Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Snälla rösta om boktitel. Lämna gärna förslag




START


Translate

lördag, oktober 20, 2012

Är fettdebatten för grov



Kanske räcker det inte med att påstå att mättade fetter är.... fleromättade fetter är.... ... precis som det inte är tillräckligt att dra alla kolhydrater från rent socker till vad som finns i exempelvis broccoli över en kam? Måste man inte se på detaljerna. Debatten tycks handla mer om tro än om vetenskap

Finns inflammatoriska effekter av mättade fetter och antiinflammatoriska av många omättade som följd av evolutionen ? Reagerar immunförsvaret på signaler på förestående förändringar i tarmens mikroflora och därmed riskerna för infektion? Ger denna reaktion i immunförsvaret upphov till inflammation som sedan leder till kronisk inflammation. Hur är det i så fall med många omega-6 fetter som är proinflammatoriska? Och finns det mättade fetter med olika effekter på hälsan?
Näringsämnen är inte bara energikällor för individen utan påverkar också tillväxt och inträngande
av mikroorganismer i mag-tarmkanalen. I synnerhet har fettsyror i dieten viktiga effekter på tarmens mikrobiotika (tarmfloran) där några fettsyror utgör försvar mot sjukdomsskapande mikroorganismer, medan andra fettsyror befrämjar att mikroorganismer börjar tillväxa.
Fetter i dieten är ofta triglycerider som består av ett glycerol skelett förenade med tre fettsyror. Enzymer som finns i mun och tarmkanal sönderdelar dem i mono och diglycerider och fria fettsyror som kallas lipider, till vilka också räknas kolesterol och fosfolipider. I tabellen nedan en bild av hur olika fettsyror kan påverka hjärt och kärlsjukom mm.



Effekter av fetter i dieten på risk för hjärt- och kärlsjukdom mm






Långkedjade mättade fetter Ökad risk för fetma och metaboliskt syndrom Mozaffarian et al 2010
Långkedjade mättade fetter Ökad risk för kardiovaskulär sjukdom Hu et al 1999
Korta och medellånga mättade fetter Ingen ökad risk för kardiovaskulär sjukdom. Hu et al 1999
Korta och medellånga mättade fetter Minskat metabolt syndrom
Förbättrad insulinkänslighet
Nagao and Yanagita 2010
Fleromättade fetter Minskade risk för hjärt och kärlsjukdomar Mozaffarian et al 2010
Fleromättade fetter Minskad fetma och förbättrad insulinkänslighet Summers et al 2002+
Omega-3 fleromättade fetter Minskade risk för hjärt och kärlsjukdomar.
Förbättrade insulinkänslighet
Einvik et al 2010
Transfetter Ökade risk för kardiovaskulär sjukdom Remig et al 2010
Transfetter Ökad diabetes Kummerow 2009

Fettsyror påverkar bildandet av inflammationspåverkande proteiner genom att verkan på transkriptionsfaktorer som NfkappaB eller peroxisome prolifator-activated receptors PPAR.
Hur generna uttrycks förändras också genom fettsyreavkännade G-proteinreceptorer (Nobelpris 2012) och andra vägar som beror på membranlipider. Via dessa vägar kan vissa mättade fetter påverka och förstärka hur mycket proinflammatoriska celler som bildas och möjligen bidra till bland annat T1D ( typ ett diabetes) eller hjärtsjukdom. Mättade fetter har stora effekter på inflammation som aktivering av monocyter, bildning av syreradikaler i kärlväggarnas endotelceller och insulinresistens i muskler. I kontrast har speciellt omega 3 visats minska aktiviteten av bl a NfkappaB och PPAR mm och därigenom minska utrycket av inflammatoriska gener, dvs proteiner som har proinflammatorisk funktion. Det finns emellertid undantag. Flera kortkedjade fettsyror som är mättade kan att minska bildningen av proinflammatoriska äggviteämnen och flera fleromättade typ omega-6 kan öka uttrycket av sådana.

Hur påverkar fettsyror hur bakterier överlever och förmeras i tarmfloran? De utgör näring och ger också kolatomer som behövs för tillväxt. En viktig mekanism är också att de påverkar tillväxt och förmåga att ta sig fram genom att bryta ner bakteriernas cellmembran. Fettsyror har en metylgrupp och en carboxylgrupp i varderar änden och varierar i längd av kolkejor och dubbelbildningar. Dessa variationer ger fettsyror olika egenskaper. Vissa av dessa egenskaper ger antibakteriell, antisvamp eller antiparasit egenskaper. Dessa egenskaper vet man inte allt om men de tycks delvis verka genom att påverka membranens fluiditet ( dvs plasticitet, dvs dess vätskeliknande egenskaper) och genom att kunna slå sönder vissa cellmembran på vissa bakterier. Vissa bakterier är känsliga för membrandestabiliserande effekter som fås genom att exogena fettsyror tas upp bland membranfosfolipiderna.
Ökad fluiditet hos membran och genomsläpplighet som orsakas av fria fettsyror har visat att cellerna upplöses och påverkar mikrobernas enzymprocesser och hämmar deras tillväxt. Det har påvisats hämning av patogener speciellt av mjölkfetter hos däggdjur och människor.

Bröstmjölken innehåller bakteriedödande lipider.
Fria fettsyror och monoglycerider med stark antimikrobiell påverkan skapas genom lipasenzymer från magsäck då spädbarm konsumerar bröstmjölk. Antimikrobiell fettsyra från bröstmjölk dödar virus, bakterier och protozoer. Kortkedjade fettsyror och monoglycerider i mjölk och vissa andra födoämnen har en surfaktant aktivitet som kan öka genomsläppligheten hos gramnegativa bakteriers cellmembran. (E coli, yersinia enterocolitica, salmonella sp med flera) de grampositiva bakterierna streptococcus spp och staphylococcus aureus och jästsvampen candida. Att bröstmjölken innehåller fria fettsyror som har stark bakteriedödande effekt kan förklara en del av de positiva effekterna med denna uppfödning.
Det är inte enbart bröstmjölk som har sådana effekter det finns också naturliga mikrobbekämpande lipider i tårar, nässekret och på huden. Fettsyreförsvaret i huden börjar före födseln då det tunna lagret som täcker nyfödda vid födseln innehåller mlipider som har infektionsbekämpande egenskaper. ( dödar virus och bakterier). Efter födseln finns körtlar som producerar fett vilket också är infektionsbekämpande. Bakterierna har skaffat försvar mot detta som gör att fleromättade fetter härdas och eljest ändras. Detta göra att deras cellmembran blir mer rigida och minskar sin fluiditet. Många bakterier saknar dock denna förmåga och då kommer transfetter och långkedjade fetter till hjälp för att öka bakteriernas försvaVill man ha en mer komplicerad men också sannare bild av fetters egenskaper kan man läsa här..


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar