersökning 1

undersökning 2

Som alltid är detta resultat av undersökningar där det kan finnas andra faktorer som spelat in men det är ändå en antydan.

Skönt eftersom jag äter mycket blåbär. Det får tarmfunktionen att fungera bra. Kanske kunde man göra lite forskning om blåbär och MS också. Det var faktiskt via MS jag började äta blåbär. Jag läste om någon som rekommenderade det men jag minns inget om forskningen bakom, jag har alltid gillat blåbär och tänkte att det kan jag ju försöka. Jag vet inte om det gjorde något åt MS men det normaliserade tarmfunktionen, vilket kanske berodde på fibrer, I don't know.

Chattanooga Choo Choo by brainstorm

Vem skall man operera? Hur ta ut de rätta som drar mest nytta av operation?

Läser i DN om Björn som väger 123 kilo och har ett BMI strax under 35 och därför inte uppfyller kraven på att bli opererad för övervikt. För att bli opererad bör man ha ett BMI på 40 eller och om man har en komplicerande sjukdom till exempel diabetes II, går gränsen vid 35. Kanske är inte BMI den bästa urvalmetoden. Kanske är patienter med fetma och insulinresistens  en viktig grupp även om de inte har  BMI 35. I DN kan man läsa också om detta.

Krav för att bli opererad För att bli accepterad för överviktsoperation utgår man från ett mått på övervikt som kallas BMI ( body mass index) som räknas ut genom att dividera kroppsvikt med med längden i kvadrat. Exempel om man väger 75 kg och är 1,75 lång blir BMI 75/175x175=24,5. Väger man 95 och är lika lång blir BMI 31. Vid 115 kg blir BMI då 37,5 och vid 125 blir det 40.8. Man bedöms ha övervikt om man har BMI över 25 och fetma eller obesitas över 30. Måttet är inte helt tillförlitligt då en del personer kan få för hög värde utan att vara överviktiga. För att kunna bli opererad skall man ha ett BMI på 40 eller 35 om man har någon komplikation till fetman.

Operationsmetoder Det finns olika operationsmetoder för fetma. Målet är att med kirurgi minska storleken på magsäcken och därmed den mängd mat man kan äta. Vid gastric banding anlägger man ett band kring en del av magsäcken och genom detta får man en mindre magsäck och blir tvungen att äta mindre. Det är en reltativt riskfri operation och man kan efteråt ta bort bandet. Vid uppföljning har man sett att man går ner i genomsnitt en sjättedel av vikten vid gastric banding. Det finns också operationer där man kopplar bort en del av magsäcken så att födan bara passerar en bit i början och en bit i slutet på magsäcken ( gastric by pass). Man räknar med att man förlorar en tredjedel av vikten vid denna operation, men den har mer komplikationer och följder som brister på olika ämnen typ järn, B12 mm.

Björn har minst två komplikationer- diabetes och ledproblem vilket gör det svårt att motionera.
Han har också MS vilket gjort att han blivit mindre rörlig och inte kan motionera.

Jag har talat med en person som opererats med gott resultat men ätandet efteråt var inte helt okomplicerat, både månaderna efter operationen och efteråt. Först var det enbart flytande och sedan är det inte heller den vanliga maten. Då blir det soppor, och efteråt blir det  passerad mat, dvs sådan som inte innehåller stora bitar som kan fastna, ibland så illa att man måste opereras.
Ett problem om man har MS kan vara att den kost man skall äta efteråt innebär att det kosten inte blir den lämpligaste. Det blir till exempel absolut inga grönsaker då dessa mättar snabbt och man inte får i sig tillräcklig näring. Det innebär att det blir mat som är näringstät.

Någon MS diet som exempelvis medelhavskost utan mättade fetter blir det inte, ej heller Swanks diet eller Jelineks diet.Orkar man hålla en sådan vikt går man ner mot normalvikt utan operation.

Beträffande rörelser så har jag läst mycket på det senaste om vikten av de små vardagliga rörelserna. Det verkar enligt många forskare att dessa är ännu viktigare än motion. Om man sitter långa stunder ( fyra timmar) tar det bort effekterna av motion.  Det gäller kanske att försöka göra sådana rörelser. Jag har tänkt på det där med sitting disease; det verkar som att metabolismen går i dvala då man är mycket stillasittande men man bryter det med att stå upp- det borde innebära att man också sittande eller liggande kan göra sådana aktiviteter som får igång ämnesomsättningen till aktivitetsenergiåtgång.

Fetma och överviktsoperationer kan man läsa om här: Om fetma- föreläsning från Stanford.

Sitting Disease- viktigt att bryta sittandet

Vi skall försöka att bryta med att sitta mycket. Det stillasittande livet är inte bra och ger en massa konsekvenser för hälsan bland annat många saker som är kopplade till övervikt men även annat som cancersjukdomar, hjärtsjukdomar etc. Att ändra position från sittande till stående är viktigt

Hur skall man se på det här om man sitter i rullstol. Där tillkommer dessutom riskerna av att man kan få sittsår och liknande. Mycket vinns om man kan komma upp i stående position både att man kan minska riskerna som är typiska för rullstol men också minska de risker som drabbar alla stillasittande. Det finns flera rullstolar som man kan stå med. Här är en video med en sådan.

Daniel driver en egen blogg om hur Segwayen kan användas för att minska sittandet.

Följande är hämtat från denna artikel.

Tre sätt som vi omsätter energi

Basalmetabolism: den energi som omsätts bara för att hålla oss levande, ju större man är ju högre basalmetabolism.

Thermal effect of food- den energi som förbrukas av upptag, matsmältning samt lagring av föda

Activity thermogenesis som har med den energi som förbrukas vid aktivitet.

Motionsaktivitet- utbrott då man förbrukar mycket

Vardagliga aktivitet- mindre omsättning hela tiden

Motionsaktiviteten är den mindre delen och den vardagliga aktiviteten är den betydligt större.

Sitter man mycket i arbete och på fritiden har detta en stor konsekvens för metabolismen, och det är många ämnen i kroppen som påverkas negativt av detta- blodsocker, leptin, kolesterol, triglycerider och fysiologiska faktorer som blodtryck. Detta är riskfaktorer för fetma, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och flera kroniska sjukdomar.

Det är viktigt att bryta sittandet ofta, och flera forskare (Too much sitting: a novel and important predictor of chronic disease risk?) säger att de personer som sitter mycket stilla men som motionerar under en period av dagen är sämre ställda än de som i vardagen rör sig mycket, går upp och sträcker på sig etc men som inte gör någon direkt motion. Ungefär fyra /4 timmars sittande tar det för kroppen att anpassa sig till ett inaktivitetstillstånd som innebär att metabolismen släcks ned mot basalmetabolismen i stället för aktivitetsmetabolism.

Bara detta att ändra från sittande till stående ändrar på mängden energi man gör över med. Att börja med att ändra arbetsplatserna så att man kan både sitta och stå är ett led. Hemma kan man ordna så att barnen får stå upp då de spelar dataspel, man kan göra andra saker då man ser på TV etcetera. Allt för att förebygga sittandesjukdomen- sitting disease.

på 30 år har vi blivit en storlek större (= fetare)

skriver DN, i en artikel som tar upp det från ortopedsynpunkt. Den ökade vikten gör att man får förslitningar i knän, vilket i sin tur leder till att man får så uttalade besvär att man behöver nya knäleder för att orka gå.

Jag har just nu läst mycket om fetma och de vardagliga rörelserna.  Forskaren Michael Levine och hans kollegor försökte ta reda på varför vissa människor går upp i vikt och andra inte trots att de till synes åt lika mycket utifrån sina förutsättningar. Det har ofta förklarats med att de som går upp i vikt har en annan lägre ämnesomsättning. Så var det inte. Efter sex år ungefär lyckades man lösa gåtan. De personer som bevarade vikten var de som var mindre stillasittande  ( i undersökningar fick man inte motionera) men övriga rörelser följdes via speciell klädsel med monitorer). Dessa personer var de som gick upp i trappor i stället för hiss. Cyklade  eller gick till kiosken, gick upp för att stänga av tvn, etc.

Att röra på sig

 

 

 

kan man göra på många sätt

Den stillasittande typen var den som gick upp i vikt.

Johan Moan professor vid Oslo universitet och sin forskning om D-vitamin

Observera det solarium han talar om är förmodligen inte den vanliga typen, dessa ger väldigt lite D-vitamin, men kan skada huden med åtföljande risker  Här berättar Johan Moan om MS och D vitamin från 2009.


Moans forskargrupp .

Mats Humble föreläser om D-vitamin på Naturhistoriska Riksmuseet den 28/10 2011

mer om omega-3 forskningen

 har tittat efter reaktioner på den norska studien om omega-3. Det finns många artiklar om att omega-3 inte fungerar vid MS. Det känns nästan som ett sug efter det. Jag har tittat efter om George Jelinek har skrivit något men inte hittat det ännu, men det kommer nog

Emellertid finns det en blog som heter Multiple Schlerosis Research blog. Det är en blogg  där The Barts and the London Neuroimmunology Group vill ta fram den senaste forskningen inom MS  speciellt den forskning gruppen själv håller på med,. Man bedriver bland annat forskning med frågeställningen om MS orsakas av ett virus där bland annat  Epstein-Barr virus (EBV) är aktuellt. Man har startat ett projekt kallat Charcotprojektet  där man vill utveckla en studie för att undersöka om en specifik anti-viral terapi som är riktat just mot Epstein-Barr virus.
Bloggen är skriven  för människor med MS och för anhöriga, där man försöker följa aktuell forskning och tolka den. "interpreting good, bad and other research news".

Så här skriver man om undersökningen:
Det finns många mänskor därute som tar omega-3 oljor. Denna studie misslyckas med att ge något evidens /bevis som stödjer användningen av detta kosttillskott vid kontroll av skovvis förlöpande MS. Alltså ytterligare ett exempel på den hur begränsad nyttan är av tillskott.
Emellertid, är detta den rätta typen av MS man har studerat. I våra egna studier med omega 3 vid experimentella modeller av MS, har vi i själva verket inte funnit något evidens som visar att detta  hämmar den immunitet som driver skovförlöpande MS. Däremot i vissa fall har vi funnit en välgörande effekt i att begränsa nervskador liknande dem som skulle ha påverkan vid progressiv snarare än skovförlöpande MS. Emellertid som alltid som alltid det finns inget säkert bevis att det påverkar MS på ett positivt sätt.

Den aktuella videon är lite fängslande, det är från Idol Korea, och jag fascineras av hur programledarna tar hand om den som skall uppträda. Det finns en mänsklighet och värme där som jag inte känner igen från svenska eller amerikanska idol. Kanske en tillfällighet eller?

 

Kost och MS. Norsk studie visar ingen effekt av kosttillskott med omega-3 vid MS

En norsk studie ledd av Öivind Torkildsen vid Norwegian Multiple Sclerosis Competence Centre, Department of Neurology, Haukelands universitetssjukhus har undersökt effekterna av omega-3 tillskott vid MS. Det är en studie som pågått i flera år och som avslutades 2008; jag har efterlyst studieresultatet i flera år men nu har det alltså publicerats på Arch Neuro, First on line.

Anledningen till att jag efterlyst den är att det tidigare gjorts en mindre studie där man fann ett samband, men nu vid den här lite större studien har man inte funnit någon effekt av behandling med ω-3 tillskott. Det negativa resultatet är kanske också orsaken till att man inte publicerat den tidigare. Negativa studier är svårare att få publicerade även om de är lika viktiga. Observera att här kommer jag nog inte vara helt objektiv eftersom jag har positiva erfarenheter av kost. Man kan säga att jag har en viss bias.

Studien omfattade 92 patienter där häften fick ω -3 kapslar och hälften placebo. Detta är mycket bra att man använt placebo; i tidigare undersökningar har det använt alternativa kapslar med exvis omega-6 eller olivolja.

Behandling Först fick alla enbart kapslar i 6 månader och sedan sattes det in behandling med interferon beta-1 a44 mg intramuskulärt 3 dagar i veckan i ytterligare 18 månader. Sammanlagd behandlingstid 24 månader.

Dosen ω-3 man fick var 1350 mg EPA och 850 DHA dagligen. Mina 1000 mg kapslar innehåller EPA 300 mg och DHA 200. Dosen motsvarar ungefär hur mycket ω-3 jag tog i början, numera tar jag mindre.

Utvärdering: MRI och kliniskt status med EDSS

Resultat Beträffande MRI fann man ingen skillnad på magnetkamera avseende lesioner som läckte kontrast ( tydande på aktiv inflammation) under de första sex månaderna.

Vid uppföljning 6 och 24 månader fann man heller ingen skillnad i nya skov.

Andelen som ej försämrats i EDSS var 70 procent i båda grupperna. Man fann ingen skillnad beträffande skattning av livskvalitet, fatigue.
Man fann inga risker med behandlingen.

Författarnas slutsatser: Inga välgörande effekter av tillskott med ω-3 vid MS.

I en kommentar till studien säger de dock att studien var för liten för att upptäcka små eller medelstora effekter – de skriver också att dosen omega-6 i placebopillret var försumbart eftersom det redan ingår så mycket av detta i kost i Norge.

Professorn i neurologi vid MS avdelningen vid University of Miami Miller School of Medicin kommenterar: Det förvånar mig inte att omgea-3 fettsyror inte har någon effekt på MS. Jag har aldrig betraktat omega-3 fettsyror som att de har några effekter på MS och jag har en massa patienter som tar dessa till skott för hjärthälsan, säger han. Han säger att denna studie gör inte att jag ändrar mina råd om att ta omega-3 tillskott av andra skäl.

Mina funderingar: Dels en viss besvikelse men samtidigt bekräftar det kanske de tankar jag haft om nyttan av tillskott. Beträffande vitamintillskott har det ju kommit en del om att tillskott av exempelvis multivitaminer, A vitaminer med mera snarast är ohälsosamma. Kanske är det så att nyttan av omega-3 är främst då man tar det i form av fisk.?? Kanske är det D-vitaminet i fet fisk som är det nyttiga?
Det hela ändrar inte min form av diet, eftersom den i princip går ut på att minska fetter, både mättade och omega-6 samt öka fetter i form av omega-3 samt olivolja . Här har man bara lagt till omega-3 utan någon annan ändring.

Omega-3 medverkar vid produktionen av cytokiner (signalsubstanser i immunförsvaret) som är antiinflammatoriska

omega-6 medverkar vid produktionen av cytokiner som är proinflammatoriska.

Mättade fetter är också med och konkurrerar om samma biologiska enzym som omega-3 och-6

Roy L Swanks undersökning gick främst ut på att minska intaget av mättade fetter, och de som inte lyckades att radikalt göra det såg inga hälsosamma effekter. De som minskade intaget till under 15 g dag hade en gynnsam utveckling av sin MS.
Det handlar också om vilka fetter som finns i lagret. Fettsyrorna lagras i biologiska membran.
I konkurrenssituationer är det viktigt hur mycket det finns av var och en. Jag tror inte att jag hade speciellt mycket omega-3 under en lång tid av mitt liv eftersom jag då inte åt fisk.
Mättade fetter konkurrerar med de övriga fetterna om plats i de biologiska membran som avgränsar alla biologiska celler, så också nervceller och gliaceller och de myelinproducerande oligodendrocyterna. Då fetterna konkurrerar med varandra, delas samma kemiska vägar i viss mån, och där drar ofta omega-3 kortaste strået då det skall bildas exempelvis antiinflammatoriska signalsubstanser. Finns det dessutom litet av omega-3 i lagret så blir det en dålig balans mellan anti och proinflammatoriska substanser. Undersökningar har konfirmerat att MS patienter i samband med skov har ökad halt mättade fetter i biologiska membran.
Är det så att fleromättade fettsyror ger smidigare biologiska membran, mer motståndskraftiga mot skador. Mättade ger mera spröda och mera lättskadade membran
Mättade fetter har en högre kokpunkt. Sätt in rapsolja, olivolja och smör i kylskåpet ser man vilka som blir hårdast. Olivoljan ligger mitt emellan och förändras i kylskåpet, blir kornig, smöret blir hårt och rapsoljan klaras sig bättre ( innehåller omega-3 i ganska stor mängd).
En teori bakom att ändra fettet i kosten till de med lägre kokpunkt är att de ger starkare cellmembran, som är smidigare, mera plastiska medan de med högre kokpunkt ger sprödare och hårdare membran.
Utifrån det här har troligen undersökningen inte så stor relevans avseende kost och MS.
Det finns också andra tänkbara ideer. Kanske är det D-vitaminet i fet fisk som har visar sig vara nyttigt. Kanske finns också något helt annat i fisk ?? Vem vet?
Ytterligare en ide är att med Swansk liknande diet el medelhavsdiet går man ner i vikt, och viktnedgång i sig är positivt för hälsan.

Hjälper diet?-Nu finns möjlighet att från början följa ett fall via You Tube-Hur det går vet man inte

Joe 41 år började med en diet för primär progressiv MS. Började  med rullstol ungefär 2005, och han har inte gått några steg sedan 2009 då han började med dieten.
Vad han följer är den diet som beskrivs i boken Diet Recovery Diet.  Joe kallar den också ibland stenålderskost. Det är ganska lika den diet jag själv äter.
Det är alltså ingen  mat från mjölk, inget gluten, lite med mättade fetter, mycket grönsaker och ganska mycket frukt. I MS recovery diet ingår också att man skall försöka se om man är allergisk mot något- antingen genom blodprover eller genom att personligen testa genom att eliminera och se effekt. Jag vet att jag har en gluten allergi men i övrigt har jag inte uteslutit något pga allergi utan det handlar mera om att undvika  transfetter, mättade fetter och också i viss mån omega 6.  Så helt lika är det inte.
Jo har också börjat med medicinen Gilenya ungefär samtidigt som han började med dieten. Ev framsteg skulle allts¨kunna bero på den även om den inte tros påverka primär progressiv MS och dessutom är det en bromsmedicin och skall stoppa handikapp men inte förbättra. Men är det så att det dämpar inflammation så får man naturligtvis krafter att återhämta sig genom rehabiliterande åtgärder.
Här är Joe dag I:


Det finns också en video från dag 90. Den visar bland annat hur han går. Det går upp och ned. En period känner han att han blir sämre av allt han äter, blir undernärd och trött. Han tar något steg tillbaka beträffande dieten och börjar med Dag 180 har han fått sluta med Gilenya på grund av biverkningar. Han känner sig
sämre.

 Emellertid en vecka sedan har han fått hopp igen. Han mår nu bättre. Hade besvär med tarmfunktionen och när den kom igång bättre återvände hoppet. Man ser en video där han tar några trappsteg.




Man vet inte hur det går för Joe men det är verkligen intressant att se hur ett försök med diet kan se ut. Hoppas verkligen att han lyckas.

Fall av PML vid behandling med Gilenya

Det har rapporterats om en patient som står på behandling med Gilenya som utveckllat PML, dvs den ökända biverkan som finns av Tysabri. Emellertid är det så att patienten i fråga tidigare fått behandling med Tysabri varför detta också kan vara en orsak till sjukdomen.
Källa Wall Street Journal

Vilka svarar bra på betainterferonbehandling?

 I diskussionen  mellan professorerna Hauser, Cree och Steinmann avseende vad som presenterades på förra årets stora neurologkongress ECTRIMS/ACTRIMS tar man också upp att det kan bli möjligt att i förväg ta reda på genom blodprover, spinalvätskeanalys vilka som drar nytta av interferonbehandling- för det är otvivelaktigt så att det finns de som den fungerar för och det finns de som inte svarar på behandlingen. Jag tror att det ´var Jan Hillert som delade upp RRMS ( skovförlöpande MS) i dels MS som svarar på betainterferonbehandling dels de som inte gör det.
Kanske ser det biokemiskt ut på olika sätt.Det kan finnas enligt Steinmann två olika T lymfocyter som är aktiva i de två fallen dels Th1 som är relaterad till vissa signalsubstanser i immunsystemet och dels Th17 som är relaterade till andra. Det är dock inte helt klart att detta kan vara en väg att gå.

Möjligen kommer det att ta så lång tid att det kommit tablett som ersatt interferonet. Det finns ju på gång ett oralt medel som har ungefär lika stor effekt som betainterferon - och dessutom har få biverkningar enligt de studier som gjorts. Men det kan också vara så att det medlet hjälper de som inte blir hjälpta av interferon. (Det senare är min fundering) I pipeline alemtuzumab och teriflumid.


 15 maj 2011 En ny studie kunde inte upprepa fyndet att man med via IL 17 och Th17  kunde skilja på vilka som svarar på betainterferon och de som inte gör det.

Risken att utveckla PML vid Tysabribehandling

Biologiska markörer behövs för att kunna avgöra vilken behandling som är lämplig för den enskilde patienten. Den effektivaste medicinen mot skovförlöpande MS är Tysabri men den är också förenad med allvarliga biverkningar framför allt PML, progressiv multifokal leukoencephalopati- en demyeliniserande sjukdom. Läs om den på smittskyddsinstitutet. Bakom sjukdomen ligger ett virus John Cunningham virus, JCV, som kan bli sjukdomsalstrande då immunförsvaret är nedsatt vid exempelvis AIDS eller vid behandling med immunnedsättande medel. Man säger att viruset är opportunistiskt.

Fram till maj förra året 2011 hade 83 300 patienter fått Tysabri. 124 patienter hade då fått PML och av dess hade 19 procent avlidit dvs 23 stycken.

I diskussionen från ECTRIMS/ACTRIMS mellan Hauser, Cree och Steinmann tar den senare upp den metod som finns för att bestämma om det finns JCV, John Cunningham virus serologic assay. Utifrån denna kan man göra en viss bedömning av risken att utveckla PML. Om man inte har JC virus är risken allra minst, om man har viruset men inte tidigare behandlats med immundämpande medel är risken högre och om man behandlats med immundämpande och har JCV är risken högst.

Hur ser man på D-vitamin och MS idag?- det är definitivt ingen död fråga!

Från samtalet på Medscape mellan MS experterna Hauser professor vid University of California SF, Cree biträdande professor samma ställe samt Steinman professor vid Stanford hämtar jag följande om D-vitamin som uppenbarligen blivit alltmer intressant eftersom det nu diskuteras av dessa auktoriteter. Enligt Hauser är det kanske den mest spännande epidemiologiska biomarkören.

På konferensen redovisades en ganska stor undersökning med 469 MS patienter, som man följde i fyra år med kontroll av D-vitaminhalter och med magnetkamera. Man fann att för varje stegring med 10ng/ml av vitamin D2 25- OH D₃ minskade antalet lesioner på magnetkamera. Detta är mycket intressant därför att det är en stor grupp som följts under en ganska lång tid, och dessutom handlar det här inte om risken för att få MS utan om hur halten av D-vitamin kan påverka MS förlopp.

En mindre studie visade att om man gav tillskott av D-vitamin fann man minskade tecken på magnetkamera.
Cree säger att vitamin D kan sannolikt vara den billigaste bromsmedicin som finns, om man lyckas upprepa dessa undersökningar.
Han frågar också hur passar det här ini sjukdomen patofysiologi-hur kan man förklara hur det verkar biokemiskt. Hur kan brist på D-vitamin trigga sjukdomen?
Hauser sa att man noterat att patienter numera har färre skov än i tidigare undersökningar. Kunde det bero på D-vitamin? Det trodde inte Cree utan ansåg att det kanske var patienter med lindrigare sjukdom som numera ingick i studierna. Tidigare då det inte fanns några alternativ kom det med många med allvarligare bild, dessa väljer nu det säkra för det osäkra och tar de medel som är känt verksamma. Dessutom krävs nu mera för att det skall vara ett skov, det räcker inte med personlig rapport.
Professor Hauser säger också att det finns nya genetiska data som stöder att Dvitamin kan ha en orsakspåverkan på MS. I en studie med över 10000 patienter fann man att generna som var associerade med syntes av Dvitamin och nedbrytning vad bland de 57 varianter som var nästan de enda som var associerade med Ms. (Genetic risk and primary role for cellmediated immune mechanisms in multiple sclerosis. Nature 2011;4769).
Senare har Ramagopalan et al presenterat data som visar att personer med mycket hög risk för MS kan ha allvarliga problem i D-vitaminets metaboliska vägar. Studien heter Rare variants in the CYPB1 gene are associated with Multiple Sclerosis. Ann Neurology; 2011;70(6):881-6.
Denna gen ger om den finns i två upplagor en svårbehandlad rakit en sjukdom väl känd sedan länge men en upplaga av genen ger lägre halter av D-vitamin. Genen kodar enzymet 1 alpha hyrdroxylas som aktiverar vitamin D. Man fann således denna gen i en upplaga hos många patienter med extra familjär anknytning till MS och tyder på att D vitamin spelar en roll i sjukdomsutvecklingen av MS.



Ramagopalan har dessutom en föreläsning på youtube, där han går igenom de stora dragen avseende MS och D vitamin.

 Han talar om syd-nord gradienten , på norra delen av klotet finns mer MS ju längre från ekvatorn man kommer. Där det finns mindre sol finns mer MS

han talar om hur fördelningen ser ut i USA:s stater. Ju mindre sol ju mer MS.

Han talar om att flest patienter med MS är födda i maj, vilket innebär att mammorna har tillbringat en stor del av sin graviditet under den mörka årstiden och därmed haft mindre D-vitamin.

Han talar om Militärstudien i USA som visar att hos de anställda som fått MS i genomsnitt hade lägre halter av D-vitamin än de övriga.

Han talar om de egna studierna som visar att vissa sällsynta genförändringar kopplade till halt av vitamin D finns i viss procent hos patienter med MS men däremot inte hittades i kontrollgrupp. Där var det ett så starkt statistiskt samband att det var starkare än att vinna högsta vinsten på tips.

Hur blir behandlingen den rätta och mest effektiv?

 Även  det finns en del icke farmakologiska metoder som kan påverka förloppet av en sjukdom är det viktigt att den farmakologiska behandlingen är up to date. Beträffande MS säger man på referatet från ECTRIM/ACTRIM kongressen på Medskape som jag skrev om i förra inlägget kan det inom några år finnas ett femtontal bromsmediciner mot sju som det finns idag, av vilka tre är i princip samma ( Rebif, Avonex och Betaferon). 

Biomarkörer är viktiga för att designa vilken medicin individen i fråga behöver.

 Lawrence Steinman professor i neurologi specialiserad forskning om MS vid Stanford University. Hans forskarlag låg till stor del bakom Tysabri men han var också aktiv i samband med att man upptäckte

Steinman får frågan om vilka biomarkörer som är mest användbara i nuläget, och svarar att det för närvarande är data från studier med avbildning – dvs magnetkamera bilder och liknande. Han säger att ju mer aktivitet ( MS lesioner, och speciellt sådana som är är aktiva inflammationer, dvs som läcker kontrast) man ser tidigt på MRI (magnetkamera) under sjukdomen ( första året) är det en faktor som påverkar prognosen till det sämre. Jämfört med om det är magnetkamerabilder som inte visar aktivitet. Om de inte visar aktivitet kan det tyda på att man kanske inte behöver ta någon bromsmedicin eller åtminstone inte ta någon av de aggressiva. 
På denna video berättar neurologen och MS specialisten Anders Svenningsson   vid Umeå Sjukhus om hur man idag resonerar om detta.




Larry Steinman har förhoppningen att i framtiden kommer man från början ( vid diagnos) att kunna säga vilket förlopp sjukdomen kommer att ta och att det kommer att bero på olika faktorer. Idag finns det avbildning främst med magnetkamera men det finns ett antal andra metoder med vilka man försöker få fram faktorer som kan sia om framtiden (biomarkörer) genom genetisk forskning, beforskning av proteiner (proteonomics) och studier av ämnen i blod. Genom att kombinera ett antal olika metoder kan man komma fram till de bästa metoderna att skräddarsy en behandling, sade Steinman.

Bruce Cree biträdande professor vid California University i SF berättade om en studie där man följde personer som behandlades med första linjens bromsmediciner, dvs beta-interferon eller Copaxone och som på magnetkameran mellan sex månader till ett år uppvisade läckage av kontrast i lesioner i hjärnan tenderade att ha en mer aggressiv sjukdom där man fick större utveckling av handikapp mätt med EDSS skala under åren efteråt. ( Studie av Romeo M, abstract från ECTRIMS/ACTRIMS2011). 

 
Cree berättade också om två andra studier som också visade att MRI med nya kontrastförstärkta lesioner under behandling är betydelsefulla och att om man får sådant resultat bör man tänka på att byta behandling. Vad Anders Svenningson säger är alltså helt i linje med vad man presenterade vid senaste ECTRIMS/ACTRIMS kongressen.


Det kommer att bli viktigt ( och är viktigt) att förebygga atrofi och degeneration- att hjärnvävnad dör.
Cree talar också om atrofi av hjärnvävnad ( atrofi nervcellsdöd som gör att hjärnvolym krymper). Atrofi och progression av handikapp är förknippade med varandra. Vid diagnos är atrofi ofta minimal men senare ökar atrofin som konsekvens av degeneration och inflammation. Tidig atrofi är nära förknippat med hur snabb progression av handikapp blir. Cree säger att detta är viktigt för man är nära behandlingar som minskar atrofin ( nervcellsdöd- hjärnkrympning). Man har sett detta i studierna av de nya terapierna. Detta kommer att bli säger Cree en viktig faktor avseende vilken behandling man skall välja.

Vikten av tidig behandling av MS och vikten av uppföljning

från Ivar Arosenius Livet och dess tross

På Mssidan.se intervjuas Anders Svenningsson neurolog från Umeå. Han talar om diagnostik av sjukdomen MS samt vikten av tidig behandling.

Sedan magnetkameraundersökningen utvecklats har det blivit möjligt att ställa diagnos tidigare, bland annat efter ett första skov säger han. Om man vid en MR undersökning finner tecken på pågående inflammation i hjärna ( läckage av kontrast som visar på inflammation och att blodhjärnbarriären är skadad) och samtidigt finner tecken på “ utläkta” inflammationer så kan man dra slutsatsen att de inte hänt samtidigt varför man också kan ställa diagnosen MS om MRI bilden visar klara tecken på det plus att man har ett typiskt skov.

Vid senaste årliga neurologkongressen av ECTRIM och ACTRIMS presenterades en undersökning som bekräftar vikten av tidig behandling. Jag läser om detta på Medscape där tre MS experter: Hauser, chef och professor i neurologi på University of California, SF. Cree biträdande professor samma plats samt Lawrence Steinman professor vid Stanford och en av personerna bakom Tysabri (och som också tidigt varnade för biverkningar). De berättade om en studie där man gjort en uppföljning av en av de första studierna av betainterferon efter 21 år. Man jämförde de personer som fått interferon och de som fått placebo. Man tittade på mortaliteten ( dödligheten) efter 21 år och man fann betydande skillnader.

Sammanlagt trehundrasjuttio personer följdes upp, där en tredjedel fick placebo, en tredjedel fick 250 ug INF och en tredjedel 50 INF.

Risken för att dö minskade med 39,3 procent för de som fick 250 mikrogram jämfört med placebogruppen,

risken för de som fick 50 mikrogram minskade med 44,6.

Båda siffrorna var statistiskt signifikanta.

Detta resultat talar starkt för vikten med tidig behandling.

Hauser, Cree och Steinman berättar mycket intressant från den aktuella kongressen, jag återkommer till det.

Det är också viktigt att följa upp behandlingen säger Anders Svenningsson. Man bör följa patoenter med MS med magnetkamera en gång om året för att se om behandlingen är den rätta.

Riktiga män äter sallad

                         Jag har nu läst boken
















och det är så att jag  samtycker till mycket av vad som skrivs där, men det är nog inte mat bara för män utan för alla och det är kanske det Maj-Lis Hellénius menar. Det är sedan länge väl känt att det är män som får flest infarkter, strokes i medelåldern och det går inte enbart att förklara det med rökning, skyddande könshormon för kvinnor utan hur matvanorna ser ut spelar in.

Boken har delvis en god lay out: texten är lagd i spalter så att man inte behöver flytta ögonen flera gånger för att läsa en rad. Jag har markerat det med rött för att åskådliggöra vad jag menar.

Tyvärr  får bilderna dominera i boken och inte budskapet. Det är inget fel på bilderna i sig men de får inte överta budskapet. Jag tycker att de gör så här. Det är mindre bra med bokens layout. Om man ser på uppslaget till höger dominerar bilderna och så är det genom boken.
Detta gör tyvärr det viktiga budskapet om kosten  kommer i bakgrunden och ge läsaren intrycket att budskapet inte är så viktigt.






Och det är ju så att budskapet är viktigt. Där kan man läsa om kostomläggningarna i Finska Nordkarelen - man hade där högsta delen av dödlighet i hjärtinfarkter i världen vid sidan av USA, men efter en informationskampanj lade många om matvanorna till mera frukt, grönsaker  och mindre animaliska fetter, och det hade god effekt skriver Hellénius.

Den kost Hellénius berättar om är den medelhavsbesläktade kosten. Om en kost man i stora undersökningar funnit minskar dödligheten totalt, i hjärtsjukdomar och stroke, i  tjocktarms-bröst och prostatacancer och i neurodegenerativa sjukdomar. Det handlar om att äta mycket grönsaker och frukt, äta fisk, skaldjur, magert kött, fullkornsbröd, nyttiga fetter som finns i raps och olivolja bland annat.

I boken finns en hel del recept, närmast jag skall prova det som finns på bilden ovan morotssallad med spiskummin.  Det finns en hel del recept man kan använda, men man får ändra på dels gluten och försöka ersätta de mättade fetter som finns med bra alternativ där man bland annat har soja alternativ.

Intervjuerna med olika personer gav inte mig något direkt, jag äter ju redan sallad. Jag vet inte, kanske finns det de som kan känna släktskap och inspiration av intervjuerna och därigenom ändra sin kost. Ett intressant perspektiv. Kanske kan det vara en lämplig present?

Råd om att gå ned i vikt från kunskapskanalen 2011

Jag har haft ett papper med anteckningar från ett program jag såg om kost och viktreduktion på kunskapskanalen förra året. Jag tänkte jag skulle skriva om det och har inte velat slänga det.

Viktigast av allt är nog att man inte skall försöka gå ned i vikt snabbt genom någon dunderkur utan i stället ha siktet inställt på att förändra sin livsstil långsamt- då kommer förändringarna på sikt. Snabb viktnedgång gör att kroppens hormoner fortsätter att signalera att man är hungrig även om man är mätt. Man blir beroende.

Här kommer några punkter.

1 Proteiner mättar. Därför är kanske baljväxter bra som alternativ till rött kött och liknande.

2  Soppa mättar- därför att magsäcken hålls utspänd längre och man behåller mättnadkänslan. Det här är precis motsatt vad jag trodde innan. Jag trodde att soppans flytande konsistens gjorde att den passerade magsäcken snabbare, men där har jag tydligen fel. Jag tror det stämmer- tycker märka det nu när jag äter en hel del soppor.
3  Kalcium  binder fettkomponenter i maten som passerar mag-tarmkanalen. Man redogjorde för en undersökning där man fick exakt lika mycket fett men skillnaden var kalciuminnhållet. De som hade mer kalcium i sin mat hade mer fett i sin avföring.
4 Man bränner fett då man sover. Att vårda sin sömn är viktigt. Enkla tips kan vara att inte dricka kaffe efter en viss tid eller koffeinfritt kaffe. En del reagerar också på "koffeinet" i te. För andra kan det gälla att inte jaga upp sig på kvällen genom att se på spännande filmer och liknande. Man bör hellre välja en komedi. Jag märkte för min del att en lätt fotmassage har gett mig bättre sömn. ( taktil massage, det går på ett par minuter men jag somnar ganska omedelbart efteråt. Det har fungerat en månad nu).
5 Träning och motion. Själva träningen förbränner begränsat med energi men man fortsätter med ökat förbränning efteråt också.
Vardagsmotionen med att gå i trappor i stället för hiss. Gå i stället för att ta bilen eller gå till en hållplats längre bort etc. Det är fritt fram för fantasin och vad som passar. Skaffa ryggsäck kan vara bra, för då kan man gå och handla och liknande och vikten på ryggsäcksinnehållet förbättrar träningen.
6 Mindre urval är bra. Julbord, bufféer är förödande om man vill gå ner i vikt. Man vill smaka på allt det goda och känna om det är gott. Ju större urval, ju mer äter man.

7 Mindre tallrikar gör att man äter mindre portioner. Vill man gå ned i vikt krossa de stora tallrikarna eller sälj dom på loppis och köp mindre.

 Lite mer av matdagbok

Fortsätter att beskriva vad jag äter, inga recept direkt- jag använder inga sådana.









För tre dagar sedan gjorde jag en soppa på svarta bönor. Bönor och baljväxter innehåller ganska mycket proteiner vid sidan av långsamma kolhydrater. Dessutom finns det en hel del mineraler i till exempel svarta bönor:
Svarta bönor näringsinnehåll ( kan nog variera, det står inte lika på  internet som på förpackningen:

Näringsvärde per 100 g
Energi	1400 kJ/330 kcal
Protein	23 g
Kolhydrat	53 g
varav sockerarter	2,2 g
Fett	1,5 g
Kostfiber	9 g
Järn	8 mg

Natrium                                                                   5 mg
Tiamin                                                                     0.9mg  (82 % av RDI*)
B6                                                                           0.28      20  %    "
Folat                                                                        440 mikrog  222%
Fosfor                                                                      352 mg         50%
Magnesium                                                              171 mg          46%
Järn                                                                              5mg            36%
Zink                                                                          3.65mg           376

RDI= rekommenderat dagligt intag.

Svarta bönor måste man lägga i blöt minst åtta timmar. Man sköljer dem först och sedan låter man dem stå vatten. Hur mycket står på förpackningen.

Till byggstommen använde jag passerade tomater, vatten och en grönsaksbuljongtärning.
Det fick koka 40 minuter.
 Kryddningen  gjordes lite lätt först. Sedan efter cirka 30 minuter smakade jag av och kryddade mera.
Till kryddning använde jag fem gröna oliver,vitlök, rödlök, gurkmeja ( vilket jag i princip använder till allt möjligt på grund av dess eventuellt antiinflammatoriska effekt), svartpeppar, chili, kryddpeppar, ett lagerblad samt salt ( där använder jag seltin som är en blandning av natrium och kaliumsalt och dessutom med jod). Dessutom lite honung. Lite rökt kalkon.
Det blev inte riktigt bra förrän jag hade i lite konjak.
Strax innan 40 minuter hällde jag i 0,4 dl olivolja. Då hinner inte de nyttiga enkelomättade fettsyrorna förstöras.
Garnering av soppa: sojayoghurt samt grönt.

Samma måltidsdryck som tidigare: tranbärsjuice för att förebygga urinvägsinfektion.
Bröd: glutenfritt fullkornsbröd, rostat. Inget pålägg eller smörgåsfett. Smörgåsfett använder jag i princip inte.

Sedan skall man som matTina  utbrista:Jättegott!! Det blir en viss placeboeffekt av det.


.

Pincho de pescado y papas arrugadas

Som ni förstår var förra inlägget om havsvatten ett aprilskämt MEN just grillspett med fisk och räkor och papas arrugadas är jättegott.  Det försöker jag laga även här hemma.

 Det finns ett litet problem. Papas arrugadas lagas med havssalt och det vill jag inte använda, och kanske vill jag dessutom minska på potatisanvändning men det är svårt att hitta ett alternativ här.




I varje fall grillspett med fisk och räkor är en av mina återkommande måltider.

kan kokat havsvatten vara en vaccination??

här sitter jag på restaurangen med röda stolar och njuter

Nere i Puerto de la Cruz går jag ibland på en uterestaurang i hamnen och äter alltid samma sak: Grillspett med dagens fisk, räkor samt papas arrugadas, det vill säga potatis som kokats i starkt saltat vatten. Just den här restaurangen har extra goda papas arrugadas och kanske extra nyttiga, man använder nämligen buteljerat havsvatten blandat hälften hälften med buteljerat vatten från the Great Salt Lake i Utah. Detta sägs ge en extra smakdimension åt potatisen. Till andra rätter som inte skall vara så saltade används buteljerat havsvatten.

pincho de pescado y papas arrugadas, gott!!

 

Företaget Food&Water Inc i Kapstaden Sydafrika som sedan något år börjat att buteljera havsvatten och vatten från de salta insjöarna. Företaget hävdar att det har stora hälsoeffekter. Bland annat hävdar man att det kan stärka immunförsvaret. Genom att använda havsvattnet utnyttjar man de mikroorganismer som finns i det. Dessa oskadliggörs först genom att vattnet upphettas till 74 grader då alla mikroorganismerna dör men eftersom inte denna temperatur förstör de äggviteämnen som sitter på mikroorganismernas membran bibehålls deras förmåga att stimulera immunförsvaret till att bilda dels T-celler och dels antikroppar som kan bekämpa de patogena mikroorganismerna i fråga. Eftersom det finns både virus och bakterier samt parasiter säger man att det kan stimulera olika delar av immunsystemet. T lymfocyterna kan delas in i två undergrupper T1 celler och T2 celler beroende på vilka cytokiner ( signalsubstanser i immunförsvaret) som stimuleras

. T1 substanser är sådana som är verksamma mot bakterier och virus medan T2 substanser är verksamma mot parasiter. Gamma interferon är en T1 cytokin, som många vet försökte man för nu för ganska länge sedan använda gammainterferon i försök mot MS. Det blev inte bra, det ökade symtomen. Gammainterferon är ett så kallat proinflammatoriskt cytokin. T2 cytokiner däremot är så kallade antiinflammatoriska även om de bekämpar parasiter, exempelvis vid malaria. De så kallade maskäggscocktailerna som det forskas kring avseende MS grundar sig på det här. Ett grundläggande begrepp är hygienhypotesen, som är aktuell både beträffande allergier som autoimmuna sjukdomar. I reklamen säger företaget att det naturliga saltvattnet kan ses som en vaccination. Observera användandet av " naturliga" ett honnörsord som skall tillföra det hela trovärdighet, något naturligt kan ju inte vara skadlig. Orden "riktig mat" används på samma sätt. I själva verket skall man dra ögon och öron åt sig när man hör sådana påståenden.
Forskaren Lawrence Bernard Junior, ursprungligen från Sydafrika, vid Harvard University är biokemisten som undersökt havsvatten contra vanligt källvatten som saltats effekter på hälsan då man tillagar mat på det. Hans forskarlag har gjort många labstudier avseende det här. Dels så kallade in vitro studier där man undersökte det värmebehandlade havssaltvattnet på biologiska membran från immunceller och fann där att det inte påverkade dessa på något sätt, vidare gjordes ett antal djurförsök där man tyckte sig finna ett ökat skydd mot olika infektioner hos de möss som fick föda som tillagats med upphettat havssaltvatten. Några studier avseende autoimmunitet har jag inte funnit.
Men är det här med så saltat vatten verkligen något som kan vara hälsobefrämjande? Jag är tveksam till det. Det rör sig ju om natriumsalt som ger stegrat blodtryck och det kan ju i sin tur ge upphov till ett antal svåra tillstånd, arterioskleros med hjärtinfarkter och stroke som följder. Å andra sidan säger ju den kända journalisten Karin Bojs på DN att man nog kan ta livsmedelsråden om salt från livsmedelsverket med en nypa salt.
Du kan läsa mer om det här på naturalsaltwater.org